Inledning. invånare till år är behovet av nyproduktion överhängande.

Relevanta dokument
Programmet Hemstaden Helsingfors 2012

Befolkningsprognos för Eslövs kommun

Bostäder och boendeförhållanden

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige

BEFOLKNINGS- PROGNOS

nya bostäder under nästa mandatperiod

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR HÖRBY KOMMUN ENLIGT TVÅ ALTERNATIV.

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 11 november 2015 Stockholm

BoPM Boendeplanering

Bostäder och boendeförhållanden

Bostäder och boendeförhållanden

En översikt om nuläge och trender hur äldre bor idag och hur de kan bo i framtiden

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostäder och boendeförhållanden 2008, allmän översikt

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall

BOSTADSPRODUKTIONSPROGRAM FÖR FÖGLÖ KOMMUN

Skånes befolkningsprognos

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Prognosmetod Stadsledningsförvaltningen Åsa Henriksson Utfallsredovisning befolkningsprognos 2014

Boendeplan för Skellefteå kommun

Befolkningsprognos

Finansiering av bostäder i Finland

Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Överenskommelse om bostadspolitiken mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Bostäder och boendeförhållanden

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR YSTADS KOMMUN

Befolkningstillväxtens utmaningar för samhällsbyggaren. Maria Pleiborn,

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

DISPOSITIONSPLAN ÅR 2018 FÖR FULLMAKTERNA ATT GODKÄNNA RÄNTESTÖDSLÅN OCH BORGENSLÅN FÖR BOSTÄDER

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos.

Strategiskt program för boendeplanering

hur kan man jobba med attraktivt boende på landsbygden?

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Budget och planer för år

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Alla har rätt till en bra bostad!

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Marknadssituation och bruksvederlag för bostadsrättsbostäder

Utredning 1/2017. Bostadslösa Bostadslösa familjer. Olika anstalter

Befolkningsprognos för Svalövs kommun

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Bostadspolitiskt program för Heby kommun

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Barnfamiljerna och deras flyttningar

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR LOMMA KOMMUN med utblick mot år 2030

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

Flyttningsrörelsen i Vasa

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Bostadspolitiska alternativ

Läge för lägenheter.

Markaryds kommuns bostadsförsörjningsprogram

Befolkningsutveckling 2018

4

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

Bostadsförsörjningsprogram

Befolkningstillväxten i Sibbo personer Tillväxt Födelseöverskott Nettoflyttning.

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Hyresgästföreningen Luleå

Bostadsförsörjningsprogram

Befolkningsprognos för Örkelljunga kommun

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bilaga 2: Statistik nuläge och prognos 2020 (2024)

Bostadsprogram KSU

Befolkningsutveckling

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM uppsala

Planeringstal för befolkningsutvecklingen

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Helsingfors stad Föredragningslista 8/ (7) Stadsfullmäktige Kaj/

Bostadspolitisk strategi

Riktlinjer för bostadsförsörjning i Torsås

Bostadsbyggnadsprogram

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

Befolkningsprognos och byggande

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Regionala utvecklingsnämnden

Gemensamma planeringsförutsättningar. Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 4. Befolkning

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2016 HYRESGÄSTFÖRENINGEN JÄRFÄLLA

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Områdesbeskrivning 2017

Kommittédirektiv. Ekonomiska och juridiska förutsättningar för privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden. Dir. 2006:94

Befolkningsutveckling

Boende och byggande i Göteborg 2019

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Bryt segregationen! Bygg hyresrätter i de rikaste kommunerna

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

BOSTADSSTRATEGI FÖR HANINGE KOMMUN

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Transkript:

Bostadspolitiskt program 2011 14 Godkänt i stadsfullmäktige 11.11.2010.2010, 59 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2011-14 1

Inledning Vår vision är att skall vara ett lockande alternativ som bostadsort och också framöver vara en av Österbottens tryggaste och mest attraktiva kommuner. växer. Under de senaste åren har befolkningsutvecklingen varit positiv och prognoserna för framtiden ser också ljusa ut. Under de senaste fyra åren har det fötts mellan 80 100 barn/år i Nykarleby och befolkningsmängden har ökat med 20 40 personer/år. För att staden också framöver skall vara attraktiv att bo och verka i krävs bl.a. ett bra utbud av bostäder. Hur vi bor, var vi bor och själva kostnaden för vårt boende påverkar vår livssituation. Det bostadspolitiska programmet listar mål hur vi vill uppnå ett varierat utbud av bostäder för livets olika skeden. Samtidigt ska byggandet vara långsiktigt ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Med rätt insatser från staden underlättas bostadsbyggandet. Behovet av olika boendeformer varierar genom livet, men boende under trygga förhållanden är en grundförutsättning för goda levnadsförhållanden. Alla invånare i Nykarleby skall ha möjlighet att finna en lämplig boendeform. Bostadsmarknadens utveckling har betydelse för framtidsutvecklingen av kommunens befolkning, arbetsetc. Med marknaden, näringslivet utgångspunkt från Statistikcentralens befolkningsprognoser på ca 500 nya invånare till år 20400 är behovet av nyproduktion överhängande. Helhetsansvaret för den offentliga bostadspolitiken i Nykarleby ligger på stadsfullmäktige. Den offentliga bostads- byggande och politiken utövas genom underhåll av bostadstomter och utvecklande av planeområden, tillståndsverksamhet, ägande och uthyrning av bostäder samt förmedling av statliga lån och bidrag för byggande och renovering av bostäder. Vår vision är att Nykarleby stad skall vara ett lockande alternativ som bostadsort, och också framöver vara en av Österbottens tryggaste och mest attraktiva kommuner. Centrala frågeställningar i programmet: - På vilka områden finns bostadspolitiska utvecklings- av fler möjligheter? - Är staden i behov hyresbostäder i offentlig regi eller räcker de privata initiativen till för efterfrågan på hyresbostäder? - Bör specialgrupperss behov av bostäder ytterligaree förbättras? - Vilken roll spelar bostadspolitiken för att säkra en fortsattt positiv befolkningsutveckling? Arbetsgruppen har bestått av Vald-Erik Granlund (ordförande), Stefan Grahn, Ted Saari, Anna Kengo, Gunilla Södergård, Stefan Sandin, Christina Asp-Törnqvist och Tomas Knuts (sekreterare). 2

Bakgrundsstatistik och nuläge [ Invånare ] Figur 1. Antalet invånare i Nykarleby 1980 2009 (obs skala: 7100 7900). Källa: Statistikcentralen. 7900 7861 7800 7700 7600 7747 7727 7658 7500 7400 7537 7492 7375 7452 7300 7200 7100 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 2. Invånarantal områdesvis 1998 och 2009. Källa:. Munsala Monäs Monå Kantlax Jussila Hirvlax Harjux Överjeppo Lassila Jungar Kovjoki Forsby Vexala Pensala Ytterjeppo Socklot Markby Kyrkoby Centrum 230 153 156 81 96 34 262 128 112 215 313 286 279 197 562 597 493 542 2009 1998 2651 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3

Tabell 1. Befolkningsförändringar i Nykarleby 1999 2009 Källa: Statistikcentralen Netto Födda Naturlig Döda folkökning Inflyttning Utflyttning Invandring Utvandring migra tion 1999 79 90-11 160 191 42 31 11 2000 76 80-4 130 174 39 25 14 2001 59 88-29 196 190 21 34-13 2002 75 83-8 148 175 43 41 2 2003 75 83-8 144 144 43 16 27 2004 66 95-29 165 162 37 28 9 2005 66 91-25 183 232 41 28 13 2006 88 73 15 133 151 59 32 27 2007 95 91 4 170 213 69 37 32 2008 105 86 19 178 216 74 21 53 2009 84 76 8 154 179 59 28 31 Tabell 2. Befolkningsprognos efter ålder 2010 2040 Källa: Statistikcentralen År 2010 2015 +/- 2020 2030 2040 +/- Totalt 7447 7533 * 7670 7923 8048 ** Ålder 0-4 475 462-3% 468 444 457-4% 5-9 370 482 +30% 472 467 455 +23% 10-14 412 378-8% 484 481 459 +11% 15-19 485 410-16% 379 470 465-7% 20-24 503 463-8% 405 449 454-10% 25-29 439 458 +4% 440 385 429-2% 30-34 405 442 +9% 454 405 428 +6% 35-39 408 418 +2% 455 456 413 +1% 40-44 418 419 +0% 429 474 431 +3% 45-49 432 420-3% 418 465 465 +8% 50-54 467 441-6% 429 437 479 +3% 55-59 510 462-10% 438 422 467-9% 60-64 561 498-12% 453 421 431-23% 65-69 418 539 +29% 483 423 407-3% 70-74 341 401 +18% 522 433 409 +20% 75-79 306 311 +2% 370 448 404 +32% 80-84 228 257 +13% 267 435 382 +68% 85-89 170 162-5% 189 254 337 +98% 90-94 77 87 +13% 86 115 215 +179% 95-22 23 +0% 29 39 61 +177% * Befolkningsutveckling i procent mellan år 2015 och 2010. ** Befolkningsutveckling i procent mellan år 2040 och 2010. Nykarleby har som helhet en positiv befolkningsutveckling. Åldermässigt finns den stora utmaningen bland den äldre befolkningen som förväntas öka kraftigt under de kommande decennierna. 4

[ Bostäder ] Tabell 3. Permanent bosatta bostäder efter besittningsgrund 2004 2008. Källa: Statistikcentralen, Seutunet. År Bostäder totalt Ägarbostad Hyresbostad Annan bostad Ägarbostad (%) Hyresbostad (%) Annan bostad (%) 2008 3105 2397 610 98 77,20 19,65 3,16 2007 3099 2399 601 99 77,40 19,40 3,20 2006 3057 2413 568 76 78,90 18,60 2,50 2005 3017 2298 598 121 76,17 19,82 4,01 2004 3026 2289 635 102 75,64 20,98 3,37 Under de senaste åren skymtar en trend av att antalet bostäder i allmänhet och ägarbostäder i synnerhet ökat något. Efterfrågan på hyresbostäder har också ökat, speciellt under år 2009 och 2010. *Enligt ARA:s statistik fanns totalt 3455 bostäder varav 650 hyresbostäder i Nykarleby år 2009. Figur 3. Bostadsproduktion i Nykarleby 2003 2009 Källa: 35 30 25 31 28 25 20 15 19 15 13 14 19 16 10 5 0 8 6 6 6 2 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Egnahemshus Radhuslägenheter Våningshuslägenheter Under perioden 1999 2009 byggdes 103 egnahemshus hus i centrum (inkl. Kyrkoby), medan 112 byggdes i de mer perifera kommundelarna. I genomsnitt byggdes alltså ca 20 egnahemshus per år i Nykarleby (Tabell 3 och 4). 5

Tabell 4. Nya egnahemshusbyggen Tabell 5. Nya egnahemshusbyggen i områdesvis 1999-2009 Nykarleby 1999-2009 Ort Antal År Antal Markby 2 1999 20 Forsby 10 2000 26 Kantlax 4 2001 19 Munsala 11 2002 16 Jussila 1 2003 19 Vexala 7 2004 15 Hirvlax 4 2005 32 Monäs 5 2006 20 Pensala 5 2007 11 Socklot 29 2008 16 Kovjoki 9 2009 21 Jeppo 21 Totalt 215 Ytterjeppo 5 Lippjärv 1 Centrum 103 Totalt 215 Källa: Tabell 6. Beviljade bygglov under åren 1999-2009 Nybyggen Tillbyggnad Medeltal / år Egnahemshus (AO) 222 160 38,2 (22,2/ 16) Radhus (AR) 9 2 1,1 Våningshus (AK) 3 2 0,5 Totalt 234 164 39,8 (23,4/ 16,4) Källa: Not: Statistiken inkluderar antalet tillstånd som beviljats, oberoende om tillstånden utnyttjats eller inte. Tabell 7. Arbetsgruppens prognos för produktion av bostäder. Egnahemshus (AO) Radhuslägenheter (AR) Våningshuslägenheter (AK) Antal / år 25 / år 15 / år 10 / år 6

[ Pendling ] Figur 4. Pendling mellan kommunerna inom Jakobstadsregionen 2007 Pendling mellan kommunerna inom Jakobstadsregionen 2007 Arbetar i sin bostadskommun: Larsmo Jakobstad Kronoby Larsmo Nykarleby Pedersöre 6 618 2 038 603 2 642 2 368 Jakobstad Kronoby Pendling mellan kommuner: 2-20 21-100 101-200 201-910 1728 Källa: Statistikcentralen, Sysselsättningsstatistik Nykarleby Pedersöre År 2007 pendlade 462 personer som bodde i Nykarleby till någon av de närmaste grannkommunerna. 478 personer pendlade i sin tur från någon av grannkommunerna SeutuNet 9.11.2009 i Jakobstadsregionen till Nykarleby. Tabell 8. Pendlingsflödet 2007 till och från Nykarleby Den sysselsatta arbetskraften som bor i Nykarleby men pendlar till Jakobstad Kronoby Larsmo Pedersöre 247 15 35 165 Pendlar till Nykarleby från... Jakobstad Kronoby Larsmo Pedersöre 366 2 9 101 Beträffande arbetsplatserna har Nykarleby under de senast åren haft en självförsörjning med arbetsplatser på ca 97%. Arbetslösheten har trots lågkonjunkturen hållits på en förhållandevis låg nivå i Nykarleby och i juli 2010 fanns 5,0% arbetslösa (8,3% i Jakobstadsregionen och 10,8% i hela landet). Nyproduktionen av bostäder har varit på stigande under år 2009 och 2010. 7

Allmänna målsättningar Att kunna erbjuda moderna trivsamma bostäder och tomter är en förutsättning för en fungerande bostadspolitik eftersom människor idag ställer allt högre krav på sitt boende. s bostadspolitiska målsättningar kan sammanfattas i följande punkter: Boendet i Nykarleby bör ha en geografisk spridning. Hela kommunen bör utvecklas. Bostadsbyggandet svarar mot den förväntade befolkningsökningen och anpassas till efterfrågan. uppmärksammar efterfrågan på nyproducerade bostäder med olika upplåtelseformer. Ungdomars, pensionärers och specialgruppers behov av förmånliga och lättillgängliga bostäder uppmärksammas. En kostnadseffektiv kommunal verksamhet inom till exempel vatten- och avloppsområdet är viktig för att hålla boendekostnaderna nere. Den åldrande befolkningens boende medför utmaningar framöver. Antalet våningshus med hiss bör öka. Staden bör informera och uppmana bostadsbolagen om möjligheterna att söka bidrag för utbyggnad av hissar. God planberedskap och aktiv markpolitik genom förvärv och markanvisning är en förutsättning för bostadspolitiken. Den natursköna miljön i Nykarleby är en resurs som tas till vara också inom bostadspolitiken. Det havsnära boendet är en resurs i hela Nykarleby Smidigt bygglovsförfarande i såväl centrum som periferi. Skälig utformning av kommunala taxor och avgifter. Det kommunala bostadsbolaget är engagerat i nyproduktion. Information om bostadsmarknaden i Nykarleby är lättillgänglig. God regional samverkan. 8

Bostadspolitiken i Nykarleby För att utreda hur stadens bostadspolitik bäst kan utvecklas har arbetsgruppen begärt utlåtande på de centrala frågeställningar som nämns i inledningen av programmet. Byaråden, äldrerådet och handikapprådet samt socialen har ombetts ge sina synpunkter på bostadsbeståndet runt om i kommunen. Totalt kom utlåtanden in från byarna Monå, Jeppo och Ytterjeppo samt handikapprådet, äldrerådet och socialen (bilaga). [Tomter och bostäder] I stadens ägo fanns i augusti 2010 följande tomter lediga: - Centrum 45 st småhustomter och 7 radhustomter - 11 st småhus- och 3 st radhustomter är reserverade. - Kapacitet finns för 9 st småhustomter till. - Jeppo 14 st lediga och kapacitet för 15st. - Munsala 16 st lediga och 2 radhustomter. Kapacitet för 5 till. - Socklot 8 st - I Hirvlax 5 st - Monäs 4 st - I Monå 2 st Med strandgeneralplanen för havsnära byar skapas ca 200 byggnadsplatser för fast boende och ca 150 fritidsbyggnadsplatser. Målsättningar: - Planera för 30 egnahemshustomter per år. - Bostadsproduktion enligt prognos (tabell 7). - Flexibilitet gällande tomtstorlek på planerade områden i byarna. 9

[Bostadspolitiska utvecklingsmöjligheter] Reparationer och understöd ARA beviljar understöd för reparation, energi och undanröjande av sanitära olägenheter samt investeringsstöd för att förbättra boendeförhållandena för grupper med särskilda behov. Understöd beviljas också för att bygga infrastruktur på nya bostadsområden. Även hyres- och bostadsrättshus som befinner sig i ekonomiska svårigheter kan få understöd. Understöden beviljas av kommunen, ARA eller Statskontoret beroende på arten av understöd. För reparationer av bostäder beviljades reparationsunderstöd och energiunderstöd under år 2009 för sammanlagt 88 329, 17 stycken, 139 bostäder Ansökningsblanketter och närmare uppgifter om ansökan fås från Byggnadsinspektionen. I Nykarleby handhas understöden av biträdande byggnadsinspektören. Havsnära och älvnära boende Med totalt ca 450 km strandlinje har Nykarleby stor potential att kunna erbjuda havsnära och älvnära boende i såväl centrum som i periferin. Möjligheten till fast boende vid nuvarande fritidsbostäder har blivit allt populärare. Staden förhåller sig också framöver positiv till denna utveckling, under skäliga förutsättningar. Havsnära planeområden är ett möjligt utvecklingsområde i Nykarleby. Det finnas en trend att allt yngre skaffar bostadslägenhet och siktar på att bo längre perioder i fritidsbostad. Staden tryggar de grundläggande strukturerna för boende och verksamhet på landsbygden och stöder det utvecklingsarbete som invånarna i byarna själva utför. En god utveckling av kommunal infrastruktur är en förutsättning för livskraft i byarna. Målsättningar: - Staden tar initiativ till planering av åtminstone ett havsnära planeområde med utsikt över vatten på landsbygden under programperioden. - 10

Hyresbostäder Fastighets Ab Nykarleby Bostäder bestod år 2009 av 25 hyresenheter. Bostadslägenheterna var ca 280 till antalet. Av hyreshusens lägenheter fanns 168 (62%) i stadens centrum och 104 (48%) på landsbygden. Under de senaste åren har uthyrningsgraden varit hög och bristen på hyresbostäder i centrum har varit märkbar. 2009 utgjorde det sjunde året i rad med relativt god beläggning av hyresbostäderna. Efterfrågan på lokaler finns framför allt på två- och trerummare i centrum. FaB Nykarleby Bostäder disponerar idag förutom i centrum hyreslägenheter i Hirvlax, Munsala, Vexala, Pensala, Jeppo, Socklot och Kovjoki. Hyresbostäder i offentlig regi bör säkerställas också framöver. En buffert på lite större bostäder, s.s. tvårummare borde finnas. Målsättningar: - Produktionen av nya hyresbostäder tillgodoser efterfrågan. - Bostadskön till hyresbostäder i Nykarleby hålls på en rimlig nivå. - Hyresbostäderna är attraktiva. Behov i olika livsskeden och för olika grupper Hyresbostäder bör fortsättningsvis finnas i alla delar av kommunen och för olika grupper. Bostäder behövs bl.a. för ungdomar som flyttar hemifrån till sin första egna bostad, för förändringar i familjers livssituationer, för handikappade, för återflyttare och för säsongsarbetskraft. Det behövs även bostäder i offentlig regi för grupper som annars kan ha svårt att få bostad på den privata marknaden. Det behövs även flera radhuslägenheter i offentlig regi. En trivsam boendemiljö i kombination med fungerande service och möjligheter till fritidssysselsättning är, och kommer också framöver att förbli, viktiga faktorer då familjer väljer bostadsort. 11

Behov och utbud av första bostad för ungdomar Ungdomar börjar leva självständigt i ett tidigt skede. En tredjedel av 18 21-åringarna i Finland bor hos sina föräldrar, bland 26 29-åringarna bor bara tre procent hemma. Ungdomars första bostad är oftast en hyresbostad. När det råder bostadsbrist med långa köer och höjda bostadspriser trängs grupper som ungdomar och hushåll med låga inkomster alltmer ut från bostadsmarknaden. Av 26-åringarna bor 40 procent i en egen bostad (Regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram 2007-11, s. 74). Pensionärs- och servicebostäder Bostadspolitiken för de kommande åren bör ta fasta på de utmaningar som föranleds av att befolkningen åldras. Att avlägsna rörelsehinder och skapa bättre möjligheter för att bo hemma längre blir allt mer centralt. Pensionärs- och servicebostäder finns idag i Nykarleby centrum och i Munsala. I Jeppo finns några invalidanpassade bostäder. Tillgången på stöd för boende fås genom omfattande hemservice och hemsjukvård och många åldringar och handikappade kan därför bo kvar i sina hem livet ut. Behovet av attraktiva pensionärs- och servicebostäder med lättillgänglig service kommer ändå att finnas i framtiden. Vid Hagaborg och Hagalunds pensionärscenter finns plats för åldringar som inte kan vårdas i öppen vård. Platser finns även för intervallvård. Dessa platser är avseddaa för avlastning för närståendevårdare. Renoveringen av Hagalund förväntas vara slutförd våren 2012. I samband med renoveringen skapas även en skild demensavdelning. Det behövs även bostäder i offentlig regi, speciellt för grupper som annars kan ha svårt att hitta bostad på den privata marknaden. Utbudet av handikappvänliga bostäder bör säkerställas och dessutom behövs i vissa situationer stora hyresbostäder. År 2016 övergår Nykarleby sjukhem i s ägo. Det kunnande och de möjligheter som finns vid sjukhemmet idag bör tas tillvara när planeringen av sjukhemmets framtid inleds. 12

Bostäder för arbetskraftsinvandrare, kvotflyktingar I och med beslutet att ta emot kvotflyktingar till Jakobstadsregionen aktualiseras behovet av lämpliga bostäder under år 2011. Antalet utländska medborgare har ökat kontinuerligt i Nykarleby och år 2008 utgjorde de 2,9% av befolkningen (jfr. 2,7% i hela landet, 3,2% i Österbotten). Jakobstadsregionen har beslutat att ta emot kvotflyktingar de kommande åren. Nykarleby har meddelat att staden är beredd att ta emot sina första kvotflyktingar från och med hösten 2011. Detta medför utmaningar också på bostadsmarknaden eftersom bostadspolitiken också har en viktig del i integrationsarbetet. Behovet av bostäder av såväl tillfällig som permanent karaktär för arbetskraftsinvandrare bör tillgodoses. Bostäder för grupper med specialbehov Det finns behov av stödbostäder för grupper med specialbehov t.ex. psykiskt sjuka, missbrukare och handikappade. Bostadspolitikens betydelse för befolkningsutvecklingen Det finns olika syner på vilken betydelse den offentliga bostadspolitiken har för befolkningsutvecklingen. En väl avvägd bostadspolitik och ett gott utbud av bostäder är hur som helst centrala element för kommunens befolkningsutveckling. Bostadsunderskott är på sikt ett hinder för kommunens utveckling. Kommunen har en central roll i alla former av bostadsbyggande, bl.a. genom att skapa allmänna förutsättningar för bostadsbyggandet genom planering av markanvändningen, kommunalteknik och myndighetsutövning. Även tomtförsäljning är ett viktigt verktyg då det gäller att hålla prisnivån skälig och samhällsstrukturen fungerande. Ungas första bostad är ofta en hyresbostad, men många barnfamiljer har som mål att skaffa en ägarbostad. Det primära ansvaret för att byggnader och bostäder underhålls, repareras och förbättras ligger på dem som äger fastigheterna. Snygga fasader och välskötta områden är viktiga element i en trivsam boendemiljö. Nykarleby satsar på olika former av dagvård för familjerna att välja mellan, både tidsmässigt inriktade och innehållsmässigt varierande, från vård på heltid till lekverksamhet. Detta är en viktig del av bostadspolitiken i Nykarleby 13

Sammanfattande åtgärder och åtgärdsförslag Marknadsföring - Förbättrade kartor och foton över lediga tomter samt planer och planläggningsöversikten synliga på stadens webbsidor - Information till nyinflyttade - Bo och arbeta i Nykarleby kampanj - Tomtdag - Infrastruktur Aktiv tomtpolitik - Aktiv tomtpolitik i hela Nykarleby - Planera för 30 egnahemshustomter per år. - Bostadsproduktion enligt prognos (tabell 7). - Flexibilitet gällande tomtstorlek på planerade områden i byarna. Produktion av bostäder - Kommunen uppmuntrar aktivt privata företag att bygga bostäder. Kommunen kan även köpa in 1-2 lägenheter för att vid behov säkerställa ett lyckat ekonomiskt slutresultat. - Staden tar initiativ till planering av åtminstone ett havsnära planeområde (med utsikt över vatten) på landsbygden under programperioden. Utvecklande av nya delägar-/hyreskoncept Fasadsynegruppen - Trähusfasaderna i centrum bör bevaras. Fasadsynegruppen uppmanar berörda aktörer att vidta åtgärder för att få liv i byggnadsbeståndet i de gamla trähuskvarteren. - Fasaderna på synliga byggnader bör uppmärksammas och hållas snygga. Staden föregår med gott exempel och sköter sina fasader. Källor och material Statistikcentralen SeutuNet Österbotten i siffror Regeringens barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogram. Regeringens bostadspolitiska program. Foton: 14

Byar/områden i Nykarleby Invånarantal (31.12.2009) Läge Service Centrum 2651 20 km till Jakobstad Stadscentrum med omfattande service Kyrkoby 542 20 till Jakobstad Intill stadscentrum Markby 112 12 km till Europaväg 8 20 km till Nykarleby centrum 30 km till Jakobstads centrum Socklot 493 Mellan Nykarleby och Jakobstad Skola 8 km till Nykarleby centrum Dagvård 18 km till Jakobstads centrum Hamn Åminne 44 Intill älven, mellan Nykarleby och Jakobstad 5 km till Nykarleby centrum 19 km till Jakobstads centrum Ytterjeppo 197 Mellan Europaväg 8 och Nykarleby centrum 9 km till Nykarleby centrum 32 km till Jakobstads centrum Skola Pensala 279 Mellan Oravais och Jeppo 10 km Jeppo centrum 24 km till Nykarleby centrum 12 km till Oravais centrum Vexala 286 Sjöby Hamn 6 km till Munsala centrum 14 km till Nykarleby centrum Forsby 313 3 km till Nykarleby centrum Kovjoki 215 Intill Europaväg 8 Skola 10 km till Nykarleby centrum 18 km till Jakobstads centrum 15

Invånarantal (31.12.2009) Läge Service Jeppo 987 Byacentrum 8 km till Europaväg 8 Skola Bibliotek Café Butik Landsbygdskansli E19 går genom Jeppo Dagvård Postombud 17 km till Nykarleby centrum Gym Bank Idrottsområden Harjux 34 Intill Europaväg 8 11 km till Munsala centrum 24 km till Nykarleby centrum Hirvlax 96 Centrum för västra Munsala Skola 7 km till Munsala centrum Dagvård 18 km till Nykarleby centrum Bybutik, Postombud Jussila 81 Intill Europaväg 8 7,5 km till Munsala centrum 18 km till Nykarleby centrum Kantlax 156 Sjöby, Västra Munsala Hamn Sjöby, 10 km till Munsala centrum 19 km till Nykarleby centrum Monå 153 Sjöby, Västra Munsala Hamn 10 km till Munsala centrum 24 km till Nykarleby centrum Monäs 230 Sjöby, Västra Munsala Bybutik, Bränsle 12 km till Munsala centrum Lägergårdar 22 km till Nykarleby centrum Hamn Munsala 562 Byacentrum Skola, Bibliotek, Dagvård 10 km söder om Nykarleby centrum Café, Bensin, Postombud Idrotts- o. ungdomsgård 7 km till Europaväg 8 Bank, Butiker, Gym, Idrottsområden 16