Äldre i Sörmland Kvalitetsuppföljning av vård och omsorg av äldre i Sörmland 2011
Innehåll Inledning...3 Äldre i Sörmland...4 Vårdpreventivt arbete...6 Fall...6 Nutrition...7 Trycksår...7 Senior alert...7 Vård och omsorg i hemmet...9 Hemsjukvård...9 Särskilda boendeformer...11 Mobila närvårdsteam...12 Specialiserad sjukvård i hemmet (ASIH)...13 Slutenvård...14 Undvikbar slutenvård...14 Informationsöverföring och samordnad plan...15 Äldre och läkemedel...16 Användning av läkemedel i äldreboende...17 Demens...18 Äldres psykiska hälsa...19 Stroke...22 Höftfraktur...24 De mest sjuka äldre...25 Vård i livets slut...27 Slutord...29 2
Inledning Under de senaste 50 åren har antalet personer över 65 år mer än fördubblats. Flertalet kan se fram emot att leva många år efter pensioneringen utan att hälsotillståndet medför några större inskränkningar i tillvaron. Med ökande ålder ökar dock risken för att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättning. Möjligheter till diagnos och behandling leder till att allt fler lever med flera samtidiga sjukdomar vilket i sin tur kräver vård, omsorg och långvarig rehabilitering från landsting och kommuner. Över 20% av sörmlänningarna är 65 år eller äldre och dessa konsumerar 58% av samtliga vårddagar på länets tre sjukhus. Omkring 9 % av befolkningen i Sörmland är 75 år och äldre och åldersgruppen vårdades närmare 90 000 dagar på sjukhus under 2011. En viktig förutsättning för ett gott liv för den äldre befolkningen är att landstinget och kommunerna gemensamt förmår att erbjuda en säker vård av hög kvalitet och god tillgänglighet. Utveckling av säkra vårdprocesser för de äldre bidrar till effektiv vård i form av kortare vårdförlopp, minskat lidande och snabbare rehabilitering. Den största delen av de som är sjuka och äldre bor i ordinärt boende. Det är en stor utmaning för huvudmännen att skapa ett hållbart vårdsystem för de sköra äldre som bor kvar hemma och är beroende av insatser från såväl landstingets som kommunernas olika verksamheter. Utmaningen består i att ge god och säker vård på ett sammanhållet sätt som skapar trygghet och god livskvalitet för den äldre sörmlänningen. En sammanhållen vård kräver ett utvecklat samarbete där insatserna samordnas med en tydlig ansvarsfördelning. Framtidens vård- och omsorg behöver bred generalistkompetens och förmåga att kunna samverka i team över organisatoriska gränser för att kunna möta varje enskild individs unika behov och förutsättningar. Patienternas och de anhörigas möjligheter att aktivt påverka och vara delaktig i vården behöver också stärkas. Ansvaret för insatser av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast inom hemsjukvården övertogs 2010 av kommunerna i Sörmland. Landstinget ansvarar fortfarande för slutenvård, läkarinsatser, mottagningsbesök på vårdcentral eller sjukhusen samt sjukvårdsinsatser på specialistnivå i hemmet. Ett aktivt liv med motion, goda matvanor och ett socialt umgänge främjar hälsan i alla åldrar. Ett systematiskt förebyggande arbete främjar individens hälsa och ökar möjligheten att kunna leva ett självständigt liv. Kvalitetsregistret Senior alert (www.lj.se/senioralert ) omfattar fall, nutrition samt trycksår och används i Sörmland för att följa förebyggande insatser mot ohälsa hos de äldre. Från 2011 ingår även munhälsa i Senior alert. De mest sjuka äldre har ett särskilt stort behov av en individanpassad, trygg och samordnad vård. Helhetssyn, kontinuitet och generalistperspektiv och individuella lösningar är viktiga ingredienser i vården för de mest sjuka äldre för att minimera behov av återkommande oplanerade vårdtillfällen i slutenvården. Utmaningen består i att skapa den flexibla organisation som krävs för att kunna erbjuda en god vård för individen. Ofta krävs multidisciplinära och multiprofessionella arbetsformer som fungerar över vårdgivar- och huvudmannagränser. I livets slutskede är målsättningen att åstadkomma ett så stort välbefinnande som möjligt. Vård och omsorg ska bidra till att döden blir värdig, såväl för den som befinner sig vid livets slut som för dennes anhöriga. Kvalitet i vård och omsorg vid livets slut följs genom det Svenska Palliativregistret (www.palliativ.se ). Denna sammanställning har gjorts utifrån tillgängliga uppgifter i olika register och rapporter. Området som valts är vård och omsorg om de äldre då det är en stor och viktig grupp, inte minst därför att det ofta är de äldre som har störst behov av insatser från både kommun och landsting som vård- och omsorgsgivare. De mått som valts avser att spegla vård och omsorg av de äldre inom viktiga områden. Rapporten är ett försök att samla data som kan vara av intresse vid diskussioner om kvalitet och innehåll i vård och omsorg för sörmlänningarna. Rapporten torde kunna vara till nytta i beslutsprocesser på olika nivåer men fördjupning och större bredd krävs i samband med att beslut ska fattas. Det framgår att det finns en förbättringspotential inom många viktiga områden och att det också finns olikheter i den vård som erbjuds över länet. Måtten som valts har hämtats från olika nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser och lokala mätningar och syftar till att spegla viktiga aspekter på den vård och omsorg som kommunerna och landstinget erbjuder. I de fall det varit möjligt presenteras måtten på kommunnivå och då talen är för små eller inte tillgängliga på kommunnivå har länsnivån valts. Den föreliggande rapporten har utarbetats inom ramen för SKL:s regionala försöksprojekt Öppna Jämförelser i samarbete mellan länets kommuner och landstinget på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård i Sörmland och den gemensamma nämnden för vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS). Kvalitetsuppföljning ska ses som ett kontinuerligt förbättringsarbete där nya områden kommer till och aktuella mått förbättras när förutsättningar för detta finns. 3
Äldre i Sörmland Sörmland har en högre andel äldre invånare än riket i övrigt. Andelen äldre varierar mellan länets kommuner. Figur 1. SCB 2010-12-31 Antal 65+ Antal 75+ (%) Antal 85+ Eskilstuna 18065 8156(8,6) 2601 Flen 3796 1650(10,2) 496 Gnesta 2034 861(8,3) 261 Katrineholm 6883 3397(10,4) 1075 Nyköping 11255 5125(9,9) 1549 Oxelösund 2888 1260(11,3) 322 Strängnäs 6321 2633(8,1) 815 Trosa 2213 815(7,1) 262 Vingåker 2030 860(9,7) 272 SUMMA 55485 24757 7653 Befolkningsprognos 75 år och äldre 2009-2025 Befolkningsökningen under de senaste 40 åren har främst bestått av personer i yrkesverksam ålder. Under de kommande 40 åren väntas en mindre andel (ungefär en fjärdedel) av befolkningsökningen vara i yrkesverksam ålder. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka. Under de senaste åren har den yngre pensionärsgruppen, 65 79-åringar, ökat och kommer att fortsätta att öka alltefter att de stora kullarna födda på 1940-talet kommer in i dessa åldrar. Successivt kommer allt fler femtiotalister in i dessa åldrar samtidigt som fyrtiotalisterna lämnar gruppen och då minskar antalet 65 79-åringar. När det gäller utvecklingen av befolkningen 75 år och äldre börjar denna grupp att öka runt år 2015. Väljer man en äldre grupp ex. 80 år så kommer ökningen runt 2020. Störst förändring av antalet äldre ses i Strängnäs och Trosa där gruppen 75 år och äldre mer än fördubblas fram till år 2025 4
Skalorna i diagrammen varierar beroende på storleken på kommunerna. Det kan göra att svän gningar i kurvorna ser dramatiska ut trots att det inte i reella tal inte handlar om så många individer. Figur 2. SCB 2010 Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 65-84 år, 2008. Liv och Hälsa 2008. Lite mer än hälften av invånare mellan 65 och 84 år anger att de har ett bra eller mycket bra hälsotillstånd. Figur 3. 5
Vårdpreventivt arbete Fall Fallolyckor är vanligaste orsaken till skada hos personer över 60 år. Ungefär en tredjedel av alla hemmaboende över 65 år faller någon gång varje år. Fall orsakas av många faktorer t.ex. medicinering, balanssvårigheter, undernäring och synnedsättning. Kvinnor är särskilt drabbade. Fallolyckor kostar samhället ca 5 miljarder kronor årligen. Kunskap om vilka åtgärder som är effektiva för att förebygga fall finns och denna kunskap ligger till grund för det länsgemensamma programmet för fallprevention i Sörmland.( I Alla Fall ) Antalet fallskador som leder till sjukhusinläggning är ett mått som följs som indikator på hur väl det förebyggande arbetet mot fall fungerar. Figur 4. TABELL Landstingets statistik Antal fallskador som leder till sjukhusinläggning för invånare över 65 år i Sörmland 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 Totalt Eskilstuna 460 515 520 556 553 2604 Flen 79 88 92 92 75 426 Gnesta 43 49 49 40 49 230 Katrineholm 172 177 160 159 191 859 Nyköping 237 299 268 326 324 1454 Oxelösund 61 69 67 69 74 340 Strängnäs 129 126 141 154 142 692 Trosa 48 36 60 38 62 244 Vingåker 46 38 48 51 31 214 Totalt 1281 1400 1420 1485 1502 600 500 400 300 200 Antal höftfrakturer Målvärde 100 0 2005 2007 2008 2009 2010 Fallpreventionsprojektet 2010-12-31 Figur 5. Ökat antal fall ökar risken för höftfraktur. Höftfraktur är en allvarlig följd av ett fall som medför stort lidande för den som drabbas och ofta stora kostnader för kommuner och landsting. I Sörmland drabbas ca 500 personer av höftfraktur varje år. En höftfraktur har oftast föregåtts av flera fall med mindre allvarlig följd. Målet för fallpreventionsarbetet i Sörmland är att halvera antalet höftfrakturer. Under 2009 sjönk antalet men ökade åter under 2010 Nutrition Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika eller övervinna sjukdom och återfå hälsa. Undernäring kan bero på nedbrytande processer i anslutning till sjukdom eller på svält. Tand- och munhåleproblem, sväljningssvårigheter, läkemedelsbehandling och måltidssituationen är exempel på viktiga faktorer av betydelse för näringstillståndet. Länsgemensamma rekommendationer för att förhindra undernäring bland äldre finns framtagna i Sörmland ( Rekommendationer ) Under en period 2010 vägde och mätte man alla patienter över 65 år på två avdelningar på Nyköpings lasarett. Det framkom då att 27 % av patienterna som skrevs in var undernärda och att 57 % av patienterna låg i riskzonen för undernäring. Det innebär att 200 av de patienter som vårdas på länets 600 slutenvårdsplatser har en undernäringsproblematik 6
Trycksår Personer som har svårt att förflytta sig själva, är rullstolsburna, sängliggande eller stillasittande riskerar att utveckla trycksår. Risken är särskilt stor hos äldre människor. Trycksår innebär ett stort lidande, försämrad livskvalitet och medför ett ökat behov av vård och omsorg. Kunskap finns om prevention av trycksår. Av de 600 patienter som undersöktes på de sörmländska sjukhusen hösten 2011 hade 12% någon form av trycksår. Detta är bättre än riksgenomsnittet som var14%. En kraftig förbättring har skett i Sörmland från mätning våren 2011 där 20% av patienterna hade trycksår. Senior alert Under 2010 inleddes ett utvecklingsarbete som syftar till att stödja kommunerna och landstinget i att utveckla ett gemensamt, långsiktigt och systematiskt förbättringsarbete med fokus på de mest sjuka äldre. En avsiktsförklaring skrevs mellan Sörmlands län och Sveriges kommuner och landsting. Målet för 2011 var att Alla äldre som vårdas i SÄBO och i hemsjukvård samt relevanta enheter inom landstinget ska ha fått ett erbjudande om en riskbedömning med registrering i Senior alert. Minst en åtgärd ska vidtas samt följas upp på de personer som efter riskbedömning visar sig ha risk för fall, trycksår eller undernäring. Senior alert stödjer ett vårdpreventivt arbetssätt för personer över 65 år. Genom att göra systematiska riskbedömningar och sätta in åtgärder kan sjukdom och skada förebyggas. I dagsläget kan bedömningar avseende risk för fall, trycksår, undernäring och munvård göras med stöd av registret. Huvudman Anslutning gjord Riskbedömning påbörjad Bakomliggande orsaker Åtgärder insatta Uppföljning Analys Eskilstuna Torshälla Strängnäs Katrineholm Flen Vingåker Nyköping Gnesta Trosa Oxelösund Landstinget Bättre Liv för sjuka äldre. Dec 2011. Figur 6. Förklaring till tabellen: Anslutning gjord och riskbedömning påbörjad - är helt grönmarkerat och innebär att alla anslutna enheter utför riskbedömningar. Bakomliggande orsaker rött innebär att ingen av de anslutna enheterna har börjat använda detta dokument under 2011. Enheterna anser att de tar ställning till bakomliggande orsaker i teamet och att man har god koll på varför personerna riskerar fall, undernäring eller trycksår. Vi har under året uppmanat enheterna att använda sig av dokumentet för att säkerställa kvalitén på de insatta åtgärderna. Åtgärder insatta - grönt betyder att teamet har diskuterat de insatta åtgärderna och gult innebär att åtgärderna har bestämts självständigt, utanför teamet, av en av professionerna. Uppföljning - grönt betyder att man gör uppföljning på insatta åtgärder och gult att uppföljning görs, men inte enligt någon rutin. Analys grönt innebär att resultaten av åtgärder och uppföljningar ingår i planeringen av det fortsatta förbättringsarbetet. I den ovanstående tabellen framgår det att analysarbetet ännu inte har kommit igång. Analys som en del av förbättringsarbetet är en prioriterad uppgift för utvecklingsledarnas arbete under 2012. 7
Senior alert. 2011-12-31. Figur 7. HUVUDMÄN ANTAL REGISTRERINGAR 2010 ANTAL REGISTRERINGAR 2011 Eskilstuna 555 1035 Strängnäs 124 402 Flen 245 404 Katrineholm 96 520 Vingåker 22 182 Gnesta 184 238 Nyköping 56 638 Oxelösund 119 250 Trosa 35 174 Landstinget 483 3472 Nedanstående tabell visar i vilken utsträckning som länets kommuner når målsättningen att riskbedöma alla som bor i särskilt boende. Vingåker är den kommun i länets som lyckats bäst. Öppna Jämförelser 2011. Figur 8. Riskbedömningar fall Procentandel i särskilt boende som bedömts med avseende på risk för fall. 65 år och äldre. 1 okt 2010 Riskbedömningar undernäring Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för undernäring. 65 år och äldre. 1 okt 2010 Riskbedömningar trycksår Procentandel i särskilt boende som riskbedömts för trycksår. 65 år och äldre. 1 okt 2010 Procent Ranking Procent Ranking Procent Ranking 0-100 0-100 0-100 Riket 55 55 42 Eskilstuna 65 116 70 112 61 102 Flen 96 32 79 84 70 83 Gnesta 52 141 23 181 Katrineholm 38 178 37 183 9 224 Nyköping 60 127 27 199 19 195 Oxelösund 65 116 25 203 7 232 Strängnäs 64 120 53 151 51 116 Trosa 27 208 19 217 11 218 Vingåker 97 30 97 33 97 28 I denna rapport har vi valt att inte redovisa andel personer i särskilt boende som har risk för fall, trycksår och/eller undernäring från öppna jämförelser eftersom andelen registreringar var ojämn vilket kan ge ett felaktigt intryck av vårdens kvalitet. 8
Vård och omsorg i hemmet En ökande andel av hälso- och sjukvården och allt mer kvalificerade insatser utförs i patientens hem. Stöd och hjälp i hemmet från hemtjänsten är en viktig åtgärd för att äldre ska uppleva trygghet i ordinärt boende. Öppna jämförelser 2011. Figur 9. Trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänst Procentandel som kände sig mycket trygga med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten. Andel som svarat 8-10 på den 10 gradiga skalan. 65 år och äldre. 2011 Procent Ranking Riket 77 Eskilstuna 80 110 Flen 72 252 Gnesta 81 87 Katrineholm 84 36 Nyköping 83 49 Oxelösund 71 259 Strängnäs 84 36 Trosa 77 låg svarsfrekvens, osäker uppgift 170 Vingåker 89 7 Personer över 65 år i Sörmland känner sig lika trygga eller tryggare än riksgenomsnittet utom de som bor i Flen och Oxelösund där invånarna uppger att de känner sig mindre trygga än genomsnittet med att bo kvar hemma med stöd från hemtjänsten Hemsjukvård För att utveckla och säkra vården i det ordinära boendet överfördes ansvaret för hemsjukvård på primärvårdsnivå för personer över 18 år till länets kommuner den 1 januari 2010. Kommunerna utför vård i hemmet både för dem som är inskrivna i hemsjukvård och för dem som mer tillfälligt behöver vård i hemmet (hembesök). Ansvaret för läkarinsatser i hemsjukvården ligger kvar i landstinget och regleras i avtal. Den specialiserade hemsjukvården (ASIH) ges med stöd av team som utgår från sjukhuset. Samarbetet regleras för den enskilda individen genom att en vårdplan upprättas. Enligt nationella beräkningar (Socialstyrelsen 2008) uppskattades antalet hemsjukvårdspatienter till 3000 i Sörmland. En mätning som genomfördes under en dag den 1 december 2010 visade att antalet registrerade hemsjukvårdspatienter i kommunerna uppgick till drygt 2000. Mätningen upprepades 2011 och antalet aktuella hemsjukvårdsärenden hade ökat med 18 % och var denna dag 2466. För att en patient ska skrivas in i hemsjukvården ska en gemensam vårdplan upprättas men gemensamma vårdplaner var upprättade endast i ett fåtal fall (6,4%) och hade minskat markant från föregående år då det fanns en upprättad vårdplan i 12% av de aktuella hemsjukvårdsärendena. 9
Uppföljning av hemsjukvårdsväxlingen. Länsstyrgruppen för Närvård i Sörmland. Figur 10. Kommun Antal personer inskrivna i hemsjukvård 2010 Antal med vårdplan Antal personer inskrivna i hemsjukvård 2011 Eskilstuna 483 6 712 3 Flen 202 6 236 0 Gnesta 166 0 134 4 Katrineholm 306 0 508 24 Nyköping 475 145 438 0 Oxelösund 99 0 106 0 Strängnäs 138 94 147 68 Trosa 89 0 84 13 Vingåker 117 0 101 48 Sörmland 2 075 251 2466 160 Antal med vårdplan Enligt det avtal som reglerar läkarinsatser i hemsjukvård ska patienterna ha möjlighet att erhålla hembesök. Under 2011 gjorde vårdcentralerna 300 hembesök i ordinärt boende. Fördelning mellan vårdcentralerna ses i tabellen nedan. Hembesöken omfattar såväl hembesök i hemsjukvård som konstaterande av dödsfall och utfärdande av vårdintyg. Hälsoval 2011. Figur 11. City Eskilstuna 20 Familjedoktorerna Strängnäs 1 Ekeby Eskilstuna 6 Kyrkbacken Strängnäs 1 Eskilshem Eskilstuna 0 Strängnäs 8 Tunafors Eskilstuna 11 Mariefred 1 Torshälla Eskilstuna 3 Fristaden Eskilstuna 0 Fröslunda Eskilstuna 14 Skiftinge Eskilstuna 19 Smeden Eskilstuna 5 Centrum Flen 4 Linden Katrineholm 13 Malmköping 12 Nävertorp Katrineholm 18 Flen 33 Vår Vårdcentral Katrineholm 0 Vingåker 9 Bagaregatan Nyköping 29 Gnesta 9 Ekensberg Nyköping 16 Trosa 13 Stadsfjärden Nyköping 16 Oxelösund 27 Åsidan Nyköping 12 Fem kommuner, Nyköping, Oxelösund, Gnesta, Katrineholm och Flen har anslutit sig till Nationella Patientöversikten, NPÖ, och kan därmed läsa journalinformation från landstinget i ett webbaserat system. I övriga kommuner pågår ett arbete för anslutning till NPÖ. 10
Särskilda boendeformer Enligt den kartläggning som redovisas i Öppna Jämförelser 2011 varierar antalet äldre som bor i särskilda boendeformer i Sörmland. Lägst andel har Oxelösund med 4,7 % av invånare 65 år och äldre och högst har Katrineholm där 6 % av de som är över 65 år bor i särskilt boende. I samtliga kommuner ses en minskning i förhållande till 2008 utom i Katrineholm där en liten ökning av andelen äldre som bor i särskilt boende kan ses. Kommunernas statistik 2011. Figur 12. KOMMUN Antal Säboplatser (inkl korttidsplatser 2011 Antal Säboplatser (inkl korttidsplatser) 2010 Eskilstuna 994 1099 Flen 140 161 Gnesta 100 120 Katrineholm 461 488 Nyköping 621 607 Oxelösund 146 170 Strängnäs 387 395 Trosa 122 110 Vingåker 97 105 Länet 3068 3255 Personer i äldreboende, har som alla andra personer, rätt att få träffa en läkare, när behov finns. I första hand sker läkarkontakterna i form av hembesök. Närmare 6700 hembesök utfördes mellan 1 dec 2010 och 30 nov 2011 i kommunernas särskilda boendeformer av vårdcentralsläkare. I Öppna jämförelser redovisas kommunernas bedömning av omfattning och innehåll i läkarinsatserna i äldreboende Öppna jämförelser 2011 Figur 13. Diagrammet visar att den kommun som sätter högst betyg på landstingets läkarinsatser i äldreboende är Gnesta medan Flen är minst nöjd. Kommunernas samlade omdöme ligger under riksgenomsnittet. 11
Mobila närvårdsteam Mobila närvårdsteam, bestående av läkare och sjuksköterska, fungerar som komplement till vårdcentralerna och ASIH-teamen. Under dagtid erbjuder läkare och sjuksköterska i länets tre mobila närvårdsteam besök i hemmet för svårt sjuka som ett alternativ till besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Teamen bedömer behov av sjukhusinläggning i hemmet och kan vid behov lägga in patienten utan att denna behöver passera akuten (direktinläggning). I diagrammet nedan ses antalet besök av samtliga yrkeskategorier och antal individer som fått besök av mobila närvårdsteamen. Arbetssätt och bemanning skiljer sig mellan teamen varför siffrorna inte är helt jämförbara. Mobila närvårdsteam antal besök/ individer 800 600 400 200 0 2009 Antal individer 2010 Antal individer 2011 Antal individer 2009 Antal besök 2010 Antal besök 2011 Antal besök Landstingets statistik. 2011. Figur 14. I södra länsdelen fanns under 2008-09 ett närvårdsteam. I samband med uppbyggnaden av ASIH saknades resurser för att båda funktionerna skulle kunna bemannas. Mobilt närvårdsteam i södra har omstartats under hösten 2011 som en organisatorisk delfunktion av ASIH. Fördelningen av de mobila närvårdstteamen är i dagsläget inte jämlik över länet utan når framförallt de tre största orterna. Specialiserad sjukvård i hemmet (ASIH) Den hemsjukvård som bedrivs av primärvården i samarbete mellan kommunens sjuksköterskor och paramedicinare samt vårdcentralens läkare kompletteras av landstinget team för specialiserad sjukvård i hemmet. Teamen är organiserade i fyra enheter som utgår från länets tre sjukhus samt Strängnäs vårdcentral. Teamen ska genom konsultativa, stödjande insatser och direkta vårdåtgärder bidra till att människor i behov av avancerade sjukvårdsinsatser ska kunna välja att få sin vård i hemmet. I ASIH-teamen finns läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal. Tillsammans har läkare, sjuksköterskor och paramedicinsk personal i de fyra teamen utfört 13 497 besök under 2011. Detta är en minskning i förhållande till 2010 då 15 860 besök gjordes av länets ASIH-team. Besöken fördelades geografiskt enligt nedan. Geografiskt område Antal besök (samtliga yrkeskategorier) Antal kvinnor Antal män Flen, 3126 54 49 8,1 Katrineholm, Vingåker Eskilstuna 4226 54 50 5,8 Gnesta, 3196 54 52 5,8 Nyköping, Oxelösund, Trosa Strängnäs 2949 27 35 9,8 Länet 13 497 189 186 Antal patienter per 1000 invånare Landstingets statistik 2011. Figur 15. Därutöver har 9 personer från andra län fått 131 besök och 2 asylsökande har fått vård av ASIH vid sammanlagt 40 besök. Tillgången till ASIH är ojämnt fördelad över länet. I förhållande till antalet invånare har Strängnäs mer specialiserad vård i hemmet än övriga kommuners invånare. 12
Slutenvård I Sörmland finns sjukhus i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping som tillsammans har 600 vårdplatser. Under 2011 producerade sjukhuset tillsammans 42 803 vårdtillfällen om sammanlagt 234 373 vårddagar. I jämförelse med 2009 minskar antalet vårdtillfällen (-3,6 %). Nedan visas antalet vårddagar fördelat på olika åldersgrupper. De som är 75 år och äldre vårdas fler dagar på sjukhus 2011 än tidigare år. Vårdtid på klinik 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 0-64 år 65 år och äldre 75 år och äldre 85 år och äldre 2009 Vårdtid på klinik avslutat vårdtillfälle 2010 Vårdtid på klinik avslutat vårdtillfälle 2011 Vårdtid på klinik avslutat vårdtillfälle Landstingets statistik. 2011. Figur 16. Antalet vårdtillfällen minskar främst för de som är yngre och är relativt oförändrat för dem i högre åldrar. 25000 20000 15000 10000 5000 0 0-64 år Antal avslutade vårdtillfällen 65 år och äldre 75 år och äldre 85 år och äldre 2009 Avslutat vårdtillfälle 2010 Avslutat vårdtillfälle 2011 Avslutat vårdtillfälle Landstingets statistik. 2011. Figur 17. Medelvårdtiden för de äldre minskade. För åldersgruppen 65-74 år minskade den från 6,07 dagar (2008) till 5,84 dagar i genomsnitt (2010). För åldersgruppen 75-84 år minskade medelvårdtiden från 7,33 dagar (2008) till 6,94 dagar (2010). Den allra äldsta åldersgruppen minskade från 8,05 dagar till 7,94 dagar och uppvisade därmed den minsta minskningen. 13
Undvikbar slutenvård En indikator som används för att spegla effektiviteten inom hälso- och sjukvårdssystemet som helhet är undvikbar slutenvård. Tanken är att belysa omhändertagandet inom den öppna vården, som till exempel förebyggande insatser och primärvård inom såväl kommunerna som landstinget. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för uppföljning enligt God vård. Måttet undvikbar slutenvård består av inläggningar på sjukhus i ett antal utvalda diagnoser. Bland de diagnoser som valts ut finns sådana som ska spegla den öppna vårdens insatser vid kroniska eller mer långvariga åkommor. De kroniska sjukdomstillstånd som ingår är anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtyck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom och kärlkramp. Utöver detta ingår även några akuta tillstånd, där rätt behandling given inom rimlig tid bedömts kunna förhindra inläggning på sjukhus. Öppna Jämförelser 2011. Figur 18. Fler män än kvinnor i Sörmland hade undvikbara slutenvårdstillfällen under 2010. Över 3000 sörmlänningars inläggning på sjukhus var undvikbar enligt socialstyrelsens definition. 14
Informationsöverföring och samordnad plan För att de äldre ska kunna få en trygg och säker vård och omsorg krävs att information tillgängliggörs mellan huvudmännen och att vårdaktörerna tydliggör ansvarsfördelning samt samordnar insatserna. Vid utskrivning från sjukhus är slutenvården skyldig att kalla till samordnad vårdplanering om det finns behov av fortsatta insatser från öppen vård och omsorg. Detta sker via ett IT-system, Prator, som används gemensamt av samtliga kommuner i länet och landstinget. Under 2011 genomfördes 3 055 samordnade vårdplaneringar i Sörmland fördelade på länets kommuner enligt nedan. Eskilstuna Flen Gnesta K- holm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Tot 1122 235 95 472 547 132 266 67 119 3055 Under 2011 genomfördes xxx samordnade vårdplaneringar i Sörmland fördelade på länets kommuner enligt nedan. Figur 19. Det föreligger då och då brister i den informationsöverföring som sker mellan vårdnivåerna vilket medför risk för merarbete, slöseri med resurser och i värsta fall risker för patienterna. Ett ständigt förbättringsarbete pågår för säkra rutiner vid överföringen av information. När brister upptäcks avseende överlämnande av ansvar för vård och omsorg mellan vårdnivåerna ska detta rapproteras som en avvikelse. Under september 2011 gjordes en kartläggning av avvikelser på området. Under perioden registrerades 31 avvikelserapporter och uppräknat på årsbasis skulle detta betyda att det föreligger brister i 370 överlämnanden per år. Det är en liten del av det totala antalet avslutade vårdtillfällen på sjukhus men i varje enskilt fall kan bristerna ha inneburit merarbete för den som ska ta över ansvaret för vården och en potentiell risk för individen att inte erhålla nödvändiga vårdinsatser. 15
Äldre och läkemedel Läkemedelsanvändningen hos äldre är ett viktigt område och en indikator som speglar detta område är användningen av olämpliga läkemedel till äldre. Indikatorn ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre och är en ny indikator i Öppna jämförelser 2011. Indikatorn speglar behandling med läkemedel som bör undvikas hos äldre. Preparaten som avses ger en hög risk för biverkningar hos äldre. Sörmland har den lägsta andelen av befolkningen 80 år och äldre som använder dessa olämpliga läkemedel. Öppna Jämförelser 2011. Figur 20, 21. Många äldre har ett stort antal läkemedel som intas regelbundet. Detta leder till högre kostnader, risk för skadliga läkemedelsinteraktioner, biverkningar och läkemedelsorsakad inläggning på sjukhus. Användning av tio eller fler läkemedel är sedan 2010 en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Som län ligger Sörmland bland de 3 län med lägst andel äldre med 10 läkemedel. 16
Öppna Jämförelser 2011. Figur22. I Sörmland är andelen riskfyllda läkemedelskombinationer bland de lägsta i riket. Psykofarmaka är läkemedel som sätts in vid ångest, oro, sömnbesvär, depressioner etc. Behandling med tre eller flera psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i övrig vård och omsorg för personer med psykisk ohälsa. Indikatorn är en av Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Andelen äldre i riket med tre eller fler psykofarmaka var som lägst 2,56 % och som högst 5,95 %. I Sörmland har 4,01 % av de som är 80 år eller äldre tre eller fler psykofarmaka vilket är det sjätte lägsta värdet i landet. Användning av läkemedel i äldreboende Nytt för 2011 är att Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre redovisar andelen äldre personer 80+ i särskilt boende som använder olämpliga läkemedel samt andelen som använder 3 eller fler psykofarmaka. Tidigare år har indikatorn enbart redovisats för befolkningen 80 år och äldre. Dessutom redovisas andel över 65 år som bor i särskilt boende och som erhållit läkemedelsgenomgång. Olämpliga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka Läkemedelsgenomgångar Procentandel inom särskilt boende som använder långverkande bensodiazepiner, läkemedel med antikolinerga effekter, tramadol och/eller propiomazin. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Procentandel i särskilt boende som använder tre eller fler psykofarmaka. 80 år och äldre. 1 nov 2010 Procentandel i särskilt boende som erhållit minst en läkemedelsgenomgång under de senaste 12 månaderna. 65 år och äldre. 2010 Procent Ranking Procent Ranking Procent Ranking 4,1-34,5 0,1-27,3 0-100 17,4 15,2 66 Eskilstuna 11,0 26 12,9 116 54 198 Flen 11,3 30 13,4 126 41 230 Gnesta 17,5 149 17,5 219 100 1 Katrineholm 15,1 96 16,7 204 24 253 Nyköping 13,9 74 16,0 188 53 201 Oxelösund 15,0 94 12,0 96 19 262 Strängnäs 8,2 10 10,5 65 81 109 Trosa 20,0 207 14,1 146 42 225 Vingåker 21,3 227 11,3 78 28 249 Öppna jämförelser 2011. Figur 23. Aktuell läkemedelsgenomgång för målgruppen äldre 65+ i särskilt boende är ytterligare en indikator som redovisas i Öppna Jämförelser vård och omsort om äldre. Skälet att denna indikator inte redovisas här, är osäkerheten angående hur uppgifterna har lämnats i de olika kommunerna. Sörmland har genom läkemedelskommitténs försorg under de senaste åren arbetat med apotekarstödda läkemedelsgenomgångar (LMG) i nära samarbete med vårdcentraler och särskilda boenden med målsättningen att sprida arbetssättet till samtliga verksamheter. Detta arbete har sannolikt bidragit till de goda resultaten som Sörmland uppvisar i Öppna Jämförelser. Riktlinjer för läkemedelsgenomgångar utanför sjukhus ska implementeras under 2012. Parallellt ska ca 1200 LMG på årsbasis genomföras i primärvården. Dessutom görs idag på länets sjukhus drygt 1000 LMG om året för äldre patienter som är inlagda på medicinklinik. 17
Demens Varje år insjuknar ca 20 000 personer i demens i Sverige. Omkring 150 000 svenskar beräknas ha en demenssjukdom. Man räknar med att var femte person över 80 år är drabbad. Utifrån nationella beräkningar finns uppskattningsvis 4400 personer i Sörmland som har en demenssjukdom och nästan 800 nya sörmlänningar insjuknar varje år (beräknat på kommunernas åldersfördelning 2009). Kommun Förväntat antal personer med demenssjukdom Vingåker 165 30 Gnesta 154 27 Nyköping 885 159 Oxelösund 189 35 Flen 301 54 Katrineholm 627 111 Eskilstuna 1502 268 Strängnäs 475 84 Trosa 141 25 Totalt 4439 793 Förväntat antal nyinsjuknade Figur 24. Demenssjukdomarnas samhällskostnader i Sörmland beräknas till ca 1,5 miljarder kronor per år. Landstingets kostnad för utredning och läkemedel utgör ca1-1,5 % av totalkostnaden och resten står den kommunala vården och omsorgen för. Kommunerna och landstinget i Sörmland arbetar enligt ett länsgemensamt program för vård och omsorg vid demenssjukdom. Programmet reviderades 2011 utifrån de nationella riktlinjerna. Genom registrering i det nationella kvalitetsregistret Svedem skapas möjlighet till uppföljning och jämförelse. Flertalet av länets vårdcentraler är anslutna till registret och registrerade nästan 150 nya patienter under 2011 vilket är en kraftig ökning i jämförelse med året innan. Ett bra stöd till den som drabbas av demens och dennes anhöriga bygger på tidig diagnos, ett strukturerat samarbete mellan landstingets och kommunernas verksamheter samt kunnig personal i hela vårdkedjan. Vårdcentralerna ska erbjuda tidig upptäckt, utredning och diagnostisering för adekvat medicinsk behandling och stödinsatser i rätt tid. Specialistkliniken ansvarar för utredning när primärvårdens kompetens eller resurser inte räcker till. De som får en demensdiagnos och deras anhöriga ska erbjudas kontakt med kommunens biståndshandläggare och demensverksamhet. I de nationella riktlinjerna för Vård och omsorg vid demenssjukdom anges att patienter med Alzheimers sjukdom bör få behandling med demensläkemedel. Enligt SveDem är det rimligt att 90% av patienterna får sådan behandling. I Sörmland får drygt 80% av de med Alzheimer som har registrerats i SveDem behandling med demensläkemedel. SveDem anger målvärdet för tid mellan remiss och påbörjad utredning till högst 30 dagar. Motsvarande målvärde för när utredningen ska vara klar är ytterligare 30 dagar. I Sörmland nås målet avseende tid till utredningsstart men tiden för att fullfölja utredningen är i genomsnitt 60 dagar. Figur 25. SveDem 2010 18
Äldres psykiska hälsa Åldrandet i sig innebär en ökad risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. Depression är det vanligaste psykiska hälsoproblemet hos äldre. Psykisk ohälsa hos äldre kan debutera under åldrandet, men kan också ha börjat tidigare i livet och inneburit en långvarig funktionsnedsättning. Äldre personer med psykisk ohälsa kan ha upplevt svårigheter tidigare i livet där åldrandet blir den utlösande faktorn. Depression och ångest Andelen äldre med depression bedöms vara så omfattande att man kan tala om det som ett folkhälsoproblem. Runt 27 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i åldern 65 79 år uppger att de har lätta eller svåra besvär med ängslan, oro eller ångest. Många av dem varken diagnostiseras eller behandlas. Orsakerna bakom depressioner hos äldre är både biologiska och psykosociala. De biologiska orsakerna är kopplade till åldrandet och förändringar i hjärnan. De psykosociala orsakerna handlar om att äldre av naturliga skäl blir utsatta för olika stressande faktorer som förlust av partner, försvagad kropp, svåra sjukdomar, social identitet och existentiell ångest. Ångest är ofta både vanligt och långvarigt och förekommer många gånger tillsammans med depression och är också vanligt vid en begynnande demenssjukdom. Psykotiska tillstånd Psykotiska tillstånd kännetecknas av förekomsten av vanföreställningar, vantolkningar och hallucinationer. Studier redovisar en frekvens av psykotiska tillstånd hos äldre på 1 2 procent. När det gäller paranoida vanföreställningar visade en befolkningsbaserad studie en förekomst på 4 procent. sjukdomar initialt och vice versa. Demenssjukdomar kan även leda till annan psykisk ohälsa som depression, psykos och beteendeförändringar. Självmord Drygt 1 400 personer tar sitt liv varje år i Sverige. Ungefär hälften av dem hade haft kontakt med hälso- och sjukvården under sin sista månad i livet. I många fall hade förebyggande vårdinsatser kunnat förhindra självmordet. En rimlig uppskattning är att omkring 20 000 personer per år gör självmordsförsök. Det är vanligast att män äldre än 65 år begår självmord. 25 procent av de som tar sitt liv i Sverige varje år, är pensionärer. Vård av äldre med psykisk ohälsa Äldre med psykisk ohälsa kan behöva hjälp att komma igång på morgonen, organisera sin tid och bryta isolering. Hemtjänstpersonalen som arbetar med äldre med psykisk ohälsa behöver gott om tid för att motivera dem. Det kan ta tid för äldre med psykisk ohälsa att få förtroende för personalen. För personalen kan det ta tid att förstå att den äldre personen är drabbad av psykisk ohälsa eftersom många äldre inte uttrycker det själva. Att förebygga äldres psykiska ohälsa Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är speciellt viktiga för att äldre ska må bra. Dessa fyra områden är social gemenskap delaktighet och meningsfullhet, känna sig behövd fysisk aktivitet bra matvanor. Demenssjukdomar Demenssjukdomar kan ibland förväxlas med andra psykiska Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under de senaste tre månaderna, 65-84 år Figur 26. Liv och Hälsa 2008 Arbetsgruppen har identifierat området som viktigt men har inte hittat sammanställda data som speglar området till denna första rapport. 19
Stroke Som stroke räknas både blödning och propp i hjärnans blodkärl. 2008 drabbades över 33 100 personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Över 80 procent av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Sedan år 2000 kan en tydlig minskning av antalet strokefall märkas liksom en ökad överlevnad för dem som drabbas. Vårdtillfällen där någon typ av stroke var huvuddiagnos står för närmare 400 000 vårddagar på sjukhus. För många patienter kvarstår ett betydande behov av rehabili tering och omsorg. Därför tillkommer ett mycket stort vård- och resursut nyttjande i kommunala särskilda boendeformer och hemtjänst. Patienter som överlever stroke återfår i olika grad funktionsförmågan. Med personlig ADL (Aktiviteter i Dagligt Liv) avses förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning. Måttet speglar sjukvårdsinsatserna både i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhus. Öppna Jämförelser 2011. Figur 27-28. 20
Andel ADL-oberoende efter 3 månader bör tolkas tillsammans med andelen som överlevde. Det bästa resultatet når de sjukhus som både har en hög andel patienter som överlever och en hög andel patienter som återfår sina funktioner (ADL-oberoende). De nationella riktlinjerna för strokevården följdes upp av socialstyrelsen under 2011 och resultatet av uppföljningen redovisas per kommun om det statistiska underlaget så medger. Socialstyrelsen redovisar utfallet för fem av Sörmland s kommuner Socialstyrelsens uppföljning av strokevården 2011, Figur 29. Kommunens utfall i förhållande till rikets medelvärde. Stapel till vänster om mittlinjen indikerar ett svagare och stapel till höger ett starkare resultat. 21
Socialstyrelsens uppföljning av strokevården 2011, Figur 30-33. Kommunens utfall i förhållande till rikets medelvärde. Stapel till vänster om mittlinjen indikerar ett svagare och stapel till höger ett starkare resultat. 22
23
Höftfraktur Höftfraktur drabbar i övervägande grad äldre personer på grund av ökande benskörhet och falltendens. En höftfraktur hos äldre beror vanligen på fall på golvet vid uppresning från stol eller vid gående över golvet. Patienterna utgöres till 69% av kvinnor och 31% av män. Alla som drabbas behöver operation, sjukhusvård och rehabilitering. Medelvårdtiden för en höftfraktur har minskat från 19 dagar i slutet av 1980-talet till 8,8 dagar i Sörmland 2010. Andelen patienter som skrivs ut till sitt ursprungsboende har trots sänkt medelvårdtid legat konstant på 50 procent. Behandling och rehabilitering av höftfrakturer kostar 1,5 miljarder kronor årligen i Sverige. Ett snabbt omhändertagande efter fallolyckan är en viktig kvalitetsindikator och påverkar också i vilken utsträckning individen återfår sin tidigare funktionsförmåga. I Sörmland fick patienten i genomsnitt vänta 22 timmar på operation efter ankomst till sjukhuset. Det är en minskning i förhållande till 2009 och ett arbete har genomförts under 2011 för att förkorta den ytterligare. Ett nära samarbete mellan sjukhus, vårdcentral och kommunal vård och omsorg utgör basen för snabbare hemskrivning och bättre resultat i form av minskad smärta, ökad funktionsförmåga och livskvalitet för den som råkar ut för en höftfraktur. Öppna Jämförelser 2011. Figur 34. Under 2010 opererades 109 höftfrakturer på Nyköpings lasarett och 355 höftfrakturer opererades på Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Av de som var 50 år och äldre hade 82,3 % flyttat tillbaka till det ursprungliga boendet efter fyra månader vilket är bättre än riksgenomsnittet på 79,3 %. Öppna Jämförelser 2011. Figur 35. 24
De mest sjuka äldre En växande grupp i vårt samhälle är äldre personer med omfattande och sammansatta vård- och omsorgsbehov. För en äldre person med flera diagnoser kan det emellanåt vara svårt att orientera sig mellan de olika vårdkontakterna. Därför krävs en ökad samverkan mellan vård och omsorg kring den äldre och även en förenklad vårdstruktur. För sjuka äldre krävs ofta ett mer situationsorienterat arbetssätt där vård och omsorgsbedöms utifrån en helhetssyn på den samlade livssituationen. De statliga stimulansbidragen inom äldreområdet 2012 kommer framför allt att kopplas till resultat och prestationsbaserade mål. En satsning kommer att ske på följande grupper Kvalitetsregister, (Senior alert, Palliativa registret, Svenska Demensregistret, registret för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens) Läkemedel till äldre Undvikbar slutenvård/återinläggningar inom 30 dagar Länets kommuner och landstinget har gjort en kartläggning av hur vård och omsorg ser ut för de multisjuka äldre. Vid kartläggningen användes nedanstående definition. 75 år eller äldre vårdats tre eller fler gånger inom sluten sjukhusvård under det senaste året under denna tidsperiod haft diagnoser från tre eller fler olika sjukdomsgrupper Socialstyrelsen har föreslagit att begreppet mest sjuka äldre ska användas. Med de mest sjuka äldre omfattas både gruppen enligt ovanstående definition och de som har stora insatser från vård och/eller omsorg. Omfattande sjukvård Uppfyllde kriterierna för multisjuk under året (se ovan) eller fler än 19 vårddagar i slutenvård under ett år eller fler än 7 besök i öppen vård under ett år eller fler än 3 inskrivningstillfällen i slutenvård under ett år Omfattande omsorg Bor permanent i särskilt boende eller beslut om 25 eller fler timmar hemtjänst i ordinärt boende eller beslut om insats enligt LSS eller beslut om korttidsboende Socialstyrelsen 2011. Figur 36. Individer med mer än 3 sjukhusinläggningar per år 800 600 400 200 0 Kvinnor Män 2008 2009 2010 2011 Diagrammet ovan visar hur många individer som varit inlagda mer än tre gånger under ett kalenderår. Uppgifterna avser samtliga personer över 65 år. Landstingets statistik. Figur 37. 4000 3000 2000 1000 0 Individer (över 65 år) med mer än sju besök till specialistläkare per år Kvinnor Män 2008 2009 2010 2011 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Individer (över 65 år) med mer än 19 dagar i slutenvård per år Kvinnor Män 2008 2009 2010 2011 Landstingets statistik. Figur 38. Landstingets statistik. Figur 39. 25
ANTAL INVÅNARE 75+ ANTAL MULTISJUKA ÄLDRE ANDEL MULTISJUKA ÄLDRE (% AV ANTAL 75+) ANTAL VÅRDDAGAR INOM SLUTENVÅRD FÖR DE MULTISJUKA ÄLDRE GENOMSNITTLIG VÅRDTID /MULTISJUK ÄLDRE Eskilstuna 8156 324 3,9 11657 36 Flen 1650 51 3,0 1617 31,7 Gnesta 861 33 3,8 931 28,2 Katrineholm 3397 94 2,7 3043 32,4 Nyköping 5125 229 4,4 7058 30,8 Oxelösund 1260 37 2,9 768 20,8 Strängnäs 2633 60 2,3 1609 26,8 Trosa 815 32 3,9 683 21,3 Vingåker 860 21 2,4 571 27,2 Hela länet 24757 881 27937 28,4 Tabellen visar antalet multisjuka per kommun och hur många vårddagar dessa patienter konsumerat under 2010. Andelen multisjuka i förhållande till antalet invånare över 75 år är lägst i Strängnäs med 2,3 % och högst i Nyköping med 4,4 %. Landstingets statistik. Figur 40. Antal 250 200 150 100 50 0 Multisjuka slutenvårdspatienter per månad Diagrammet visar antal multisjuka som vårdas på sjukhus. Omkring 10 % av de multisjuka vårdas inom slutenvården varje månad. Landstingets statistik. Figur 41. 40 20 0 Antal multisjuka med tre eller 0ler besök på akuten Diagrammet visar antal multisjuka som har besökt akutmottagningen tre eller flera gånger. Landstingets statistik. Figur 42. Återinskrivningar inom 30 dgr per månad under R12 Antal 200 100 0 Diagrammet visar antal multisjuka som återinskrivs på sjukhus inom 30 dagar sedan senaste vårdtillfället Landstingets statistik. Figur 43. Genom att erbjuda de mest sjuka äldre vård och omsorg av god kvalitet i hemmet kan man minska antalet onödiga inläggningar på sjukhus och besök på akuten. Multisjuka äldre bör erbjudas ett omhändertagande som innebär att man slipper åka till akuten om problemet kan lösas på annat sätt. Ett arbete pågår för att minska behovet av akutenbesök för denna patientgrupp. I arbetet har samordnad vårdplanering och de befintliga närvårdsteamen en viktig funktion. En studie av 42 multisjuka i Sörmland slutrapporteras under 2010. Individerna själva och deras anhöriga har intervjuats och därefter har vård- och omsorgsinsatser från både kommun och landsting sammanställts, analyserats och kostnadsberäknats. 26
Diagrammet ovan visar kostnadsfördelning för de 42 patienter som granskats i den nämnda studien.de största kostnaderna ligger inom sluten och öppen specialistvård. Primärvården har en tämligen blygsam del i vården av de mest sjuka äldre. För de individer som har de största behoven har också kommunerna stora kostnader. Slutapport Bättre liv för SÖREN i Sörmland. Figur 44. Vård i livets slut Alla personer har rätt att förvänta sig en god och värdig vård i livets slut. God vårdkvalitet handlar om att den enskilde får information om sin situation, får adekvat lindring av symptom, inte behöver vara ensam i dödsögonblicket och att närstående får stöd. Palliativ vård definieras som ett förhållningssätt för att förbättra livskvaliteten för patienter och deras närstående genom att förebygga och lindra lidande som kan uppkomma i samband med en livshotande sjukdom. Den palliativa vårdens inriktning är inte att bota utan att lindra symtom. Palliativa insatser i det ordinära boendet är en del av hemsjukvården och fördelas enligt samma principer som övrig hemsjukvård. I det fall sjukhusets kompetens och resurser krävs för patientens hälso- och sjukvård ska patienten kunna välja att vårdas i hemmet med stöd av sjukhusansluten specialiserade sjukvård i hemmet (ASIH). Svenska Palliativregistret. Figur 45-46. Svenska Palliativregistret är ett kvalitetsregister där kvalitet i den palliativa vården kan följas. I diagrammet ovan visas i vilken utsträckning dödsfallen registreras i Svenska Palliativregistret. Antalet inregistrerade dödsfall har ökat i Sörmland som helhet och i de flesta av länets kommuner. Genom att gå in i det webbaserade registret www.palliativ. se kan vem som helst ta ut uppgifter som visar vilken kvalitet som erbjuds vid livets slut. I spindeldiagrammet nedan visas till hur stor del vården i Sörmland lever upp till de krav som kan ställas utifrån olika parametrar på en god vård i livets slut 27
Svenska Palliativregistret. Figur 47-48. Spindeldiagrammen är inte helt jämförbara mellan åren då definitionerna och kraven på några av parametrarna har ändrats. Exempelvis redovisas 2011 i vilken utsträckning smärtskattning har gjorts enligt ett standardiserat formulär. Införandet av ett nytt standardiserat formulär för smärtskattning pågår i Sörmland och siffran på smärtskattning blir därmed låg utan att man skulle kunna dra slutsatsen att patienterna inte får adekvat smärtlindring i Sörmland. Smärtskattning Närvarande i dödsögonblicket Eftersamtal med närstående Informerande samtal Procentandel avlidna som smärtskattats under sista levnadsveckan. 65 år och äldre 2010 Procentandel dödsfall där den avlidne hade någon närvarande vid dödsögonblicket, personal eller närstående. 65 år och äldre. 2010 Procentandel dödsfall där närstående erbjudits eftersamtal. 65 år och äldre. 2010 Procentandel dödsfall som före döden fått informerande samtal. 65 år och äldre. 2010 Procent Ranking Procent Jämf 2010 Ranking Procent Ranking Procent Ranking 0-85 66-100 8-100 2-58 5 89 59 23 Eskilstuna 4 59 87 U 103 37 122 13 119 Flen 0 98 83 N 124 70 45 9 136 Gnesta Katrineholm 1 90 86 N 109 77 29 17 98 Nyköping 14 16 86 N 109 64 60 23 67 Oxelösund 9 32 81 N 130 79 24 9 136 Strängnäs 0 98 91 U 49 78 26 16 104 Trosa 12 25 74 147 95 4 15 110 Vingåker Öppna Jämförelser 2011 Figur 49. 28
Slutord Denna rapport har tagits fram i samarbete mellan landstinget och länets kommuner med avsikt att synliggöra det gemensamma vårdsystemet för politiker och chefer. Materialet bör betraktas som ett diskussionsunderlag och inte som en sammanställning av en absolut sanning. De skillnader mellan kommuner och länsdelar som synliggörs mellan olika delar av länet kan stimulera till utveckling och lärande. En ojämn kvalitet i inrapporterade data gör dock att resultaten på vissa områden måste betraktas som osäkra. I diskussioner inom arbetsgruppen har det blivit tydligt att det finns behov av att gemensam diskutera och tolka de data som ska rapporteras till nationella register. Det skulle vara av stort värde att skapa ett nätverk bestående av personer i kommuner och landsting som ansvarar för inrapportering för att förbättra kvaliteten av indata och därigenom öka jämförbarheten av utdata. Sörmland har en äldre befolkning än riket i övrigt vilket ställer stora krav på att den gemensamma vårdstrukturen fungerar. De samlade resurserna för vård och omsorg hos huvudmännen är stora men en åldrande befolkning kommer ställa krav på att få en vård och omsorg av hög kvalitet vilket gör att det blir allt viktigare att kommuner och landsting hittar vägar för att utnyttja befintliga resurser så effektivt som möjligt. I Sörmland finns sedan flera år en struktur för samverkan på tjänstemannanivå och från 2011 också en gemensam nämnd för kommuner och landsting (VOHJS) där äldrefrågan är prioriterad. Denna struktur skapar goda förutsättningar för ett fortlöpande samtal mellan huvudmännen. Tillsammans kan vi bygga en värdig vård och omsorg för äldre i Sörmland med de resurser som huvudmännen förfogar över. På många områden pågår redan förbättringsarbeten där både kommunerna och landstinget tillsammans försöker skapa trygg vård och omsorg för sörmlänningarna. Läkemedel för äldre är ett område där Sörmland visar vägen. Länet ligger bland de bästa i landet avseende de flesta av de områden som angetts som viktiga för äldre mycket tack vare ett långsiktigt och målmedvetet arbete och genom gemensamma satsningar. Den ojämlika vården i länet synliggörs bland annat genom de sjukhusanslutna teamens täckningsgrad. Olikheterna behöver analyseras och eventuellt behöver komplementära system som utjämnar skillnaderna synliggöras. För att kunna bli bättre måste man veta att det man gör leder till en förbättring. Det innebär att vi behöver mått och vi behöver mäta. Två viktiga kvalitetsregister som kan ge oss mått på vården för de äldre är Senior alert, SveDem och Svenska Palliativregistret. Under 2011 ökade antalet registrering i dessa register kraftigt vilket på sikt kommer ge oss förbättrade möjlighet att jämföra kvaliteten i vård och omsorg i Sörmland över tid, inom länet och med riket. För att vårdstrukturen ska bli bättre för den äldre delen av befolkningen i Sörmland behövs gemensamma former för kommuner och landsting att följa utvecklingen och fatta gemensamma beslut om hur resurserna används för bäst resultat för de äldre. Kvaliteten och jämförbarheten i inrapporterade data behöver också förbättras genom att de ansvariga hos respektive huvudman möts för gemensamt utvecklingsarbete. Rapporten är framtagen av en arbetsgrupp bestående av: Monika Agnedal, Regionförbundet Sörmland Inger Eklind, Landstinget Sörmland Mats Henningson, Landstinget Sörmland Tina Källberg, Landstinget Sörmland Carin Larsson/Anita Hjelmberg-Frisk, Nyköpings kommun Åsa Samnegård, Trosa kommun Tomas Svensson, Landstinget Sörmland Charlotta Tydén, Eskilstuna kommun 29