KRISTINESTAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK DELGENERALPLANEBESKRIVNING. Kristinestad stad. Delgeneralplanebeskrivning 24.9.2015.

3 Mottagare Kristinestad stad Dokument Delgeneralplanebeskrivning Datum 24.9.2015 KRISTINESTAD DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK DELGENERALPLANEBESKRIVNING bnbvbn

1-2 DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIKS VINDKRAFTSPARK DELGENERALPLANEBESKRIVNING Författare Jonas Aspholm Datum 24.9.2015 Granskare Jonas Lindholm Granskad 24.9.2015 Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi

1-3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 6 1.1 Identifikationsuppgifter 6 1.2 Delgeneralplaneområdets läge 6 1.3 Planens namn och syfte 7 2. SAMMANDRAG 8 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen 8 2.2 Delgeneralplanen 8 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen 8 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 8 3.1 Utredning om förhållandena i området 8 3.1.1 Allmän beskrivning av området 9 3.1.2 Människors levnadsförhållanden och livsmiljön 9 3.1.3 Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 9 3.1.4 Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna 10 3.1.5 Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 11 3.1.6 Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 12 3.1.7 Markägoförhållanden 12 3.2 Planeringssituationen 12 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 12 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 12 3.2.1.2 Landskapsplanen 13 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 15 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 15 3.2.1.3 Generalplan 16 3.2.1.4 Gällande detaljplan 16 3.2.1.5 Byggnadsordningen 16 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister 16 3.2.1.7 Grundkarta 16 3.2.1.8 Skyddsbeslut 17 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN 17 4.1 Behovet av delgeneralplanering 17 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 17 4.3 Deltagande och samarbete 18 4.3.1 Intressenter 18 4.3.2 Anhängiggörande 18 4.3.3 Deltagande och växelverkan 19 4.3.4 Myndighetssamarbete 19 5. MÅL FÖR DELGENERALPLANEN 19 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen 20 6. DELGENERALPLANENS UTVECKLING 20 6.1 Det första delgeneralplaneutkastet 20 6.2 Det andra delgeneralplaneutkastet 22

1-4 6.2.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 23 6.3 Delgeneralplaneförslag 24 6.3.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 24 7. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 25 7.1 Planens struktur 25 7.2 Dimensionering 25 7.3 Elöverföring 25 7.4 Service 25 7.5 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 25 7.6 Områdesreserveringar 25 8. PLANENS KONSEKVENSER 26 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet 27 8.1.1 Allmän beskrivning av konsekvenserna 27 8.1.2 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön 27 8.1.3 Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet 30 8.1.4 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna 31 8.1.5 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken 34 8.1.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön 38 8.1.7 Konsekvenser för försvarsmaktens funktion 41 8.1.8 Kumulativa konsekvenser 41 8.2 Störande faktorer i miljön 50 8.3 Beteckningar och -bestämmelser 51 8.4 Namn 51 9. UPPFÖLJNING AV PLANENS KONSEKVENSER 51 10. GENOMFÖRANDE AV DELGENERALPLANEN 52 10.1 Genomförande och tidsplanering 52

1-5 BILAGOR Bilaga 1 PDB (Program för deltagande och bedömning) Bilaga 2 MKB (Miljökonsekvensbedömning) Bilaga 3A Bemötandesammanställning i utkastskedet Bilaga 3B Bemötandesammanställning i förslagsskedet (tillsätts senare i processen) Bilaga 4A Bulleranalys för Västervik Bilaga 4B Skugganalys för Västervik Bilaga 4C Siktanalys för Västervik Bilaga 4D Kumulativ buller-, skuggnings- och siktanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri Bilaga 5 Fotomontage Bakgrundsutredningar: - Kristiinankaupungin Västervikin tuulivoimahankkeen luontoselvitykset 2012 - Kristiinankaupungin Västervikin tuulivoimahankkeen luontoselvitysten päivitys 2013 - Täydentävät linnustoselvitykset o Törmäysmallinnus o Merikotkien pesämätilanteen päivitys o Maiseman pirtoutumisen vaikutus lintuihin - Västervikin tuulivoimahankkeen täydentävä syysmuutonseuranta 2014 - Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015)

1-6 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Delgeneralplaneområdet är beläget i Kristinestad och berör främst Ömossa by och de boende i Västervik. Uppgörandet av delgeneralplan för Västerviks vindkraftspark i staden Kristinestad har utförts av Ramboll Finland Oy. Lantmäteriingenjör YH Jonas Lindholm har fungerat som planläggare i projektet, Lantmäteriingenjör YH Jonas Aspholm har fungerat som ansvarig planerare. Arkitekt SAFA Jouni Laitinen deltog i projektets inledningsfas. PLANLÄGGARE: Kristinestad Lappfjärdsvägen 163A 64100 KRISTINESSTAD Tel. +358 (0) 6 22 16 200 E-post: kristinestad@krs.fi www.kristinestad.fi Kontaktperson: Lantmäteriingenjör Tony Östersund T +358 40 356 6450 E-post: tony.ostersund@krs.fi PLANLÄGGNINGSKONSULT: Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Planläggare Lantm.ingenjör YH Jonas Lindholm T +358 40 182 7544 E-post: jonas.lindholm@ramboll.fi Planerare Lantm.ingenjör YH Jonas Aspholm T +358 41 434 1678 E-post: jonas.aspholm@ramboll.fi AKTÖR: Triventus Wind Power Triventus Västervik Vind Oy c/o Oy Wasa Tilit Ab Handelsesplanaden 12B 65100 Vasa Kontaktperson: Projektledare Johan Berggren T +46 73 500 7136 E-post: johan@greenwatt.fi 1.2 Delgeneralplaneområdets läge Planeringsområdet är beläget söder om Kristinestad centrum på ett avstånd av ca 28 km, mellan Riksväg 8, Hedenvägen och Storkärrvägen. Avståndet till Björneborg i söder är ca 70 km och till Vasa i norr ca 125 km. Planeringsområdet består till största delen av obebyggda skogsmarker i ekonomibruk blandat med lägre belägna partier och åkermark. Den närmast belägna bosättningen är belägen på ett avstånd av ca 1km. Omgivningen är av glesbygdskaraktär. Vindkraftsparkens regionala läge och preliminära avgränsning kan studeras i bild 1 och bild 2.

1-7 Bild 1. Områdets regionala läge angivet med röd färg. Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets preliminära avgränsning. Lantmäteriverket. 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är DELGENERALPLAN FÖR VÄSTERVIK VINDKRAFTSPARK. Målsättningen med projektet är att uppgöra en delgeneralplan för vindkraft i Västervik i Kristinestad.

1-8 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen 17.8.2012 Ramboll Finland Oy har av Triventus Västervik Vind Oy blivit valda som konsult för delgeneralplaneuppdraget. 23.12.2012, Sst 89 Stadsstyrelsen beslutar att en delgeneralplan för området i Västervik kan påbörjas. Initiativtagare till delgeneralplanen är Triventus Västervik Vind Oy. Staden godkänner den planläggningskonsult som aktören föreslagit, Ramboll Finland Oy. 4.5.2012 Projektstarten anhängiggjordes i samband med stadsstyrelsens beslut om planläggning den 4.5.2012, protokollet utgivet den 4.5.2012. Kungörelse på stadens internetsida samt i de lokala dagstidningarna. 17.12.2012 18.1.2013 PDB (Program för deltagande och bedömning) till påseende. 3.2 28.2.2014 Utkast 1 till påseende. 11.5 12.6.2015 Utkast 2 till påseende....201..201_..201_..201_ Förslaget till påseende. Tekniska nämnden godkände delgeneralplanen. Stadsstyrelsen godkände delgeneralplanen. Stadsfullmäktige godkände delgeneralplanen. 2.2 Delgeneralplanen Den centrala markområdesreserveringen i delgeneralplanen är Jord- och skogsbruksdominerat område (M-1) och Område för vindkraftverk (tv-xx). Övriga områden utgörs av Riktgivande placering av jordkabel, Nuvarande vägförbindelse och Riktgivande ny vägförbindelse eller vägförbindelse som märkbart förbättras. Se delgeneralplanekartan. 2.3 Genomförandet av delgeneralplanen Förverkligandet av delgeneralplanen kan påbörjas när delgeneralplanen blivit godkänd i stadsfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på den rådande aktören och/eller på privata markägare. 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena i området Delgeneralplaneområdet utgörs i huvudsak av skogsfastigheter, men också av en del åker- och vägområden. För att på området tillgodose miljövärden och naturens mångfald finns det delområden att beakta.

1-9 3.1.1 Allmän beskrivning av området Delgeneralplaneområdet omfattar ett ca 1 020 ha stort område. Området är beläget i Västervik, väster om riksväg 8 och Ömossa by i Kristinestad stad. På området finns varken permanent- eller fritidsboende. Området är obebyggt och utgörs främst av skogsfastigheter. 3.1.2 Människors levnadsförhållanden och livsmiljön De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa och Heden bor närmast delgeneralplaneområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. På delgeneralplaneområdet finns inga vandringsleder eller allmänna rastplatser, men bär- och svampplockning samt jakt förekommer. På området finns flertalet jakttorn. 3.1.3 Jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Marken består främst av moränmark, men små och fläckvisa förekomster av sankmark, tunna torvlager, tjocka torvlager, grovsand och grovmo, mjäla och finmo samt sten- och bergsbunden mark förekommer även på delgeneralplaneområdet. Bild 3 visar var på området de olika jordartsförekomsterna ligger. Bild 3. Jordmånskarta för delgeneralplaneområdet. Områdets ungefärliga läge angivet med röd cirkel. Ljusbrun färg; moränmark, Rutnät; sankmark, Randiga områden; tunna torvlager, Grå färg; tjocka torvlager, Grön färg; grovsand och grovmo, Lila färg; mjäla och finmo, Röda nyanser; sten- och bergsbundenmark. Geologiska forskningscentralen 2011; Baskarta Lantmäteriverket tillst.nr 13/MML/11. Väster om riksväg 8 och sydost om delgeneralplaneområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Övriga grundvattenområden att beakta finns inte. I den västra delen av delgeneralplaneområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den östra delen av området sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. Se bild 4.

1-10 Bild 4. Delgeneralplaneområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Söder om det anvisade området ligger närmaste grundvattenområde (blå avgränsning med gul fyllnad). De blåa linjerna anger huvudfårorna för vattenavrinningen, medan de rödstreckade linjerna anger delområden för den lokala vattenavrinningen. Luftkvaliteten på området kan anses som god. Skogsmark dominerar delgeneralplaneområdet, småskaligt jordbruk finns i mindre skala. Boende finns inte på området men nog i det direkta närområdet. Verksamhetsarterna är sådana att inga föroreningar på varken luften eller klimatet finns att påtala. 3.1.4 Växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna Delgeneralplaneområdet är ett lugnt skogsområde med en liten genomfartstrafik. Skogsmark dominerar området, men även en del åkermark finns på området. Inom delgeneralplaneområdet finns det inga Naturaområden. Väster och norr om området finns ett antal Natura2000-områden, avstånden till nämnda områden är över 2 km. Naturskyddsprogrammets område, som finns beläget i korsningsområdet av Kallträskvägen och Hedenvägen, bör beaktas. I samband med delgeneralplaneprojektet och MKB-processen har uppgjorts flertalet utredningar beträffande bl.a. naturtyper och växtlighet, flyttfåglar, häckande fåglar samt direktivarter. I arbetet skall utförda utredningar beaktas. Se Bilaga 2 - MKB (Miljökonsekvensbedömning) och bakgrundsutredning Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015).

1-11 3.1.5 Region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Området för delgeneralplanen är en del av staden Kristinestad. Områdets utveckling styrs i första hand av den för området aktuella landskapsplanen och den under arbete varande etapplandskapsplan 2. Med en regional utgångspunkt är området utformat för att innefatta, i Finlands mått mätt, storskaliga vindkraftsparker, förutom redan befintliga tätortsområden, byamiljöer och glesbygdsområden. Samhällsstrukturen i och kring delgeneralplaneområdet har sina rötter från sent 1500-tal. Sägen samt en del fakta tyder på att bondesonen Oluff Pehrsson Rääf år 1590 byggde sig ett nybyggarhemman i området, han anses således vara den person som satte grundstenen i byggandet av Ömossa by. Därefter har en bondestruktur präglat området och hemmanet har utvidgats för att sedan delas. I början av 1800-talet öppnades storlandsvägen mellan Lappfjärd och Björneborg, vägen gav Ömossa nya möjligheter och befolkningstillväxten tilltog. En folkskola öppnades år 1892. Den bondestruktur som på ett starkt sätt präglat området var nu i ett övergångsskede, strukturen formades till ett etablerat bysamhälle. Det svenskspråkiga lågstadiet stängdes år 2005 och det finskspråkiga år 2009. Ömossa kan idag beskrivas som en starkt präglad jord- och skogsbruksby omgiven av glesbygdskaraktär. Heden, Västervik och Kallträsk, som är de närmaste byarna, har sitt ursprung av Ömossa by. Heden och Västervik ligger söder om området. Likt Ömossa är Heden och Västervik klassificerade som byar, medan Kallträsk räknas som småby. Samhällsbyggnadsstrukturen förevisas noggrannare i nedanstående bild. Bild 5. Delgeneralplaneområdets ungefärliga läge angivet med röd färg. Byarna Heden och Västervik med grön färg, söder om området. Ömossa by med grön färg, öster om planeområdet. Kallträsk småby med orange färg, söder om ovan nämnda byar. Blå färg påvisar var landskapsbebyggelse/glesbygdsbebyggels är placerad. YKR SYKE Lantmäteriverket. På delgeneralplaneområdet finns arbetsplatser inom jord- och skogsbruk. Enstaka lokala arbetsplatser finns både i och kring byarna runt området, men de boende, som inte jobbar inom jord- eller skogsbruket, har i huvudsak sina arbetsplatser på annat håll. Delgeneralplaneområdet nås via riksväg 8 och Hedenvägen nr 6601. Lokala och mindre vägar på området utgörs av Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg, från vilka enskilda skogsvägar är anlagda.

1-12 3.1.6 Stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Inom det direkta närområdet för delgeneralplanen finns inte något område med en definierbar stads- eller tätortsbild. På närområdet bör det istället ses utgående från ett byaperspektiv. Ömossa och Heden i Kristinestad är typiska österbottniska byar, där en naturnära och lantlig miljö präglar boendet. Den del av delgeneralplaneområdet som är ämnad för vindkraftsproduktion utgörs av skogsmark. Topografin på det aktuella området präglas av ett svagt kuperat landskap, höjdskillnaderna varierar mellan ca 15 och 27,5 m.ö.h. Åkerområdena ligger överlag lägst på området med en höjd på mellan 15 och 22,5 m.ö.h. Höjdvariationen i området är liten, men den lokala terrängen består av små toppar om vartannat och är således en aning kuperad. Området och det direkta närområdet utgörs av skogsfastigheter och blir inte noterat som annat än skog i den lokala landskapsbilden. Byggda kulturmiljöer av riksintresse, RKY, finns inte på delgeneralplaneområdet. Närmast belägna byggda kulturmiljöer av riksintresse är Sideby och fiskhamnen Kilen, vilka ligger på ca 7-8 km:s avstånd från området. I samband med delgeneralplaneprojektet och MKB-processen har uppgjorts arkeologisk utredning över de tilltänkta positionerna för vindkraftverken. Utredningen har beaktats i MKB-processen och skall beaktas vid uppgörande av delgeneralplanen. På basen av att delgeneralplanelösningen ändrats under processen, har kompletterande granskning utförts under terrängperioden 2015. Se bakgrundsutredning (Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015)). 3.1.7 Markägoförhållanden Fastigheterna på området ägs i huvudsak av privatpersoner. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör planeområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) fick laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för planområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen i punkt 4, Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, konstateras om de allmänna målen: "Inom områdesanvändningen tryggas behoven inom energiförsörjningen på riksnivå och möjligheterna att utnyttja förnybara energikällor

1-13 gynnas." Enligt de särskilda målen: "I landskapsplaneringen skall anges vilka områden som bäst lämpar sig för utnyttjandet av vindkraft. Vindkraftverken skall i första hand koncentreras till enheter som omfattar flera kraftverk". 3.2.1.2 Landskapsplanen Österbottens landskapsplan uppgörs av Österbottens förbund, förbundet beskriver landskapsplanens betydelse med nedanstående text: Landskapsplanen har en central roll i utvecklingen och planeringen av ett landskap. Med landskapsplanen överför man utvecklingsprinciper och strategier, som uppgjorts på nationell och regional nivå, till reserveringar av markområden som styr områdesanvändningen i den önskade riktningen. När man gör planen ska man ha som mål att landskapets region- och samhällsstruktur kan utvecklas på ett bra och hållbart sätt. Landskapsplanen styr kommunernas planläggning och även myndigheternas planering av områdesanvändning. Innehållet i landskapsplanen förs till en noggrannare nivå i de generalplaner och detaljplaner som kommunerna uppgör. Landskapsfullmäktige vid Österbottens förbund godkände landskapsplanen 29.9.2008. Planen fastställdes av miljöministeriet 21.12.2010. Bild 6. Utdrag ur Österbottens landskapsplan och riktgivande läge för planeringsområdet. (fastställd: 21.12.2010).

1-14 Inom planeringsområdet, eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Förbindelsebehov av naturgasledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges alternativa förbindelsebehov för en naturgasledning. Vårdbiotop Viktigt grundvattenområde som lämpar sig för vattentäkt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas grundvattenområden som är viktiga för samhällenas vattentäkt (I klass) och grundvattenområden som lämpar sig för vattentäkt (II klass). Planeringsbestämmelse: Anläggningar och funktioner som medför risk för att grundvattnen förorenas eller förändras skall placeras på tillräckligt långt avstånd från viktiga och för vattentäkt lämpliga grundvattenområden. På viktiga eller för vattentäkt lämpliga grundvattenområden bör inte placeras t.ex. nya pälsdjursfarmer, djurstall eller gödsellager eller sådana industrianläggningar där farliga ämnen hanteras. Planering av nya vägar och flygfält på grundvattenområden bör undvikas. Marktäkt får inte planeras i närskyddszoner för vattentäkt eller planerad vattentäkt. Värdefull geologisk formation Beskrivning av beteckningen: Beteckningen är informativ och anger ett geologiskt värdefullt område. By Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges byar med en fungerade verksamhetsbas och regionstruktur. Byns läge, avstånd till andra centrum eller en attraktiv omgivning ökar byns betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering av markanvändningen skall strävan vara att stärka byns ställning genom att sammanjämka behoven beträffande boende och näringsverksamhet samt genom att utveckla byns kärnområde så att dess funktioner, bybild och trafikarrangemang är funktionella. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Särskild uppmärksamhet bör fästas vid att anpassa byggande till bymiljön och ordna vattenförsörjningen. Fornminnesobjekt Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges värdefulla fornlämningar på riks- eller landskapsnivå. Skyddsbestämmelse: På området finns fast fornlämning som skyddats enligt fornminneslagen (295/1963). Vid all markanvändning på området som möjligen inverkar på fornlämningar bör man rådgöra med Museiverket. Bestämmelsen gäller planeområdets alla fasta fornlämningar, av vilka de som är kända har presenterats i planbeskrivningens bilaga Fasta fornlämningar i Österbotten, Museiverket och Österbottens förbund, 2006. Stomvattenledning Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges de för samhällenas vattenförsörjning regionalt viktigaste stomvattenledningarna. Riksväg / stamväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Förbindelseväg På vägområdet gäller bygginskränkning1) enligt 33 i markanvändnings- och bygglagen. Bebyggt område Vattenområde

1-15 3.2.1.2.1 Landskapsplanens etapplan 1 Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte delgeneralplaneområdet. 3.2.1.2.2 Landskapsplanens etapplan 2 Etapplandskapsplan 2 godkändes av landskapsfullmäktige 12.5.2014 och skickades till miljöministeriet för fastställense i slutet av maj. Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, är aktuell för delgeneralplaneområdet. Planeringsområdet är huvudsakligen beläget inom ett i landskapsplanen anvisat tv-1 område. Nedanstående bild. Bild 7. Utdrag ur förslaget till etapplan 2 i Österbottens landskapsplan. (15.4.2014). I etapplandskapsplan 2 finns följande reserveringar för området: Område för vindkraftverk Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anvisas markområden som lämpar sig för byggande av vindkraftsparker av regional betydelse. Planeringsbestämmelse: Vid planering och byggande samt vid användning av områdena ska uppmärksamhet fästas vid boende och rekreation, kulturlandskap, fåglar, trafikleder och trafikarrangemang, flygplatsernas flyghinderbegränsningar, elöverföring, tryggandet av förekomsten av arter tillhörande habitatdirektiv IV a samt vid tryggandet av förutsättningarna för primärproduktion och marktäkt. Delgeneralplaneområdets förhållande till etapplandskapsplan 2:

1-16 Bild 8. Vindkraftverkens positioner i förhållande till etapplandskapsplan 2. Områdesavgränsning i etapplandskapsplan 2 anvisat med svart linjedragning. Avgränsning för delgeneralplaneområdet anvisat med rödstreckad linjedragning. 3.2.1.3 Generalplan På planeringsområdet finns inte någon gällande generalplan eller delgeneralplan. 3.2.1.4 Gällande detaljplan På planeringsområdet finns inga gällande detaljplaner. 3.2.1.5 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd av stadsfullmäktige i Kristinestad den 21.09.2000. 3.2.1.6 Tomtindelning och tomtregister Tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket har använts som informationen angående fastighetsindelningen på området. 3.2.1.7 Grundkarta Lantmäteriverkets grundkarta i rasterformat har använts som bas i planeringen.

1-17 3.2.1.8 Skyddsbeslut I delgeneralplaneområdets sydvästra/västra del finns en geologisk formation att beakta. Grävning, övertäckning, ändring och motsvarande ingrepp är förbjudet att utföra på området enligt fornminneslagen. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DELGENERALPLANEN Kommuner/städer har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol i sin egen kommun/stad och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Kristinestad stad. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar om vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett utkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett förslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen/staden godkänna förslaget. Anmärkningar kan göras mot godkännandet. Inkommer inga anmärkningar vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av delgeneralplanering Alla vindkraftverksområden behöver inte planläggas. Kommunen, med planläggningsmonopol för detalj- och generalplanering, har dock möjlighet att kräva att delgeneralplan uppgörs på områden tilltänkta för vindkraft, bl. a. med motiveringen att kommunen strävar efter att erhålla en klar och tydlig markanvändningsöversikt. Omfattningen av Västervik vindkraftspark kräver att området enligt Miljöförvaltningens anvisningar 4sv 2012 kap. 2.7 planläggs. Enligt förslaget till Etapplandskapsplan 2 är det aktuella delgeneralplaneområdet lämpligt för vindkraft. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Stadsstyrelsen har den 23.12.2012, Sst 89 beslutat att en delgeneralplan kan påbörjas för området och att aktören bör stå för alla kostnader. Initiativtagare är Triventus Västervik Vind Oy.

1-18 Delgeneralplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering, 39 Krav på generalplanens innehåll, 77a - Användning av generalplanen som grund för bygglov för vindkraftverk och 77b - Särskilda krav på innehållet i en generalplan som gäller utbyggnad av vindkraft i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för delgeneralplanen. 4.3 Deltagande och samarbete 4.3.1 Intressenter Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBF 20 ): Intressenter i planeringen är: STADEN KRISTINESTADS OLIKA FÖRVALTNINGAR (Lappfjärdsvägen 163A, 64100 KRISTINESTAD) VÄSKUSTENS TILLSYNSNÄMNDS MILJÖSEKTION (Centrumvägen 4, 65610 KORSHOLM) NTM-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Österbotten) (PB 262, 65101 VASA) NTM-CENTRALEN (Närings-, Trafik- och Miljöcentralen i Södra Österbotten) (PB 156, 65101 SEINÄJOKI) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (Smedsbyvägen 14-16, 65100 VASA) FORSTSYRELSEN (PB 475, 65101 VASA) FINLANDS SKOGSCENTRAL (PB 40, 15140 LAHTIS) HUVUDSTABEN (PB 919, 00131 HELSINGFORS) Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (PB 2, 00791 HELSINGFORS) Fingrid Oyj (PB 530, 00101 HELSINGFORS) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av planen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Företag, föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den 4.5.2012 i samband med protokollutgivandet från Stadsstyrelsens möte den 23.4.2012 i staden Kristinestad.

1-19 Angående projektstarten har det meddelats allmänheten genom en kungörelse. Den 4.5.2012 sattes en kungörelse upp på Stadskansliet i Kristinestad. En kungörelse fanns även i lokala dagstidningar. Föredragningslistor och protokoll har även kunnat ses på www.kristinestad.fi. 4.3.3 Deltagande och växelverkan PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden 17.12.2012 18.1.2013 i enlighet med MBL 63 och MBF 30. Utkastet var framlagt under tiden 3.2 28.2.2014 i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över utkastet inkom utlåtanden och åsikter. Korrigerat utkast var framlagt under tiden 11.5 12.6.2015 i enlighet med MBL 62. Samtidigt har begäran om utlåtande över utkastet, enligt MBF 30, sänts till de myndigheter och sammanslutningar, vars område berörs av planeringen. Över det korrigerade utkastet inkom 8 utlåtanden och 4 åsikter. Förslaget var framlagt under tiden. -..201_ i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande har sänts till berörda myndigheter och sammanslutningar enligt MBF 19 och MBF 20. Över förslaget inkom utlåtanden och anmärkningar. 4.3.4 Myndighetssamarbete I beredningsskedet, den 14.3.2014, ordnades ett myndighetssamråd (MBL 66 och MBF 18 ). Under samrådet framkom att närvarande myndigheter ansåg att delgeneralplanen inte kan föras framåt förrän MKB-processen avslutats. Därtill var en av kärnfrågorna huruvida vindkraftverken måste placeras innanför avgränsningen i etapplan 2. Utöver detta framfördes att NTM-centralen i Södra Österbotten anser att området inte borde ha ingått i etapplan 2, och borde nu förkastas med hänvisning till möjliga konsekvenser för fågelbeståndet. 5. MÅL FÖR DELGENERALPLANEN Staden utarbetar, på initiativtagarens och markägarnas önskan, en delgeneralplan för byggande av förnyelsebar energi, samtidigt beaktas både stadens och invånarnas befintliga verksamheter samt näringsgrenar i området. Målet är att uppgöra en delgeneralplan som ger möjlighet att bygga vindkraftverk med tillhörande elöverföringsnät och elstationer på området. Förutom de förläggningsplatser som anvisas för vindkraftverkens fundament, servicevägar och infrastruktur förblir området ett område för jord- och skogsbruk samt rekreation. Utgångsläget var att bygga mellan 29 och 51 vindkraftkraftverk på området, vardera med en effekt på ca 2,5-5 MW. Den för området uppgjorda miljökonsekvensbedömningen bör beaktas i planläggningsarbetet. Befintliga skogsvägar bör användas i mån av möjlighet, på så vis kan onödigt stora natur- och kostnadsmässiga ingrepp undvikas. Under projektets framskridande har målsättningarna ändrat karaktär. Antal vindkraftverk har reducerats till 22 st. och arealen har minskats. Detta för att beakta såväl naturvärden som staden Kristinestads riktlinjer gällande hur områdesavgränsningen i etapplandskapsplan 2 skall efterföljas. Vindkraftverkens positioner är till sin helhet innanför den avgränsning som framkommer i etapplandskapsplan 2.

1-20 Delgeneralplanen utarbetas så att den kan användas som grund vid beviljande av bygglov enligt markanvändnings- och bygglagens 77a och 77b, medan 5 - Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under planläggningsprocessen Samhällsstruktur För att erhålla en god överblick och en tydlig struktur angående markanvändningen i kommunen har staden Kristinestad beslutat att uppgöra en delgeneralplan för området. Vindkraftsparkens omfattning kräver att delgeneralplan måste uppgöras för området. En vindkraftspark med över 10 kraftverk eller med minst 30 MW effekt räknas tillhöra den största kategorin vindkraftsparker, där såväl generalplanering som miljökonsekvensbedömning krävs. Icke centrumorienterade arbetsplatser, handel och industri Målet med delgeneralplanen är att en vindkraftspark med 22 vindkraftverk skall kunna anläggas i Västervik. Vindkraftsparken kommer att bidra till det nationella målet som Finland har satt upp angående vindkraftsproducerad el fram till år 2020. Arbetsplatser skapas under byggnadsfasen, medan eventuella servicearbeten och underhåll kommer att skötas under produktionsfasen. Rekreation Bär- och svampplockningen bör få fortsätta och likaså möjligheten att idka skogsbruk och jakt. Trafik Det strävas i huvudsak efter att använda befintliga skogsvägar och att endast komplettera vägnätet till nödvändiga delar. Tillgängligheten till området är god och endast mindre förbättringar av nuvarande vägsträckning behövs. För att nå hela området och alla inplanerade vindkraftverk finns behov av att utvidga delgeneralplaneområdets interna vägnät. För att nå vindkraftsparken bör man från riksväg 8 svänga in på Hedenvägen. Vindkraftsparken ligger på den norra sidan av Hedenvägen. 6. DELGENERALPLANENS UTVECKLING I projektets miljökonsekvensbedömning redogjordes för tre st. alternativ. Ett noll-alternativ, ett alternativ med 29 st. vindkraftverk och ett alternativ med 51 st. vindkraftverk. Utgående från alternativet med 29 st. vindkraftverk formades det första utkastet i planläggningsprocessen. 6.1 Det första delgeneralplaneutkastet Alternativen presenteras närmare i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. I planläggningsarbetet har utarbetats en delgeneralplan för det i miljökonsekvensbedömningen rekommenderade alternativet, dvs. projektalternativ 1 med 29 st. vindkraftverk och en maximalhöjd på 200 m. Såväl de positiva som de negativa aspekterna i alternativet bedöms som goda i miljökonsekvensbedömningen. I jämförelse med de övriga alternativen är energiproduktionen mer fördelaktig och samtidigt anses inte de potentiella/konstaterade negativa konsekvenserna som oskäliga. I det förespråkade alterna-

1-21 tivet kan de potentiella negativa konsekvenserna till sin helhet beaktas genom att bl. a. styra vindkraftverkens placering och servicevägarnas dragning. I nedanstående bild framkommer jämförelseuppgifter alternativen emellan. Bild 9. Den för miljökonsekvensbedömningen framtagna tabellen påvisar för- och nackdelar för de jämförda alternativen. Noll-alternativet medför inga konsekvenser för nuläget. Det första utkastet presenteras i nedanstående bild. Bild 10. Det första utkastet.

1-22 6.2 Det andra delgeneralplaneutkastet Efter att det första utkastet varit framlagt till offentligt påseende har staden Kristinestad beslutat att områden som planeras för vindkraftsparker, och som finns angivna i etapplandskapsplan 2, inte får avvika från områdesavgränsningen som etapplandskapsplanen påvisar. Delgeneralplaneområdet har där av minskats och för projektet har ett nytt utkast uppgjorts. Samtidigt har miljövärden och fågellivet beaktats i en större utsträckning. Avgränsningen i det nya utkastet innefattar en mindre areal än den som anges i etapplandskapsplan 2. Antalet vindkraftverk i det nya utkastet är 22 st., respektive vindkraftverks maximala höjd är 200 m. Väsentliga ändringar mellan de båda utkasten har listats nedan: Delgeneralplaneområdets areal ca 1 020 ha (i det första utkastet ca 3 032,5 ha). Vindkraftverkens positioner överskrider inte avgränsningen i etapplandskapsplan 2 (i det första utkastet överskreds avgränsningen i etapplandskapsplan 2). Antalet vindkraftverk 22 (i det första utkastet 29). Vindkraftverken som i det första utkastet låg i nordväst har tagits bort, med ändringen ges en öppen zon från Nedermossen och Högmossen ut till skärgårdens kustremsa med tanke på fågellivet. Vindkraftverken som i det första utkastet låg i sydväst har tagits bort, med ändringen undviks att placera vindkraftverken i ett område varvat med värdefulla miljövärden och fornminnen. Delgeneralplanebeteckningen gällande vindkraftverk (tv område för vindkraftverk) har planlagts för att vara justerbara i huvudsakligen nordlig-sydlig/nordvästlig-sydostlig riktning. Det andra utkastet presenteras nedanstående bild.

1-23 Bild 11. Det andra utkastet, 10.4.2015. 6.2.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när delgeneralplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem Bemötandesammanställning för utkastskedet, se bilaga 3A.

1-24 6.3 Delgeneralplaneförslag Bild 12. Förslag, 24.9.2015. Till planeförslaget gjordes småskalig justering i positionen för ett kraftverk samt uppdaterades läget för värdefulla naturområden. 6.3.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när delgeneralplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem Punkten kompletteras senare i planläggningsprocessen.

1-25 7. REDOGÖRELSE FÖR DELGENERALPLANEN 7.1 Planens struktur Delgeneralplanen innefattar två centrala beteckningar, Jord- och skogsbruksdominerat område (anges som M-1 på delgeneralplanekartan) och område för vindkraft (anges med tv-xx och streckad linjering på delgeneralplanekartan). Nämnda beteckningar påvisar var man får bedriva skogsbruk och var man får bygga vindkraftverk. Beteckningarna är centrala eftersom huvudsyftet med uppgörandet av delgeneralplanen är att bygglov skall kunna beviljas på basen av planen, men samtidigt att inte ge markägarna förbud angående idkandet av skogsbruk, jakt, bär- och svampplockning osv. Övriga beteckningar anger bl.a. viktiga områden för naturens mångfald, vägdragningar och fornminnen, d.v.s. infrastruktur och områden som tas i beaktan pga. områdenas karaktär och särdrag, men som i grund och botten är delar av det jord- och skogsbruksområde som dominerar delgeneralplanen. Specifika områden inom jord- och skogsbruksområdena kan således vara skyddade. 7.2 Dimensionering På delgeneralplaneområdet får uppföras 22 st. vindkraftverk. Totalhöjden för respektive vindkraftverk är 200 m. Byggplatserna för vindkraftverk kan studeras på delgeneralplanekartan. 7.3 Elöverföring Elöverföringen inom delgeneralplaneområdet kommer att ske med jordkabel. För kopplingsstation har ett riktgivande område planlagts. Från vindkraftsparken är målet att via en 110kV ledning ansluta parken till stamnätet. Närmare information gällande elöverföringen och potentiella anslutningspunkter, se bilaga 2. 7.4 Service För området behövs ett fungerande vägnät, så att eventuella servicearbeten kan utföras och för att markägarna skall ha tillgång till sina fastigheter. 7.5 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Känsliga och värdefulla biotoper samt områden som är av betydelse för djur- och fågellivet har undersökts i de för delgeneralplanen utförda naturinventeringarna. På de områden som på något vis behöver beaktas, så placeras varken nya vägar eller vindkraftverk. På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för vindkraftverkens fundament, nya vägar och förbättring av befintliga vägar samt dragning av jordkabel förorsakar delgeneralplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. 7.6 Områdesreserveringar M-1 Jord- och skogsbruksområde. Delgeneralplaneområdet utgörs i sin helhet av jord- och skogsbruksdominerat område.

1-26 Inom jord- och skogsbruksområdet finns andra bestämmelser som anvisar såväl möjligheter som begränsningar på delgeneralplaneområdet. MT Jordbruksområde. MY-1 Jord- och skogsbruksdominerat område med särskilda miljövärden. På delgeneralplanekartan har anvisats sådana områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. tv-xx Område för vindkraftverk. För detta ändamål har i planen reserverats 22 områden. På respektive plats är det möjligt att bygga ett vindkraftverk med en maximalhöjd på 200 m. luo-1 Område som är särskilt viktigt med tanke på naturens mångfald. På delgeneralplanekartan har anvisats sådana områden som har en biotop, eller annan säregenskap, att beakta. geo Värdefull ås eller annan geologisk formation. et-1 Område för samhällsteknisk försörjning. Med beteckningen anges riktgivande plats för kopplingsstation. Väsentliga delgeneralplanebeteckningar listade ovan. Övriga beteckningar presenteras på delgeneralplanekartan. 8. PLANENS KONSEKVENSER Markanvändnings- och bygglagen 9 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas En plan skall basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas skall miljökonsekvenserna, inklusive de samhällsekonomiska, sociala, kulturella och övriga konsekvenserna, av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna skall omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Markanvändnings- och byggförordning 1 Utredning av konsekvenserna när planer utarbetas Vid utredning av sådana konsekvenser av planer som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen (132/1999) beaktas den aktuella planens uppgift och syfte, tidigare gjorda utredningar samt andra omständigheter som inverkar på behovet av utredningar. Utredningarna skall innehålla tillräckliga uppgifter för att det skall vara möjligt att bedöma vilka betydande direkta och indirekta konsekvenser som genomförandet av planen har för

1-27 1) människors levnadsförhållanden och livsmiljö, 2) jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet, 3) växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna, 4) region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken, 5) stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön. Om sådana väsentliga konsekvenser av en generalplan eller detaljplan som avses i 9 markanvändnings- och bygglagen utsträcker sig till en annan kommuns område, skall kontakt med denna kommun hållas i tillräcklig utsträckning vid utredningen av konsekvenserna av planen. Om de väsentliga konsekvenserna av planen utsträcker sig till området för ett annat förbund på landskapsnivå, skall kontakt på motsvarande sätt upprätthållas med detta förbund. 8.1 Utredning om konsekvenserna i planeringsområdet Som grund för bedömningen har utnyttjas redan tidigare utarbetade utredningar, undersökningar och planeringar, samt uppgifter som framkommit vid bedömning av projektets konsekvenser under uppgörandet av projektets miljökonsekvensbedömning. I programmet för deltagande och bedömning redogjordes för planläggningsprocessen i sin helhet. I det skedet betonades också vilka konsekvenser som noggrannare bör utredas. Av de i MBF 9 listade rubrikerna styrdes fokus mot följande rubriker; människors levnadsförhållanden och livsmiljön, jord- och berggrunden, växt- och djurarter, naturens mångfald, samhälls- och energiekonomi, trafiken, landskapet samt den byggda miljön. Resterande rubriker, vattnet, luften och klimatet och naturresurserna, region- och samhällsstrukturen, stadsbilden och kulturarvet, åsidosattes inte fastän fokus ansågs ligga hos de övriga. Resultatet från utredningsskedet påvisar dock att så gott som alla rubriker beaktats till en viss del. Orsaken ligger inte i att utredningsarbetet varit ostrukturerat, utan snarare i att enskilda konsekvenser speglas i ett flertal delområden. 8.1.1 Allmän beskrivning av konsekvenserna Konsekvenserna för delgeneralplaneområdet bedöms genom granskning av nuvarande och planlagd områdesanvändning. Vid konsekvensbedömningen beaktas, förutom i punkt 8.1 Utredning om konsekvenserna i delgeneralplaneområdet, även intressenters och olika intressentgruppers synpunkter och åsikter. 8.1.2 Konsekvenser för människors levnadsförhållanden och livsmiljön Levnadsförhållanden och livsmiljö De boende bor främst i byarna samt i byarnas direkta närområde. Befolkningen i och kring byarna Ömossa, Heden och Västervik bor närmast delgeneralplaneområdet och den tilltänkta vindkraftsparken. Övriga byar i närområdet är Sideby, Skaftung och Härkmeri. Enligt utförd simulering uppfylls de av miljöministeriet angivna (Planering av vindkraftsutbyggnad Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012) riktvärdena och rekommendationerna för såväl buller som skuggningar, liksom riktvärdena i statsrådets förordning (1107/2015).

1-28 Buller: Enligt Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 får bullermedeltalet för sommarstugor inte överstiga 35 db nattetid (kl. 22-7), medan bullermedeltalet för fast boende inte får överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7). Om en fritidsbostad ligger i ett område dominerat av fast boende är riktvärdet 40 db. Enligt Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk (1107/2015) får utomhusbuller för sommarstugor och fast boende inte överstiga 40 db nattetid (kl. 22-7). Förordningen trädde ikraft den 1 september år 2015. Skuggning: För Finlands del har det inte fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer angående blinkeffekten, således har man i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 kap. 5.5.3 angett de gränsvärden som gäller för Tyskland, Danmark och Sverige; I flera länder har det fastställts gränsvärden eller getts rekommendationer för i vilken utsträckning blinkeffekter får förekomma. Till exempel i Tyskland är gränsvärdena för de beräknade maximisituationerna, utan att solskenstimmarna beaktas, 30 timmar per år och 30 minuter per dag. I en så kallad verklig situation bör blinktiden begränsas till åtta timmar per år. I Danmark tillämpas i allmänhet högst tio timmar per år som gränsvärde för verkliga situationer. Motsvarande rekommendation i Sverige är högst åtta timmar per år och 30 minuter per dag. Nedanstående bilder förevisar bullersimuleringens resultat och skuggningssimuleringens resultat, se även Bilaga 4A Bulleranalys för Västervik och Bilaga 4B Skuggningsanalys för Västervik. Bild 13. Röd linje = gräns för 45 db. Orange linje = gräns för 40 db. Grön linje = gräns för 35 db.

1-29 Bild 14. Grön linje = gräns för 8h skugga per år. Skuggningssimuleringen påvisar att skuggningen i en så kallad verklig situation ligger under/mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark (10h/år) samt rekommendationerna i Sverige/Tyskland (8h/år) och kan således inte anses oskäliga. Befolkningens struktur påverkas inte av vindkraftsparken, däremot ändras själva boendemiljön. Vindkraftverken blir synliga från ställvisa platser i såväl närområdet som i de omkringliggande byarna. Vindkraftverken blir en del av den alldagliga landskapsbilden. Landskapsbildens utformning upplevs genom subjektiva åsikter och frågan huruvida bilden förbättras, inte förändras eller styrs mot en försämring är svårt att bedöma. En bidragande faktor till befolkningens ökning eller minskning är arbetsplatsernas antal i det direkta närområdet. Under vindkraftsparkens uppbyggnadsfas kommer det att vara mera liv och rörelse i trakten, men på lång sikt skapar inte vindkraftsparken några andra jobb än eventuella servicearbeten. Vindkraftsparken bör därför, med beaktan av ovan nämnda aspekter, inte ses som en avgörande faktor för befolkningsutvecklingen i området. Projektområdet och kringliggande områden används främst för skogsbruk och till utövande av rekreation på basen av allemansrätten. Även jakt bedrivs på området. Summering: I delgeneralplanen har man placerat vindkraftverkens anläggningsplatser till sådana delområden att miljöministeriets angivna riktvärden och rekommendationer inte överskrids. Gällande landskapsbilden är betraktarens åsikt subjektiv och där av faller tyngden på angivna riktvärden och rekommendationer. Därför kan det också anses, till de delar som riktvärden och rekommendationer uppfylls, att delgeneralplanen inte påför några oskäliga olägenheter. På området för vindkraftsparken får/kan skogsbruk fortsättningsvis bedrivas, dock inte på det direkta anläggningsområdet för respektive vindkraftverk. Detsamma gäller t.ex. bär- och svampplockning samt idkandet av jakt.

1-30 8.1.3 Konsekvenser för jord- och berggrunden, vattnet, luften och klimatet Jord-, bergrund, luft, klimat Under byggnadsskedet kommer arbetsmaskiner att figurera i området och en viss förorening under arbetsskedet är därför också oundviklig. Anläggandet av såväl vägar som fundament och kranplatser kräver endast ytliga ingrepp i markytan, och ingreppen kan därför inte påstås medföra några långsiktiga eller geografiskt vidsträckta konsekvenser. När byggnadsskedet är över, produceras miljövänlig energi och varken jordmånen eller berggrunden kommer i det skedet att belastas. Fördelarna med delgeneralplanens utarbetade alternativ väger tyngre i jämförelse med tidigare alternativ, vilka finns presenterade i punkt 6 - Delgeneralplanens utveckling. Såväl antalet kraftverk som vägdragningar är lägre och som en följd av det är även utsläppsmängderna, som uppstår under byggnation och avveckling, lägre. Sett till delgeneralplaneområdets areal, som minskat under planläggningsprocessen, har produktionskapaciteten procentuellt ökat. Det kan anses fördelaktigt för jord- och berggrunden att största möjliga energimängd produceras på minsta möjliga areal. Som bränslefri energiproduktionsform är vindkraften till fördel för såväl luftkvaliteten som klimatpåverkan. Summering: Med beaktan av ovan nämnda faktorer kan det utarbetade alternativet beskrivas som ett så kallat winwin-alternativ, eftersom påverkan på både klimatet och jord- och berggrunden minimeras samtidigt som en miljövänlig energiproduktionsform är till fördel för både luften och klimatet. Konsekvenserna för jord-, berggrund, luft och klimat bedöms som obetydliga. Grundvatten Väster om riksväg 8 och sydost om delgeneralplaneområdets sydligaste del ligger det närmaste grundvattenområdet. Andra grundvattenområden finns inte i områdets närhet. I den västra delen av delgeneralplaneområdet leds vattenavrinningen till den fåra som passerar Storträsket innan den mynnar ut i Bottniska viken. I den sydvästra delen leds vattenavrinningen till Anttila benämnda område, vidare till Storsjöträsket och där efter vidare söderut för att mynna ut i Bottniska viken. I den östra delen av området sker vattenavrinningen österut mot Ömossa by och riksväg 8. Fåran som leder bort vattnet i detta avrinningsområde går i nordlig riktning och på den västra sidan av riksväg 8, fåran leder ut avrinningsvattnet via Härkmerifjärden innan den via Solax leds ut i Bottniska viken. Text ur MKB: Grundvatten Betydelsen av effekterna på grundvattnet är beroende av vattennivån och vattentrycket. Om grundvattnets kvalitet försämras lokalt runt vissa kraftverk så får detta ingen stor betydelse så länge grundvattennivån inte påverkas på annat sätt, t.ex. genom stora uttag i vattentäkter. Grundvattenområdet Kallträskinkangas ligger ca 1 km från närmaste vindkraftverk och den be-fintliga vattentäkten ligger på ca 4 km avstånd. Dessa avstånd är tillräckligt stora för att inte påverkas av eventuella förändringar i samband med projektet. Den befintliga och planerade vattentäkten i Kallträskinkangas ligger också för långt ifrån projektområdet för att påverka den ursprungliga grundvattennivån eller vattentrycket runt vindkraftverken. Byggnation av väg, kranplatser, kabeldiken m.m. har i regel ingen påverkan på grundvattnet då dessa åtgärder sker ovanför grundvattnets nivå. Stora förflyttningar av jordmassor under byggnationen kan ha viss påverkan på grundvattnets nivå och strömning. Dessa effekter är dock små och lokala. Summering: I miljökonsekvensbedömningen, vilken inbegriper ett större område och ett högre antal vindkraftverk än det i delgeneralplanen utarbetade alternativet, har det konstaterats att den eventuella påverkan inte vore av någon betydande karaktär. Sett till närmaste grundvattenområde, så leds den lokala vattenavrinningen i annan riktning. Konsekvenserna för grundvattenområdet bedöms som obetydliga.

1-31 Ytvatten För ytvattnets del föreligger den största risken vid området för Snoddiket. Bl. a. kan en ökad tillförsel av humus m.m. tillfälligt förändra den naturliga balansen i nämnda vattendrag. Text ur MKB: Ytvatten Vindkraftsetablering kan påverka ytvattnet dels genom att vattnets naturliga balans tillfälligt förändras under byggnationen och dels genom ökad tillförsel av humus m.m. till vattendrag. För båda projektalternativen föreligger de största riskerna för ytvattnets kvalitet under byggnationen längs med Snoddiket. I båda fallen byggs flera vindkraftverk och ny väg nära diket. Vägen planeras också korsa diket, på en plats i alternativ 1 och på två platser i alternativ 2. Dock bedöms konsekvenserna för Snoddiket bli små för båda alternativen, inte minst för att diket redan är påverkat av läckage av näringsämnen och fasta substanser från omgivande jordbruks- och skogsbruksmark. Summering: I miljökonsekvensbedömningen, vilken inbegriper ett större område och ett högre antal vindkraftverk än det i delgeneralplanen utarbetade alternativet, har det konstaterats att den eventuella påverkan inte vore av någon betydande karaktär. Konsekvenserna för ytvattnet bedöms som obetydliga. 8.1.4 Konsekvenser för växt- och djurarter, naturens mångfald och naturresurserna I området eller i dess omedelbara närhet finns varken naturskyddsområden eller områden som tillhör Natura-2000. En miljökonsekvensbedömning har blivit gjord för, och beaktad i, projektet. Genom att undvika en placering av både vägar och vindkraftverk på de värdefulla biotoperna och de områden som är skyddade enligt fornminneslagen har detta beaktats. Närmare uppgifter i Bilaga 2 Miljökonsekvensbeskrivning. Slutlig justering enligt rekommendationerna i bakgrundsutredning Muuttuneiden voimalapaikkojen maastoselvitykset (kevät/kesä 2015) utförs innan förslaget förs till godkännande (gäller tv-1 och tv-6). Växtlighet och naturtyper Delgeneralplanen understöder bevarandet av områdets värdefulla naturobjekt och naturens mångfald. Förverkligandet av planen anses inte medföra markanta konsekvenser för växtligheten, naturtyper eller för livsmiljöernas mångfald. På vindkraftverkens och servicevägarnas byggnadsområde finns på basen av förhandsuppgifter och utarbetade utredningar inte naturtyper enligt naturskyddslagens 29, värdefulla livsmiljöer enligt skogslagens 10, värdefulla små vattendrag enligt vattenlagens 11, hotade naturtyper eller livsmiljöer för hotade djurarter. Skogarna på byggnadsområdena för vindkraftverken och servicevägarna är i intensivt skogshushållningsbruk och består av bestånd i olika ålder och där undervegetationen består av arter typiska för det växtgeografiska området. Det mest värdefulla naturobjektet på planeringsområdet och i dess närhet är Nedermossen-Högmossens vida orörda myrmark. På detta område har inte vindkraftsbygge, som skulle hota dess särdrag, anvisats i planen. Objektet har markerats med en MY-markering i planen. Trädbeståndet och växtligheten försvinner på byggnadsområdet i och med skogsavverkning och jordbearbetning. Konsekvenserna för växtligheten och naturtyperna är dock liten, eftersom arterna på byggnadsområdena är sedvanliga för skog med mineraljordsarter och inga hotade arter, andra beaktansvärda arter eller hotade naturtyper observerades under terränginventeringen. Vindkraftsbyggets inverkan på projektområdets naturtyper och växtlighet anses som små och motsvarar främst vanliga skogsbruksåtgärder samt anläggning av skogsbilväg. Anläggning av vindkraftsprojektet kommer för sin del att öka skogsområdets splittring, även om områden som skulle bebyggas bara utgör några procent av hela planeringsområdets yta. Konse-

1-32 kvenserna av splittringen minskas genom att servicevägarna placeras på befintliga skogsvägar och rutter, således är behovet av röjning för nya rutter relativt liten. Vindkraftsprojektet har ingen inverkan på växtligheten och naturtyperna under driftstiden. Vindkraftsparken orsakar inte några utsläpp vid normalläge under driftstiden som skulle inverka på växtligheten på områden kring byggnadsområdet. Efter avslutad verksamhet är inverkan på växtligheten delvis övergående. Områdena beskogas och landskapet utformas. Text ur MKB: Skyddade områden Olika typer av områdesskydd syftar till att bevara ett brett spektrum av naturvärden och specifika artgrupper. Beroende på vilket värde som skall bevaras så kan vindkraft påverka områdesskyddet negativt. Mest sårbara är de skyddade områden som är belägna i eller i nära anslutning till projektområdet, samt de områden som har till syfte att skydda arter som rör sig över större områden, t.ex. Natura 2000-områden för fågellivet (SPA). Det enda områdesskydd som förekommer inom projektområdets gränser är en rullstensås som delvis omfattas av programmet för skydd av åsar. Åsen är skogsklädd liksom dess omgivning och korsas av grusvägen Storkärrvägen. Den är knappt synlig i landskapet. I båda projektalternativen har parkutformningen anpassats för att undvika geologiska ingrepp i åsen. Inga fundament, nya vägar eller omfattande förstärkningar av vägar planeras inom området. De geologiska förhållandena på åsen bedöms därför inte påverkas negativt under byggnation och avveckling. De landskapsmässiga konsekvenserna för åsen bedöms vara försumbara. Inom 20 km från projektområdet finns åtta områden som ingår i nätverket Natura 2000 genom antingen fågeldirektivet eller art- och habitatdirektivet. Hur dessa områden påverkas av projektet beror framför allt på vilka arter och naturtyper som området syftar till att skydda. Avståndet mellan projektområdet och Naturaområden enligt habitatdirektivet är som minst 5 km, vilket är tillräckligt långt för att inga negativa konsekvenser till följd av vindkraftsparken kan bedömas uppkomma. Naturaområden som är utpekade med stöd av fågeldirektivet (SPA) syftar till att bevara internationellt viktiga rast- och födoområden samt häckningslokaler för hotade fågelarter. Fåglar är en djurgrupp med stor rörelseförmåga och arterna i Naturaområdena kan därför påverkas negativt av aktiviteter utanför det skyddade området. Fyra av de Naturaområden som finns inom 20 km från projektområdet är skyddade enligt fågeldirektivet; Lappfjärds våtmarker (6 km), Hanhikeidas (13 km), Haapakeidas (17 km) och Kristinestads skärgård (5 km). Av dessa är det enbart fåglarna i Lappfjärds våtmarker som bedöms interagera med projektområdet. Flera arter som under flytten rastar i Lappfjärds våtmarker flyger över eller i närheten av Västervik på vägen till eller från rastområdet. Vindkraft har dock konstaterats ha betydligt större påverkan på stationära, häckande arter än på flyttande. Projektet bedöms inte ensamt ha någon avgörande in-verkan på de arter som nyttjar Lappfjärds våtmarker. Fågelbestånd På områden reserverade för vindkraftsbygge i planen förekom inte anmärkningsvärda fågelartsbestånd eller för fågellivet betydande häcknings-, födo- eller rastområden. Delgeneralplaneförslagets kraftverksplacering har ändrats och projektområdet har märkbart förminskats efter MKB-skedet på så vis, att konsekvenser för bl.a. åkerfåglar och tjädrars spelplatser minskas ytterligare. Det mest betydelsefulla fågelområdet, Nedermossen-Högmossens myrmark lämnar till största delen utanför delgeneralplaneområdet. Till de närmaste kända häckningsplatserna för stora rovfåglar (havsörn 2,6 km och fiskgjuse 1,0 km) har man fått tillräckliga skyddsavstånd och fria flygrutter har bildats mellan förutnämnda häckningsplatser och huvudsakliga födoplatser. Det har dock inte konstaterats att det på förutnämnda häckningsplatser har skett lyckade häckningar sedan år 2008. De närmaste stadigvarande häckningsreviren för havsörn finns på cirka 6-7 kilometers avstånd från vindkraftverken och motsvarande avstånd till närmaste fiskgjuserevir är cirka 6-8 kilometer. På grund av detta anses inte delgeneralplanelösningen ha några betydande konsekvenser för de stora rovfåglarnas beteende och framgång vid häckningen. Av flyttfåglarna är gåsen, sångsvanen och tranan arter som kan påverkas negativt av Västervikprojektet. Dessa arter flyttar i stora mängder över projektområdet eller i dess närhet och rör sig på det vida kustzonsområdet. Det är svårt att tillförlitligt bedöma hur många fåglar som kolliderar med kraftverken, eftersom det inte är möjligt att förutspå hur fåglarna kommer att reagera på projektet. En kollisionsriskundersökning enligt Bands modell har utarbetas till delgeneralplanens förslagsskede. Kollisionsinverkan som detta projekt orsakar torde dock inte medföra betydande konsekvenser för de undersökta fågelarternas populationsnivå. För flyttfåglar kan betydande konsekvenser uppkomma, ifall ett flertal, eller alla planerade vindkraftsprojekt i närområdet förverkligas. I så fall uppkommer kumulativa konsekvenser för fåglar, som flyttar längs hela kustremsan. Även i detta fall är det väldigt svårt, att uträkna artspecifika kollisionsmängder. Antalet döda fåglar beror på hur många individer som flyger över vindkraftsom-

1-33 rådena och detta i sin tur beror på hur väl fåglarna anpassar sina flygrutter i en större skala. Att flygrutterna förblir oförändrade är osannolikt, men endast uppföljningsundersökningar påvisar hur väl fåglarna anpassar sig till vindkraftsparker med tiden. Om de i nuläget planerade projektens spridning i terrängen tas som utgångspunkt, kan dock några bedömningar redan göras. Ett antal fåglar kan överge rastplatserna i Härkmeri och Lappfjärd och flyga vidare för att rasta på östra sidan av de planerade vindkraftsprojekten längre bort från kustremsan i Kristinestad. Ett antal arter tvingas sannorlikt flyga närmare havet och samlas på den smala kustzonsremsan. Förutsatt, att dessa ändringar förverkligas med tiden, kommer fåglarnas dödlighet i kollisioner att minska avsevärt. Om flygrutterna inte ändras, eller ändras bara till en viss del, kan vindkraftsprojekten ha en betydande samverkan på flyttfågelbestånden. Kollisionsrisken för flyttfåglar har dock minskats betydligt i planeringens olika skeden genom att avgränsa och minska Västerviks projektområde i relation till de flesta fåglars huvudsakliga flyttriktning (nordost-sydväst). Före MKB 5,1 km MKB skedet 4,6 km Delgeneralplaneutkast 2, våren 2015 2,8 km Delgeneralplaneförslag, hösten 2015 2,8 km Tabell 1. Vindkraftverkens bredd i den huvudsakliga flyttriktningen i planeringens olika skeden. Flygekorre och fladdermus Projektets anläggningsarbete riktas inte till kända flygekorrerevir, födoställen eller annars till områden lämpliga för artens levnadsmiljö. Projektets anläggningsarbete hindrar inte artens rörlighet inom eller genom området. För servicevägarna bör öppningar röjas, öppningarna är normalt 12 15 meter och hindrar inte således flygekorrens rörlighet. Flygekorren känns inte heller till som en speciellt bullerkänslig art, eftersom den förekommer invid livligt trafikerade vägar och i direkt närhet till bebyggelse. Vindkraftverkens blad snurrar som lägst på 60 meters höjd och orsakar inte någon kollisionsrisk för flygekorrar. Konsekvenserna för flygekorrar bedöms som obetydliga. Föröknings- och rastplatser för fladdermöss finns inte på områden som är reserverade för vindkraftsbygge. Projektområdet placerar sig inte på fladdermössens viktiga flyttstråk. De viktigaste stråken för flyttande fladdermöss går sannorlikt väster om projektområdet längs kustlinjen. Rydell m.fl. (2012) har i ett flertal undersökningar konstaterat, att fladdermössens flyttningsaktivitet är som störst vid kusten och kring öarna. Även Ijäs (2014) har i sina fladdermusundersökningar i Satakunta konstaterat, att flyttningsaktiviteten hos t.ex. dvärgfladdermusen avtar avsevärt längre in mot inlandet medan den är livligast vid kustremsan. Betydligt livligare dvärgfladdermusflyttningsaktivitet än i inlandet, har konstaterats vid den Österbottniska kusten bl.a. i Harrström (Ramboll 2014) och i Kvarkens skärgård (Fritzen 2014) jämfört med resultat från ett flertal fladdermusundersökningar som gjorts för vindkraftsprojekt i inlandet. Kusterna och andra sammanhängande vattenområden hjälper fladdermössen att navigera under flyttrutten. Västerviks projektområde består av sammanhängande skogsområde och avståndet till kusten är cirka 6 kilometer på området finns inte vattendrag eller höga backkrön som kunde styra flyttstråken. I andra fladdermusutredningar utarbetade i närheten av Västerviks utredningsområde (Bl.a. Bathoude 2011, Ramboll 2012 och Varsinais-Suomen ympäristö-ja luontopalvelut 2012) har inte heller konstaterats att livliga fladdermusflyttstråk skulle gå genom området. På basen av förut nämnda anledningar bedöms konsekvenserna för flyttande fladdermöss som obetydlig. Summering: I delgeneralplanen har alternativ 1 i miljökonsekvensbedömningen vidareutvecklats. Delgeneralplaneområdets areal har minskats med ca 2/3 och antal vindkraftverk har reducerats från 29 till 22. Med beaktan av texten i både miljökonsekvensbedömningen och den ändring som gjorts gällande delgeneralplanens utsträckning, vilka delges ovan, anses inte delgeneralplanen medföra

1-34 oskäliga konsekvenser på känsliga biotoper, flygekorrar, fladdermöss eller de häckande fåglarna. Konsekvenserna bedöms som godtagbara och naturliga. Som det nämns i miljökonsekvensbedömningen och i de ovan refererade textdelarna anses påverkan på fågellivet som svårbedömd. Om fåglarna inte ändrar sina flyttstråk väntas kollisionerna leda till negativa konsekvenser för flyttfåglarna. Om fåglarna däremot justerar sina flyttstråk väntas de minimerade kollisionsriskerna leda till godtagbara konsekvenserna för flyttfåglarna. Det är via flyttfågelstudier vid befintliga vindkraftparker allmänt känt att allra största majoriteten av fåglar väjer i god tid för vindkraftverk. Endast i specifika vädersituationer kan en större risk för kollisioner förekomma, och då endast för vissa fågelarter. Natura 2000-bedömningen för etapplandskapsplan 2 konstaterar, att eventuella kollisioner i de planerade vindkraftsparkerna inte skulle ha betydande populationskonsekvenser, eventuellt med undantag för sädgåsen. Betydande konsekvenser är knappast att vänta. Enligt uppgjord inventering har stora rovfåglar, som havsörn och fiskgjuse, ett tillräckligt avstånd mellan sina aktiva boplatser och vindkraftsparkens enskilda vindkraftsverk. Inventeringen belyser också att rovfåglarnas huvudsakliga födoplatsområden inte är i riktning mot vindkraftsparken. Betydande konsekvenser är knappast att vänta. 8.1.5 Konsekvenser för region- och samhällsstrukturen, samhälls- och energiekonomin och trafiken Region-, samhällsstruktur Markanvändningen i och omkring projektområdet styrs huvudsakligen av Österbottens landskapsplan. Landskapsplanen är uppgjord för att styra region- och samhällsstrukturen i landskapet. För att inte förhindra möjligheten till en fungerande region- och samhällsstruktur är det viktigt att beakta den planläggningshierarkiska ordningen, på så vis kan motstridiga planer undvikas och helhetsbilden bättre tillgodoses. Landskapsplanerna i Finland kan, genom så kallade etapplaner, kompletteras till behövliga delar. För Österbottens del handlar det vid dags datum om tre st. kompletteringsplaner; Etapplandskapsplan 1, Etapplandskapsplan 2 och Trafiksystemplan. Varken i landskapsplanen eller i tillhörande etapplaner har det angetts sådana beteckningar, eller sådana reservationer, som delgeneralplanen för Västervik vindkraftspark skulle strida emot. Projektområdet ligger avskilt från den övriga planerade samhällsstrukturen i Kristinestad stad. Då kraftverken byggs samt då de är i drift kommer detta att förändra kraftverksområdets struktur, eftersom vägar, elöverföringsnät, eventuella elstationer och anläggningsområden måste byggas. Vindkraftverksområdena används då inte bara för jord- och skogsbruk utan också för industriell energiproduktion. Summering: Delgeneralplanen för Västervik står inte i konflikt med Österbottens landskapsplan eller någon av nämnda kompletteringsplaner, utan förverkligar istället den under arbete varande etapplandskapsplan 2. Den information som trafiksystemplanen ger kan utnyttjas i projektets logistikplanering. Region-, samhällsstruktur Region- och samhällsstrukturens konsekvenser under vindkraftverkens driftstid utgörs i huvudsak av visuella förändringar riktade mot landskapet, vilka uppstår av de massiva strukturerna, bullret under vindkraftverkens funktion, blinknings- och skuggningskonsekvenser på närbebyggelsen samt fåglarnas kollisionsrisk både i vindkraftverken och i uppförda elledningar. Enligt anvisningar från luftfarten är även höga kraftverk anordningar som möjligen äventyrar flygsäkerheten, vid placering och märkning/beteckning av dem skall flygtrafikens krav beaktas.

1-35 Sett till den mer lokala strukturen kommer projektområdets huvudsakliga användningsändamål även i fortsättningen att vara skogsområde och där av kommer vindkraftsparken inte nämnvärt att begränsa eller förändra områdets interna karaktär, förutom till de delar där vindkraftverkens anläggningsplatser och servicevägar placeras. Det bör beaktas att en eventuell framtida nybyggnation, från nuvarande byggnation och i riktning mot vindkraftsparken, begränsas. Att anlägga en vindkraftspark begränsar markanvändningen i närområdet. I och för sig ligger delgeneralplaneområdet utanför den byggda miljön och således rekommenderas inte heller att nybyggnation, främst med avseende på fast boende, uppförs på själva delgeneralplaneområdet. Genom att kända markanvändningsbehov blivit beaktade i planläggningsarbetet har kännbara konsekvenser i detta avseende förhindrats. Summering: Vid uppgörandet av delgeneralplanen har inte framkommit sådana markanvändningsformer, eller för framtiden kända behov, som vindkraftsparken på något sätt skulle begränsa eller förhindra. Konsekvenserna av planläggningsarbetet bör därför ses som att man till ett skogsbruksdominerat område tillför ett mervärde, genom att utnyttja marken mer mångsidigt. Samhälls-, energiekonomi Projektet har en indirekt och direkt sysselsättande inverkan. Som bränslefri energiproduktionsform ökar vindkraften egenförsörjningen av förnyelsebar energi och funktionssäkerheten av el. Jord- och skogsbruk som bedrivs på det aktuella delgeneralplaneområdet kan fortsätta. Det kan och bör nämnas att nämnda näringsgrenar delvis påverkas, eftersom delområden tas i användning när infrastruktur, fundament och kranplatser skall anläggas. Förutom nämnda näringsgrenar finns det inga andra arbetsplatser på, eller någon annan näringsverksamhet, som bör beaktas. Avkastningen av inkomstskatterna och bl.a. fastighetsskatterna har positiva konsekvenser för kommunens ekonomi och vindkraftsproduktionen kan inom turismen användas som en positiv attraktionsfaktor. Summering: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör konsekvenserna ses som godartade. Samhälls-, energiekonomi Kraftöverföringen från vindkraftsparken till stamnätet kommer att förverkligas antingen som luftledning eller eventuellt delvis som jordkabel på känsliga ställen invid t.ex. bosättning. Internt kommer dock all elöverföring ske med jordkabel. Jordkablarna grävs ned i marken till ca 0,7 meters djup och de placeras i huvudsak i anslutning till servicevägarna. Att placera jordkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda, och där av även enhetliga, skogsbruksmarker. I mån av möjlighet placeras luftkablarna i anslutning till servicevägarna. Att placera luftkablarna in till befintliga skogsvägar underlättar servicearbeten och samtidigt undviks specifika ledningsgator i direkta skogsområden, vilket skulle medföra intrång i från tidigare orörda och där av även enhetliga skogsbruksmarker. Summering: Ledningsgator in till befintliga vägområden är att föredra, eftersom underhållet underlättas genom en samlad kommunalteknik. För luftkablar krävs en bredare ledningsgata, medan det ställvis, beroende på jordmånen och berggrunden, kan vara mer kostsamt att anlägga jordkabel. För ett estetiskt trevligare skogsområde är jordkabel att föredra. Såväl naturvärden som fornminnen bör beaktas oberoende om man anlägger ledningsgatan genom skogbeklädda partier eller i direkt anknytning till ett vägområde, därför medför nämnda alternativ likartade konsekvenser i frågan. Den tyngsta faktorn till att välja vägområdets direkta anknytning framom skogbeklädda partier är att såväl enhetliga skogsbruksmarker kan bibehållas som att serviceunderhållet underlättas.

1-36 Trafik Till delgeneralplaneområdet tar man sig längs med riksväg 8 och förbindelseväg 6601 (Hedenvägen). Lokala och mindre vägar på området utgörs av Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg, från vilka enskilda skogsvägar är anlagda. Nedermoss skogsväg och Flatberg skogsväg leder genom hela projektområdet och tillgängligheten inne på området är således god. Om vindkraftsparken förverkligas kommer såväl mindre förbättringar av nämnda skogsvägar som korta stickvägar ut till respektive vindkraftverk att behövas. I praktiken ändras inte den dagliga trafiken på delgeneralplaneområdet under vindkraftsparkens driftskede. Årligen utförs 2-4 servicebesök per kraftverk förknippade med vindkraftverkens förutsägbara underhåll. Utöver detta görs 1-5 oförutsägbara servicebesök per kraftverk. Dessa besök görs i huvudsak med paket- och personbil. Inverkan på trafiken och trafiksäkerheten är som störst under vindkraftsparkens byggnadsskede. I vindkraftparkens byggnadsskede uppstår trafikmängder som en följd av byggnadsarbetet, dessa har uppskattats på basen av transportbehov för marksubstanser och komponenter som krävs för anläggandet (bl.a. kraftverkskomponenter, fundament, lyftplatser och vägar). I följande tabell har en grov uppskattning gjorts för byggnadsskedets trafikmängder gällande tung trafik. Utöver dessa transporter kommer det också under byggnadsskedet att uppstå en del personbilstrafik på området. Uppgifter angående trafikmängder i nedanstående tabeller. Maximalt antal 22 Ny väg (km) 7,2 Vägförstärkning/-breddning (km) 12 Stenmaterial för vägar (m 3 ) 28 800 Stenmaterial för lyftkransplatser 400/8 800 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Betong till fundament 550/11 100 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Krossfyllnad till fundament 250/5 500 (ett vindkraftverk/ hela parken, m3) Totalmängd stenmaterial (m 3 ) 54 200 Lastbil/kraftverk Transporter Lyftkransplats 50 1 100 Fundament 80 1 760 Lyftkran 17 17 Vindkraftverk 11 242 Vägar (lastbil/km) 140 2 700 Transporter till området 5 800 Transporter till och från området 11 600 Transporter /år Transporter /arbetsdag Genomsnittlig dygnstrafik på Rv 8. % av den genomsnittliga dygnstrafiken Genomsnittlig tung dygnstrafik på Rv 8. % av den tunga genomsnittliga dygnstrafiken

1-37 7 700 29 2 000 1,5 371 7,8 De negativa konsekvenserna kring trafiken och vägnätet bör ses som småskaliga. Vägnätet omfattar det nya servicevägnätet samt det befintliga vägnätet på området. Det befintliga vägnätet förbättras för att motsvara transporternas krav. Skador som orsakats av transporter på vägnätet repareras under byggnadsskedet och efter byggnadsskedet repareras vägarna för att åtminstone motsvara ursprungligt skick. De största konsekvenserna och påfrestningarna som påförs trafiken under byggnadsskedet förorsakas av betongtransporterna och transporterna av marksubstans till såväl lyftplatser som vägar. Trafikpåverkan som uppstår vid avslutandet av verksamheten är likartad mot den i byggnadsskedet, den är dock troligtvis något mindre. De positiva konsekvenserna bör ses i förbättringsåtgärder på Nedermoss- och Flatberg skogsväg samt på de nya vägarna till vindkraftverken som projektet möjligtvis medför. Transporten av vindkraftskomponenter bör styras till den vägsträckning som klarar av såväl långa som tunga transportekipage. Om specialtransporter informeras i förväg och man försöker förverkliga dem under tidpunkter när inverkan på områdets trafik är så liten som möjligt. För att nå projektområdet kan egentligen 2 alternativ beaktas. Tänkbara och eventuellt möjliga alternativen för specialtransporter presenteras i rapporten Österbottens vindkraft och specialtransporter. I rapporten framkommer följande: Sideby- och Appelö-transporterna kan också utföras via förbindelseväg 6601 (Hedenvägen). Då kan de problematiska ställena vid Sideby undvikas. Även transporterna till och från Västervik kan sannolikt genomföras via den. Anslutningarna till förbindelsevägarna 6600 (Kasabölevägen) och 6601 (Hedenvägen) erbjuder emellertid inte heller särskilt mycket plats för långa transporter. Vändningen från förbindelseväg 6601 (Hedenvägen) mot Appelö är särskilt besvärlig. Broarna på förbindelseväg 6601 (Hedenvägen) håller åtminstone transporter av andra tillverkare än Mervento. Med undantag av enskilda luftledningar finns det inte andra profilbegränsningar på vägen. Transporter från Arttu och Västervik kan alternativ genomföras via privatvägar som anläggs direkt från riksväg 8. Vägarna som används lämpar sig i huvudsak för tung trafik och specialtransporter. Vid behov upprustas vägarna att motsvara kraven för transporterna. Olägenheterna som uppstår av trafiken, som föranleds av vindkraftparken, kan minskas genom att styra trafiken till lämpliga tidpunkter. Det eftersträvas att den tunga trafikens transporter utförs mellan kl. 7 och kl. 21. Angående specialtransporterna eftersträvas att dessa utförs vid tidpunkter när den övriga trafikens framfart inte märkbart störs. På bebyggda delar längs närliggande mindre vägar kan väghållaren vid behov sänka hastighetsbegränsningen under byggnadsskedet. På så vis minskas framför allt riskerna som berör till lätt trafik. De mest betydande trafikkonsekvenserna som orsakas av projektet riktas till projektområdets närhet, där till exempel kross- och betongtransporter genomförs. Dessutom inverkar specialtransporterna på hur trafiken flyter på vägar av lägre vägklass. Summering: Som slutsats kan nämnas att transporterna kommer att ske längs vägar av både högre och lägre ordning och av olika karaktär, där bärigheten bland dem kan variera. Vid behov upprustas vägarna till att motsvara transportkraven och skador orsakade av transporter repareras. Angående trafikens konsekvenser kan temporära störningar närmast förekomma under byggnadsskedet och under ett eventuellt avvecklingsskede. Konsekvenserna för trafiken bedöms sammantaget som ringa, eftersom trafiken bör ses som kortvarig i det långa loppet. Vindkraftverken är placerade så långt från bygdevägar att de under driftstiden inte förorsakar fara för den allmänna trafiken.

1-38 8.1.6 Konsekvenser för stadsbilden, landskapet, kulturarvet och den byggda miljön Stadsbild, landskapet, kulturarv I det flacka Österbotten påverkas kraftverkens synlighet främst av hur mycket terrängen skymmer sikten samt mängden åkerområden. På de öppna odlingsområdena i älv- och ådalarna syns kraftverken långt, men också där begränsas sikten i hög grad av träden längs vattendragen och kring bosättningen. Inverkan på landskapet kan anses vara störst, om de landskapsobjekt som drabbas är klassificerade som värdefulla och känsliga. Sådana platser är i synnerhet värdefulla landskapsområden av riksintresse, regionalt värdefulla kulturlandskap i landskapsplanen, kulturhistoriskt värdefulla objekt, sönderskurna skärgårdslandskap och andra enhetliga landskap vid vattendrag samt naturlandskap av ödemarkskaraktär såsom skyddade, vidsträckta, öppna myrmarker. Landskapet kan antingen vara ett naturlandskap eller en kulturmiljö skapad av människor. I kulturmiljön kan man särskilja kulturlandskap och byggd kulturmiljö och den omfattar också fasta fornlämningar och vårdbiotoper. Vid anläggandet av en vindkraftspark kräver vägnätet samt platserna för respektive vindkraftsfundament och -kranbil de största ingreppen i miljön. Av byggnationen sker en förändring i jordmån och trädbestånd, topografin ändras till en del samtidigt som själva landskapsbilden, från ställvisa håll i närområdet, får en ny skepnad. För att transportfordon som levererar vindkraftverkens komponenter skall kunna ta sig fram på befintliga vägar, bör vägarna vara jämnt sluttande och jämnt stigande. Fordonen i fråga är långa och vägbanans höjdskillnader kan därför inte variera i en alltför stor skala. Delgeneralplaneområdet är svagt kuperat och befintliga vägar finns, således reduceras behövliga byggnadsingrepp i vägnätet. Området påförs endast en marginell omstrukturering av den lokala terrängen. Den stora förändringen ligger alltså inte i byggnationen, utan den framkommer istället i den byggda miljön genom en för området ny landskapsbild. I Bilaga 2 Miljökonsekvensbedömning beskrivs de landskapsmässiga förändringarna med nedanstående text. Text ur MKB: Landskapsbild Projektet påverkar landskapet både lokalt i närområdet och på långt håll, i fjärrlandskapet. Kon-sekvenserna är av vitt skild karaktär beroende på var betraktaren befinner sig. I närlandskapet medför servicevägar och kraftplatser en påtaglig förändring i områdets struktur och karaktär. Landskapet blir lokalt fragmenterat, med färre sammanhängande naturområden, och får en lätt industrialiserad karaktär med avsevärd mänsklig prägel. Från nära håll döljs dock en stor del av vindkraftverken av skogen då betraktaren befinner sig på marken. De platser inom projektområdet där vindkraftverken kommer att vara extra synliga är på de högsta höjderna samt på platser helt eller delvis utan skog, dvs. på mossar, kalhyggen, åkerområden och karga bergsområden. Det visuella intrycket av anläggningen är beroende av granskningspunkt och tidpunkt. Vindkraftsetableringens konsekvenser för landskapsbilden är också starkt knutna till faktorer som kraftverkens färg, storlek och synlighet. Därtill har det omgivande landskapets egenskaper och tolerans betydelse för konsekvensernas signifikans. Synbarhetsanalyserna visar att vindkraftverken i båda projektalternativen kommer att vara maximalt synliga från havet där det saknas skymmande hinder. Från havet är även alla andra vindkraftsprojekt längs kusten väl synliga. Båttrafikanter som befinner sig ett par km eller mer från kusten kommer att uppleva den största förändringen av landskapsbilden. På land kommer vindkraftverken att synas mest där det finns öppna ytor som vägar, åkrar och sjöar. Typiskt finns öppna områden runt bybebyggelse, varför kraftverken kan förväntas vara synliga från många bostäder. Det flacka landskapet runt Västervik, med stora mängder skog och liten rumslighet skapar tillsammans ett relativt tåligt landskap. Skogen skymmer från många plaster sikten och inga kulturhistoriskt och landskapsmässigt värdefulla områden finns inom närmare avstånd än 4 km från projektområdet. Landskapet är påverkat av riksväg 8 och ett stort antal mindre vägar som fragmenterar landskapet. Västervik bedöms därför ur landskapssynpunkt vara lämpligt för vindkraftsetablering. Påverkan på landskapsbilden i Västerviksområdet är starkt beroende av hur många och vilka av de övriga projekten i området som realiseras. Västervik samspelar huvudsakligen med projekt Ömossa som ligger i jämnhöjd, men kommer från vissa platser att vara synligt tillsammans med flera andra projekt också. En 110 kv-luftledning medför i många fall inte någon påtaglig förändring av landskapsbilden. Då ledningen dras genom skog i jämn terräng är den knappt synlig innan betraktaren kommer fram till ledningsgatan. Därav orsakar projektalternativ C1 och C2, där kraftledningsrutterna nästan uteslutande går genom skog, en mycket liten förändring av landskapsbilden.

1-39 I jämförelse med miljökonsekvensbeskrivningen har delgeneralplanen ändrat karaktär, såväl delgeneralplaneområdets areal som antalet vindkraftverk har minskat. Nedanstående bildmontage förevisar på vilket sätt ett förverkligande av den utarbetade delgeneralplanen kan förändra landskapsbilden. I den första bilden förevisas var fotograferingspunkterna för de enskilda fotomontagen finns belägna och i där på följande bilder förevisas den förändrade landskapsbilden från respektive fotograferingspunkt. Uppgjorda fotomontage kan studeras mer noggrant i Bilaga 5 Fotomontage. Bild 15. Fotograferingspunkterna för uppgjorda fotomontage. I nedanstående bild finns presenterad en för Västerviks område utarbetad siktanalys, som påvisar hur många vindkraftverk som är synliga från platser i närområdet. Siktanalysen har beaktat terrängens former och skogsfigurer. Enligt analysen är områdena runt vindkraftverken till största delen skogiga områden, vart vindkraftverken inte syns. Däremot på öppna odlingsområden och öppna myr- och sjöområden syns vindkraftverken över det långa öppna utrymmet. Vindkraftverken kan vara synliga på över 10 kilometers avstånd.

1-40 Bild 16. Siktanalys. Summering: Området finner stöd i etapplandskapsplan 2 och ligger i ett stort skogsmarksområde där ingen fast bosättning förekommer. I sin helhet förblir delgeneralplaneområdet ett område för jord- och skogsbruk samt rekreation. De områden som ändrar karaktär är de platser där vilka vindkraftverkens fundament och vindkraftparkens servicevägar samt infrastruktur placeras. Ur ett byggnadsmässigt perspektiv bör konsekvenserna ses som normala. En omstrukturerad landskapsbild är ett naturligt faktum om vindkraftsparken uppförs, men omstruktureringen styrs, och begränsas, av de lokala topografiska höjdförhållandena. Huruvida landskapsbilden påverkas negativt, neutralt eller positivt beror långt på respektive människas subjektiva åsikt och är därför svår att bedöma.

1-41 Kulturarv, byggd miljö För delgeneralplanen har en arkeologisk utredning blivit uppgjord. Konstaterade fornminnesområden eller enskilda objekt har beaktats. Till nämnda områden planeras varken nya vägar, vindkraftverk eller något annat som skulle riskera de specifika områdenas särdrag. Komplettering av uppgjord utredning har utförts under våren 2015. I miljökonsekvensbeskrivningen, text nedan, har konstaterats att de i miljökonsekvensbeskrivningen befintliga projektalternativen inte föranleder negativa konsekvenser för fornminnena. Text ur MKB: Fornlämningar I projektområdet finns ett tiotal fasta fornlämningar. Samtliga utgörs av forntida gravrösen. Byggnation av kraftverk, vägar, kabeldiken och kranplatser måste planeras noga för att garantera att inga fysiska intrång görs i fornlämningarna. Båda alternativen har utformats så att detta ska vara fullt möjligt. Flera av lämningarna är belägna på eller runt åsen i södra delen av projektområdet. Inga vindkraftverk har planerats på åsen och den enda väg som kommer att användas under byggnationen är Storkärrvägen vilken inte behöver breddas. I båda projektalternativen kommer den befintliga skogsvägen som passerar intill den nyfunna lämningen Råmossen att breddas och användas under byggnationen. Röset är beläget på berget ca 15 meter från vägen och är därmed känsligt för påverkan. För att undvika fysiskt intrång i lämningen måste vägen breddas på den sida som vetter från lämningen, dvs. mot väst. Summering: I planläggningsprocessen har arealen för delgeneralplanens område förminskats och de i miljökonsekvensbeskrivningen påvisade fornminnena ligger i huvudsak utanför delgeneralplaneområdet. Vindkraftsparkens vindkraftsverk har styrts till sådana platser som inte föranleder negativa konsekvenser för, eller som på något annat sätt skulle missgynna, konstaterade fornminnen i projektområdet. Konsekvenserna bedöms som obetydliga. 8.1.7 Konsekvenser för försvarsmaktens funktion Försvarsmakten har, genom sitt utlåtande i oktober 2012, inget att anmärka mot planen. Försvarsmakten har meddelat att deras verksamhet på området inte kommer att påverkas fastän vindkraftverk uppförs på området. Efter att utlåtandet erhållits har antalet vindkraftverk ändrats, vilket kommer kräva nytt utlåtandeförfarande, och godkännande av försvarsmakten, innan man kan bevilja bygglov för vindkraftverken. På delgeneralplanekartan har angetts bestämmelse om att projektet måste ha försvarsmaktens godkännande innan bygglov kan beviljas. Summering: Inga negativa konsekvenser är att vänta. 8.1.8 Kumulativa konsekvenser För Västerviks vindkraftsparks del har de sammantagna konsekvenserna med delgeneralplanen för Ömossa vindkraftspark och delgeneralplanen för Härkmeri vindkraftspark beaktats. För ändamålet har uppgjorts simuleringar gällande såväl buller- som skuggningsolägenheter och påverkan på landskapsbilden har bedömts. Simuleringarna i enlighet med vad som anges i Planering av vindkraftsutbyggnad - Miljöförvaltningens anvisningar 4 sv 2012 och Statsrådets förordning om riktvärden för utomhusbuller från vindkraftverk (1107/2015). Buller (Västervik, Ömossa): Utförda simuleringar för de kumulativa konsekvenserna visar att Västerviks vindkraftspark medverkar till att angivna riktvärden överskrids till en byggnad. Nämnda byggnad har anvisats med bokstaven B i de utförda simuleringarna som finns som bilaga 4D. För att ljudnivån till byggnad B inte skall överstiga 40 db, bör den maximala ljudnivån från vindkraftverk 14 inte överstiga 103,8 db.

1-42 Övriga konstaterade bulleröverskridningar (byggnad H) sker oberoende av Västerviks vindkraftsparks existerande. Vad närbelägna vindkraftsparker åstadkommer kan inte belasta Västerviks vindkraftspark. Se nedanstående bilder. Utförligare uppgifter i Bilaga 4D Kumulativ buller- och skuggningsanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri. Bild 17. Bullersimulering för enbart Västerviks vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls.

Bild 18. Bullersimulering för Ömossas vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom en (byggnad H). 1-43

Bild 19. Bullersimulering för Västerviks- och Ömossas vindkraftspark. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom två (byggnad H och B). Västervik vindkraftspark medverkar till överskridningen av byggnad B. 1-44

1-45 Bild 20. Bullersimulering för Västerviks- och Ömossas vindkraftspark. Vindkraftverk 14 i Västerviks vindkraftspark har strypts till 103,8 db. Riktvärden för buller uppfylls till alla byggnader förutom en (byggnad H). Överskridningen av riktvärdet till byggnad H härrör från Ömossa vindkraftspark. Oberoende av Västerviks vindkraftsparks existerande är överskridningen till byggnad H ett faktum. Summering: Med beaktan av uppgjord bullersimulering för de kumulativa konsekvenserna kan det konstateras att Västerviks vindkraftspark inte bidrar till att angivna riktvärden överskrids. Konstaterandet förutsatt att vindkraftverk 14 begränsas till en maximal ljudnivå på 103,8 db. Där av bedöms inte konsekvenserna förorsaka oskäliga buller- och skuggningsolägenheter. Buller (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I närområdet av delgeneralplaneområdena för Västervik och Ömossa pågår ett miljökonsekvensbedömningsförfarande gällande Härkmeri vindkraftspark. I bedömningsförfarandet studeras två alternativa placeringsmöjligheter med 19 respektive 31 vindkraftverk samt ett 0-alternativ. I den utförda simuleringen för Västervik, Ömossa och Härkmeri kan konstateras att bulleröverskridning sker till 4 respektive 6 byggnader. Om 19 vindkraftverk planeras till Härkmeri sker bulleröverskridningen till byggnaderna A, B, H och I.

1-46 Om 31 vindkraftverk planeras till Härkmeri sker bulleröverskridningen till byggnaderna A, B, H, I, DL och DM. Se nedanstående bilder. Utförligare uppgifter i Bilaga 4D Kumulativ buller- och skuggningsanalys för Västervik, Ömossa och Härkmeri. Bild 21. Bullersimulering för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Härkmeri med 19 st. vindkraftverk. Vid ett scenario att samtliga vindkraftsparker förverkligas enligt ovanstående utsträckning så utökar Härkmeri bulleröverskridningen med ytterligare 2 byggnader, jämfört med fallet Västervik-Ömossa.

1-47 Bild 22. Bullersimulering för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Härkmeri med 31 st. vindkraftverk. Vid ett scenario att samtliga vindkraftsparker förverkligas enligt ovanstående utsträckning så utökar Härkmeri bulleröverskridningen med ytterligare 4 byggnader, jämfört med fallet Västervik-Ömossa. Summering: I ett eventuellt delgeneralplaneförfarande för Härkmeri vindkraftspark bör bulleröverskridningen till byggnad A, I, DL och DM särskilt beaktats. Till nämnda byggnader uppstår ingen bulleröverskridning med enbart Västerviks och Ömossas vindkraftsark tillsammans eller endera vindkraftsparken skilt för sig. För att vindkraftsparkerna skall kunna samexistera bör vindkraftsverken i respektive vindkraftspark vara justerbara angående effekten. På så vis kan oskäliga konsekvenser undvikas beträffande buller.

1-48 Skuggning (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I närområdet av delgeneralplaneområdena för Västervik och Ömossa pågår ett miljökonsekvensbedömningsförfarande gällande Härkmeri vindkraftspark. I bedömningsförfarandet studeras två alternativa placeringsmöjligheter med 19 respektive 31 vindkraftverk samt ett 0-alternativ. I den utförda simuleringen för Västervik, Ömossa och Härkmeri kan konstateras att skuggningsöverskridning för verkliga situationer (sedvanligt använda gränsvärden i Danmark är 10h/år, rekommendationer i Sverige och Tyskland är 8h/år) sker till 9 byggnader. Byggnaderna i fråga är byggnad A, B, F, H, I, DK, DL, DM och DW, samma byggnader oberoende av alternativ för Härkmeri. Bild 23. Skuggningsanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 19 st. Grön linje = gräns för 8h skugga per år.

1-49 Bild 24. Skuggningsanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 31 st. Grön linje = gräns för 8h skugga per år. Summering: För enbart Västervik vindkraftsparks del påvisar skuggningssimuleringen att skuggningen i en så kallad verklig situation ligger under/mellan de sedvanligt använda gränsvärdena för Danmark (10h/år) samt rekommendationerna i Sverige/Tyskland (8h/år) och kan således inte anses oskäliga. Med beaktan av uppgjord skuggningssimulering för de kumulativa konsekvenserna kan det dock konstateras att överskridningen mot nämnda värden är ett faktum. För att vindkraftsparkerna skall kunna samexistera bör vindkraftsverken i respektive vindkraftspark vara justerbara angående intern placering av vindkraftverk och/eller deras tekniska specifikationer. På så vis kan oskäliga konsekvenser undvikas beträffande skuggningen.

1-50 Siktanalays (Västervik, Ömossa, Härkmeri): I landskapsbilden sker en förändring över ett vidare område. I huvudsak är det platserna där landskapsbilden ändrar som ökar i antal, men också intrycket från den enskilda platsen kan variera. Variationen beror på hur många vindkraftsparker/vindkraftsverk som i slutändan uppförs. På fastlandet begränsas insynen av skogsbeklädda områden och den lokala topografin, på så vis kan den ställvisa landskapsbilden, oberoende av hur många vindkraftsverk som uppförs, förbli oförändrad. Från öppna områden (vatten, åker osv.) påverkas däremot landskapsbilden desto mer, desto mer vindkraftsverk desto massivare ter sig förändringen. Bild 25. Siktaanalys för Västerviks-, Ömossas- och Härkmeris vindkraftspark. Västervik med 22 st. vindkraftverk, Ömossa med 34 st. och Härkmeri 31 st. Summering: Ett flertal vindkraftsparker med ett flertal vindkraftsverk påverkar landskapsbilden främst från öppna delområden. Det som kan anses positivt är att landskapsbilden hålls mer enhetlig om vindkraftsparkerna ligger i direkt anslutning till varandra. Det som kan anses negativt med att vindkraftsparkerna ligger i direkt anslutning till varandra är att flertalet vindkraftsparker på en liten yta ger ett mer massivt intryck från influensområdets öppna delområden. Huruvida landskapsbilden påverkas negativt, neutralt eller positivt beror långt på respektive människas subjektiva åsikt och är därför svår att bedöma. 8.2 Störande faktorer i miljön Vindkraftverkens placering har styrts till en optimal placering med beaktan av såväl naturen som den boende lokalbefolkningen i de närbelägna områdena. För naturens del har såväl värdefulla biotoper som djur- och fågellivet beaktats. För lokalbefolkningen i närområdet har buller- och skugg-