GIS-stöd små avlopp. Handläggarträff Örebro-Värmland

Relevanta dokument
GIS-stöd för prövning av små avlopp. Jane Hjelmqvist Emma Sjögren

GIS-stöd för små avlopp. Handledning

GIS-stöd för prövning och tillsyn av små avlopp. Jane Hjelmqvist, Emma Sjögren och Christian Lundberg

Tillsynsplan enskilda avlopp

Bedömningsgrunder för hög och normal skyddsnivå hos enskilda avlopp

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

KOMMUNENS SKYLDIGHET ATT ORDNA VATTENTJÄNSTER ENLIGT 6 VATTENTJÄNSTLAGEN

Miljökvalitetsnormer i Sverige

Riktlinjer för enskilda avlopp

Återrapportering från Stockholms stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

HaV. Maria Hübinette Havs- och vattenmyndigheten Västerås maj 2012

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Karlskrona kommun /

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Innehållsförteckning

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Enköpings kommun /

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Göteborgs stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?

Vattendirektivet i ett kommunalt perspektiv

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar i Bollebygds kommun. Bollebygds kommun, Västra Götalands län Antagna SBN 2018/140

STOPP Små avlopp. STOPP Lantbruk

Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist

Enligt sändlista Handläggare

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Återrapportering från Upplands Väsby kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Enskilda avlopp Planeringsunderlag för skyddsnivåer och inventering i Värmlands län

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Riktlinjer för små avloppsanordningar i Haparanda kommun. Antagen av samhällsbyggnadsnämnden

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Återrapportering från Norrköpings kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för vatten i prövning och tillsyn. Thomas Rydström Miljöenheten

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Återrapportering från Göteborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Va-planeringens roll i samhället

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram

Renare marks vårmöte 2010

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Sammanfattning av frågor

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Riktlinjer för enskilda avlopp

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun

Industrin syn på MKN-vatten i prövning och tillsyn

Vattenförsörjningsplanen - prioritering av vattenresurser. Magdalena Thorsbrink, SGU

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Återrapportering från Falkenbergs kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Status spredt bebyggelse i Sverige

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Upplands Väsby kommun /

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

AKTUELLT OM VATTENFÖRVALTNING

Strategi för prövning av enskilda avlopp i Kungsbacka kommun

Transkript:

GIS-stöd små avlopp Handläggarträff Örebro-Värmland 2018-11-20

AGENDA Före lunch Om GIS-stödet Vad är det? Lite bakgrund och inledning Konceptmodellerna Fosfor Kväve Hälsoskydd Efter lunch Att använda GIS-stödet Här finns det Viktiga utgångspunkter Såhär gör man Kom ihåg!

VAD ÄR GIS-STÖDET FÖR NÅGOT? Stöd till bedömning av skyddsnivå enligt 2 kap 3 miljöbalken En del av Havs- och vattenmyndighetens och länsstyrelsernas vägledning i tillsyn och prövning av små avlopp

VAD ÄR GIS-STÖDET FÖR NÅGOT? GIS-stödet utgörs av kartor/skikt som visar resultatet av en riskbedömning för påverkan på recipient till följd av belastning från ett tillkommande avlopp. 10*10 meter över hela landet 3 konceptmodeller och 3 kartor Miljöskydd fosfor P1 Miljöskydd kväve N1 Hälsoskydd HS1

VAD ÄR GIS-STÖDET FÖR NÅGOT? 0 Ett avlopp riskerar inte att påverka vatten inom DARO eller specifikt vatten 1 Ett avlopp har väldigt liten risk att påverka vatten inom DARO eller specifikt vatten 2 Ett avlopp har liten risk att påverka vatten inom DARO eller specifikt vatten 3 Ett avlopp riskerar att påverka vatten inom DARO eller specifikt vatten 4 Ett avlopp har stor risk att påverka vatten inom DARO eller specifikt vatten

FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET 2014 Förstudie Första konceptet Pilot Karlskrona Finansierat av 2015-2016 Fortsatt utveckling Expertavstämning Pilot och remiss 7 kommuner Omfattande revidering 2016-2017 Färdigställande Uppskalning hela landet Test 19 kommuner, 2 miljöförbund Spridning föreläsningar och webbinarier 2018 Överlämning till HaV 2018 Fortsatt utveckling

SYFTE Stöd till inspektörer i prövning - bedömning av skyddsnivå Likriktning på nationell nivå vid tillämpning av lagstiftning Skäliga och rättssäkra bedömningar Möjlighet till riskbaserad prioritering av tillsyn

FÖRUTSÄTTNINGAR Kvalitetssäkrad nationell data Användarvänligt och tillgängligt för alla kommuner Enkelt att uppdatera och utveckla Omfatta fosfor, kväve och hälsoskydd Baseras på kriterier i lagstiftning Sammanväga kriterier för: hög skyddsnivå MKN för ytvatten retention Resultera i bedömning av risk för påverkan på recipient

FAKTORER I KONCEPTMODELLERNA Vattenmyndigheternas statusklassning avseende näringsämnen Miljökvalitetsnorm för ytvatten samt för fisk- och musselvatten Källfördelning näringsämnesbelastning recipienter Jordart Jorddjup Topografiska förutsättningar (topografiskt avstånd) Hydrologiska förutsättningar (tillrinningsområdesstorlek) Skyddade områden Bebyggelse Vattenskyddsområden Allmänna badplatser

RISKBEDÖMNINGEN RISKVÄRDERING NORMALISERING SAMMANVÄGNING

FRÅN KONCEPT TILL KARTA + =

TRE KONCEPT- MODELLER

KONCEPTMODELL FOSFOR Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Sammanvägd risk för påverkan fosfor (P1) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122)

KARTSKIKT FOSFOR

RISK FÖR PÅVERKAN VATTEN INOM DARO Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Sammanvägd risk för påverkan fosfor (P1) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122)

KÄNSLIGHET FOSFOR Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentions -potential (LR1) Har vattenförekomsten ett fosforbeting? Vad är ett beting? VF som inte uppnår MKN för fosfor Kvalitetsfaktor näringsämnen Behov av minskad belastning Fördelas uppströms beroende på belastning på VF som inte uppnår MKN Beräknats av Vattenmyndigheterna 1. Ja Nej Behov = 0 Beting = 5 Behov = 0 Beting = 15 Behov = 0 Beting = 10 Behov = 60 Beting = 30

KÄNSLIGHET FOSFOR Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Har vattenförekomsten ett fosforbeting? 1. Ja Nej Är platsen glesbefolkat? 2a. Ja 2b. Nej

LOKAL RETENTIONSPOTENTIAL Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Metod utvecklat av JTI och SLU 2014 HaV-finansierat projekt JTI-rapport 2015 nr 53 https://www.havochvatten.se/download/18.39e6d 68414ca353051fa8ad9/1430212878438/slutrappo rt-2014-jti-gis-kartering-miljoskyddsniva.pdf

LOKAL RETENTIONSPOTENTIAL Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Hydrologisk risk Geologisk risk Lokal Retentionspotential

RISK FÖR PÅVERKAN SPECIFIKT VATTEN Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122) Skyddat område Vattenrelaterade Natura-2000 område (3 kap 2 VFF) Nationalparker, naturreservat, biotopskydd (7 kap. MB) Sammanhängande bebyggelse Minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna Vattendragen undantagna

KONCEPTMODELL KVÄVE Risk för påverkan på kustvatten (N11) Känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för påverkan på specifikt vatten (N12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N13) Sammanhängande bebyggelse (N131) Geologisk risk (GR1) Sammanvägd risk för påverkan kväve (N1)

KÄNSLIGHET KVÄVE - DARO Risk för påverkan på kustvatten (N11) Är kustvattenförekomsten inom området Avloppskänsliga vatten (N)? EUs Avloppsvattendirektiv Känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111) Lokal retentionspotential (LR1) Har kustvattenförekomsten ett kvävebeting? 1. Ja Nej

MKN SPECIFIKT VATTEN Risk för påverkan på specifikt vatten (N12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område Vatten inom skyddat område Fisk- och musselvatten (VFF 2004:660)

ENSKILDA GRUNDVATTENTÄKTER SPECIFIKT VATTEN Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N13) Sammanhängande bebyggelse (N131) Geologisk risk (GR1) Sammanhängande bebyggelse Bearbetning för enskilda dricksvattenbrunnar Minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna Geologisk risk Vatten har risk 0

KONCEPTMODELL HÄLSOSKYDD Risk påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk påverkan enskilda vattentäkter (HS112) Geologisk risk (GR1) Risk påverkan allmän ytvattentäkt (HS121) Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan badplats (HS122)0 Lokal retentions -potential (LR1) Sammanvägd risk för påverkan hälsoskydd (HS1)

GRUNDVATTEN Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) Risk påverkan enskilda vattentäkter (HS112) Geologisk risk (GR1) Allmän grundvattentäkt Enskilda vattentäkter Minst 5 adresspunkter med max 200 m mellan punkterna Geologisk risk Samma som N-modellen

YTVATTEN Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan allmän ytvattentäkt (HS121) Risk påverkan badplats (HS122)0 Lokal retentions -potential (LR1) Allmän ytvattentäkt Badplatser Retentionspotential Samma som för N och P-modeller

ATT ANVÄNDA GIS-STÖDET

HÄR FINNS GIS-STÖDET Länsstyrelsernas geodatakatalog i form av WMS-tjänster Hämta hem VISS Google maps HaV https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/sma-avlopp/vagledningar-for-provning-ochtillsyn-av-sma-avlopp/gis-stod-for-provning-av-smaavloppsanlaggningar.html Länsstyrelserna https://www.lansstyrelsen.se/nationella-texter/stat-ochkommun/samhallsbyggnad/livsmedel-och-vatten/gis-stod-forprovning-och-tillsyn-av-sma-avlopp.html

ATT ANVÄNDA GIS-STÖDET 1. Öppna kartskikten för sammanvägd risk 2. Utvärdera vad som styr riskbedömningen 3. Extra utvärdering 4. Komplettera med lokala förutsättningar Ansluten allmänt VA Stämmer retentionen Hotade arter Badplats som ej är allmän Gränser vattenskyddsområde Närhet enskilda vattentäkter 5. Gör bedömning av skyddsnivå 6. Uppfyller sökt teknik erforderliga funktionskrav

EXEMPEL FOSFOR

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD FOSFOR Tolkning P11 Risk påverkan på vatten inom DARO Hög risk betyder att recipientens känslighet tillsammans med retentionsförhållanden medför att fosforbelastning från ett avlopp riskerar att påverka recipienten Tolkning P111 Känslighet för fosforbelastning små avlopp Bedömning av hur ett avlopp riskerar påverka miljökvalitetsnormerna för ytvatten med avseende på näringsämnen, i relation till hur stor andel belastningen från små avlopp utgör av den totala belastningen. Tolkning LR1 Lokal retentionspotential Risken att fosfor når ytvatten inom ett DARO. Hög risk = låg retention Låg risk = hög retention

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD FOSFOR (FORTS.) Tolkning P12 Risk påverkan på specifikt vatten Till skillnad från risk för påverkan på vatten inom DARO så fokuserar den andra delen av riskbedömningen för fosfor på specifika vatten och en riskklassning tillfaller inte allt vatten inom ett DARO. Tolkning P121 Risk påverkan vatten inom skyddat område Risk för påverkan på vatten som är belägen inom nationalparker, naturreservat, biotopskydd samt inom vattenrelaterade Natura-2000 områden. Tolkning P122 Risk påverkan på vatten från sammanhängande bebyggelse Risken för lokal påverkan på en recipient från många samlade små avlopp belägna inom 100 m från en sjö. Sammanhängande bebyggelse för fosfor- och kvävekartorna definieras som minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna.

Sammanvägd risk fosfor Sammanvägd risk för påverkan fosfor (P1) Vilken/vilka kriterier bidrar till att avloppsutsläpp på platsen innebär risk?

Tolkning fosfor - 1 Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122) Vad ligger bakom detta? Ingen risk Ej sammanhängande bebyggelse Ej inom skyddat område

Tolkning fosfor - 2 Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Hög riskklass = låg retention Vattenförekomsten har ett beting och anses därmed känslig till utsläpp från ett små avlopp

Tolkning fosfor - 3 Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122) Ingen risk Ej inom skyddat område Vattnet utanför Inom skyddat område

Tolkning fosfor - slutsatser Risk för påverkan på vatten inom DARO (P11) Risk för påverkan på specifikt vatten (P12) Sammanvägd risk för påverkan fosfor (P1) Känslighet för fosforbelastning från små avlopp (P111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område (P121) Risk för lokal påverkan på vatten tillföljd av sammanhängande bebyggelse (P122) Sammanvägd risk för fosfor = 3 = risk, ett avlopp har betydelse Det är risk för påverkan på vatten inom DARO Risk att fosfor når VF (låg retention) Risk att fosfor påverkar VF (VF känslig för fosfor belastning)

EXEMPEL KVÄVE

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD KVÄVE Tolkning N11 Risk påverkan kustvatten Riskvärdering för påverkan på kustvatten. Hög risk betyder att kustvattnets känslighet tillsammans med retentionsförhållandena medför att kvävebelastning från ett avlopp riskerar att påverka recipienten. Tolkning N111 Känslighet för kvävebelastning från små avlopp Klassning av känslighet för kvävebelastning för kustvattenförekomster utifrån beting beräknat för kväve i relation till hur stor andel belastningen från små avlopp utgör av den totala belastningen. Tolkning LR1 Lokal retentionspotential Risken att kväve når ytvatten inom ett DARO. Hög risk = låg retention Låg risk = hög retention

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD KVÄVE (FORTS.) Tolkning N12 - Risk för påverkan på specifikt vatten Risk för påverkan ur kvävesynpunkt beräknas för de sötvatten som omfattas av fisk- och musselvatten enligt vattenförvaltningsförordningen. Tolkning N13 Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt Riskvärdering för nitratpåverkan på enskilda grundvattentäkter ur hälsoskyddssynpunkt från sammanhängande bebyggelse. Tolkning N131 Sammanhängande bebyggelse Sammanhängande bebyggelse för fosfor- och kvävekartorna definieras som minst 20 adresspunkter med max 100 m mellan punkterna. Tolkning GR1 Geologisk risk Geologisk risk baseras på ett förhållande mellan jordarternas sårbarhetsklassning med avseende på grundvatten, samt jorddjup. En jordart med hög sårbarhet och litet jorddjup ger höga riskpoäng.

Sammanvägd risk kväve Sammanvägd risk för påverkan kväve (N1) Vilken/vilka kriterier bidrar till att avloppsutsläpp på platsen innebär stor risk?

Tolkning kväve - 1 Risk för påverkan på kustvatten (N11) Känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för påverkan på specifikt vatten (N12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N13) Sammanhängande bebyggelse (N131) Geologisk risk (GR1) Ingen risk Ej kustvatten Går ej vidare Vad ligger bakom detta? Vad ligger bakom detta?

Tolkning kväve 2 Risk för påverkan på specifikt vatten (N12) Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N13) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område Sammanhängande bebyggelse (N131) Geologisk risk (GR1) Vattenförekomst är fiskvatten och skyddat enligt Fiskvattendirektivet (NFS 2002:6) Många hus kombinerat med hög geologisk risk

Tolkning kväve - slutsatser Risk för påverkan på kustvatten (N11) Känslighet för kvävebelastning från små avlopp (N111) Lokal retentionspotential (LR1) Risk för påverkan på specifikt vatten (N12) Risk för lokal påverkan på vatten inom skyddat område Risk för påverkan på enskild grundvattentäkt (N13) Sammanhängande bebyggelse (N131) Geologisk risk (GR1) Sammanvägd risk för påverkan kväve (N1) Sammanvägd risk för kväve = 4 = stor risk, ett avlopp har mycket betydelse Det är risk för påverkan på specifikt vatten Ligger inom 100 m av området skyddat som Fiskvatten enligt direktiv Det är risk för påverkan på enskild grundvattentäkt Risk att kväve når grundvatten (hög geologisk risk) Risk att belastning av kväve är hög (stor sammanhängande bebyggelse)

EXEMPEL HÄLSOSKYDD

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD HÄLSOSKYDD Tolkning HS11 Risk för påverkan på grundvatten Riskvärdering för påverkan på grundvatten. Ett område inom vattenskyddsområde för allmän vattentäkt och/eller med många hus nära belägna varandra samt genomsläppliga jordar är förhållande som medför stor risk för påverkan. Tolkning HS111 Risk påverkan allmän grundvattentäkt Områden inom vattenskyddsområde för grundvattentäkt har hög risk för att påverkas. Tolkning GR1 Geologisk risk Geologisk risk baseras på ett förhållande mellan jordarternas sårbarhetsklassning med avseende på grundvatten och jorddjup. En jordart med hög sårbarhet och litet jorddjup ger höga riskpoäng. Tolkning HS112 Risk påverkan enskilda vattentäkter Risk för påverkan på enskilda vattentäkter till följd av sammanhängande bebyggelse. Risk bedöms finnas om det är 200 m mellan adresspunkter och minst 5 adresspunkter och ökar därefter med ökande antal hus.

BILAGA 4 - HANDLEDNING TOLKNINGSSTÖD HÄLSOSKYDD (FORTS.) Tolkning HS12 Risk för påverkan på ytvatten Riskvärdering för påverkan på ytvatten. Ett område inom vattenskyddsområde för allmän ytvattentäkt och/eller nära badplats samt låg retentionspotential är förhållande som medför stor risk för påverkan. Tolkning HS121 Risk för påverkan allmän ytvattentäkt Områden inom vattenskyddsområde för ytvattentäkt har hög risk för att påverkas. Tolkning LR1 Lokal retentionspotential Risken att hälsoskyddspåverkande ämnen når ytvatten inom ett DARO. Tolkning HS122 Risk för påverkan på badplats Områden belägna inom 100 m till en badplats bedöms ha en hög risk för påverkan. Eftersom det finns en risk för att en badplats påverkas från ett utsläpp inom det DARO där badplatsen är belägen ges hela DARO med badplats (inkl 100 m buffert) riskpoäng 2. Hög risk = låg retention Låg risk = hög retention

Sammanvägd risk hälsoskydd Mindre bebyggelsegrupp Sammanvägd risk för påverkan hälsoskydd (HS1)

Tolkning risk hälsoskydd - 1 Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) Risk påverkan enskilda vattentäkter (HS112) Geologisk risk (GR1) Risk påverkan allmän ytvattentäkt (HS121) Risk påverkan badplats (HS122)0 Lokal retentions -potential (LR1) Vad ligger bakom detta? Vad ligger bakom detta?

Tolkning risk hälsoskydd - 2 Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) Risk påverkan enskilda vattentäkter (HS112) Geologisk risk (GR1) Många hus men låg geologisk risk

Tolkning risk hälsoskydd - 3 Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan allmän ytvattentäkt (HS121) Risk påverkan badplats (HS122)0 Lokal retentions -potential (LR1) Hög riskklass = låg retention Inom VSO Inom DARO med badplats Retentionspotent ial högre längre från vattnet

Tolkning hälsoskydd - slutsatser Risk påverkan allmän grundvattentäkt (HS111) Risk för påverkan på grundvatten (HS11) Risk påverkan enskilda vattentäkter (HS112) Geologisk risk (GR1) Risk påverkan allmän ytvattentäkt (HS121) Risk för påverkan på ytvatten (HS12) Risk påverkan badplats (HS122)0 Lokal retentions -potential (LR1) Sammanvägd risk för påverkan hälsoskydd (HS1) Sammanvägd risk för hälsoskydd = 2 4 Det är låg risk för påverkan på grundvatten Risk att smittämnen förekommer är relativ hög (stor sammanhängande bebyggelse) Men, låg risk att når grundvatten (låg geologisk risk) Det är risk till hög risk för påverkan på ytvatten Risk att smittämnen når ytvatten upp till hög (retentionspotential) Risk för påverkan är hög (ytvattentäkt + DARO badplats)

KOM IHÅG!

KOM IHÅG! INTE ETT FACIT och INTE EN GRÄNS, normal och hög skyddsnivå Titta på en karta i taget Glöm inte lokala förutsättningar Lokala kartor Särskilt vattenskyddsområden LYCKA TILL!

Tack! wsp.com