Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?

Relevanta dokument
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Gårdsbaserad biogasproduktion

Jordbruk, biogas och klimat

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Var produceras biogas?

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Rötning Viktiga parametrar

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Biogas och miljön fokus på transporter

Är biogas något för mig/ min gård?

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Östersund 17 september 2013

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

... till tillämpning

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Marknadsanalys av substrat till biogas

Möjligheter och risker vid samrötning

HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Industriell symbios livsmedels- och biogasproduktion på Österlen

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Småskalig biogasproduktion

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

...nytt Gasfält Gårdsbaserad biogasproduktion - ett bidrag till ett bärkraftigt lantbruk

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

Produktion och användning av biogas år 2006 ER 2008:02

Biogas från stallgödsel i Jönköpings län

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Befintlig och ny teknik inom biogas

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

åtta förslag för att sluta kretsloppet

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Mosekrog

Innehåll

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Biogasstrategi för Östersund kommun

Biogas nygammal teknik

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Produktion och användning av biogas år 2011 ES 2012:08

Simulering av biogasprocesser

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

Norra Möre Biogas numera. More Biogas Kalmar AB. Regionförbundet

Biogödsel, marken och skörden -baserad på kommande rapport från Avfall Sverige

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

JORDBRUK OCH LIVSMEDEL

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Biogas från tång och gräsklipp

Biogas i Uppsala län.

MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

JTI är en del av SP-koncernen

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Praktisk användning av biogödsel

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

Produktion och användning av biogas år 2011

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Transkript:

Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden behövs Rötning och förgasning Biogasen och kvalitet Tekniker Skalfördelar och verkningsgrad Reflektioner Lidköpings biogas 2 1

Intro och brasklappar Naturlagarna gäller Vi kan enbart omvandla energi, energi används Värme och kraft (rörelse, arbete) El är en bärare av energi Biogasen är en bärare av energi Värme eller värme och el Verkningsgraden i det system som ska fungerar Avgörande parameter att hålla reda på Presentationen fokuserar på den lilla skalan och gården Med utvikningar till det medelstora 3 Kunskaper från många områden behövs Kemi, biologi, fysik, lantbruk, skogsbruk, energi, ekonomi, konstruktion, produktion, logistik, system, politik, Teknikagronomer borde det finnas fler av 4 2

Först några storheter 1 m 3 fordonsgas = 1 kg olja (bränsle) = 12 kwh 1 m 3 biogas (rågas) = 7 kwh 2 kg träkol = 1 m 3 biogas 5 kg ved = 1 m 3 biogas 55-70 kg flytgödsel (våt vikt) =1 m 3 biogas 5 Storskalig produktion i Jordberga biogasanläggning. Numera ägd av Gasum i Finland Rötning anaerob (syrefri) kemi Råvara Spjälkning Flytgödsel Rester från livsmedel Avloppsslam Vatten spjälkar stora molekyler Förutsättning för bakterierna i nästa steg Kolhydrater Proteiner Fetter Sockersorter Aminosyror Fettsyror Jäsning Metanisering Bakterier Speciella mikroorganismer bildar metan Kolsyra Alkoholer Vätgas Koldioxid Amonium Metan Koldioxid Vätesulfid Lustgas Kemin kan ske vid 25-40 o C (mesofil) eller vid 55-60 o C (termofil) men olika organismer är verksamma 6 3

Liggande rötning 1. Hydro -lys 2. Syrabildning 3. Ättiksyra bildning 4. Metanbildning Några fördelar: TS-halter > 10% ger lägre energianvändning och längre uppehållstid. Det ger i sin tur större gasutbyte och en hygienserad rötrest. Frammatarens skruv/vridande rörelse förhindrar blandning av nytt och gammalt substrat. Ingen sedimentering. 128 W motor rör 7 ton i cylindern. Summa: högre verkningsgrad Källa: ED Biogas 7 Biogasutbyte, några exempel Torrviktshalt TS % Råvarubehov kg/kwh Biogasproduktion m 3 /ton (våt vikt) Nötflytgödsel 9 7,3 14 Svinflytgödsel 8 5,6 18 Matavfall hushåll 35 0,8 35 Animaliska slaktrester 30 0,6 90 Källa: JTI 8 4

Förgasning Många olika tekniska lösningar, 4 typer Bubblande (flytande) bäddar Fastbädd medströms och motströms Suspension (vätska eller pulver) Annan kemi Kolmonoxid + vatten -> vätgas och koldioxid Kolmonoxid + (3)vätgas -> metan och vatten Koldioxid + (4)vätgas -> metan och (2)vatten Koldioxid bort Vatten bort - torkning Skogsråvara 9 Förgasning en annan kemi Kolmonoxid + vatten vätgas och koldioxid Kolmonoxid + (3 st)vätgas metan och vatten Koldioxid + (4 st)vätgas metan och (2)vatten 10 5

Biogasen, kvalitet och användning Sammansättning och föroreningar Rågas (65/35) Värme (gaspanna) El och värme (generator och panna) Fordonsbränsle (uppgradering till 97% metan) Annan användning Hushållsgas Råvara i produkter Färg Plaster Möbler Djurfoder Smörjoljor 11 Kvalitet på biogasen volym Rötning Förgasning Metan % 60-70 85-95 Koldioxid % 30-40 8-10 Kväve % 0,2 0,1-1 Svavel % 0-4,0 Ammoniak % 0,1 12 6

Tekniker Stående och liggande rötning Mesofil och termofil Kemin kan ske vid 25-40 o C (mesofil) eller vid 55-60 o C (termofil) men olika organismer är verksamma Hygienseringen (avdödning av sjukdomsalstrande bakterier) Förgasning Resultatet vid förgasning beror inte så mycket på vilka grundämnen som finns i bränslet. Däremot är askans innehåll det som ger förutsättningarna, dvs det som inte kan förgasas Tre systemavgränsningar som bör göras Eget bruk Samproduktion flera gårdar Extern användning (gaskvalitet, metanhalten) 13 Biogödsel den andra delen som kan användas Näringsinnehållet i biogödsel varierar mellan olika anläggningar beroende på vad som rötas och beroende på hur anläggningarnas process fungerar, t.ex. temperatur och uppehållstid i rötkammaren. Vid rötningen ändras egenskaperna för de ingående substraten: ph och halten ammoniumkväve ökar samtidigt som halten kol och torrsubstans (TS) minskar. Detta påverkar hur växttillgängligt kvävet är i biogödseln och kan uppskattas i form av biogödselns kol/kväve-kvot ju lägre kvot desto mer tillgängligt är kvävet för växterna. Ett högre ph och en högre halt ammoniumkväve ökar dock risken för kväveförluster under lagring och spridning av biogödsel. 14 7

Biogödsel bättre än flytgödsel? Stallgödsel (TS 8 %) Kvävet från gödsel tas upp till 25 % under kort tid i början av spridningen Biogödsel (TS <4,5 %) Kvävet från biogödsel tas upp till 100 % under kort tid i början Lättare att sprida M a o snabb effekt 15 Bild: Avfallsverige och NSR Energibalanser för en mindre anläggning - tumregel Tumregel om du vill ha värme (elda med rågas) av 100 enheter energi får du 65 till värme för annat på gården 25 enheter går åt till processen 10 enheter är förluster Tumregel om du vill ha el också av 100 enheter får du 30 till el och 25 till värme 25 enheter går åt till processen 20 enheter är förluster 16 8

Mellan tummen och pekfingret Värme enbart TS 8% TS 4% TS 8% Amoniumnitrat + 25% Värme och el TS 4% Amoniumnitrat + 25% Flytgödsel Biogödsel Flytgödsel Biogödsel Biogas 100 kwh 65 kwh värme Biogas 100 kwh 30 kwh el 25 kwh värme 25 kwh till processen 25 kwh till processen 10 kwh i förluster 20 kwh i förluster 17 Skalfördelar och verkningsgrad Subventioner Investeringsstöd 40% (enbart gödsel) Metanreduceringsstöd (gödsel) idag motsvarande 20 öre/kwh Elcertifikat för omständligt för småskalig kraftvärme. Kostar mer än det smakar. Gårdsanläggning att räkna hem 60-130 kor eller motsvarande energiinnehåll i gödsel Bygg i egen regi (känn förutsättningarna och anpassa) Använd värme och el själv ersätt/komplettera existerande köp av bränsle/värme/el Samrötingsanläggningar 3-4 stora gårdar inom 3-4 km radie 18 9

Skala med vettig ekonomi 60-130 kor Bygg i egen regi Använd värme och el själv Odensviholm. Foto: Hans Brandin Stora Sventorp. Foto: Götene Gårdsgas 19 Avslutande tankar Foto: http://www.batbyggarhustrun.com/2016/08/ 20 10

Några reflektioner Biogas i större skala utan subventioner är inte realistiskt i skrivande stund Biogas (rågas) för självhushållning kan ersätta hushållets bränsleanvändning för värme och el för verksamheten Biogas för gårdar mellan 60-130 kor realistiskt och bör studeras i detalj Teknikutveckling i mellanskalan av rötning viktig för framtida småskalighet Småskalighet ger förutsättningar för volym (stor marknad) för idag dyra komponenter 21 Men det finns teknik för fler Inte bara det gäller inte enbart lantbruk utan också Mindre avloppsreningsverk Fiskodling Livsmedelsindustri i olika storlekar Växthus Det handlar om att skärskåda varje enskilt fall Antalet parametrar att ta med i kalkylen (förutom hjärtat) är många och vikten dem emellan varierar stort Tänk efter före med en förstudie där de egna förutsättningarna för de kommande 20 åren överblickas 22 11

Tack för ordet Peder Jonsson, tekn. dr. 0735-10 00 10 peder.jonsson@kreab.com Foto: Lanstrafiken Jönköping 12