Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Relevanta dokument
NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i praktiken

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Bevarandeplan Natura 2000

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

Vägledning om utformning av skötselplan

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Bevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Bevarandeplan Natura 2000

KOMMISSIONENS NOT OM FASTSTÄLLANDE AV BEVARANDEMÅL FÖR NATURA 2000-OMRÅDEN

FÖRVALTARTRÄFF 2018 Med sikte på målen!

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.)

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

YTTRANDE Dnr Nh. Länsstyrelsen i Hallands län AnnaKarin Sandholm Halmstad

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Bevarandeplan Natura Haparanda hamn SE

Bevarandeplan Natura 2000

KOMMISSIONENS NOT OM FASTSTÄLLANDE AV BEVARANDEÅTGÄRDER FÖR NATURA 2000-OMRÅDEN

Att formulera bevarandemål

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Förutsättningar för prövningar och tillsyn i Natura 2000-områden

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan Natura 2000

VÄRNA-VÅRDA- VISA. Erfarenheter från tidigare program och avstamp framåt. Evelina Selander & Erik Hellberg Meschaks. Förvaltarträffen 2018

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Skydd och restaurering enligt miljömålet Levande sjöar och vattendrag

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Myllrande våtmarker och torvbruket

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Grön infrastruktur i prövning och planering

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

så fungerar det med skydd av värdefull natur

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Masugnsskogen

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

NATURA Promemoria - När och hur ska artikel 6 i Habitatdirektivet tillämpas?

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Registrering av information i SkötselDOS

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Naturskydd och dispenser

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE Bjärekusten i Båstads kommun

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Bevarandeplan Natura 2000

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Ni är deltagare på förvaltarträffen, men vad ska detta leda till för effekter? Vad har hänt (kommer hända) hos er tack vare träffen?

Natura 2000 i Sverige. Handbok

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura område

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Bevarandeplan för Natura 2000-område

MÅLSTYRNING PÅ NATURVÅRDS- VERKET

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Nästorp

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

Transkript:

Välkommen till valbart pass på Mötesplats skyddad natur Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning! Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november

EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020

N A T U R A 2 0 0 0

Syfte Sätta fokus på den gemensamma utmaningen att åstadkomma förbättringar av bevarandestatusen för naturtyper och arter Ge energi till genomförandearbetet

REGERINGSUPPDRAG TILL LÄNEN 2014 Mikael Lindberg, Naturvårdsverket 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6

Regeringsuppdraget: Länsstyrelserna ska redovisa hur de uppfyllt sina skyldigheter att uppdatera Natura 2000-områdenas bevarandeplaner så att de överensstämmer med gällande regeringsbeslut om områden som regeringen har föreslagit inklusive justeringar samt hur de säkerställt att nödvändiga bevarandeåtgärder är reglerade. 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 7

Bevarandeplanerna Ska uppdateras innehållsmässigt så att de stämmer med gällande regeringsbeslut Ska ha samma typ av bevarandemål som i skötselplaner Ska ha prioritering i syftet (både värden och åtgärder) 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 8

Art- och habitatdirektivet 6.1 För de särskilda bevarandeområdena skall medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för bevarande, vilket om så krävs innefattar utarbetande av lämpliga skötsel- och förvaltningsplaner särskilt för områdena eller integrerade i andra utvecklingsplaner, samt lämpliga lagar och andra författningar eller avtal, som motsvarar de ekologiska behoven hos de livsmiljötyper i bilaga 1 och de arter i bilaga 2 som finns i områdena. 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 9

Förordning om områdesskydd 16 Myndigheterna ska prioritera skyddsarbetet för de områden som har förtecknats enligt 15. Inom ramen för sina befogenheter och ansvarsområden ska myndigheterna vidta de åtgärder som behövs eller är lämpliga med hänsyn till det skyddsintresse som föranlett att ett område förtecknats. I fråga om sådana områden som avses i 15 andra stycket 1-3 ska myndigheterna särskilt bevaka att en gynnsam bevarandestatus bibehålls eller återställs för berörda livsmiljöer och arter. 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 10

Reglering av nödvändiga bevarandeåtgärder enligt regeringsuppdraget Beslut om skydd (NR, BS, fiskelagstiftning) Beslut om reglering för skötsel (Miljöersättning, Naturvårdsavtal, Skötselavtal) Detta innebär ibland planering; vad är nuläget, vad är nödvändigt? Tex: Nytt beslut, ny skötselplan eller dispens för engångsåtgärd Biotopskydd för forssträckor, havsvikar etc. Särskild skötsel (slåtter, sent bete, markstörning, etc.) 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 11

LOW HANGING FRUIT Metod för prioritering På biogeografisk nivå Att nå EU:s 2020 för Biodiversitet, delmål 1 Genom internationellt samarbete och koordinering 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 12

TARGET 1: FULLY IMPLEMENT THE BIRDS AND HABITATS DIRECTIVES To halt the deterioration in the status of all species and habitats covered by EU nature legislation and achieve a significant and measurable improvement in their status so that, by 2020, compared to current assessments: 100% more habitat assessments and 50% more species assessments under the Habitats Directive show a favourable or improved conservation status; and 50% more species assessments under the Birds Directive show a secure or improved status. 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 13

Arbetsgång 1. Räkna ut förbättringspotential behov/yta 2. Analysera hot, åtgärdsbehov, förbättringsbehov (per land, areal, utbredningsområde, struktur & funktion) 3. Expertbedömning, vad är realistiskt 4. Presentation på biogeografiska möten (biogeographical process) 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 14

Sveriges beting, boreal zon Stoppa arealminskning 4030 (torra hedar), 8230 (hällmarkstorräng) Öka areal (restaurering) 1330 (salta strandängar) Stoppa försämring i kvalitet 3130 (ävjestrandsjöar), 6110 (basiska berghällar), 7140 (öppna mossar och kärr), 7160 (källor och källkärr) Förbättra kvalitet 1210 (driftvallar), 1220 (sten och grusvallar) Inget beting i atlantisk zon 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 15

Återstående frågeställningar Fungerar metoden (blir urvalet bra för att nå målen)? Vad får det kosta? Hur prioritera LHF mot HHF ( Worst cases )? (Hur) ska vi använda metoden nationellt? 2016-12-12 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 16

Överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i syfte att Utveckla samsyn och samverkan för ett stärkt genomförande av naturvårdande skötsel i skog GYNNSAM BEVARANDESTATUS EN GEMENSAM UTMANING! MÖTESPLATS SKYDDAD NATUR 2016

Överenskommelsens innehåll Aktivt samarbete mellan myndigheterna i frågor som rör naturvårdande skötsel i skog Skapa samsyn kring naturvårdande skötsel i skog Klargöra behovet av olika typer av naturvårdande skötsel i skog Arbeta för att naturvårdande skötsel utförs med rätt metod, på rätt plats och i tillräcklig omfattning för att möta identifierade prioriterade behov Igenväxande löväng Roslagen 1920 Igenväxande löväng 2012 GYNNSAM BEVARANDESTATUS EN GEMENSAM UTMANING! MÖTESPLATS SKYDDAD NATUR 2016

Gemensam terminologi Framtagande och publicering av definitioner kopplade till naturvårdande skötsel i skog Skogssektorn involveras Under 2017 GYNNSAM BEVARANDESTATUS EN GEMENSAM UTMANING! MÖTESPLATS SKYDDAD NATUR 2016

Fördjupad analys av skötselns roll Syfte - tydliggöra var, när och i vilken omfattning skötsel bör genomföras för att bidra till gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper på biogeografisk nivå - utgöra underlag för funktionell grön infrastruktur och en myndighetsgemensam skötselvägledning och skötselstrategi Samarbete Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, SLU och näringen Start 2017 Liten ädellav (EN) Sandödle-trakt GYNNSAM BEVARANDESTATUS EN GEMENSAM UTMANING! MÖTESPLATS SKYDDAD NATUR 2016

Gemensam vägledning och skötselstrategi Myndighetsgemensam vägledning Analysen av skötselns roll utgör underlag Tydlig utgångspunkt i landskapet Fylla funktion av skötselstrategi med värdetrakter för olika typer av skötsel Start 2019? Småland 1907 Prioriterad restaurering? Stickelosbäcken 1907 Dalarna 1907 Gransanering GYNNSAM BEVARANDESTATUS EN GEMENSAM UTMANING! MÖTESPLATS SKYDDAD NATUR 2016