Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde Elin Enfors Kautsky, Stockholm Resilience Center NVV Slutkonferens Värdet av Ekosystemtjänster, 21 mars 2017
Mänskligheten är en del av biosfären och formar den, från lokal till global skala, historiskt och i framtiden. På samma gång är mänskligheten fullständigt beroende av biosfärens förmåga att upprätthålla mänsklig välfärd och utveckling.
www.oxfam.org Rockström et al. Nature, 2009 Mänsklig välfärd inom planetens gränser Kemiska föroreningar Utsläpp av växthusgaser Havsförsurning Luftpartiklar Ozonskiktet Biologisk mångfald Markanvändning Färskvatten Kväve och fosfor
Ett ekosystemtjänstperspektiv på hållbar utveckling Enfors Kautsky et al. in preparation
Tre knäckfrågor för en meningsfull implementering av ekosystemtjänstbegreppet 1) Förståelse av de ekologiska och sociala dimensionerna av EST 1) Lämna fokus på enskilda EST och istället fokuserat på hur olika EST interagerar dynamiskt över tid och formar knippen 1) Processer för samförvaltning av EST knippen 5
Helgeås avrinningsområde Ett komplext socialekologiskt system med många olika naturtyper och anspråk på landskapet, som binds samman av ån
Forskningsprocess & metod 1) Upprättandet av en dialogprocess med lokala-regionala aktörer Representanter från: Kristianstads Biosfärområde, LRF, skogsföretaget Södra, Kristianstad, Osby, Östra Göinge kommuner, Länsstyrelsen i Skåne och Kronoberg, Turistnäringen, Naturskyddsföreningen, Sportfiskarna Syfte: att se till att urval av tjänster och indikatorer är relevanta ut ett förvaltar- och brukarperspektiv & få en förståelse för lokala prioriteringar som påvekar förvaltning och brukande av landskapet 2) Ekosystemtjänstanalys 15 försörjande, reglerande och kulturella tjänster i 42 kommuner Indikatorer från offentlig data som reflekterar produktion och efterfrågan Värden justeras för kommunstorlek & normaliseras från högsta värdet Klusteranalys för att undersöka likheter mellan kommuner med avseende på EST produktion ger knippen 7
Rumslig distribution av EST produktion Enfors Kautsky et al. in preparation 8
Hot and cold spots för EST produktion Vissa kommuner, tex Kristianstad och Sjöbo, ligger över snittet för alla typer av tjänster Enfors Kautsky et al. in preparation 9
EST produktion i relation till efterfrågan Försörjande tjänster: Kvot visar på teoretisk grad av självförsörjande Reglerande tjänster: Kvot visar på faktiskt åtgärdsbehovet i relation till hållbarhetsutmaningen. Ger radikalt annorlunda bild än enbart produktionskartorna Kulturella tjänster: Svårt att analysera med hjälp av den här typen av offentlig data, då produktion och efterfrågan ligger nära varandra Andersson, 2015 10
Vad reflekterar indikatorerna egentligen? Andersson, 2015 11
3 typiska knippen av EST karaktäriserar landskapet Knippe1: det urbaniserade slättlandsbyggden i sydväst har höga värden mat- och foderproduktion, samt god kvalitet av rinnande vatten Knippe 2: det mer varierade produktionslandskapet i sydost utmärks av mjölk, kött och foderproduktion, god kvalitet på rinnande vatten, jakt och ridning Knippe 3: det mer rurala landskapet i norr karakteriseras av hög skogsproduktion, god kvalitet på stående och rinnande vatten, samt höga värden för jakt och försäkringsvärde biodiversitet Enfors Kautsky et al. in preparation 12
Interaktioner mella EST Enfors Kautsky et al. in preparation 13
Några insikter från pågående forskning Metoden ger en lokalt förankrad social-ekologisk bild av den rumsliga spridningen av produktion av enskilda ekosystemtjänster, av hur produktionen förhåller sig till efterfrågan, samt hur nuvarande förvaltning får aggregerade effekter på en rad interagerande ekosystemtjänster Bygger på offentlig data tids- och kostnadseffektivt. Men även i en datarik kontext som Sverige, så saknas ibland viktig data, vilket leder till luckor i analysen 14
Några insikter från pågående forskning forts. Ekosystemtjänstbegreppet ett verktyg för att förstå hur processer och dynamik i naturen förhåller sig till behov och förväntningar hos människan. Vilka tjänster vi väljer att fokusera på, hur dessa bör klassificeras i olika kategorier, och hur vi mäter dem är alltså centralt för resultatet vi får. Därför är det viktigt att både forskning om, och förvaltning av, ekosystemtjänster sker i samråd med berörda aktörer i landskapet Vi har tittat på en ögonblicksbild. Om EST begreppet ska kunna implementeras för strategiskt arbete med hållbar utveckling måste man förstå hur knippen kan tänkas utvecklas över tid 15
Tack! Prenumerera på vårt nyhetsbrev www.stockholmresilience.su.se/subscribe