Swespine 25 år ÅRSRAPPORT 18 UPPFÖLJNING AV RYGGKIRURGI UTFÖRD I SVERIGE ÅR 17 FÖR SVENSK RYGGKIRURGISK FÖRENING September 18 Peter Fritzell Olle Hägg Paul Gerdhem Allan Abbott Anna Songsong Catharina Parai Olof Thoreson Björn Strömqvist Lena Mellgren Carina Blom ISBN:
2 (51) Innehållsförteckning Introduktion 3 I. Ländryggskirurgi utförd 17 7 Diskbråck paramediant och centralt sammanslagna 8 Diskbråck formaminalt 1 Diskbråck cauda equina-symptom 1 Central spinal stenos 11 Lateral och foraminal spinal stenos sammanslagna 13 Spondylolistes 15 DDD/Segmentell rörelsesmärta 17 Ryggsmärta efter dekompression 19 II. Ettårsuppföljning av ländryggskirurgi i Sverige op 16 Lumbalt diskbråck Central spinal stenos 22 Lateral spinal stenos 24 Spondylolistes 26 DDD/Segmentell rörelsesmärta 28 Oswestry Disability Index (ODI) före och 1 år efter kirurgi 31 för alla diagnoser III. Ett två - femårsuppföljning av ländryggskirurgi i Sverige op 12 32 IV. Operation för degenerativ halsryggssjukdom 36 Resultat efter 1-år; Myelopati i halsryggen 38 Resultat efter 1-år; Rizopati i halsryggen 38 V. Operation för ryggfraktur 38 VI. Operation för ryggmetastas 39 VII. Avslutning 4 VIII. Publicerade artiklar baserade på Swespine-data 42 IX. Presentationer av Swespine-data på nationella och internationella konferenser maj-sept 18 51
3 (51) Introduktion Detta är den 19:e årsrapporten från Swespine, det nationella ryggkirurgiregistret som 18 fyller 25 år. Även detta år har antalet registrerade operationer ökat jämfört med föregående, en positiv trend som alltså fortsätter och som både svenska ryggkirurger och patienter kan vara mycket nöjda med. Operationer för degenerativ ländryggssjukdom dominerar i registret och så är också fallet i den kliniska verkligheten. Ryggfrakturer registreras sedan 16 i Frakturregistret, och resultaten av kirurgisk behandling av kotfrakturer kan följas där. Styrgruppen Styrgruppens arbete under det gångna året har fokuserat på bland annat följande områden (se nedan för detaljer); validering av patienternas web-inmatning i registret vs. Registerkansliet ur olika perspektiv, utvidgning av Styrgruppens sammansättning med representant för primärvården, anslutning till SKLs plattform Vården i Siffror, användning av Dialogstödet i patientsamtalet, samt att agera så att registret kan stötta klinikernas arbete med kvalitetssäkring, utveckling och forskning. Det finns nu en modul med möjlighet för patienter att direkt mata in sina uppföljningsdata via webben. Mycket kraft har också lagts ner på att anpassa oss till det minskade ekonomiska utrymmet för register generellt sett, samtidigt som vi inte får förlora i täckningsgrad eller uppföljning, vilka för våra diagnosgrupper i ett internationellt perspektiv är exceptionellt höga. Täckningsgrad Så är idag anslutningsgraden ( coverage ) till Swespine 98% (49/5 kliniker), och andelen Indexoperationer som också registreras, dvs täckningsgraden ( completeness ) ligger på nationell nivå kring 75-8% (3-1%). Styrgruppen arbetar med ambitionen att ytterligare förbättra fr a completeness till 9%, samt uppföljningen ( follow up ) som idag ligger på ca 75% efter ett år till >8%. Benchmarking via Vården i Siffror jämförelser mellan opererande kliniker Case-mix justerade och därmed mer rättvisande patientrapporterade resultat finns sedan april 18 tillgängliga för allmänheten på SKL:s öppna plattform, Vården i siffror (ViS). Här kan man jämföra alla kliniker med varandra. Det är en unik möjlighet för både allmänheten och enskilda kliniker. Detta har tagit oss två års hårt arbete, där inte minst de juridiska turerna varit snåriga (se förra Årsrapporten). Dialogstöd Beslutsstöd Styrgruppen har efter likaledes många års förberedelser, med hjälp av statistiker och hälsoekonomer, under hösten 17 kunnat lansera ett Dialogstöd, eller beslutsstöd om man så vill, för patienten och terapeuten då man diskuterar det kirurgiska behandlingsalternativet. Här kan man tillsammans se hur patientens profil påverkar hans/hennes möjligheten att rapportera gott resultat efter kirurgi. Dialogsstödet har visat sig vara ett unikt verktyg för att förbereda både patientens och kirurgens förväntningar inför ett ingrepp, vilket är mycket viktigt. Förbättringsarbeten översyn anpassning Styrgruppen har under de senaste åren varit, och är fortsatt, hårt engagerad i att förhålla sig till olika översynsarbeten som initierats från centralt håll, och parallellt bevaka att datafångstarbetet bibehålls och på sikt förbättras. Samtidigt måste användning av registerdata på alla nivåer initieras/stöttas.
4 (51) Efter personliga besök av registerhållaren och andra i Styrgruppen vid de flesta av landets ryggkirurgiska kliniker under 16, finns en önskelista från klinikerna. Denna kommer att ligga till grund för konstruktion av sk Standardrapporter, där klinikerna enkelt kan få fram önskad statistik om sin verksamhet. Att detta sedan länge planerade arbete har dragit ut på tiden får tillskrivas bland annat arbetet visavi SKL, Registercentra och andra centrala organisationer som under de gångna åren tagit mycket tid och kraft. Stora omorganisationer, innefattande administrativ översyn och styrning med åtföljande anpassningskrav från registrens sida, har alltså under året genomförts från Socialstyrelsen och SKL. Idag vill man uttalat att Styrgrupperna ska verka än mer aktivt för att verksamheterna/klinikerna ska använda registren i sitt arbete med att säkra/utveckla både kvalitet och forskning. Det arbete måste som vi ser det bedrivas i nära samarbete med verksamheterna, vilka bör ha ett sådant uppdrag tydligt specificerat från centralt håll. Vår uppgift som register/styrgrupp är att medverka till en sådan utveckling genom att tillhandahålla relevanta möjligheter. Detta kan vi i viss mån redan idag genom de tre nätbaserade verktygen; Basstatistikfunktionen (där alla kliniker kan se sin egen verksamhet i realtid, både med avseende på processer och utfall efter kirurgi), Dialogstödet och Vården i Siffror (se ovan). Fortsatt utveckling av dessa funktioner behövs i enlighet med användarnas önskemål. Arbete med att anpassa registret för registrering och uppföljning av ryggpatienter som behandlas med icke-kirurgiska metoder fortsätter, och vissa anpassningar i registerfunktionen har införts, till exempel utfallsmått som kan användas i detta sammanhang. Samarbete med andra register sker också, till exempel med Höftregistret och Frakturregistret. Styrgruppens arbete har under året, som tidigare, inkluderat möten med SKL, RCO, våra programmerare, hälsoekonomer, statistiker, jurister samt också med våra användare ryggkirurger och kliniker. Det löpande datafångstarbetet har legat i paritet med tidigare år, men sammantaget fortsätter registerarbetet att ta mer administrativ tid än tidigare år. På sikt är detta en fara för verksamheten. Så mycket tid som möjligt bör frigöras för konstruktivt tänkande och proaktivt registerarbete visavi kliniker och forskare. Forskning Den vetenskapliga produktionen av studier helt eller delvis baserade på Swespine är fortsatt god inom landet, och under 17-18 har ett -tal artiklar publicerats eller accepterats för publikation i internationella peer-reviewed tidskrifter (se VIII ref 97-114 sid 49-5). Samtidigt pågår ett flertal studier som använder sig av registerdata. Liksom tidigare år har presentationer av material baserade på registerdata genomförts på ett tjugutal nationella och internationella ryggmöten, se IX sid 51. Resultat kvinnor och män Flera registerstudier är publicerade där resultaten efter ryggkirurgi jämförs mellan kvinnor och män (ref 77, 81, 12 sid 47-49). I en av dessa (81) kan man se att slutresultatet efter diskbråckskirurgi är något sämre för kvinnor än för män, och förklaringen som anges är att kvinnorna rapporterade något sämre mående vid tidpunkten för kirurgi. I en registerstudie från 17 beskrivs att det inte finns någon skillnad i slutresultat mellan könen efter operation för kronisk ländryggsvärk. I Vården i siffror ges möjlighet att visa resultat för både män och kvinnor. Via Dialogstödet (se ovan), kan man också iaktta om könsskillnader har prediktiv betydelse. Allmänt kan sägas att skillnaderna är små.
5 (51) NKRF nationella kvalitetsregisterföreningen Denna förening, med representanter från de nationella kvalitetsregistren, har konsoliderats under det senaste året. NKRF har till uppgift att på alla tillgängliga vis bevaka registrens möjligheter och arbetsvillkor, och har också representanter i olika beslutsorganisationer, bl a den som beslutar om medelstilldelning, Se följande länk till debattartikel publicerad 1894; https://www.svd.se/fel-att-kapa-anslagen-till-vardens-kvalitetsregister NPO nationella programområdet för rörelseorganens sjukdomar. Denna organisation, för vår del med säte i VGR, har under året bildats som ett av 18 programområden; https://skl.se/halsasjukvard/kunskapsstodvardochbehandling/systemforkunskapsstyrning/natio nellaprogramomraden.1814.html NPOs uppgift är att leda kunskapsstyrning inom sina respektive ansvarsområden., Ryggkirurgi har införlivats i detta område, och i underavdelningen ortopedi. Detta kan vara olyckligt eftersom vår verksamhet bedrivs på samma villkor av neurokirurger. Styrgruppen har därför framfört förslag på att ryggkirurgi skall få en egen underavdelning till NPO rörelseorganens sjukdomar. Egen underavdelning skulle sannolikt underlätta vår ambition att få bättre registrering och uppföljning på de neurokirurgiska klinikerna. Internationellt Arbetet med att göra relevanta internationella jämförelser av registerbaserade resultat vid ländryggskirurgi fortlöper, och en artikel som jämför case-mix justerade resultat efter operation för lumbal spinal stenos mellan Sverige-Norge-Danmark är publicerad, medan en andra som gör samma jämförelse avseende ländryggsdiskbråck är accepterad och en artikel som jämför resultat efter kirurgi vid kronisk ryggsmärta är i pipeline. En fjärde studie som jämför resultat presenterade i RCTs med nationella register är under produktion. Skulle detta sistnämnda arbete visa likvärdiga resultat kan det få stor betydelse för framtida forskning då vi kan komma att slippa genomföra långdragna och kostsamma kliniska studier och istället förlita oss på väl genomförda registerstudier. I litteraturen finns redan ett flertal studier som indikerar att detta är en reell möjlighet, till exempel; Benson K, Hartz AJ. A comparison of observational studies and randomized controlled trials. N Engl J. Med. Ekonomi Ett löpande problem är de minskade nationella anslagen till alla kvalitetsregistren. Under loppet av 17 och 18 har dessa minskat för Swespine med sammanlagt ca 4%. Hur det kommer att se ut för Swespine för 19 avgörs i december av en expertgrupp tillsammans med en styrgrupp för det nybildade nationella programområdet för rörelseorganens sjukdomar (NPO, se ovan). Under 17 var det ekonomiska underskottet för registret 973 kronor, och under 18 föreligger ett preliminärt minus på 1,3 miljoner. Detta har hanterats med hjälp av pengar vi sparat sedan tidigare, bl a via mkt billiga server- och programmeringskostnader. Kvarvarande medel är sedan tidigare avsatta att användas för fortsatta utvecklingsprogram som ska säkra möjligheterna att realisera de planerade förbättringsarbetena, till exempel Standardrapporter och Webinars. Om vi under 19 behöver hantera ytterligare en anslagsminskning är i skrivande stund alltså inte klart. Nya arbetsmetoder För att stötta förbättringsarbeten på ett kreativt vis planerar vi att under 19 lansera kliniksupport via sk webinars. Detta tillsammans med de Standardrapporter som nämndes
ovan borde ge ett kraftfullt incitament till användning av registerdata i det löpande reguljära patientarbetet. 6 (51) Registerkansliet har noga inventerat, och vi har kunnat se att uppföljningsfrekvensen är något högre när kansliet sköter denna, liksom att det ger en stor kostnadsfri arbetslättnad till klinikerna. Möjligen kommer RCO, dvs de sex Registercentra (Swespine är ansluten till RCSO i Linköping), att bli en mer aktiv spelare i fördelning av medel i framtiden. Diskussioner pågår också alltmer intensivt med avseende på att standardisera registrens datainsamling (NPDi), lagring/bearbetning och rapportering, samt användande av ett nationellt fackspråk (https://www.socialstyrelsen.se/publikationer11/11-3-29). Genomförs dessa står många av de nationella kvalitetsregistren inför mycket stora utmaningar som inte minst kommer att påverka journalföring och tankning av data mellan journal och register eller tvärt om. Certifieringsnivå 1 Swespine är sedan två år av SKLs register-expertgrupp bedömt som ett av ett mindre antal register (13/18) på Certifieringsnivå 1, den högsta möjliga kvalitativa nivån. Detta ger hög trovärdighet och kan ge vissa långsiktiga fördelar vid till exempel medelstilldelning. Vi kan vara stolta över detta och ska göra vad som behövs för att behålla Nivå 1. SKL i år presenterat specifika krav som ett register skall uppfylla för att placeras i en av de fyra nivåerna; Kandidatnivå Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1. Dessa krav presenteras i Kvartalsrapport 4 till SKL (Q4), och de krav som vi inte uppfyller har registret två år på sig att rätta till. Styrgruppen inventerar området och kommer att vidta åtgärder om sådana behövs. Årsrapporten utgör en dokumentation av den omfattande systematiska sammanställning av ryggkirurgi som genomförs i vårt land genom arbetet med Swespine, och Styrgruppen vill tacka alla kirurger, verksamhetschefer, sekreterare och andra engagerade yrkesgrupper för ett fantastiskt arbete. I ett internationellt sammanhang är arbetet med det nationella registret Swespine unikt, och programvaran till Swespine har också inhandlats av flera länder, vilket underlättar internationellt samarbete (se Internationellt ovan). 18-9-1 Peter Fritzell Björn Strömqvist Olle Hägg Skånes Universitetssjukhus Spine Center Göteborg Paul Gerdhem Catharina Parai Anna Song Song-Claesson Karolinska Universitetssjukhuset Spine Center Göteborg Olof Thoreson Allan Abbott Lena Mellgren Linköping Universitetssjukhus Karlstad sjukhus Carina Blom Registerkoordinator Swespine
7 (51) I. Ländryggskirurgi utförd 17 Totalt har sammanlagt 9 484 ländryggsopererade patienter från sammanlagt 5 kliniker registrerats år 17. 16 registrerades 8 869 patienter från 46 kliniker. Diagnosfördelningen för patienter opererade år 17 var: Diskbråck 25%, diskbråck cauda (cauda equina syndrom) 1%, diskbråck foraminal/extraforaminal 1%, central spinal stenos (CSS) 48%, lateral/foraminal spinal stenos (LSS) 11%, spondylolistes 4 %, segmentell rörelsesmärta/ddd (SRS/degenerative disc disorder) 7%, coccygodyni,4%, ryggsmärta efter dekompression,2% samt övrigt 4%, Figur 1. 25% -Diskbråck paramediant + Centralt 1% -Diskbråck foraminalt/exra 1% -Diskbråck cauda 48% -Central Spinal Stenos 11% -Lateral + Formaminal stenos 4% -Spondylolistes 7% -Segmentrelaterad smärta,4% -Coccygodyni,2% -Ryggsmärta efter dekompr 4% -Övriga Fig 1. Diagnosfördelning Ländryggskirurgi. Totalt registrerade ländryggsopererade patienter 17, 9 484 patienter.
8 (51) Diskbråck i ländryggen (LDH) Demografiska data paramediant och centralt diskbråck sammanslagna För 17 finns 2 355 paramediana och centrala diskbråcksoperationer registrerade. 56% av patienterna var män och 44% kvinnor. Andelen rökare var 9,7%. Medelåldern var 45 (14 92) år, åldersfördelningen framgår av figur 2. 5 4 Procent 3 1-1 11-21-3 31-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 >91 Åldersfördelning Fig 2. Åldersfördelning, diskbråck, n = 2 355. För 87% av patienterna var den aktuella diskbråcksoperationen en förstagångsoperation medan 13% hade blivit opererade tidigare. Preoperativ duration av ryggsmärta: 5% hade ingen ryggsmärta, 1% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 49% 3-12 månader, 14% 1-2 år och 22% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta/ischias: 1% hade ingen bensmärta, 14% av patienterna bensmärta mindre än 3 månader, 57% 3-12 månader, 14% 1-2 år och för 14% av patienterna översteg tiden 2 år. Av patienterna angiven smärta på NRS-skalan avseende ryggsmärta var genomsnittstalet 5,3 med en spridning från 1 medan bensmärta/ischias i genomsnitt var 7,1 med samma spridning från 1. Fördelningen såväl beträffande rygg- som bensmärta framgår av Figurerna 3 och 4.
9 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Fig 3. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala preoperativt hos patienter med diskbråck (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Fig 4. Bensmärta bestämd med NRS-skala preoperativt hos patienter med diskbråck (%). Regelbunden analgeticakonsumtion angavs av 64% av patienterna, intermittent av 25% medan 11% inte åt någon form av smärtstillande medel enligt egen uppgift. Gångsträckan uppskattades till mindre än 1 m för 28% av patienterna, 1 5 m för 21% av patienterna, 5 m 1 km för 16% av patienterna och 35% angav en gångsträcka som översteg 1 km.
Kirurgiska data paramediant och centralt diskbråck sammanslagna 1 (51) Konventionell diskbråcksoperation utfördes i 5% av fallen och mikroskopisk diskbråcksoperation i 38%. De resterande ingreppen bestod i olika kombinationer av framför allt dekompressiv kirurgi för patienter med diskbråck i stenotisk rygg. Genomsnittlig vårdtid i dygn, dvs tiden från och med opdatum till och med utskrivning, var 1,6 (-3). Demografiska data foraminalt diskbråck För 17 finns 83 foraminala diskbråcksoperationer registrerade. 55% av patienterna var män och 45% kvinnor. Andelen rökare var 3%. Medelåldern var 58 (3 83) år. För 81% av patienterna var den aktuella diskbråcksoperationen en förstagångsoperation. Preoperativ duration av ryggsmärta: 5% hade ingen ryggsmärta, 17% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 34% 3-12 månader, 22% 1-2 år och 22% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta/ischias: 3% hade ingen bensmärta, 19% av patienterna bensmärta mindre än 3 månader, 33% av patienterna 3-12 månader, 26% av patienterna 1-2 år och för 19% av patienterna översteg tiden 2 år. Av patienterna angiven smärta på NRS-skalan avseende ryggsmärta var genomsnittstalet 5,3 med en spridning från 1 medan bensmärta/ischias i genomsnitt var 6,6 med samma spridning från 1. Kirurgiska data foraminalt diskbråck Konventionell diskbråcksoperation utfördes i 36% av fallen och mikroskopisk diskbråcksoperation i 29%. De resterande ingreppen bestod i olika kombinationer av framför allt dekompressiv kirurgi för patienter med diskbråck i stenotisk rygg. Genomsnittlig vårdtid i dygn, dvs tiden från och med operationsdatum till och med utskrivning, var 1,63 (-9). Demografiska data diskbråck med cauda equina-symptom För 17 finns 43 cauda equina diskbråcksoperationer registrerade. 39% av patienterna var män och 61% kvinnor. Andelen rökare var 11%. Medelåldern var 43 (16 83) år. För 88% av patienterna var den aktuella diskbråcksoperationen en förstagångsoperation. Preoperativ duration av ryggsmärta: 19% hade ingen ryggsmärta, 25% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 25% 3-12 månader, 6% 1-2 år och 25% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta/ischias: % hade ingen bensmärta, 53% av patienterna bensmärta mindre än 3 månader, 29% av patienterna 3-12 månader, 12% av patienterna 1-2 år och för 6% av patienterna översteg tiden 2 år. Av patienterna angiven smärta på NRS-skalan avseende ryggsmärta var genomsnittstalet 5,6 med en spridning från 1 medan bensmärta/ischias i genomsnitt var 7,6 med samma spridning från 1.
Kirurgiska data diskbråck cauda equina-symptom 11 (51) Konventionell diskbråcksoperation utfördes i 52% av fallen och mikroskopisk diskbråcksoperation i 26% samt 12% dekompressionsoperation - ej medellinjesparande. De resterande ingreppen bestod i olika kombinationer av framför allt dekompressiv kirurgi för patienter med diskbråck i stenotisk rygg. Genomsnittlig vårdtid i dygn, dvs tiden från och med opdatum till och med utskrivning, var 2,39 (-13). Central spinal stenos i ländryggen Demografiska data Totalt 4 491 patienter är registrerade för operation för central spinal stenos under 17. 47 % av patienterna var män och 53% kvinnor. Andelen rökare var 1%. Medelåldern var 69 (21-94) år. Åldersfördelningen framgår av figur 5. 5 4 Procent 3 1-1 11-21-3 31-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 >91 Åldersfördelning Fig 5. Åldersfördelning, central spinal stenos, n = 4 491 patienter. För 81% av patienterna var den aktuella operationen en förstagångsoperation medan 19% hade blivit opererade en till tre gånger tidigare. Preoperativ duration av ryggsmärta: 5% hade ingen ryggsmärta, 2% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 19% 3-12 månader, 23% 1-2 år och 51% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta:4% av patienterna hade ingen bensmärta, 3% av patienterna angav benproblem kortare tid än 3 månader, 28% 3-12 månader, 27% 1-2 år och 38% angav besvär överstigande 2 år. Genomsnittligt angivet NRS-tal för ryggsmärta i gruppen var 6,1 (-1) och för bensmärta/ischias 6,7 ( 1). Fördelningen angiven NRS-smärta anges i figurerna 6 och 7.
12 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Fig 6. Ryggsmärta enligt NRS-skala preoperativt hos patienter med central spinal stenos (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Fig 7. Bensmärta enligt NRS-skala preoperativt hos patienter med central spinal stenos (%). Av patienterna med central spinal stenos använde 53% regelbundet smärtstillande läkemedel, 3% intermittent och 17% angav inget intag av smärtstillande medel. Gångsträckan uppskattades till mindre än 1 m för 37% av patienterna, 1 5 m för 31% av patienterna, 5 m 1 km för 15% av patienterna och 17% angav en gångsträcka som översteg 1 km
Kirurgiska data 13 (51) I 89% av fallen utfördes det enbart dekompressiv kirurgi, 81% ej medellinjesparande och 8% meddellinjesparande. Dekompression tillsammans med bakre instrumentell fusion 6%, dekompression + bakre icke instrumenterad fusion 2%, dekompression + PLIF/TLIF 1% och övriga ingrepp 2%. Genomsnittlig vårdtid i dygn var 2, (-29). Lateral och Foraminal spinal stenos sammanslagna Demografiska data Under året 17 opererades 1 4 patienter för lateral och foraminal spinal stenos. 57% av patienterna var män och 43% kvinnor. I gruppen fanns 6% rökare. Medelåldern var 6 ( 92) år och åldersfördelningen framgår av figur 8. 5 4 Procent 3 1-1 11-21-3 31-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 >91 Åldersfördelning Fig 8. Åldersfördelning, lateral och foraminal spinal stenos, n = 1 4. Majoriteten av patienter med lateral och foraminal spinal stenos, 76%, hade aldrig tidigare blivit ryggopererade, medan 24% blivit opererade en eller flera gånger innan den aktuella operationen. Preoperativ duration av ryggsmärta: 5% hade ingen ryggsmärta, 2% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 22% 3-12 månader, 24% 1-2 år och 47% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta:2% av patienterna med lateral spinal stenos angav ingen bensmärta, 2% av patienterna angav benproblem kortare tid än 3 månader, 3% 3-12 månader, 28% 1-2 år och 38% angav besvär överstigande 2 år. Genomsnittligt angivet NRS-tal för ryggsmärta i gruppen var 6, ( 1) och för bensmärta 7, ( 1). Fördelningen angiven NRS-smärta anges i figurerna 9 och 1.
14 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Fig 9. Ryggsmärta enligt NRS-skala preoperativt hos patienter med lateral/foraminal spinal stenos (%). 5 4 Proent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Fig 1. Bensmärta enligt NRS-skala preoperativt hos patienter med lateral/foraminal spinal stenos (%). Regelbunden analgeticakonsumtion angavs av 56% av patienterna, intermittent av 3% och ingen konsumtion alls av 14%. Begränsad gångförmåga beskrevs av majoriteten av patienter, 25% angav gångförmåga understigande 1 m, 3% gångförmåga 1 5 m, 18% 5 m 1 km och 27% hade en gångsträcka som översteg 1 km.
Kirurgiska data 15 (51) Dekompressionsoperation stod för operationstyp i majoriteten av fall, 74% varav 32% ej medellinjesparande och 42% medellinjesparande, 19% hade dekompression + bakre instrumenterad fusion, och 2 % dekompression + PLIF/TLIF och övriga 5 %. Genomsnittlig vårdtid totalt var 1,8 (-16). Spondylolistes Demografiska data Totalt 361 patienter, av vilka 52% var män och 48% kvinnor, rapporterades för 17. I denna grupp var 7% rökare. Genomsnittsåldern var 51 (17 82) år och åldersfördelningen framgår av figur 11. 5 4 Procent 3 1-1 11-21-3 31-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 >91 Åldersfördelning Fig 11. Åldersfördelning, spondylolistes, n = 361 patienter. För 94% av patienterna var det aktuella ingreppet ett förstagångsingrepp, medan övriga hade opererats en eller två gånger tidigare. Preoperativ duration av ryggsmärta: 3% hade ingen ryggsmärta, 1% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 15% 3-12 månader, 19% 1-2 år och 62% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta:1% av patienterna med spondylolistes hade ingen bensmärta, 3% av patienterna med spondylolistes angav benproblem kortare tid än 3 månader, 21% 3-12 månader, 25% 1-2 år och 41% angav besvär överstigande 2 år. Den preoperativa ländryggssmärtan angavs av patienterna på NRS-skalan till 6,4 ( 1) och den preoperativa bensmärtan till 5,5 ( 1). Fördelningen av NRS-tal framgår av de figurerna 12 och 13.
16 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Fig 12. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala preoperativt hos patienter med spondylolistes (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Fig 13. Bensmärta bestämd med NRS-skala hos patienter med spondylolistes (%). Smärtstillande medicinering regelbundet angavs av 43% av patienterna, intermittent av 4% av patienterna medan 17% inte utnyttjade smärtstillande medicinering. Gångsträckan uppskattades till mindre än 1 m för 18% av patienterna, 1 5 m för 23% av patienterna, 5 m 1 km för 17% av patienterna och 42% angav en gångsträcka som översteg 1 km.
Kirurgiska data 17 (51) Ett stort antal olika ingrepp utfördes på patienter med spondylolistes. De presenteras i fallande frekvensordning: Dekompression + instrumenterad fusion 53%, bakre instrumenterad fusion %, Instrumenterad global fusion 9%, dekompression + PLIF/TLIF 5%, PLIF/TLIF 2%, dekompression + bakre oinstrumenterad fusion 5%, samt andra åtgärder i resterande fall. Genomsnittlig vårdtid i dygn var 3,5 (-14). DDD (degenerative disk disorder eller Segmentell rörelsesmärta/srs) Demografiska data Totalt finns 631 patienter registrerade för operation för DDD under 17. 55% var män och 45% kvinnor. Andelen rökare var 3%. Medelåldern var 45 (18 79) år och åldersfördelningen framgår av figur 14. 5 4 Procent 3 1-1 11-21-3 31-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 >91 Åldersfördelning Fig 14. Åldersfördelning, DDD, n =631 patienter. I denna grupp av patienter rörde det sig om en förstagångsoperation för 71%, medan 29% hade opererats en eller flera gånger tidigare. Preoperativ duration av ryggsmärta:,5% hade ingen ryggsmärta,,5% hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 9% 3-12 månader, 16% 1-2 år och 74% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta: 23% av patienterna med DDD hade ingen bensmärta, 1% av patienterna angav benproblem kortare tid än 3 månader, 14% 3-12 månader, % 1-2 år och 42% angav besvär överstigande 2 år. Skattning på NRS-skalan avseende ryggsmärta visade genomsnittligt 6,9 ( 1) och för bensmärta 4,2 (-1). Fördelningen av NRS-tal illustreras i figurerna 15 och 16.
18 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Fig 15. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala preoperativt hos patienter med DDD (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Fig 16. Bensmärta bestämd med NRS-skala preoperativt hos patienter med DDD (%). Regelbunden konsumtion av smärtstillande medel angavs av 58% av patienterna, intermittent av 32% medan 1% aldrig använde smärtstillande medel. Gångsträckan uppskattades till mindre än 1 m för 9% av patienterna, 1 5 m för 16% av patienterna, 5 m 1 km för 25% av patienterna och 5% angav en gångsträcka som översteg 1 km.
Kirurgiska data 19 (51) Ett heterogent kirurgiskt behandlingsspektrum sågs även vid denna diagnos enligt följande: Bakre instrumenterad fusion 33%, Instrumenterad global fusion 14% (bör valideras), Diskprotes 14%, PLIF/TLIF 1%, Dekompression PLIF/TLIF 8%, Dekompression + bakre fusion med instrument 11% samt en mindre mängd övriga åtgärder. Genomsnittlig vårdtid var 3, (-1) dagar. Ryggsmärta efter dekompression (obs endast 19 pat pga diagnosgrupp införd 16) Demografiska data Totalt 19 patienter, av vilka 37% var män rapporterades för 17. I denna grupp var 8% rökare. Medelåldern var 62 år (43-81). Preoperativ duration av ryggsmärta: % hade ingen ryggsmärta, % hade mindre än 3 månaders anamnes på ryggsmärta, 17% 3-12 månader, 17% 1-2 år och 66% mer än 2 år. Preoperativ duration av bensmärta: 8% av patienterna med DDD hade ingen bensmärta, % av patienterna angav benproblem kortare tid än 3 månader, 17% 3-12 månader, 25% 1-2 år och 5% angav besvär överstigande 2 år. Regelbunden konsumtion av smärtstillande medel angavs av 34% av patienterna, intermittent av 58% medan 8% aldrig använde smärtstillande medel. Gångsträckan uppskattades till mindre än 1 m för 25% av patienterna, 1 5 m för 25% av patienterna, 5 m 1 km för 17% av patienterna och 33% angav en gångsträcka som översteg 1 km. Kirurgiska data I denna grupp utfördes bakre fusion med instrument i 39% av fallen och dekompression med bakre fusion med instrument i 28%.
(51) II. Ettårsuppföljning år 17 av ländryggskirurgi utförd 16 Totalt finns 8 878 patienter opererade 16, av dessa är 6 716 (76%), ettårs-uppföljda. Dessa fördelar sig på diskbråck: 2 212/1 45, central spinal stenos 4 427/3 615, lateral spinal stenos 888/69, spondylolistes 324/242 och DDD 63/444. Patienter med övriga diagnoser, 424/275 st, redovisas inte i följande resultatdel. (antal op/antal uppföljda) Lumbala diskbråck (LDH) opererade 16 och uppföljda 17 Ettårsuppföljning föreligger på 1 45 patienter, opererade för lumbalt diskbråck. 55% var män och 45% kvinnor, genomsnittsåldern 45 (13 9) år. Operativa åtgärder: 43% konventionell diskbråcksoperation, 43% mikroskopisk diskbråcksoperation, 7% enbart dekompression samt 8% övriga ingrepp. Preoperativt var genomsnittligt NRS-tal för ryggsmärta 5,4 jämfört med 2,9 postoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var preoperativt 7,1 och postoperativt 2,5. I figurerna 17 och 18 visas pre- och postoperativ NRS-skattning för rygg- respektive bensmärta. 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Preop Postop 1 år Fig 17. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbalt diskbråck 16 (%).
21 (51) 6 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Preop Postop 1 år Fig 18. Bensmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbalt diskbråck 16 (%). Upplevd förbättring avseende ryggsmärta: Helt smärtfria %, mycket förbättrade 48%, något förbättrade 17%, oförändrade 5% och försämrade 4%. 6% hade ej ryggsmärta preoperativt. Upplevd förbättring avseende bensmärta: Helt smärtfria 32%, mycket förbättrade 41%, något förbättrade 15%, oförändrade 6% och försämrade 4%, 2% hade ingen bensmärta preoperativt. Allmän patienttillfredsställelse med operationsresultatet: 75% angav sig vara nöjda, 18% tveksamma och 7% missnöjda. Förbrukning av analgetica ett år postoperativt: Regelbundet 17%, intermittent 32%, ingen förbrukning 51%. Gångförmåga ett år postoperativt: <1 m 5%, 1-5 m 8%, 5 m-1 km 11%, >1 km 76%. Detta är en betydande förbättring jämfört med preoperativt. Status pre- och ett år postoperativt avseende hälsorelaterad livskvalitet mätt med SF-36 framgår av figur 19. I samtliga domäner utom General health ses en signifikant förbättring.
22 (51) 1 8 6 4 Preop Postop 1 år PF RP BP GH VT SF RE MH Fig 19. SF-36 pre- och 1 år postoperativt för patienter som genomgått operation för lumbalt diskbråck 16. Resultaten av EQ-5D-analysen presenteras dels som EQ-5D 5, dvs svaren på de 5 frågorna som ingår i frågeformuläret, dels som VAS-skalan, den s k temperaturmätaren. För diskbråck är resultaten följande: Genomsnittligt värde för EQ-5D 5 preoperativt:,25, 1 år postoperativt,69. Genomsnittligt värde på EQ VAS-skalan preoperativt (värde -1): 46, 1 år postoperativt 7. Central spinal stenos opererade 16 och uppföljda 17 I denna grupp fanns 4 427 patienter med en medelålder av 68 (12 94) år. Könsfördelning: 47% män, 53% kvinnor. Operativ åtgärd: Enbart dekompression medellinjesparande 9%, dekompression ej medellinjesparande 78 %, dekompression + bakre instrumenterad fusion 6%, dekompression + bakre oinstrumenterad fusion 2%, övriga åtgärder 5%. Preoperativt var genomsnittligt NRS-tal för ryggsmärta 6, jämfört med 3,5 ett år postoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 6,7 och 3,4 respektive. I figur och 21 ses VAS-fördelningen pre- och postoperativt för rygg- respektive bensmärta.
23 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Preop Postop 1 år Fig. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbal central spinal stenos 16 (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Preop Postop 1 år Fig 21. Bensmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbal central spinal stenos 16 (%). Ett år postoperativt upplevde sig 17% av patienterna helt smärtfria, 36% mycket bättre, 19% något förbättrade, 12% oförändrade och 8% försämrade beträffande ryggsmärta. 8% hade ingen ryggsmärta preoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 26% helt smärtfria, 28% mycket bättre, 17% något förbättrade, 12% oförändrade och 1% försämrade. 7% angav ingen bensmärta preoperativt. Den allmänna patienttillfredsställelsen med operationen utföll så att 64% var nöjda, 23% tveksamma och 13% missnöjda med effekten av operationens resultat.
24 (51) Analgeticakonsumtion ett år postoperativt: Regelbundet 29%, intermittent 3%, ingen 41%. Gångförmåga ett år postoperativt: < 1 m 18%, 1-5 m 18%, 5 m-1 km 17%, >1 km 47%. Detta är en betydande förbättring jämfört med preoperativt. Ett år postoperativt uppvisades i kategorin central spinal stenos också en förbättring av SF-36 score i alla aspekter utom General health. Förbättringen var mindre markant än vid diskbråck men åldersjusterat sannolikt likartad, se figur 22. 1 8 6 Preop 4 PF RP BP GH VT SF RE MH Fig 22. SF-36 pre- och 1 år postoperativt för patienter som genomgått operation för lumbal central spinal stenos 16. Genomsnittligt värde för EQ-5D 5 preoperativt:,37, 1 år postoperativt,64. Genomsnittligt värde på VAS-skalan preoperativt (maxvärde 1): 5, 1 år postoperativt 65. Lateral spinal stenos opererade 16 och uppföljda 17 Totalt 888, varav 69 1-årsuppföljda, patienter med en genomsnittsålder på 6 (22 88) år. Könsfördelningen anger 49% män och 51% kvinnor. Enbart dekompression har använts i 7% av fallen, dekompression + bakre fusion i % (18% instrumenterad och 2% oinstrumenterad), dekompression + TLIF/PLIF 2%, övriga ingrepp 8%. Preoperativt var genomsnittligt NRS-tal för ryggsmärta 5,9 jämfört med 3,6 ett år postoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 6,8 respektive 3,6. Figurerna 23 och 24 visar fördelningen av pre- och postoperativt NRS-tal för rygg- och bensmärta.
25 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Preop Postop 1 år Fig 23. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbal lateral spinal stenos 16 (%). 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Preop Postop 1 år Fig 24. Bensmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för lumbal lateral spinal stenos 16 (%). Ett år postoperativt var 14% av patienterna helt smärtfria, 35% mycket förbättrade, 22% något förbättrade,13% oförändrade och 8% försämrade med avseende på ryggsmärta. 8% hade ingen ryggsmärta preoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 24% helt smärtfria, 31% mycket förbättrade, 19% något förbättrade, 12% oförändrade och 1% försämrade, 4% hade ingen bensmärta tidigare. Uppskattad patienttillfredsställelse med operationsresultatet: 62% nöjda, 23% tveksamma och 15% missnöjda.
26 (51) Läkemedelsförbrukning 1 år postoperativt: 32% regelbundet, 32% intermittent och 36% ingen medicinering. Gångförmåga ett år postoperativt: < 1 m gångsträcka 1%, 1 5 m gångsträcka 13%, 5 m 1 km gångsträcka 16% samt > 1 km 61%. Även patientgruppen opererad för lateral spinal stenos visade förbättringar i SF-36 score om än i något mindre uttalad omfattning, se figur 25. 1 8 6 4 Preop Postop 1 år PF RP BP GH VT SF RE MH Fig 25. SF-36 pre- och 1 år postoperativt för patienter som genomgått operation för lumbal lateral spinal stenos 16. Genomsnittligt värde för EQ-5D 5 preoperativt:,35, 1 år postoperativt,62. Genomsnittligt värde på EQ VAS-skalan preoperativt (maxvärde 1): 49, 1 år postoperativt 66. Spondylolistes opererade 16 och uppföljda 17 För 324 patienter opererade under perioden för spondylolistes finns 242 ettårsuppföljningar. Genomsnittsålder 5 (14 91) år, könsfördelning 53% män och 47% kvinnor. Av patienterna med spondylolistes opererades 46% med dekompression och bakre instrumenterad fusion, 18% med bakre instrumenterad fusion enbart, 4% med PLIF, 2% med enbart dekompressionsoperation, 8% med dekompression + TLIF/PLIF, 3% med dekompression + bakre oinstrumenterad fusion och 19% var övriga ingrepp. Preoperativt var genomsnittligt NRS-tal för ryggsmärta 6,3 jämfört med 3,1 ett år postoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 5,2 respektive 2,7. I figurerna 26 och 27 illustreras pre- och postoperativ NRS-smärta avseende rygg och ben.
27 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Preop Postop 1 år Fig 26. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för spondylolistes 16 (%). 6 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Preop Postop 1 år Fig 27. Bensmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats för spondylolistes 16 (%). Vid ettårskontroll upplevde 15% av patienterna sig som helt smärtfria, 42% som mycket förbättrade, 26% som något förbättrade, 5% som oförändrade och 8% såsom försämrade vad gällde ryggsmärta, 4% hade ingen ryggsmärta tidigare. Motsvarande siffror för bensmärtan var 24% helt smärtfria, 31% mycket förbättrade, 16% något förbättrade, 7% oförändrade och 9% försämrade. 13% angav ingen bensmärta preoperativt.
Allmän patienttillfredsställelse med operationen: 68% nöjda, % tveksamma och 12% missnöjda. Regelbundet intag av smärtstillande medel ett år postoperativt angavs av 21%, intermittent intag av 38% och inget intag av smärtstillande läkemedel över huvud taget av 41%. Gångförmåga ett år postoperativt: < 1 m 7%, 1-5 m 9%, 5 m-1 km 15%, >1 km 69%. Detta är en betydande förbättring jämfört med preoperativt. 28 (51) Spondylolistespatienterna visade med SF-36 score god förbättring ett år postoperativt jämfört med preoperativt, se figur 28. 1 8 6 4 Preop Postop 1 år PF RP BP GH VT SF RE MH Fig 28. SF-36 pre- och 1 år postoperativt för patienter som genomgått operation för spondylolistes 16. Genomsnittligt värde för EQ-5D preoperativt:,36, 1 år postoperativt,65. Genomsnittligt värde på EQ VAS-skalan preoperativt (maxvärde 1): 5, 1 år postoperativt 69. DDD/SRS opererade 16 och uppföljda 17 Ettårsuppföljning finns för 444 av 63 opererade patienter under perioden. Patientmedelålder 46 (18 9) år, könsfördelning 47% män och 53% kvinnor. Patienterna med DDD blev i 31% av fallen opererade med bakre instrumenterad fusion, i 24 % med global instrumenterad fusion, i 1% med PLIF, i 12% med diskprotes, i 6% med dekompression + bakre instrumenterad fusion, i 7% med dekompression + TLIF/PLIF, i 2% med bakre oinstrumenterad fusion, samt i 8% med övriga ingrepp. Preoperativt var genomsnittligt NRS-tal för ryggsmärta 6,7 jämfört med 3,2 ett år postoperativt. Motsvarande siffror för bensmärta var 4,1 respektive 2,1 I figurerna 29-3 illustreras pre- och postoperativt NRS-tal för rygg- och bensmärta.
29 (51) 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta rygg (NRS) Preop Postop 1 år Fig 29. Ryggsmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats pga DDD 16 (%). 6 5 4 Procent 3 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 Smärta ben (NRS) Preop Postop 1 år Fig 3. Bensmärta bestämd med NRS-skala pre- och 1 år postoperativt hos patienter som opererats pga DDD 16 (%). Ett år postoperativt upplevde patienterna som opererats för DDD avseende ryggsmärta följande resultat: Helt smärtfria 18%, mycket förbättrade 45%, något förbättrade 22%, oförändrade 8% och försämrade 6%, 1% hade ingen ryggsmärta tidigare (sic). Bensmärta: Helt smärtfria %, mycket förbättrade 5%, något förbättrade 16%, oförändrade 6% och försämrade 8%.,2% angav ingen bensmärta preoperativt.
3 (51) Patienttillfredsställelse med operationen; 77% nöjda, 14% tveksamma och 9% missnöjda. Analgetica. 25% intog analgetica regelbundet ett år postoperativt, 3% gjorde så intermittent och 45% rapporterade ingen analgeticakonsumtion alls. Gångförmåga ett år postoperativt: <1 m 4%, 1-5 m 8%, 5 m-1 km 9%, >1 km 79%. Detta är en betydande förbättring jämfört med preoperativt. Funktion. SF-36-profilerna pre- och postoperativt för patienter opererade för DDD presenteras i figur 31 och liknar profilerna för de övriga diagnoserna. Förbättring ses i såväl fysiska som psykiska domäner. 1 8 6 4 Preop Postop 1 år PF RP BP GH VT SF RE MH Fig 31. SF-36 pre- och 1 år postoperativt för patienter som genomgått operation pga DDD 16. Genomsnittligt värde för EQ-5D 5 preoperativt:,35, 1 år postoperativt,68. Genomsnittligt värde på EQ VAS-skalan preoperativt (maxvärde 1): 49 1 år postoperativt 7.
31 (51) Oswestry Disability Index (ODI) före kirurgi och 1 år efter kirurgi för alla olika ländryggsdiagnoser Nedan redovisas en jämförelse mellan pre- och postoperativ disability mätt med Oswestry (ODI). För samtliga diagnoser ses en signifikant minskning av den uppmätta funktionsinskränkningen, mest uttalat för diskbråck, se figur 32. Ca 22 ODI-poäng brukar betecknas som normal funktion, dvs ingen eller obetydlig disability, medan över 4 är stora funktionsbesvär. 1 8 6 4 Diskbråck CSS LSS Spond SRS Postop Preop 1 år Fig 32. ODI-resultat före och ett år efter ländryggskirurgisk åtgärd, diagnosrelaterat för patienter opererade 16. Två-årsuppföljning år 17 av patienter opererade i ländryggen 15. Dessa siffror har presenterats i tidigare Årsrapporter, men vi har valt att inte göra det specifikt i år eftersom resultaten mellan ett och två år inte skiljer sig på ett relevant vis.
32 (51) III. Ett- Två- och Femårsuppföljning av ländryggskirurgi utförd 12 Totalt finns 3 497 st 1-, 2- och 5-årsuppföljda patienter som opererades år 12. Dominerande diagnoser är diskbråck 917 och central spinal stenos 1769 patienter. För diagnoserna lateral spinal stenos fanns 25 patienter, spondylolistes 161 patienter och segmentell smärta (DDD) 292 patienter. Resterande 18 fanns bland övriga diagnoser. Nedan presenteras en jämförelse mellan 1-, 2- och 5-årsuppföljning avseende ett antal parametrar. Endast patienter som har svarat vid alla 4 tillfällena presenteras (preop-1-2-5 år postop). Tabell 1. Smärta på NRS-skalan (medelvärde), diagnosrelaterad, över tid Rygg Ben Preop 1 år 2 år 5 år Preop 1 år 2 år 5 år Diskbråck (LDH) 4,7 2,2 2,3 2,6 6,7 2, 2,1 2,3 Central stenos 5,5 3,1 3,3 3,7 6,3 3, 3,3 3,7 Lateral stenos 5, 3,2 3,5 3,7 6,2 3,4 3,5 3,8 Spondylolistes 5,9 2,9 3,1 3,2 5,2 2,5 2,7 2,9 DDD 6,3 2,7 2,9 3,2 4,2 2,2 2,4 2,6 Tabell 2. Gångsträcka, diskbråck (%) Preoperativt 1 år 2 år 5 år < 1 m 32 3 4 4 1 m 5 m 21 7 6 6 5 m 1 km 14 7 8 8 > 1 km 33 83 82 82 Tabell 3. Gångsträcka, central spinal stenos (%) Preoperativt 1 år 2 år 5 år < 1 m 38 14 16 22 1 m 5 m 29 19 18 19 5 m 1 km 15 16 17 14 > 1 km 18 5 49 44 Tabell 4. Gångsträcka, lateral spinal stenos (%) Preoperativt 1 år 2 år 5 år < 1 m 28 11 9 16 1 m 5 m 32 15 16 14 5 m 1 km 15 18 17 1 > 1 km 24 57 58 6
33 (51) Tabell 5. Gångsträcka, spondylolistes (%) Preoperativt 1 år 2 år 5 år < 1 m 17 6 6 8 1 m 5 m 9 11 13 5 m 1 km 19 11 15 7 > 1 km 43 74 68 73 Tabell 6. Gångsträcka, DDD (%) Preoperativt 1 år 2 år 5 år < 1 m 9 5 5 5 1 m 5 m 19 5 7 9 5 m 1 km 23 15 15 12 > 1 km 49 75 73 74 Tabell 7. Analgeticakonsumtion diskbråck preop, 1, 2 och efter 5 år (%). Preoperativt 1 år 2 år 5 år Regelbunden 63 13 13 14 Intermittent 26 32 34 34 Ingen 1 55 53 51 Tabell 8. Analgeticakonsumtion central spinal stenos preop, 1, 2 och efter 5 år (%). Preoperativt 1 år 2 år 5 år Regelbunden 52 26 28 3 Intermittent 31 32 31 31 Ingen 18 42 42 39 Tabell 9. Analgeticakonsumtion lateral spinal stenos preop, 1, 2 och efter 5 år (%). Preoperativt 1 år 2 år 5 år Regelbunden 51 25 25 26 Intermittent 29 32 37 32 Ingen 42 39 42 Tabell 1. Analgeticakonsumtion spondylolistes preoperativt, 1, 2 och efter 5 år (%). Preoperativt 1 år 2 år 5 år Regelbunden 44 24 25 26 Intermittent 36 27 34 29 Ingen 21 5 41 45
34 (51) Tabell 11. Analgeticakonsumtion DDD preoperativt, 1, 2 och 5 år postoperativt (%). Preoperativt 1 år 2 år 5 år Regelbunden 55 25 23 22 Intermittent 34 3 38 38 Ingen 11 45 39 4 Tabell 12. Inställning till kirurgiresultat 1, 2 och 5 år postoperativt diagnosrelaterat. 1 år postoperativt 2 år postoperativt 5 år postoperativt Nöjd Tveksam Missnöjd Nöjd Tveksam Missnöjd Nöjd Tveksam Missnöjd 81 14 6 81 14 5 81 13 5 Disk- Bråck (LDH) Central stenos Lateral stenos Spondylolistes 69 21 1 68 12 66 21 13 68 19 13 69 19 13 68 19 13 74 17 9 73 8 73 15 12 DDD 76 16 8 74 17 9 77 14 9 Livskvalitet mätt med EQ-5D-instrumentet presenteras i tabellerna 13-14 och figur 33 dels som EQ-5D score, dels med VAS-skaletermometern. Samtliga patientgrupper upplever postoperativt en stor förbättring av livskvaliteten. Tabell 13. EQ-5D medelvärden preoperativt, 1, 2 och 5 år postoperativt, diagnosrelaterat. Preoperativt 1 år postoperativt 2 år postoperativt 5 år postoperativt Diskbråck (LDH),3,74,75,75 Central stenos,4,66,65,62 Lateral stenos,4,67,65,63 Spondylolistes,38,67,67,66 DDD,36,67,68,68
35 (51) 1,,9,8,7,6,5,4,3,,1, LDH CSS LSS Spondy DDD Fig 33. Livskvalitet pre-, 1, 2 och 5 år postoperativt mätt med EQ-5D, där 1= perfekt och = död. Preop Postop 1 år Postop 2 år Postop 5 år Tabell 14. EQ-5D hälsotillstånd enligt VAS-skaletermometern, medelvärden. Preoperativt 1 år postoperativt 2 år postoperativt 5 år postoperativt Diskbråck 46 74 73 73 Central stenos 49 66 65 63 Lateral stenos 51 68 67 64 Spondylolistes 5 69 68 67 DDD 45 7 68 68 Oswestry Disability Index (ODI) före kirurgi och 1, 2, 5 år efter kirurgi för alla olika ländryggsdiagnoser, fig 34. 1 8 6 4 LDH CSS LSS Spondy DDD Preop Postop 1 år Postop 2 år Postop 5 år Fig 34. ODI-resultat före och 1, 2, 5 år efter ländryggskirurgisk åtgärd, diagnosrelaterat för patienter opererade 12.
36 (51) IV. Operation för degenerativ halsryggssjukdom 17 Under 17 opererades 1 33 patienter för degenerativ halsryggsåkomma. 51% var män och 49% var kvinnor. 12% av patienterna (955 hade besvarat frågan) var rökare och 16% hade tidigare genomgått halsryggskirurgi. Preoperativ smärtduration nacke: <3 månader 3%, 3-12 månader 25%, 1-2 år 19% och mer än 2 år 46% medan 7% förnekade nacksmärta. Preoperativ smärtduration arm: Smärtutstrålning i armen/armarna hade 3% av patienterna haft <3 månader, 3% 3-12 månader 1-2 år 23% och mer än 2 år 35% medan 9% förnekade armsmärta. Smärtutstrålning i bröstryggen: 3% av patienterna haft <3 månader, 17% 3-12 månader 1-2 år 13% och mer än 2 år 3% medan 37% förnekade bröstsmärta. Regelbunden analgeticakonsumtion bejakades av 53% av patienterna, intermittent av 29% av patienterna och ingen av resterande 18%. Aktuell gångsträcka bedömdes av 1% av patienterna vara <1 meter, 11% 1-5 m, 14% 5 m 1 km och 65% >1 km. Finmotorik i händerna: 71% angav försämrad finmotorik i händerna subjektivt. Smärta på NRS-skalan för nacke/bröst var i genomsnitt 5,9. Motsvarande siffra för armsmärta var 5,6. Livskvalitet: EQ-5D var i genomsnitt,38 för patienterna medan NDI, Neck Disability Index gav följande resultat: genomsnitt 42. Fördelningen på den europeiska myelopatiskalan var 14,6. Diagnoserna fördelade sig på följande vis: Cervikalt diskbråck m rizopati: 34,6%. Cervikal spinal stenos myelopati: 18,6%. Cervikal foraminal stenos m rizopati: 29,8%. Segmentrelaterad nacksmärta:,2%. Reumatoid artrit:,6%. Cervikalt diskbråck med myelopati: 1,2%. Diskdeg/diskbråck m myelopati i thorakalryggen: 1,1%. Central spinal stenos i thorakalryggen:,8%. Bechterews sjukdom: %. Övriga diagnoser: 4,3%. Fig 35
37 (51) 34,6% - Cervikalt diskbråck m ritzopati 18,6% - Cervikal central spinal stenos 29,8% - Cervikal foraminal stenos,2% - Segmentrelaterad nacksmärta,6% - Reumatoid artrit 1,2% - Cervikalt diskbråck m myelopati 1,1% - Diskdeg/diskbråck m myelopati i thorakalryggen,8% - Central spinal stenos i thorakalryggen % - Bechterews sjukdom Fig 35. Diagnosfördelning degenerativ halsrygg 17, 1 33 patienter. Klinisk neurologisk bild: 18% normal neurologi, 54% rotpåverkan, % märgpåverkan samt resterande 8% kombinerad rot- och märgpåverkan. På Ranawat-scoren fördelar sig patienterna enligt följande: I: 34%, II: 41%, IIIa: 24% och IIIb: 1%. Neurologiskt bortfall enligt Frankelklassifikationen utföll enligt följande: A 2%, B,3%, C 1%, D 52%, E 36%. Instabilitet; Horisontell instabilitet mellan C1-C2 sågs i 1% av fallen, vertikal mellan C och C2 i,2% av fallen samt subaxial, på någon nivå, mellan C2 och Th1 i 2,2% av fallen. I,2% av fallen bedömdes en kombinerad instabilitet föreligga. Ingen instabilitet i 96,5 % av fallen. Operativa åtgärder utfördes enligt nedanstående: % 1. Diskutrymning utan fusion halsrygg (ABC1/),5 2. Diskutrymning med fusion utan platta halsrygg (ABC1/+NAG39) 3,5 3. Diskutrymning med fusion med platta halsrygg (ABC1/+NAG49) 1,1 4. Diskutrymning med fusionsbur utan platta halsrygg (ABC1/+NAG49) 27, 5. Diskutrymning med fusionsbur med platta halsrygg (ABC1/+NAG49),1 6. Corpektomi och fusion m fixation (ABC21+NAK19) 2,9 7. Diskprotes halsrygg (NAB9) 1,6 8. Transoral dekompression (ABC6+AAE99) 9. Laminektomi utan fixation halsrygg (ABC5) 8,2 1. Laminektomi med fixation halsrygg (ABC5+NAG79) 3,7 11. SKIP laminektomi halsrygg (ABC5),8 12. Laminoplastik halsrygg (ABC5) 1,2 13. Foraminotomi halsrygg (ABC3) 13, 14. Kombination laminektomi/laminoplastik och 1,6 foraminotomi halsrygg (ABC3+ABC5) 15. Bakre fixation utan dekompression halsrygg (NAG79) 1,4 16. Främre dekompression av ryggmärgen i bröstryggraden (ABC63),2 17. Bakre dekompression av ryggmärgen och nervrötter i bröstryggraden (ABC53) 1,9 99. Annan utan impl (ange KVÅ) 2,3 Främre implantat användes i 67% av fallen och bakre i 8%.