Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. SAMMANFATTNING... 4 1.1 Allmänt om Aktia Bank och om bankens verksamhet... 4 1.2 Värdepapper som emitteras under Programmet... 5 1.3 Riskfaktorer... 5 2. RISKFAKTORER... 7 2.1 Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhetsmiljö... 7 2.2 Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhet... 9 2.3 Riskfaktorer som hänför sig till reglering... 14 2.4 Riskfaktorer som hänför sig till värdepapper som emitteras under programmet... 16 3. PUBLICERING AV PROSPEKTET... 18 4. PERSONER SOM ÄR ANSVARIGA FÖR PROSPEKTET OCH REVISION... 19 4.1 Aktia Banks styrelse och verkställande direktör... 19 4.2 Försäkran given av Emittenten, Emittentens styrelse och verkställande direktör... 20 4.3 Personer ansvariga för revisionen 2009-2010... 20 4.4 Revisionsberättelse 2009-2010... 20 5. UPPGIFTER OM AKTIA BANK... 23 5.1 Allmänna uppgifter om Aktia Bank... 23 5.2 Aktia Banks verksamhetsområde... 23 5.3 Huvudmarknad... 23 5.4 Väsentliga händelser i Aktia Banks verksamhet... 24 5.5 Uppgifter om aktiekapital... 24 5.6 Aktiakoncernen i korthet 31.3.2011... 24 5.7 Förvaltning... 25 5.8 De största ägarna... 26 6. FINANSIELLA UPPGIFTER... 27 6.1 Bankkoncernens bokslutsuppgifter... 27 2
6.2 Bankkoncernens och Aktia Bank Abp:s resultaträkning, balans och kassaflödesanalys 2010... 27 6.3 Väsentliga händelser efter bokslutet 31.12.2010... 37 6.4 Framtidsutsikter... 37 6.5 Betydande avtal... 37 6.6 Rättegångar... 38 6.7 Delårsrapporter under 2011... 38 7. TILLGÄNGLIGA DOKUMENT... 39 8. UPPGIFTER OM PROGRAMMET... 40 8.1 Behörighet att emittera masskuldebrevslån... 40 8.2 Allmänna lånevillkor... 40 8.3 Komplettering av Prospektet... 47 9. ÖVRIG INFORMATION TILL TECKNARE... 48 10. MODELL FÖR LÅNESPECIFIKA VILLKOR... 49 11. LISTA PÅ HÄNVISADE DOKUMENT... 53 FÖRKORTNINGAR I PROSPEKTET Aktia Bank Abp Aktia Bank Abp och dess dotterbolag Aktia Abp:s koncern Aktia Bank, banken, emittenten Bankkoncernen Aktiakoncernen 3
1. Sammanfattning Denna sammanfattning skall ses som en introduktion till grundprospektet. Varje beslut om att investera i värdepappren skall baseras på en bedömning av grundprospektet i dess helhet från investerarens sida. Civilrättsligt ansvar kan åläggas de personer som lagt fram sammanfattningen om sammanfattningen är vilseledande, felaktig eller oförenlig med de andra delarna av prospektet. Om yrkanden som är hänförliga till uppgifterna i prospektet anförs vid domstol, kan den investerare som är kärande bli tvungen att svara för kostnaderna för översättning av prospektet innan de rättsliga förfarandena inleds 1. 1.1 Allmänt om Aktia Bank och om bankens verksamhet Aktia Bank Abp (nedan också "banken" eller "emittenten"), FO-nummer 2181702-8, har grundats 12.2.2008 och införts i handelsregistret 19.3.2008. Bankens verksamhet inleddes 30.9.2008, då Aktia Sparbank Abp:s bankverksamhet överfördes till Aktia Bank Abp. Aktia Sparbank Abp upphörde med bankverksamheten och har fortsatt sin verksamhet som moderbolag i Aktiakoncernen under firmanamnet Aktia Abp. Aktia Abp äger alla aktier i Aktia Bank Abp. Bankens räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bankens hemort är Helsingfors och adressen till dess huvudkontor är Mannerheimvägen 14 A, 3 vån., 00100 Helsingfors. På banken tillämpas Finlands lag. Bankens verksamhetsområde är enligt bolagsordningens andra paragraf sådan affärsverksamhet som är tillåten för depositionsbanker. Aktia Bank är ett dotterbolag till Aktia Abp och därigenom en del av Aktia Abp:s koncern (nedan även "Aktiakoncernen"). Aktia Bank har 72 kontor längs det finländska kustområdet och tillväxtcentra i inlandet. Tillsammans med sina samarbetspartners, spar- och lokalandelsbankerna, har Aktia Bank för vissa finanstjänsters del ett kontorsnät på ca 430 kontor. På basis av avtal med Automatia Pankkiautomaatit Oy betjänas bankens kunder av ett riksomfattande nät av ca 1600 Otto-kontantuttagsautomater. Bankkoncernens verksamhet är i den finansiella rapporteringen indelad i segmenten bankverksamhet och kapitalförvaltning. Bankverksamheten innehåller bankens kontorsverksamhet, företagsverksamhet och treasury, Aktia Hypoteksbank Abp, Aktia Kort Ab och Aktia Företagsfinans Ab. Segmentet kapitalförvaltning innehåller Aktia Bank Abp:s privatbank i Helsingfors, övrig privatbanksverksamhet samt Aktia Invest Ab, Aktia Fondbolag Ab och Aktia Asset Management Ab. Utöver de nämnda segmenten finns även segmentet Övrigt som innehåller vissa administrativa funktioner i Aktia Bank Abp och avkastning på eget kapital. 1 Om Aktia Bank Abp skulle emittera lån under grundprospektet och erbjuda dem till försäljning i ett annat EU-land än Finland, är Aktia Bank Abp endast skyldig att översätta denna sammanfattning till det ifrågavarande landets officiella språk. Vid en rättegång i annat EU-land kan käranden på uppmaning av domstolen bli tvungen att på egen bekostnad översätta också övriga delar av grundprospektet till det ifrågavarande landets officiella språk. Översättningsskyldigheten gäller inte vid rättegångar i Finland. Aktia Bank Abp har för avsikt att emittera lån enbart i Finland. 4
1.2 Värdepapper som emitteras under Programmet Aktia Bank upprätthåller inom ramen för detta grundprospekt ("Prospektet") ett emissionsprogram ("Programmet") under vilket banken i enlighet med gällande lagstiftning kan emittera enskilda masskuldebrevslån ( Lån") i euro eller annan valuta. Prospektet är i kraft i högst tolv (12) månader efter att det med Finansinspektionens godkännande har offentliggjorts. Lån emitteras antingen som masskuldebrevslån med samma förmånsrätt som Aktia Bank Abp:s övriga förbindelser utan säkerhet, som debenturer med sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser eller som masskuldebrevslån avsedda i 46 1 mom. 3 punkten i kreditinstitutslagen med sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser (nedan s.k. eviga lån). Skuldebreven emitteras antingen som fysiska innehavarskuldebrev, som värdeandelar i Euroclear Finland Ab:s värdeandelssystem, som innehavarskuldebrev för vilka utfärdas teckningsbevis, eller på annat sätt som specificeras i de lånespecifika villkoren. Det totala nominella beloppet av de utestående Lånen uppgår till högst 500 000 000 euro. Kapitalet för varje Lån fastställs separat och anges i de lånespecifika villkoren. På Lånen tillämpas de allmänna villkoren för Programmet (punkt 9) samt de lånespecifika villkor som gäller för varje enskilt lån. De lånespecifika villkoren publiceras som en bilaga till Prospektet vid emission av enskilda Lån. Det nominella värdet hos skuldebreven och en eventuell litteraindelning (fysiska skuldebrev)/enhetsstorlek (låneandelar i värdeandelssystemet) anges i de lånespecifika villkoren. Lånetiden samt emissionsdagen och återbetalningsdagen/-dagarna för varje Lån anges i de lånespecifika villkoren. De skuldebrev som emitteras inom ramen för Programmet kan även vara utan förfallodag, s.k. eviga lån. På det utestående kapitalet betalar Aktia Bank Abp en ränta som specificeras närmare i de allmänna villkoren för Programmet (punkt 9) samt i de lånespecifika villkoren. Räntan är antingen en fast ränta, en euriborränta eller rörlig ränta bunden till annan referensränta, en nollränta, eller en ränta eller gottgörelse som fastställs på annat sätt. Räntan eller annan gottgörelse betalas på den/de i de lånespecifika villkoren angivna räntebetalningsdagen/-dagarna. I de lånespecifika villkoren definieras den ränteberäkningsgrund som tillämpas som grund för beräkning av räntan. 1.3 Riskfaktorer Investerare bör noggrant bekanta sig med bland annat följande riskfaktorer och övriga uppgifter som presenteras i detta Prospekt. Om någon av de riskfaktorer som presenteras nedan förverkligas kan Emittentens verksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning påverkas negativt, och enskilt eller tillsammans kan de utgöra hinder för Emittenten att uppnå sina finansiella mål. Risk- och osäkerhetsfaktorerna som presenteras nedan är inte de enda faktorerna som inverkar på Emittentens verksamhet. Även andra risk- och osäkerhetsfaktorer som Emittenten för närvarande inte har vetskap om, eller som för närvarande inte anses vara av betydelse kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens verksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhetsmiljö Förändringar i det allmänna ekonomiska läget och i förhållandena på finansmarknaden Likviditet, återfinansiering och kapitalanskaffning Marknadsvärdet på tillgångar Förändringar i räntenivån Systemrisker Konkurrensläget på Emittentens affärsområden Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhet Strategiska risker 5
Emittentens kreditrisker och ökad risk för kreditförluster Koncentration av kreditrisker Tillväxt av Emittentens kreditstock Risker som hänför sig till likviditetsreservens värde Förändringar i kapitaltäckningen Risker som hänför sig till hanteringen av derivatpositioner Minskning av förvaltade tillgångar Operativa risker Rättsliga risker Informationssäkerhetsrisker Eventuella avbrott i Emittentens affärsverksamhet Brister i omfattningen av Emittentens försäkringsskydd Risker i samband med eventuella företagsarrangemang Yrkeskunnig ledning och personal Arbetskonflikter Emittentens varumärke och renommé Bristande riskhantering Risker som hänför sig till reglering Reglering och tillsyn av Emittentens affärsverksamhet Börsnotering medför ökad reglering Förändringar i skattelagstiftning och skattehöjningar Risker som hänför sig till missbruk av det finansiella systemet Förändringar i redovisningsprinciper, -standarder och -metoder Risker som hänför sig till värdepapper som emitteras under Programmet Emittentrisk Värdepapprets marknadsrelaterade riskfaktorer - Avkastning, gottgörelse och återbetalning - Sekundärmarknad - Beskattning Riskfaktorerna har beskrivits närmare i kapitel 2 Riskfaktorer. 6
2. Riskfaktorer Om någon av de riskfaktorer som presenteras nedan förverkligas kan Emittentens verksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning påverkas negativt, och enskilt eller tillsammans kan de utgöra hinder för Emittenten att uppnå sina finansiella mål. Risk- och osäkerhetsfaktorerna som presenteras nedan är inte de enda faktorerna som inverkar på Emittentens verksamhet. Även andra risk- och osäkerhetsfaktorer som Emittenten för närvarande inte har vetskap om, eller som för närvarande inte anses vara av betydelse kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens verksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1 Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhetsmiljö 2.1.1 Förändringar i det allmänna ekonomiska läget och i förhållandena på finansmarknaden Resultatet av Emittentens verksamhet påverkas av flera faktorer, av vilka de viktigaste är det allmänna ekonomiska läget, fluktuationer i räntekurser, priset på finansiella tillgångar och valutakurser samt konkurrensläget. Förändringar i dessa faktorer kan minska på efterfrågan av banktjänster. En försämring av marknadsförhållandena kan leda till att Emittentens kunder får svårigheter att klara av sina betalningsskyldigheter vilket kunde leda till ökade betalningsstörningar, nedskrivningar och kreditförluster. En försämring av det allmänna ekonomiska läget kan även minska efterfrågan på lån och andra produkter, vilket kan leda till minskat räntenetto inom bankverksamheten, minskade provisioner inom kapitalförvaltnings- och fastighetsförmedlingsverksamheten, samt medföra högre avkastningskrav bland placerare. Även marknadsvärdet på finansiella tillgångar som Emittenten innehar kan påverkas. Dessutom skulle en försämring av det allmänna ekonomiska läget höja Emittentens återfinansieringskostnader och försvåra Emittentens återfinansieringsmöjligheter. De förändringar i det allmänna ekonomiska läget och i förhållandena på finansmarknaden som ägt rum under de senaste åren har påverkat bankbranschen. Turbulensen i det allmänna ekonomiska läget och på finansmarknaden särskilt under den senare hälften av år 2008 och under början av år 2009 har haft en negativ inverkan på branschen. Förändringarna har medfört en minskning av likviditet och höjda riskpremier för många marknadsaktörer samt en minskning av tillgång på finansiering, både för finansiella institut och deras kunder. Även om ekonomin har fortsatt återhämta sig under 2010 är den framtida ekonomiska utvecklingen och marknadsförhållandena ännu extremt svåra att förutspå. En fortsatt negativ utveckling av dessa faktorer och osäkerheten angående den fortsatta marknadsutvecklingen är ägnade att förstärka inverkan av de riskfaktorer som redogörs för nedan. Politiska oroligheter i regioner som är betydelsefulla för den globala ekonomin, såsom den protestvåg som träffat olika delar av Mellanöstern under de första månaderna 2011, kan generellt förväntas ha en negativ inverkan på den allmänna ekonomiska situationen och på finansmarknaden. Om någon av de risker som redogjorts för ovan realiseras, kan detta ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1.2 Likviditet, återfinansiering och kapitalanskaffning Likviditetsrisk innebär att Emittenten inte på rimliga villkor kan finansiera sin löpande verksamhet och uppfylla sina åtaganden i den takt de förfaller. Tillgången och kostnaderna för den finansiering som Emittenten erhåller på penning- och kapitalmarknaden påverkas av bland annat den allmänna räntenivån, situationen på finansmarknaden, finska statens kreditvärdighet, osäkerheten om marknadsparternas likviditet och förändringar i kreditvärdighet, operativa problem 7
som påverkar tredje parter eller marknadsparternas försämrade prestationsförmåga samt Emittentens egen kapitaltäckning och kreditvärdighet. Emittenten förlitar sig, liksom andra banker, också på kontoinlåning och depositioner från hushåll för att tillgodose en del av sitt likviditetsbehov. Volymen av sådana medel är dock beroende av faktorer utanför Emittentens kontroll, som utvecklingen i hushållens sparkvot och benägenheten att spara i bankdepositioner. Som centralt finansiellt institut för spar- och lokalandelsbankerna, tillhandahåller Emittenten, enligt villkor som separat överenskommits mellan parterna, även likviditetsfinansiering och clearingservice till dessa banker. Emittentens likviditet kan därför komma att påverkas av förändringar i likviditeten hos spar- och lokalandelsbankerna och en försämrad likviditet hos dessa banker kan således leda till större krav på Emittentens externa upplåning. Emittentens likviditet kan även påverkas av förändringar i likviditeten hos Aktia Hypoteksbank Abp som har stor betydelse för återfinansieringen av Emittentens bankverksamhet. Om Aktia Hypoteksbank Abp:s finansiella ställning försämras betydligt kan Emittenten dessutom bli tvungen att tillsammans med de övriga aktieägarna kapitalisera Aktia Hypoteksbank Abp. En realisering av de risker som redogjorts för ovan kan leda till en försämring av Emittentens likviditet och försvåra Emittentens tillgång till återfinansiering. Detta kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1.3 Marknadsvärdet på tillgångar Med marknadsvärdesrisker avses risken för nedgång i värdet på finansiella tillgångar, vilka värderas på andrahandsmarknaden, till exempel aktier, räntebärande värdepapper och fastigheter. Bankverksamheten är främst utsatt för ränterisk och en negativ inverkan på eget kapital som följd av förändringar i de finansiella tillgångarnas marknadsvärde. Med ränterisk inom bankverksamheten avses värdeförändringar i räntebärande tillgångar som orsakas av räntefluktuationer samt förändringar i räntenetto som föranleds av en obalans mellan räntebindning och återprissättning för fordringar och skulder. Med aktiekursrisk avses de värdeförändringar som föranleds av aktiekursfluktuationer medan fastighetsrisker inom bankverksamheten hänför sig till en nedgång i fastighetstillgångarnas marknadsvärde. En realisering av de marknadsvärdesrisker som redogjorts för ovan kan leda till negativa värdeförändringar i tillgångar vilket i sin tur kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1.4 Förändringar i räntenivån Emittenten kan stå inför betydande ränterisker, då förändringar i räntenivån, avkastningskurvor och kreditmarginaler kan påverka den förverkligade räntemarginalen mellan utlåning och inlåning. Förändringar i räntenivån kan också påverka Emittenten i den mån förändringarna påverkar avkastningen på räntebärande tillgångar och påverkar kostnaderna för räntebärande skulder på ett oproportionerligt eller oväntat sätt, eller på annat sätt påverkar Emittentens finansieringskostnader negativt. En uppgång i räntenivån kan också påverka efterfrågan på bostadslån och andra låneprodukter samt öka kundernas lånekostnader. Emittenten strävar efter att skydda sig mot ränterisker genom investeringsverksamhet (likviditetsportfölj) och genom att ingå skyddande räntederivatavtal. Med skyddsåtgärderna strävar Emittenten efter att försäkra sig om att dess resultat inte påverkas negativt även om räntenivåerna är låga, såsom vid det nu rådande försämrade allmänna ekonomiska läget. Det finns dock ingen garanti för att skyddsåtgärderna i fråga är tillräckliga och skyddar Emittenten från en negativ inverkan av förändringar i räntenivåer. Derivattransaktio- 8
nerna kan vara tekniskt komplicerade att genomföra och fel kan därför förekomma i samband med skyddsåtgärderna vilket kan leda till att åtgärderna får en annan utgång än den avsedda. Även om Emittenten använder riskhanteringsmetoder för att hantera ränterisker som Emittenten exponeras för, och även om vissa förändringar i räntenivån kan vara gynnsamma för Emittenten, är det svårt att kunna förutse förändringar i marknadsläget samt förutse inverkan av dessa förändringar. Om någon av de ränterisker som redogjorts för ovan realiserades som följd av förändringar i räntenivån kan detta ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1.5 Systemrisker Det inhemska och utländska finanssystemet och kapitalmarknaden är anslutna till varandra. På grund av handel, clearing och andra samband mellan företag som erbjuder finansiella tjänster, kan ekonomiskt trångmål eller andra svårigheter i inhemska eller utländska banker eller övriga företag som erbjuder finansiella tjänster leda till likviditetsproblem, förluster samt betalningsproblem och övriga störningar i andra företag inom finansbranschen, bland dem Emittenten. Förverkligandet av denna typ av risk, en så kallad systemrisk, kan förorsaka Emittenten kreditförluster, behov av nedskrivningar, eller försvåra Emittentens förmåga att anskaffa finansiering, vilket kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emitenttens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.1.6 Konkurrensläget på Emittentens affärsområden På marknaden för finansiella tjänster där Emittenten är verksam råder hård konkurrens. På marknaden konkurrerar både etablerade och nya aktörer av vilka ett flertal tillhör stora finansiella koncerner. Emittenten konkurrerar på flera verksamhetsområden med både finländska och utländska aktörer. Den hårda konkurrensen förväntas fortsätta på Emittentens samtliga verksamhetsområden. Marknadsaktörernas konkurrenskraft beror på diverse faktorer såsom rating, ekonomisk ställning, rykte, produkt- och serviceutbud samt kund- och affärsrelationer. Om Emittenten inte kan erbjuda ett konkurrenskraftigt produkt- och serviceutbud kan Emittenten förlora marknadsandelar eller lida förlust på en del eller alla verksamhetsområden. Konkurrens kan leda till stigande pristryck på Emittentens produkt- och serviceutbud, vilket i sin tur kan försvåra Emittentens förmåga att bibehålla eller öka sin lönsamhet. Om Emittenten inte klarar av att kontrollera och anpassa sig till eventuella förändringar i konkurrensläget kan detta ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2 Riskfaktorer som hänför sig till Emittentens verksamhet 2.2.1 Strategiska risker Det finns ingen garanti för att Emittentens strategi är tillräckligt konkurrenskraftig, eller att strategin motsvarar kundernas krav och förväntningar i framtiden då konkurrensen ökar och utbudet av produkter och service utvecklas på de internationella marknaderna, eller annars är framgångsrik. Det är även möjligt att Emittenten inte klarar av att förverkliga sin strategi och till exempel lyckas integrera de olika tjänsterna inom sina olika verksamhetsområden och skapa synergieffekter mellan dessa. Om Emittenten inte klarar av att förverkliga sin strategi eller att anpassa sin strategi enligt dessa krav kan detta ha en ogynnsam inverkan på Emittenten affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 9
2.2.2 Emittentens kreditrisker och ökad risk för kreditförluster Emittenten är utsatt för risk att kredittagare eller andra motparter i finansiella avtal inte förmår fullfölja sina åtaganden i enlighet med lånevillkoren och att säkerheterna som ställts visar sig vara otillräckliga, varvid Emittenten kan lida kreditförluster. Under vissa förhållanden föreligger även risk för att kunder eller motparter överskrider eller missbrukar överenskomna lånefaciliteter. Den största källan till Emittentens kreditrisker är utlåningen till allmänheten, av vilken cirka 82 procent har beviljats finländska hushåll. Kreditrisker uppstår dock även i samband med andra fordringar, exempelvis masskuldebrev, kortfristiga fordringsbevis eller derivatkontrakt. Eventuella framtida av kreditförluster påkallade nedskrivningar i Emittentens kreditportfölj kan bero på många faktorer, till exempel på det allmänna ekonomiska läget, negativa förändringar i kundernas och motparternas kreditvärdighet, kundernas kreditskötsel och betalningsförmåga, nedgång i egendomsvärden, de strukturella och teknologiska förändringarna i olika branscher samt på externa faktorer, exempelvis på bestämmelser i lagstiftningen och relevant reglering. Bland annat osäkerheten rörande omfattningen av den ekonomiska nedgången och hur snabbt detta sker gör det svårt att uppskatta storleken på en eventuell ökning av Emittentens framtida kreditförluster. Bedömningen och prissättningen av kreditriskerna, realvärdet och realiseringstiderna för säkerheterna samt beviljandet av kreditgivningsbefogenheterna och uppföljningen av kreditbesluten är förknippade med osäkerhet, vilket gör att eventuella värdeminskningar som realiseras i kreditportföljen skulle kunna försvaga lönsamheten i Emittentens affärsverksamhet och Emittentens finansiella ställning. Det finns inga garantier för att de uppskattningar som gäller nedskrivningar återspeglar beloppet på de nedskrivningar som realiseras. Ökade kreditförluster som orsakats av en realisering av de kreditrisker som redogjorts för ovan kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.3 Koncentration av kreditrisker Emittentens kreditportfölj bestod per 31.12.2010 till cirka 82 procent av krediter till finländska hushåll, huvudsakligen med bostadsförmögenhet som säkerhet. Emittentens kreditrisknivå är således känslig för förändringar i den inhemska sysselsättningen och för bostädernas prisutveckling. Dessutom har Emittentens på en del områden en stark marknadsposition vilket skapar en viss geografisk koncentrationsrisk. Emittentens företagsfinansieringsandel uppgick till cirka 12 procent av den totala kreditportföljen per 31.12.2010. I förhållande till Emittentens totala företagskreditportfölj utgör exponeringen inom bygg- och fastighetsfinansiering en koncentrationsrisk. Som en del av verksamheten som centralt finansiellt institut erbjuder Emittenten likviditetsfinansiering och clearingservice till alla finländska sparbanker och lokalandelsbanker. Om kredittagarna i de kundsegment där kreditkoncentrationer finns inte skulle klara av att fullfölja sina förpliktelser kan detta ha en ännu större ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning än vad som är fallet om betalningssvårigheterna eller nedgång i förmögenhetsvärden äger rum på andra håll i ekonomin. 2.2.4 Tillväxt av Emittentens kreditstock De finländska bankernas sammanlagda lånestock, bland dem Emittentens, har ökat under de senaste åren. Trots högre ränteintäkter kan en kraftig tillväxt av Emittentens kreditstock ha negativa verkningar eftersom 10
kreditstockens tillväxt kan senare leda till större kreditförluster om Emittentens kunder inte klarar av att fullfölja sina åtaganden. Om Emittenten inte lyckas öka kreditstockens medelmarginal räcker dess ränteintäkter inte nödvändigtvis till att täcka ökade finansieringskostnader och om kreditstockens kvalitet inte kan upprätthållas kan detta leda till att Emittenten kan lida kreditförluster, vilket kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.5 Risker som hänför sig till likviditetsreservens värde För att säkerställa sin likviditet strävar Emittenten efter att upprätthålla en likviditetsreserv bestående av likvida medel och placeringar i likvida värdepapper. Emittentens roll som centralt finansiellt institut kräver också att Emittenten upprätthåller större likviditetsreserver i förhållande till Emittentens egna behov än vad Emittenten annars skulle upprätthålla för att möta ett eventuellt likviditetsbehov hos spar- och lokalandelsbankerna. Likviditetsreservens värde påverkas huvudsakligen av en realisering av ränte- och kreditrisker, samt av ändringar i investerarnas avkastningskrav. I likviditetsreserven ingår fastränteplaceringar vilka är utsatta för förändringar i räntenivån och förändringar i kreditriskpremier. En allmän uppgång i räntenivån sänker värdet på fastränteplaceringar varmed försäljning av placeringarna innan deras förfallodag, då räntenivåerna är höga, kan orsaka förluster. En nedgång i räntenivån har vanligen en negativ inverkan på avkastningen från eventuella framtida omplaceringar av fastränteplaceringarna. Likviditetsreservens värde påverkas även av högre avkastningskrav bland placerare (spreadrisk) eftersom dessa leder till en generell prisnedgång för sådana finansiella tillgångar som ingår i likviditetsreserven. Förändringar i likviditetsreservens värde kan påverka Emittentens möjlighet att använda denna som likviditetskälla och eventuella förändringar i likviditetsreservens verkliga värde och tillgångarnas kreditvärderingar kan begränsa möjligheterna för att utnyttja dessa för centralbanksfinansiering. Därutöver kan eventuella förändringar i centralbankernas säkerhetskrav för finansiering begränsa Emittentens möjlighet att använda likviditetsreserven som säkerhet samt utlösa ytterligare krav på säkerheter, vilket skulle försvåra Emittentens tillgång till centralbanksfinansiering. Förändringar i likviditetsreservens värde som följd av en realisering av de risker som redogjorts för ovan kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.6 Förändringar i kapitaltäckningen Emittenten måste iaktta gällande bestämmelser och krav på kapitaltäckning (egna medel i proportion till förbindelser). Trots att Emittenten för tillfället har en god kapitaltäckning som överskrider myndighetskraven, har kapitalkraven för finansiella institut ökat och kan fortsätta att göra det som en följd av nya myndighetskrav och de rådande förhållandena på finansmarknaden. Kapitaltäckningen kan också minska på grund av kreditoch andra förluster eller en lägre kreditvärdering av Emittentens motparter i finansiella transaktioner. En försämrad kapitaltäckning kan försvåra Emittentens tillgång till finansiering och öka kostnaderna för finansieringen. Om bolag i Aktiakoncernen inte klarar av att uppfylla de krav som ställs på kapitaltäckning, kan detta leda till att ifrågavarande bolag måste anskaffa mera eget kapital eller att det blir svårare för Emittenten att uppnå sina tillväxtmål eller strategiska mål. Förändringar i kapitaltäckningen som följd av en realisering av de risker som redogjorts för ovan kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 11
2.2.7 Risker som hänför sig till hanteringen av derivatpositioner För att minska volatiliteten i räntenettot begränsar Emittenten den strukturella ränterisken (som uppstår genom obalans mellan räntebindningar och återprissättningen av tillgångar och skulder) i första hand genom skyddande derivatinstrument. Emittenten strävar efter att begränsa största delen av den motpartsrisk som uppstår i derivatavtal via ömsesidiga pantsättningsavtal. Det finns dock ingen garanti för att Emittenten lyckas uppskatta den risk som uppstår i samband med derivatavtal rätt, vilket kan medföra att de säkerhetsarrangemang som Emittenten ingått med sina motparter för att skydda sig från motpartsrisk är otillräckliga. Vidare kan fel förekomma i samband med värderingen av positioner och hanteringen av pantsättningsarrangemangen, vilket kan leda till att arrangemangen får en annan utgång än den avsedda. Om dessa risker skulle realiseras, kan det ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.8 Minskning av förvaltade tillgångar Om de medel som är föremål för Emittentens kapitalförvaltning, i placeringsfonder eller genom tillhandahållande av förmögenhetsförvaltningstjänster som en följd av den rådande marknadssituationen skulle minska väsentligt, om värdeutvecklingen hos investeringarna i kapitalförvaltningen skulle vara otillfredsställande, eller om Emittentens förmögenhetsförvaltningstjänsts framgång i investeringsverksamheten försämras, finns det en risk att nuvarande kunder beslutar att minska sina placeringar eller överföra sina tillgångar till en annan serviceleverantör, och att Emittenten inte kan skaffa nya kunder eller ytterligare tillgångar från nuvarande kunder. Detta skulle i sin tur leda till minskade erhållna förvaltningsprovisioner i kapitalförvaltningen, och sämre förutsättningar för utvecklingen av kapitalförvaltningsverksamheten. Av denna orsak kan en negativ värdeutveckling eller svag framgång i kapitalförvaltningens investeringsverksamhet ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.9 Operativa risker Operativa risker och eventuella av dessa föranledda förluster kan uppstå på grund av bristfälligt fungerande interna processer, bedrägerier, mänskliga fel, brister i en omsorgsfull dokumentation av transaktionerna, försummelse av plikten att iaktta de krav och regler som gäller för Emittentens verksamhet, fel i utrustningen eller funktionsstörningar i Emittentens egna system eller i de system som Emittentens leverantörer eller samarbetspartner använder eller i andra externa system, tillgången till system och tjänster som Emittentens leverantörer eller samarbetspartners upprätthåller och erbjuder upphör, samt som en följd av naturkatastrofer. En realisering av de operativa riskerna kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.10 Rättsliga risker Bankverksamhet grundar sig i stor utsträckning på avtalsförhållanden. Avtal kan emellertid visa sig vara ogiltiga eller de kan oavsiktligt tolkas och verkställas på ett sätt som är ogynnsamt för Emittenten. Emittentens kunder och motparter i avtal, som Emittenten har ingått, kan ställa krav mot Emittenten som kan leda till tvister och rättegångar. Sådana krav kan till exempel handla om Emittentens ansvar gentemot kunder för försäljning av olämpliga produkter, om felaktig rådgivning eller om förvaltningen av kundernas värdepappersportföljer. Om Emittenten anses ha försummat sina förpliktelser kan skadeståndsskyldighet uppstå. Rättegångar kunde även ha en negativ inverkan på Emittentens renommé. En realisering av de rättsliga riskerna kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 12
2.2.11 Informationssäkerhetsrisker Emittentens verksamhet är beroende av att säkert och exakt bearbeta och kommunicera ut stora mängder information, vilken ofta är av konfidentiell natur. Som en del av sin affärsverksamhet uppbevarar Emittenten person- och bankuppgifter som Emittenten erhållit av sina kunder och vilka i Finland omfattas av vissa dataskyddsbestämmelser och bestämmelser som gäller banksekretessen. Emittenten kan drabbas av betydande kostnader till följd av att informationssäkerhetsrisker realiseras, d.v.s. risken att informationen är olagligt åtkommen eller förvanskad. Kostnader uppstår även av att Emittenten skyddar sig mot dataskyddsförseelser eller av att Emittenten löser problem som förorsakats på grund av sådana förseelser. Problemlösningen kan orsaka avbrott eller dröjsmål i Emittentens kundservice, vilket kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens renommé och få kunderna att avstå från att använda Emittentens tjänster eller få kunderna att rikta ersättningsanspråk mot Emittenten. Vilka som helst av dessa omständigheter kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.12 Eventuella avbrott i Emittentens affärsverksamhet Emittentens affärsverksamhet kan bli utsatt för avbrott på grund av plötsliga och oförutsedda händelser, såsom avbrott i elförsörjningen och datakommunikationen, eller brand- och vattenskador. Detta kan leda till sådana avbrott i affärsverksamheten som kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.13 Brister i omfattningen av Emittentens försäkringsskydd Emittenten har sedvanliga egendoms- och ansvarsförsäkringar för sin affärsverksamhet, vilka enligt Emittentens uppfattning motsvarar den normala praxisen i branschen. Det är dock möjligt att de gällande försäkringarna inte är tillräckligt omfattande i alla situationer. Det är också möjligt att försäkringsbolagen helt eller delvis kan avslå de försäkringsersättningar som Emittenten ansöker om eller i sista hand inte kan infria sina förpliktelser enligt försäkringsavtalen. Om Emittenten drabbas av skada och inte får tillräcklig ersättning från försäkringen, kan det ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.14 Risker i samband med eventuella företagsarrangemang Emittenten kan eventuellt i framtiden genomföra företagsarrangemang till exempel för att utvidga sin affärsverksamhet eller för att få nya resurser till sitt förfogande. Tillväxt som bygger på företagsarrangemang är förknippad med risker såsom utvärderingen av genomförbarheten av de planerade investeringarna samt integreringen av den förvärvade affärsverksamheten och nya medarbetare. Om Emittenten inte lyckas genomföra de ovan nämnda åtgärderna kan eventuella framtida företagsarrangemang ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.15 Yrkeskunnig ledning och personal För att Emittenten skall kunna bibehålla sin konkurrenskraft och fullfölja sin strategi måste Emittenten anställa och hålla kvar i sin tjänst kompetenta och yrkeskunniga medarbetare inom Emittentens alla affärsområden. En del av den nödvändiga kompetensen innehas av enskilda nyckelpersoner som är av stor betydelse med tanke på att bibehålla och utveckla Emittentens konkurrenskraft. Om Emittenten inte lyckas med att anställa yrkeskunnig personal och behålla nyckelpersoner kan detta ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 13
2.2.16 Arbetskonflikter Lockouter, strejker eller andra arbetskonflikter inom Emittenten eller i branscher med anknytning till Emittentens affärsverksamhet kan ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet. Arbetsmarknadsparterna kommer inte nödvändigtvis överens om nya kollektivavtal på tillfredsställande villkor när giltighetstiden för de nuvarande kollektivavtalen löper ut. De nuvarande kollektivavtalen för Emittentens anställda utgör inte nödvändigtvis något hinder för strejker eller lockouter. Därutöver kan arbetskonflikter i bolag med anknytning till Emittentens affärsverksamhet ha en indirekt inverkan på Emittentens affärsverksamhet. Arbetskonflikter kan således ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.17 Emittentens varumärke och renommé I konkurrensen om kunderna förlitar sig Emittenten på bland annat sitt varumärke och sitt renommé. Ett gott renommé är viktigt i banksektorn därför att rykten och spekulationer gällande solvens och förmåga att erhålla likviditet påverkar framför allt finansinstitut. Framtida beslut gällande Emittentens verksamhet och Emittentens service och produktsortiment kan påverka Emittentens varumärke och renommé negativt. Så kan även tvister som Emittenten är involverad i och externa faktorer som påverkar hela branschen och som Emittenten inte kan påverka. En negativ utveckling av Emittentens renommé och varumärke samt konsumenternas negativa uppfattning gällande Emittentens produkter och service, eller marknadsrykten gällande Emittenten kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.2.18 Bristande riskhantering Huvudsyftet med riskhanteringen är att säkerställa att riskerna identifieras och bedöms rätt och att kapitalbasen är tillräcklig i förhållande till riskerna som kunde påverka Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. Aktiakoncernens riskkontroll ansvarar för att utveckla risk- och kapitalhanteringsprocesserna och tillhandahålla metoder för riskidentifiering, riskkvantifiering, analys och rapportering samt kapitalbedömning och allokering. Några av de åtgärder som Emittenten vidtar för att hantera risker i sin affärsverksamhet är att ingå säkringstransaktioner för att hantera marknadsrisker, utfärda kreditlimiter och ingå kovenanter för att hantera motpartsrisker i utlåningsverksamhet vid sidan om att ha säkerhet för krediterna. För att mäta och begränsa en del av dessa risker används olika stress- och korrelationsmodeller. Det finns dock ingen garanti för att riskerna har identifierats rätt och att processerna och metoderna för riskhantering är tillräckliga. Även om Emittentens personal följde de processer och metoder som fastställts för riskhantering kan dessa visa sig vara otillräckliga. Detta eller annat misslyckande i riskhanteringen kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.3 Riskfaktorer som hänför sig till reglering 2.3.1 Reglering och tillsyn av Emittentens affärsverksamhet Emittentens affärsverksamhet är föremål för ett stort antal lagar och förordningar för bankverksamhet samt finansiella tjänster, vilket kan innebära att Emittenten kan utsättas för ingripande av tillsynsmyndigheter. Under de senaste åren har regleringen av bankverksamhet samt finansbranschen i allmänhet genomgått stora förändringar i Finland, inom Europeiska unionen och internationellt. Den pågående internationella finanskrisen och de statliga ingripanden som skett internationellt förväntas medföra att regleringen av 14
finansbranschen förändras ytterligare (t.ex. Basel III). Sådana förändringar kan påverka till exempel kapital och likviditetskraven för bankverksamhet och leda till ytterligare kostnader och förpliktelser för Emittenten samt förändra kraven på hur Emittenten bedriver sin verksamhet. Detta kan även tvinga Emittenten att sänka risknivå, affärsvolym och belåningsgrad i vissa verksamheter. Myndighetsåtgärder eller negativa avgöranden i tvister med myndigheter kan dessutom resultera i böter eller restriktioner eller begränsningar av Emittentens affärsverksamhet. Om någon av de risker som redogjorts för ovan förverkligades kan detta ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.3.2 Börsnotering medför ökad reglering Börsnotering av Värdepapper som är emitterade av Emittenten medför en ökad reglering av och tillsyn över Emittentens affärsverksamhet såsom ökade krav på regelbunden och fortlöpande informationsskyldighet och skyldighet att anmäla vissa innehav och ändringar i innehav av aktier. Om Emittenten skulle anses ha försummat sina förpliktelser enligt regleringen för emission av börsnoterade Värdepapper kan detta ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning samt ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens renommé. 2.3.3 Förändringar i skattelagstiftning och skattehöjningar Emittenten är utsatt för skatterisker som hänför sig till ändringar i skattesats eller skattelagstiftning eller till felaktiga tolkningar av gälland regelverk. En realisering av skatterisker kan leda till skatteförhöjningar eller sanktioner som i sin tur kan orsaka ekonomiska förluster och därmed ha en ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.3.4 Risker som hänför sig till missbruk av det finansiella systemet Risken för att banker blir föremål för eller utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism har globalt sett ökat. Risken för framtida incidenter avseende penningtvätt eller finansiering av terrorism är alltid latenta för finansiella institutioner. Varje överträdelse av regler om förhindrande av lagstridigt utnyttjande av det finansiella systemet eller ens en antydan till kränkningar kan få allvarliga juridiska konsekvenser för Emittenten och dess renommé, vilket kan ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.3.5 Förändringar i redovisningsprinciper, -standarder och -metoder International Accounting Standards Board ( IASB ) reviderar fortlöpande de normer för ekonomisk redovisning och rapportering som styr Emittentens redovisning. Sådana förändringar kan vara svåra att förutse och kan väsentligt påverka hur Emittenten redovisar och rapporterar sin finansiella ställning och verksamhetens resultat. I vissa fall kan Emittenten bli skyldig att tillämpa nya och reviderade normer retroaktivt, vilket resulterar i att tidigare upprättade bokslutshandlingar måste revideras. Redovisningsprinciper och -metoder är grundläggande för hur Emittenten redovisar och rapporterar sin finansiella ställning och verksamhetens resultat. Emittentens ledning måste utöva omdöme vid tolkning och tillämpning av många av dessa redovisningsprinciper och -metoder så att Emittenten följer reglerna för International Financial Reporting Standards ( IFRS ). Emittentens allmänna redovisningsantaganden gäller framtiden och viktiga osäkerhetsfaktorer i anslutning till balansdagens uppskattningar och berör bland annat uppskattning och bedömning av verkligt värde, nedskrivning av finansiella tillgångar, nedskrivning av lån och 15
fordringar, nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar och antaganden gjorda i aktuariella beräkningar. Om IASB genomförde förändringar i de normer för redovisning och rapportering som styr Emittentens redovisning vilka Emittenten skulle vara skyldig att följa, skulle detta väsentligen kunna påverka Emittentens redovisade finansiella ställning och verksamhetens resultat. Emittenten kan inte garantera att Emittenten inte i framtiden kommer att bli tvungen att förändra redovisningsbedömningar eller omvärdera tidigare uppskattade finansiella bokslut på grund av den osäkerhet som omger Emittentens bedömningar och de beräkningar som gäller dessa frågor. Om Emittenten blir tvungen att göra ändringar i sina redovisningsprinciper, och uppvisa finansiell information som skiljer sig från den information som annars skulle uppvisas, kan detta ha en väsentligt ogynnsam inverkan på Emittentens affärsverksamhet, verksamhetens resultat eller Emittentens finansiella ställning. 2.4 Riskfaktorer som hänför sig till värdepapper som emitteras under programmet 2.4.1 Emittentrisk Aktia Bank Abp är ett publikt aktiebolag. Ett aktiebolag är en kapitalsammanslutning som med sin egen förmögenhet ansvarar för sina förbindelser. Ägarna är således inte personligen ansvariga för bolagets skulder. Ifall banken blir insolvent kan investerarna helt eller delvis förlora det investerade kapitalet. För masskuldebrev emitterade under Prospektet inom ramen för Programmet ställs ingen säkerhet ifall inte annat angivits i de lånespecifika villkoren. Om inget annat angivits i de enskilda lånevillkoren, har Lån samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Ifall banken förklaras insolvent under Lånets lånetid innebär detta att fordringarna inte ges någon företrädesrätt utan de har samma förmånsrätt som bankens övriga förbindelser. Debenturer som emitteras under Prospektet har sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser, frånsett sådana Lån eller andra förbindelser som enligt sina egna villkor har lika eller sämre förmånsrätt än debenturen. S.k. eviga lån som emitteras under Prospektet har sämre förmånsrätt än bankens övriga förbindelser. Det är i första hand Aktia Bank Abp i sin egenskap av emittent som ansvarar för sina fordringar. Men för att skydda investerarnas likvida medel och finansiella instrument, såsom fordringar, måste banken enligt lagen om värdepappersföretag (922/2007), i sin egenskap av värdepappersförmedlare vara ansluten till ersättningsfonden för investerare. Icke-professionella kunder omfattas av ersättningsfondens skydd för investerare. Bankens internationella kreditvärderingsklassificering vid datering av Programmet är A1 för långfristig upplåning (beskriver en liten kreditrisk), P-1 för kortfristig upplåning (bästa klass) och C för finansiell styrka (beskriver en god och tillräcklig finansiell styrka), alla med stabila utsikter (Moody s). 2.4.2 Värdepapprets marknadsrelaterade riskfaktorer 2.4.2.1 Avkastning, gottgörelse och återbetalning Att investera på värdepappersmarknaden är alltid förenat med risker. Värdepapprens historiska utveckling är inte en garanti för framtida avkastning. Investeraren ansvarar själv för de ekonomiska följderna av sina investeringsbeslut. Under Prospektet kan också emitteras masskuldebrevslån och debenturer, vilkas avkastning är beroende på utvecklingen av underliggande räntor, värdepapper eller finansiella instrument 16
eller en kombination av dessa. Avkastningen kan vara beroende t.ex. av en specifik ränta, ett index, en aktie eller aktiekorg. Investeraren bör även beakta faktorer i de lånespecifika villkoren som kan påverka värdepapprets avkastning, t.ex. ränteberäkningsgrunder, participationsgrader, teckningskurser och räntetak. Vissa masskuldebrevslån kan ha en komplicerad avkastningsstruktur. Risker som inte är beskrivna i Prospektet och som hänför sig till enskilda Lån framgår ur de lånespecifika villkoren för Lånet. Under Programmet kan emitteras Lån där det nominella beloppet inte återbetalas i sin helhet och där masskuldebrevsinnehavaren kan riskera att helt eller delvis förlora det investerade nominella kapitalet. Ifall Lånets teckningskurs är rörlig kan Lån även emitteras till överkurs. I detta fall bör investeraren observera att återbetalning inte garanteras till betald överkurs. Den effektiva årliga avkastningen kan i vissa fall bli negativ på grund av teckningsprovisionen. Investeraren bör även observera att om banken under Lånets lånetid konstateras vara insolvent finns det en risk för att investeraren förlorar hela eller delar av det investerade kapitalet. 2.4.2.2 Sekundärmarknad Masskuldebreven är innehavarskuldebrev och kan säljas vidare under lånetiden. Om det i villkoren för ett enskilt Lån bestäms att Lånet ifråga skall noteras, kommer ansökan om notering på Nasdaq OMX Helsingfors att inlämnas efter teckningstidens utgång, förutsatt att Lånet har tecknats för ett nominellt belopp på minst 200 000 euro. En uppskattning om startdag för börsnotering ingår i de lånespecifika villkoren. Banken kan inte garantera att det under lånetiden uppkommer en fortlöpande daglig sekundärmarknad. Masskuldebrevslån kan således innehålla en risk för att det inte kan säljas eller köpas vid en given tidpunkt, eftersom det inte finns tillräckligt utbud eller efterfrågan på marknaden. Investeraren bör observera att en överlåtelseförlust kan uppstå ifall Lånet säljs före förfallodagen. En investerare kan på det sätt och villkor som anges i de lånespecifika villkoren ha rätt att för egen del kräva förtida återbetalning av lånet. Förtida återbetalningar av lån bundet till en rörlig referensränta kan då göras endast på räntebetalningsdagar. På kapital som återbetalas upplöper ingen ränta för den tid som följer på den av innehavaren av skuldebrev krävda betalningsdagen. 2.4.2.3 Beskattning Beskattningen av Lån emitterade under Programmet och avkastningen av dem kan ändras under lånetiden. I Prospektet finns beskrivet de gällande skattebestämmelserna. Skatt på räntan eller gottgörelsen uppbärs enligt gällande lagar och skattemyndigheters föreskrifter vid betalningstidpunkten. I de lånespecifika villkoren anges om lagen om källskatt på ränteinkomster (1341/1990) är tillämplig på Lånet och den gällande källskatteprocentsatsen på ränteinkomst vid teckningstidens början. 17
3. Publicering av Prospektet Prospektet för Lån som emitteras på basen av detta masskuldebrevsprogram består av detta Prospekt som basdel, av hänvisade dokument samt respektive lånespecifika villkor (även under namnet Värdepappersbilaga) för varje enskilt Lån. Detta Prospekt tillämpas således inte på lån som har emitterats innan Prospektet offentliggjorts. Ovannämnda handlingar finns att få på adressen www.aktia.fi och på teckningsställena för varje enskilt Lån. Finansinspektionen har godkänt Prospektet (Dnr 36/212/2011) men ansvarar inte för riktigheten hos de i Prospektet angivna uppgifterna. Detta Prospekt har uppgjorts enligt värdepappersmarknadslagen (495/1989), finansministeriets förordning om prospekt som avses i 2 kap. i värdepappersmarknadslagen (452/2005) samt kommissionens förordning (EG) nr 809/2004 (bilaga V, XI och XII) om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/71/EG på finska och svenska, av vilka den svenskspråkiga är den officiella av Finansinspektionen godkända versionen. Därmed är den svenskspråkiga versionen den avgörande om det finns avvikelser mellan de olika språkversionerna. Banken kompletterar Prospektet med ett tillägg då det sker sådana förändringar under teckningstiden som väsentligt kan påverka de emitterade masskuldebrevens värde. Vid en ny emission uppdateras Prospektet med väsentliga förändringar i prospektinformationen såsom Aktia Bank Abp:s delårsrapport. Uppdateringarna och kompletteringarna skall godkännas av Finansinspektionen. Vid komplettering av Prospektet kan de investerare som förbundit sig att teckna eller köpa värdepapper innan kompletteringen av Prospektet offentliggjorts återkalla sin teckning inom två bankdagar eller inom en av Finansinspektionen av särskilda skäl bestämd längre tid, dock högst fyra bankdagar efter det att kompletteringen offentliggjorts. Det kompletterade Prospektet, alla till kompletteringen relevanta dokument och anvisningarna om eventuellt återkallande av teckning finns att få på teckningsställena och på adressen www.aktia.fi. Enskilda lån under Programmet erbjuds till personer bosatta i Finland och varken Prospektet eller de lånespecifika villkoren kommer att offentliggöras annanstans än i Finland. Erbjudanden under Programmet riktas således inte till person vars medverkan förutsätter andra åtgärder än de som vidtagits och som följer av gällande lagstiftning i Finland. 18
4. Personer som är ansvariga för Prospektet och revision 4.1 Aktia Banks styrelse och verkställande direktör Aktia Banks styrelse har 27.4.2011 fattat beslut om Programmet. Emittenten och dess styrelse är ansvariga för detta Prospekt. Styrelsemedlemmar Dag Wallgren styrelsens ordförande, medlem av styrelsens riskutskott, ekonomie magister; verkställande direktör, Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. Nina Wilkman styrelsens vice ordförande, ordförande för styrelsens revisionsutskott, vicehäradshövding; doktorand, Helsingfors Universitet, juridiska fakulteten Marcus H. Borgström medlem av styrelsens riskutskott, lantbruksråd, agronomie- och forstmagister; lantbruksråd Hans Frantz medlem av styrelsens revisionsutskott, politices licentiat; avdelningsföreståndare, överlärare i social- och hälsovårdsadministration, Vasa yrkeshögskola Lars-Erik Kvist medlem av styrelsens riskutskott, civilekonom Nils Lampi medlem av styrelsens revisionsutskott, diplomekonom; koncernchef, Wiklöf Holding Ab Kjell Sundström ordförande för styrelsens riskutskott, ekonomie magister; skattmästare, Stiftelsen för Åbo Akademi Marina Vahtola ekonomie magister; verkställande direktör, Oral Hammaslääkärit Abp Verkställande direktör Jussi Laitinen ekonomie magister Styrelsens och verkställande direktörens arbetsadress: Aktia Bank Abp, Mannerheimvägen 14 A 3 vån., Helsingfors. Postadress: PB 207, 00101 Helsingfors. 19
4.2 Försäkran given av Emittenten, Emittentens styrelse och verkställande direktör Emittenten och emittentens styrelse och verkställande direktör försäkrar att de har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa att uppgifterna i Prospektet, såvitt de vet, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd. Helsingfors, 27.4.2011 Aktia Bank Abp Aktia Bank Abp:s styrelse Jussi Laitinen, verkställande direktör 4.3 Personer ansvariga för revisionen 2009-2010 Följande personer är ansvariga för revisionen av i detta Prospekt hänvisade finansiella dokument: PricewaterhouseCoopers Oy, CGR-samfund huvudansvarig revisor Jan Holmberg, CGR Adress: Östersjötorget 2 (PB 1015), 00180 Helsingfors. 4.4 Revisionsberättelse 2009-2010 2009: Till Aktia Bank Abp:s bolagsstämma Vi har granskat Aktia Bank Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsåret 2009. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, finansieringsanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet och verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i moderbolagets styrelse och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen. Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet. 20
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande. Utlåtande om koncernbokslutet Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU. Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Helsingfors den 2 mars 2010 PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfund Jan Holmberg CGR 2010: Till Aktia Bank Abp:s bolagsstämma Vi har reviderat Aktia Bank Apb:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsåret 2010. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, finansieringsanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra 21
ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande. Utlåtande om koncernbokslutet Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU. Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria. Helsingfors den 7 mars 2011 PricewaterhouseCoopers Oy CGR-samfund Jan Holmberg CGR 22
5. Uppgifter om Aktia Bank 5.1 Allmänna uppgifter om Aktia Bank Aktia Bank grundades 12.2.2008 och infördes i handelsregistret 19.3.2008. Bankens FO-nummer är 2181702-8. Bankens räkenskapsperiod är ett kalenderår. Bankens hemort är Helsingfors och adressen för dess huvudkontor är Mannerheimvägen 14 A, 3 vån., Helsingfors. Bankens postadress är PB 207, 00101 Helsingfors och telefonnummer 010 247 5000. På banken tillämpas finsk lag. Bankens verksamhetsområde är enligt bolagsordningens andra paragraf sådan affärsverksamhet som är tillåten för depositionsbanker. Banken är verksam i hela Finland. Grunden till bankens verksamhet lades 1825, då Helsingfors Sparbank grundades. Genom fusioner mellan Helsingfors Sparbank och flera sparbanker i kustområdet uppstod 1991 Sparbanken Aktia, som sedermera ombildades till Aktia Sparbank Abp. Aktia Banks bankverksamhet inleddes 30.9.2008, då Aktia Sparbank Abp:s bankverksamhet överfördes till banken. Aktia Sparbank Abp upphörde med bankverksamheten och har fortsatt sin verksamhet som moderbolag i Aktiakoncernen under firmanamnet Aktia Abp, Aktia Abp äger alla aktier i Aktia Bank Abp. Aktia Bank Abp:s kreditvärdering hos det internationella kreditvärderingsinstitutet Moody s Investors Service för kortfristig upplåning är i bästa klass, P-1. Kreditvärdigheten för långfristig upplåning är A1, vilket beskriver en liten kreditrisk, och för finansiell styrka C, vilket beskriver en god och tillräcklig finansiell styrka. Kreditvärdigheten har trots turbulensen på finansmarknaden bibehållits oförändrad och är densamma som Aktia Sparbank Abp hade före överföringen av affärsverksamheten. 5.2 Aktia Banks verksamhetsområde Aktia Bank betjänar främst privatkunder, små och medelstora företag, samt lantbruksföretagare och andra enskilda näringsidkare. Till bankens kundkrets hör även samfund och organisationer. Banken bedriver depositionsbanksverksamhet, kan tillhandahålla vissa i lagen om värdepappersföretag avsedda investeringstjänster samt därtill, som sidotjänster till investeringstjänsterna, förvars- och förvaltningstjänster. Banken har ett täckande korrespondentbanksnät och fungerar som spar- och lokalandelsbankernas centrala finansiella institut. Banken har av Finlands Bank godkänts som motpart för penningmarknadsoperationer och är också med i Finlands Banks Target 2- system. Aktia Bank är en finländsk finanskoncern med 72 kontor längs det finländska kustområdet och tillväxtcentra i inlandet. Tillsammans med sina samarbetspartners, spar- och lokalandelsbankerna, har Aktia Bank för vissa finanstjänsters del ett kontorsnät på ca 430 kontor. På basis av avtal med Automatia Pankkiautomaatit Oy betjänas bankens kunder av ett riksomfattande nät av ca 1600 Otto-kontantuttagsautomater. Bankkoncernens verksamhet är i den finansiella rapporteringen indelad i segmenten bankverksamhet och kapitalförvaltning. Bankverksamheten innehåller bankens kontorsverksamhet, företagsverksamhet och treasury, Aktia Hypoteksbank Abp, Aktia Kort Ab och Aktia Företagsfinans Ab. Segmentet kapitalförvaltning innehåller Aktia Bank Abp:s privatbank i Helsingfors, övriga privatbanksverksamhet samt Aktia Invest Ab, Aktia Fondbolag Ab och Aktia Asset Management Ab. Utöver de nämnda segmenten finns även segmentet Övrigt som innehåller vissa administrativa funktioner i Aktia Bank Abp och avkastning på eget kapital. 5.3 Huvudmarknad Aktia Bank har 72 kontor längs med det tvåspråkiga kustområdet i Finland samt vissa utvalda städer. 23
5.4 Väsentliga händelser i Aktia Banks verksamhet 5.4.1 År 2010 Aktia Invest Ab bolagiserades under året och personalen i Aktia Invest Ab äger ca 30 % av bolaget. Återstående 70 % ägs av Aktia Bank Abp. Aktia Företagsfinans Ab har blivit ett helägt dotterbolag. 5.4.2 Händelser efter räkenskapsperiodens slut Nyckelpersonerna i Aktia Banks balansriskteam har bildat ett nytt partnerdrivet företag ALM Partners Oy. Aktia, sparbankerna och lokalandelsbankerna är minoritetsägare i bolaget och avser att köpa tjänster av bolaget. 5.5 Uppgifter om aktiekapital Aktia Bank Abp har tre aktier i en aktieserie. Aktia Abp innehar alla tre aktier. Per 31.12.2010 uppgick Aktia Bank Abp:s aktiekapital till 163 000 000 euro. Aktien hör inte till värdeandelssystemet. 5.6 Aktiakoncernen i korthet 31.3.2011 (procentsatsen hänför sig till andelen av kapitalet i respektive bolag) Aktia Abp Aktia Bank Abp 100 % Aktia Skadeförsäkring Ab 100 % Aktia Livförsäkring Ab 100 % Aktia Fastighetsförmedling Ab 100 % Aktia Asset Management Ab 88 % Aktia Fondbolag Ab 100 % Aktia Invest Ab 70 % Aktia Hypoteksbank Abp 49,9 %* Aktia Företagsfinans Ab 100 % Aktia Kort Ab 100 % * Andelen av rösterna är 70 % Banken är ett helägt dotterbolag till Aktia Abp och är en del av Aktiakoncernen. 24
5.7 Förvaltning 5.7.1 Allmänt om förvaltningen Aktia Bank förvaltas enligt aktiebolagslagen, kreditinstitutslagen och lagen om affärsbanker och andra kreditinstitut i aktiebolagsform. Bankens dotterbolag förvaltas därtill enligt tillämplig lagstiftning, såsom lagen om hypoteksbanker, lagen om placeringsfonder och lagen om värdepappersföretag. Regler om bankens och dess dotterbolags förvaltning ingår i bankens bolagsordning (finns på Aktias nättjänst www.aktia.fi under "Om Aktia" och vidare under "Aktia Bank") samt i en av bankens styrelse fastställd arbetsordning som innehåller en närmare reglering av de olika förvaltningsorganens allmänna uppgifter, mötesrutiner, mötesprotokoll, ordinarie mötesangelägenheter, beredning och föredragning av de ärenden som behandlas vid styrelsemötena samt om rapporteringsrutiner till förvaltningsorganen. Styrelsen ansvarar för ledningen av banken enligt lag och bolagsordning. Frånsett uppdrag som styrelsen i enskilda fall ger styrelseledamöterna, har dessa inte individuella uppgifter i anslutning till bankens förvaltning. Verkställande direktören sköter bankens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens instruktioner. Koncernens ledningsgrupp deltar i beslutsfattandet om bankens löpande affärsverksamhet i enlighet med de instruktioner gällande förvaltningen av bankens affärsverksamhet som bankens styrelse utfärdat. Vissa angelägenheter i anslutning till kreditgivning och hantering av bankkoncernens finansierings-, likviditets- och marknadsrisker samt administrationen av kontorsverksamheten handläggs av utskott som ledningsgruppen tillsätter inom sin krets. Medlemmar av bankens förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan samt samfund eller stiftelser där dessa har uppdrag har i många fall ett kundförhållande till banken. Frånsett dessa föreligger inga potentiella intressekonflikter mellan dem och banken, vare sig privat eller på basen av andra uppdrag. 5.7.2 Styrelsen Styrelsens sammansättning är presenterad i punkt 4.1. Arbetsadress: Aktia Bank Abp, PB 207, 00101 Helsingfors. 5.7.3 Koncernens ledningsgrupp Jussi Laitinen verkställande direktör Jarl Sved vice verkställande direktör, verkställande direktörens ställföreträdare Stefan Björkman vice verkställande direktör, CFO Robert Sergelius vice verkställande direktör Olav Uppgård direktör 25
Barbro Karhulahti direktör Taru Narvanmaa verkställande direktör för Aktia Livförsäkring Gösta Råholm direktör Anders Nordman verkställande direktör för Aktia Skadeförsäkring Marit Leinonen personalrepresentant Arbetsadress: Aktia Bank Abp, PB 207, 00101 Helsingfors. 5.8 De största ägarna Aktia Bank är ett helägt dotterbolag till Aktia Abp. Aktia Bank har inte kännedom om överenskommelser som kan leda till större förändringar i ägande av bankens aktier. 26
6. Finansiella uppgifter 6.1 Bankkoncernens bokslutsuppgifter Aktia Bank Abp:s reviderade verksamhetsberättelse och bokslut har inkluderats genom hänvisning i detta Prospekt. Revisionsberättelserna för räkenskapsåren 1.1-31.12.2009 samt 1.1-31.12.2010 finns i punkt 4.4. 6.2 Bankkoncernens och Aktia Bank Abp:s resultaträkning, balans och kassaflödesanalys 2010 6.2.1 Bankkoncernens resultaträkning 2010 (IFRS) 27
28
6.2.2 Bankkoncernens balansräkning 31.12.2010 (IFRS) 29
6.2.3 Bankkoncernens kassaflödesanalys 2010 (IFRS) 30
6.2.4 Bankkoncernens kapitaltäckning 31.12.2010 Bankkoncernens kapitaltäckning uppgick till 15,9 % och primärkapitalrelationen till 10,1 %. Vid utgången av 2009 var kapitaltäckningen 15,9 % och primärkapitalrelationen 9,5 %. Årets resultat, tillväxten i Hypoteksbankens kreditstock, förändringen i fonden för verkligt värde samt högre kapitalkrav för operativa risker var de huvudsakliga faktorer som påverkade kapitaltäckningen. Bankkoncernens kapitaltäckning håller god nivå och överskrider såväl interna kapitaltäckningsmål som myndighetskrav. Vid beräkning av bankkoncernens kapitaltäckning tillämpas schablonmetoden för kreditrisker och basmetoden för operativa risker. För marknadsrisker exponeras inte kapitalkrav som följd av litet handelslager och små valutapositioner. 31
6.2.5 Moderbolagets resultaträkning 2010 (FAS) 32
6.2.6 Moderbolagets balansräkning 31.12.2010 (FAS) 33
6.2.7 Moderbolagets kassaflödesanalys 2010 (FAS) 34
6.2.8 Verksamhetsberättelse, redovisningsprinciper och noter till bokslutet Styrelsens verksamhetsberättelse hittas i Aktia Bank Abp:s årsredovisning 2010 på sidorna 1-3. Redovisningsprinciper och noter till bokslutet hittas likaså i ovannämnda bokslut på sidorna på sidorna 14-21 och 69-71 respektive 22-65 och 72-89. 6.2.9 Bankkoncernens nyckeltal och beräkningsgrunder till nyckeltal 35
36