Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i området kring stadskärnan i Varberg.



Relevanta dokument
GATOR OCH BELÄGGNING

Mer Ljungby i Ljungby

KARAKTÄR GÅGATAN. Ljungby kommun STADSMILJÖPROGRAM Tema Landskapsarkitekter Malmö LYSRÖR PÅ VAJER BETONGPLATTOR

Gestaltningsprinciper Svartbäcksgatan

10 Gaturummets innehåll

UTVIDGAD STADSKÄRNA Länka vardagsfunktioner mot stadskärnan

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

TRÄDGÅRDSSTADEN Lyft fram och tillgängliggör områdets starka karaktärer

REVIDERAD Knivsta resecenter

GESTALTNINGSFÖRSLAG Norra och södra torget, Kristinehamn 4 oktober 2016, Marie Janäng

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

BAKGRUND. Det ska synas att Malmö är Skånes huvudstad. Stadsmiljöprogrammet ska skapa riktlinjer för stadens golv, rum, väggar och ljus.

Innehållsförteckning

Godkänt i Oskarshamns kommunstyrelse Oskarshamns centrum. Stadsmiljöprogram

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Uteserveringar i Borås Stad

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

GATOR OCH TORG MILJÖ OCH GESTALTNINGSPROGRAM - SIGTUNA STADSÄNGAR 35

Trädplan CITY OCH GAMLA STAN. för Stockholm. januari 1996

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Riktlinjer för uteserveringar i Växjö Centrum.

GESTALTNINGSPROGRAM. för Nya Torg - Höör

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan Stockholm Therese Nyman Linda Lundberg

TILLGÄNGLIG STAD ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN

Gestaltningsprinciper för allmän platsmark Vita Korset. Gestaltningsprinciper

4. HANDEL HANDEL PARKERINGSDÄCK SMÅ BYGGNADER KOMPLETTERANDE HANDEL OCH SER- VICE SKYLTAR ÖPPNA OCH INTRESSANTA FASADER

STADENS GOLV. Policy för markbeläggningar i Göteborg

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

RIKTLINJER FÖR TRÄD I GATUMILJÖ

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Detaljplan för fastigheterna Hunnebostrand, Sotenäs kommun 1(9)

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

Råd och riktlinjer för uteserveringar. På offentlig plats inom Arboga stadskärna

GESTALTNINGSPROGRAM SNURROM

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

Riktlinjer för passager i Västerås

Norr Mälarstrands kajpromenad, Genomförandebeslut. 1. Trafiknämnden ger kontoret i uppdrag att bygga om kajpromenaden enligt redovisat förslag.

Förprojektering Oxelbergen 1:2

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Program för stadsmiljön inom Hyllie centrumområde

Riktlinjer. Uteserveringar i Luleå kommun

Lundagatan. PM Trafik Uppdragsnummer: Författare: Pär Båge Datum: 9 november Historik Rev Datum Beskrivning Sign

Kvalitetsmanual för den allmänna platsmarken

Tillgänglighetsplan för Gator och parker

Stadsmiljöprogram för Västra hamnen

Kvalitetskrav för uteserveringar

Gestaltningsprogram för Ronneby stadskärna. Helena Sandberg, planarkitekt David Gillanders, stadsarkitekt Karin Svensson, planarkitekt

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

BRF SYSSLOMANNEN BEFINTLIG SITUATION

TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING

15. Råd och riktlinjer för uteserveringar i Västerviks kommun Dnr 2015/

Mölndals centrum. regler & råd för. Uteserveringar. En vägledning vid bygglovsprövning

Stadsrumsanalys Arkivet 1

Vårby gårds kyrka. Lisa Sundström Rapport 2004:18

4.0 GATOR. Från Repslagaregatan, Junogatan och Bastiongatan utformas gatuanslutningar med 90 grader.

Principer för utformning inför upprustning av Drottning Kristinas väg.

Pilotplats Cykel: Jämförelse av beläggning i cykelställ på Hornsgatan

R AP P O RT. Sporthotellet Kista EXPLOATERINGSKONTORE T STHLM STADS & TRAFIK UTFORMNING TRAFIK UPPDRAGSNUMMER

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik

Riktlinjer för uteserveringar på gator, torg och andra allmänna platser Fastställd av kommunstyrelsen , 102

Malmö stadsmiljöprogram. Malmös utemöbler. Gatukontoret Februari 2005 Rev. mars 2009 MALMÖS UTEMÖBLER 1

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Stadsmarina Karlskrona kommun Gestaltningsprogram

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Riktlinjer för uteserveringar i Eslövs kommun

Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen

RÅD OCH RIKTLINJER FÖR UTESERVERINGAR

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Uteserveringar. Råd och riktlinjer. Antagen av miljö- och samhällsnämnden

Belysningsprogram. Näsängen. Bilaga till gestaltningsprogram och detaljplan

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de

Ekonomisk värdering av urbana träd Alnarpsmodellen. Johan Östberg Mobil: E-post:

Tätortsupprustning Pajala

Gårdstånga. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Parkeringsstrategi för Sundsvalls kommun

Riktlinjer för offentlig belysning. Bilaga 1. Ljus och belysning

I de flesta husen längs Göteborgsvägen, Gästgivaretorget och Stationsvägen utgörs första våningen av butikslokaler.

Gaturum 1: Astrid Lindgrens allé, Corfitz-Beck-Friisgatan från Övre i norr till Nygatan i söder. Avgränsning i sidled mot Stortorget är trädallén.

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Uteserveringar. i Kungsbacka innerstad. Kungsbacka kommun. Uteserveringar i Kungsbacka innerstad 1

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Trafikföringen i centrum, Inre ringen

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Trädplan ÖSTERMALM. för Stockholm. januari 2000

Bygga och plantera i tomtgränsen

Nordsydligt cykelstråk genom Lunds stadskärna etapp två, tre och fyra Dnr 14/343

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Norra Kajen Sundsvall kvalitetsprogram för detaljplan 1B ALLMÄN PLATSMARK

Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken

Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats i Eslövs kommun

Lösningar i Norden Likheter och olikheter

Datum Motion av Robert Damberg (MP) om en innerstad för gående och cyklister

Dnr Kst 2009/262. Detaljplan för HANDEL VID NETTOVÄGEN GESTALTNINGSPROGRAM

E4 förbifart Stockholm Arbetsplan Gestaltningsprogram del 1: Ytlägen Ansluter till: Gestaltningsprogram del 2: Tunnlar Utställelsehandling

Transkript:

Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i området kring stadskärnan i Varberg. Riktlinjerna har antagits av hamn- och gatunämnden 2014-04-14

Innehåll Kapitel 1: Introduktion. Sid 01 2: Området kring stadskärnan Sid 02 3: Riktlinjer - Beläggning Sid 03 - Belysning Sid 04 - Busshållplats Sid 05 - Möbler Sid 06 - Träd Sid 07 Bilaga 1: Stadsmiljöprogram Sid 09 Referenser Sid 10

Introduktion Varberg var en gång en landsortsstad med en viktig statlig befästning, Varbergs fästning. Idag är kommunen expansiv. Inflyttning av både nya verksamheter och befolkning är betydande. Tätortens expansion medför behov av förnyelse av både befintliga kvarter samt befintliga gatumiljöer och allmän plats. Idag pågår förtätning av många kvarter i och runt innerstaden. Det finns i Varbergs kommun sedan 1999 ett stadsmiljöprogram för Varbergs stadskärna. Stadsmiljöprogrammet har på de flesta sätt följts och blivit genomfört. Stadsmiljöprogrammet avses fortsätta gälla. Innehållet i stadsmiljöprogrammet redovisas i bilaga 1 till detta dokument. Föreliggande riktlinjer för området utanför stadskärnan har utformats med erfarenhet av det tidigare stadsmiljöprogrammet. Det finns idag ett växande behov av att bättre kunna nå stadskärnan med buss, annat fordon, cykel eller som gående. Hamn- och gatuförvaltningen medverkar till att gatumiljön förnyas för att motsvara nya transportbehov. Riktlinjernas syfte är att ge förutsättning för att gatumiljöerna ska få en funktionell utformning, bli harmoniskt gestaltade och få god estetik samt medföra rimlig skötsel. Riktlinjerna ska vara ledande vid skapande av och genomförande av gatuupprustningar i anslutning till nödvändiga och önskade förnyelser av stadsmiljön. Riktlinjerna ska ses som ett levande dokument. Avsikten är att riktlinjerna framöver ska kunna kompletteras med ytterligare delar såsom specificering av standarder för gatubelysning med mera. Ny version av riktlinjerna ska i sådana fall underställas hamn- och gatunämnden. 01

Området kring stadskärnan I omedelbar anslutning till stadskärnan finns ett område som är starkt beroende av dess närhet till innerstaden. Området utgörs av ungefär två kvarter (och två parallella gator) utanför vallgatorna. Stadskärnans gatumiljöer har idag på flera sätt en sammanhängande karaktär. För detta område finns riktlinjer för utformning och för möblering. Området utanför stadskärnan saknar däremot en sammanhållande utformning. Många gatumiljöer i detta område kommer de närmaste åren att omdanas. Vid detta område angör man kommunens handelscentrum. Förändringar kommer att genomföras för en bättre kollektivtrafik och för att förbättra tillgängligheten till innerstaden med parkeringsplatser för personbilar och cyklar. Många kvarter kommer även att förtätas för ökat boende. 02

Beläggning Området kring stadskärnan kommer för många trafikanter att bli anslutningsplats till innerstaden. Busslinjerna ska dras så att man bekvämt kan ansluta till stadskärnan. Personbilar ska kunna parkeras utanför stadskärnan och från parkeringen ska man angöra stadskärnan. Markbeläggningen inom gatuområden ska vara anpassad till gators och gångbanors funktion. Markbeläggningen på körytor för bil, buss och cykel ska i huvudsak vara asfalt. Asfalt ger förutsättning för tyst trafik. Körbana för motorfordon ska eftersträvas vara 3,0 meter bred. Cykelbana för dubbelriktad trafik ska eftersträvas vara 3,0 meter bred. Cykelbana ska placeras bakom vänthall. Gångytor ska anläggas med natursten. Gångbana ska vara traditionell trottoar. Trottoar ska avgränsas mot gata med kantsten av natursten. Gångbana ska utformas för god tillgänglighet med stråk (bredd 0,9-1,5m) av flammade hällar av natursten. Uppställningsplats för buss ska grundläggas med fiberarmerad betong eller motsvarande. Vid busshållplats ska markbeläggning utföras med marksten av betong eller slät natursten. Marksten ska vara munksten 420 x 420 x 70 mm, naturgrå med fas eller likvärdig. Kantsten framför busskur ska vara 17 cm hög, minst 16,0 meter lång. Mått mellan kantsten och busskur ska vara minst 2,2 meter. Beläggning utmed kantsten ska vara en linje / rad marksten 350 mm bredd och med slät ovansida. Ledstråk ska vara typ sinusplatta 350 x 350 mm betongsten. Stoppsten ska vara typ kupolplatta 350 x 350 mm betongsten. 03

Belysning Gatubelysning eller belysning på allmän plats ska vid busshållplatser eller vid särskilda platser vara av typen lykta. Godkänd lykta är Hess Agena eller likvärdig. Stolpe till gatubelysning typ lykta ska vara konformad och 5,0 meter hög. Stolpe ska vara målad med färgnyans antracitgrå (RAL 7024). Belysning på Lorensberg, Varberg 8,0m 16,0m Arrangemang för typiskt träd och belysning (se Almers väg) Hess Agena Gatubelysning ska utmed gator vara standard enligt Varberg Kommun. Hamn- och gatuförvaltningen ska för varje aktuellt projekt, specificera standard och produkt för gatubelysning. 04

Busshållplats Vänthall ska vara Tejbrant - City 90 Elegant eller likvärdig. Vänthallen ska vara målad med färgnyans antracitgrå (RAL 7024). Vänthallen ska ha invändig belysning som ska inkopplas på allmän gatubelysning. Vänthall ska vara utan färdigt golv av betong. Markbeläggning i vänthall ska vara lik mark i vänthallens omgivning. Busspelare ska vara KNM Galant eller likvärdig med färgnyans antracitgrå (RAL 7024). Busspelare ska inte ha invändig belysning. Vänthall och busspelare ska levereras till Varbergs Kommun genom Hallandstrafiken. Vänthall och busspelare på Lorensberg 05

Möbler Inom stadskärnan ska färgen Varberg grön (RAL 6012) användas för möbler som basfärg på metallytor och naturfärg på träytor. I området kring stadskärnan ska möbler ha färgen grå (RAL 7015) eller svart (RAL 9005) som basfärger på metallytor och naturfärg på träytor. Godkända möbler är Vestres April soffa, Vestres BØY cykelställ eller trädskydd/planteringsskydd, Byarums bruk papperskorg, Lappset NF8000 Ströget pollare, Vestres Urban cykelpollare och JOM 455210 markgaller för träd eller likvärdiga. 1. Vestres April soffa 2. Vestres BØY cykelställ 3. Byarums bruk papperskorg 4. Lappset NF8000 Ströget pollare 5. Vestres Urban cykelpollare 6. JOM 455210 markgaller för träd 06

Träd Plantering av alléer eller fristående träd Trädplanteringar utmed gator har utgjort en viktig del av utvecklingen av Varbergs stadskärna. I samband med byggande av järnvägsspår och järnvägsstation ca 1880 tillkom flera alléer längs med gator och kvarter, som har gett lång och varaktig identitet åt staden. Björkallén (Betula pendula) längs med Eskilsgatan och lindallén (Tilia cordata) längs med Drottninggatan är ovanliga och anmärkningsvärda för trädens särskilda betydelse på platsen och trädens inflytande på omgivningen. Föreliggande riktlinjer vill återknyta till plantering av tidigare alléer. Många av stadens äldre träd har tappat vitalitet och ibland blivit träd som riskerar att falla. Genom att utbyta träd i befintliga alléer kan bevarande genomföras och genom utveckling av befintliga alléer kan förnyelse genomföras. Med hjälp av nya alléer till och från stadskärnan kan annonsering av nya platser och nya stråk utformas. Riktlinjernas syfte är att få till stånd ny plantering av träd av olika arter och sorter. Avsikten är att främja visuell och fysisk variation och biologisk mångfald. Varje förslag till trädplantering ska samrådas med Hamn- och gatu förvaltningen. 1. Östra Långgatan 2. Drottninggatan 3. Eskilsgatan 4. Almers väg 07

Träd Trädplantering Solitärträd Utrymme ovan mark: Ett solitärträd kräver minst 15,0 meter diameter fritt kronutrymme. Utrymme under mark: minst 4,0 x 4,0 x 0,8 meter växtbädd med vanlig växtjord. Trädstorlek: minst 20-25cm stamomfång. Lämpliga trädsorter: t.ex. Platanus x hispanica Stockholm, Quercus robur Markbeläggning: Planteringsyta. Uppbindning: 4 störar med sadelgjord. Alléträd Utrymme ovan mark: Ett alléträd kräver minst 10,0 meter diameter fritt kronutrymme. Utrymme under mark: 2,0 x 2,0 x 0,8 meter sammanhängande växtbädd med skelettjord under hårdgjorda ytor. Trädstorlek: minst 18-20cm stamomfång. Placering: minst 10 meter c/c mellan träd. Lämpliga trädsorter: t.ex. Tilia cordata Rancho Markbeläggning: Planteringsyta, trädgaller med påkörningsskydd eller pollare i trafikmiljö eller grusyta med eller utan trädskydd av stålbåge. Beläggningen måste vara enhetlig längs gatan Uppbindning: 4 störar med sadelgjord. 15,0 meter diameter trädkronornas område Minst 10,0 meter avstånd Informellt träd Ovan mark utrymme: Ett informellt träd kräver minst 5,0 meter diameter fritt kronutrymme. Utrymme under mark: 1,5 x 1,5 x 0,8 meter sammanhängande växtbädd med skelettjord under hårdgjorda ytor. Trädstorlek: minst 16-18 cm stamomfång. Lämpliga trädsorter: t.ex. Prunus Sunset Boulevard, Betula utilis var. jacquemontii Markbeläggning: Planteringsyta, trädgaller med trädskydd eller pollare i trafikmiljö eller grusyta med eller utan trädskydd av stålbåge. Beläggningen måste vara enhetlig längs gatan. Uppbindning: 3 störar med sadelgjord. Minst 5,0 meter avstånd 08

Bilaga 1: Stadsmiljöprogram (1999) Varbergs stadskärna (eller innerstad) definieras på olika sätt i olika sammanhang. Enligt Stadsmiljöprogram för Varbergs innerstad från 1999 begränsas stadskärnan av Västra Vallgatan, Norrgatan/Norra Vallgatan, Östra Vallgatan och Södergatan/Södra Vallgatan. Detta är antagligen den mest vedertagna avgränsningen. Ibland förekommer att stadens egentliga, äldre centrum (stadskärnan) i norr begränsas av Engelbrektsgatan. Förslag till Stadsmiljöprogram för Varbergs innerstad från 1999 innehåller i första hand riktlinjer för stadskärnans bebyggelse. Stadsmiljöprogrammet innehåller också Riktlinjer för gaturummets detaljutformning och möblering avseende stadens golv, väggar, rum och belysning. En sammanfattning av Riktlinjerna för gaturummets detaljutformning och möblering (1999) kan göras enligt följande: Gatans möblering och beläggning ska harmoniera med byggnaderna och stadsmiljön. Gatorna i stadskärnan ska vara belagda med natursten, i princip storgatsten på körbanorna och smågatsten på cykel- och gångytor. Butiksskyltar ska utformas utifrån byggnadens arkitektoniska och kulturhistoriska värden, de får inte dominera bilden av en byggnad. Vägmärken och vägmarkeringar ska undvikas, eventuella skyltar ska placeras med omsorg, skyltarnas storlek ska vara anpassade efter hur fort de som ska informeras rör sig. Räcken, bänkar, markgaller för träd och pollare m.m. ska ha en enkel konstruktion i gjutjärn och vara målad varbergsgrön (RAL 6012), de ska placeras med omsorg. De bör vara enkla i formen och påverkade av de klassiska idealen med balans och symmetri. Behovet av ordnade cykelparkeringar ska täckas med en tillräcklig mängd cykelparkeringar som ska finnas på lämpliga platser. Sopkorgar och planteringsurnor ska samordnas i utformning med övriga gemensamma möbler. Belysningsstolpar och armaturer bör vara enkla i formen och påverkade av de klassiska idealen med balans och symmetri. Ljuskällan ska ge ett varmt gulvitt ljus. Innerstadens beläggning på gator, trottoarer och torg ska alltså vara natursten. Naturstenen ska i innerstaden ansluta till den tradition som har skapats under 1900-talet. Gatornas beläggning i Varbergs innerstad blev under 1930-talet utbytta från kullersten till huggen storgatsten och smågatsten. Den huggna graniten var till stor del av lokalt ursprung och tillverkad i trakten. Under 1940-talet och framåt har den lokala stenen efterhand blivit kompletterad med sten från sydsvenska väst- och ostkusten. Innerstaden gator ska i framtiden inte trafikeras så intensivt som idag utan bli mer utformade för gående och cyklister. Ovanstående Stadsmiljöprogram för Varbergs innerstad har inte blivit politiskt antagen, men ändå sedan 1999 varit de anvisningar som HGF inom sitt ansvarsområde har försökt följa vid förnyelse och komplettering av innerstadens gatumiljöer. Såväl torg, gågator, gårdsgator och traditionella gator i innerstaden har förnyats i enlighet med stadsmiljöprogrammet. 09

Referenser Arbetsgrupp 1: Andreas Lindqvist - Landskaparkitekt / projektledare, Avdelning Offentliga rummet 2: David Gough - Landskaparkitekt / projektledare, Avdelning Offentliga rummet 3: Liv Sonntag - Stadsträdgårdsmästare / Avdelningschef, Avdelning Offentliga rummet 4: Maria Söderlund - Stadsarkitekt, Stadsbyggnadskontor 5: Jenny Bergström - Enhetschef/Arb led Drift- och anläggning 6: Lennart Derle - Trafikingenjör, Trafik avdelningen Bakgrund för arbetet 1: Riktlinjer för uteserveringar i Varbergs stadskärna (antagen av byggnadsnämnden 2001) http://www2.varberg.se/archive/stadsbyggnadskontor/uteserveringrev18april.pdf 2: Stadsmiljöprogram för Varbergs innerstad, 1999 (ej antagen av byggnadsnämnden) 3: Trädplan över Varbergs centrala delar 1990. Tekniska förvaltningen, parkavdelningen. Samråd 1: Stadsbyggnadskontoret, Varbergs kommun 2: Planeringskontoret, Varbergs kommun 3: Hallandstrafiken AB, Falkenberg 4: Kommunala handikapprådets referensgrupp i Varberg 10