GEODATASPECIFIKATION. Adress. version Markanvändning och Marktäcke. Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

GEODATASPECIFIKATION Adress version Bild Vatten Markanvändning och Marktäcke Markdetaljer Höjd Väg och Järnväg Byggnad Adress Stompunkter

LANTMÄTERIET SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING UPPHOVSMAN DOKUMENTANSVARIG Anna Wallin Tema Adress DOKUMENTNUMMER DOKUMENTDATUM BETECKNING Dnr 505-2016/3028 VERSION FASTSTÄLLD VERSION DOKUMENTDATUM ÄNDRING NAMN 1.0 2015-12-16 Grundversion framtagen Anders Almroth, Göteborgs kommun Anders Carlström, Västerås kommun Eva Wramner, Lunds kommun Jan Karlsson, Hässleholms kommun Johan Reuterham, Lidingö kommun Allan Almqvist, Malmö kommun Karin Ericsson, Lantmäteriet Magnus Linnér, Lantmäteriet Maria Andersson, Lantmäteriet Helena Fyhr, Lantmäteriet Anna Wallin, Lantmäteriet Ulrika Roos, Lantmäteriet 2.0 2016-06-30 Slutversion från projektet Svensk geoprocess. Test1 2017-06-15 Gemensamma klasser utbrutet till eget dokument. Bilaga A kompletterad Intressepunkt utbruten ur adress beskrivs separat i bilaga F Ändringar efter remissynpunkter. Maria Andersson, Lantmäteriet Anna Wallin, Lantmäteriet Anna Wallin, Lantmäteriet Projektet avslutades juni 2016 och Samverkan ansvarar nu för förvaltning och vidareutveckling av geodataspecifikationerna. I version har förbättringar och vidareutvecklingar gjorts jämfört med version 2.0 och version TEST 1. Fortsättningsvis kan det komma att tas fram uppdaterade versioner. Se hemsida för mer information. XML-scheman finns tillgängliga för tester på hemsida www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess

3 (70) Styrgruppen Samverkan I samverkansprojektet utarbetas geodataspecifikationer för nio utvalda geodatateman. Målet med arbetet är att kunna leverera enhetliga geodata oavsett administrativa gränser, vilket bidrar till enklare och effektivare myndighetsutövning för till exempel planarbete, fastighetsbildning och bygglovshantering, miljö- och krisarbete samt infrastrukturbyggande. Figur 1. Enhetliga geodata bidrar till enklare myndighetsservice För att nå målen ingår även en samverkansprocess där samverkansaktiviteter beskrivs och där geodataspecifikationen används i processtegen. Arbetet med att utforma och förvalta specifikationerna bedrivs i samverkan mellan kommuner, Lantmäteriet och för temat andra berörda myndigheter. Introduktion till Geodataspecifikation Adress Specifikationerna baseras i stort på standarden SS-EN ISO 19131:2008, Geografisk information Specifikation av datamängder även om avsteg görs. Specifikationerna utnyttjar både internationella och svenska standarder samt är i möjligaste mån överensstämmande med Inspires dataspecifikationer för motsvarande geodatateman. Inspire är ett EU-direktiv med regler för hur infrastruktur för geodata i EU ska byggas upp. Geodataspecifikationen för tema Adress är ett dokument som tagits fram i samverkan mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och kommunerna. Specifikationen innehåller informationsutbytesmodell och krav på geodata som beskriver belägenhetsadresser enligt den svenska standarden SS 63 70 03:2015. En belägenhetsadress definieras enligt svensk standard bland annat som ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex.populärnamn, postnummer och postort.

4 (70) Styrgruppen Geodataspecifikationen avser de geodata om belägenhetsadresser som Lantmäteriet och kommunerna och övriga aktörer t.ex. Skatteverket och PostNord AB ska utbyta information om. I samband med att tema Adress hanterades, identifierades ett behov av ett nytt objekt, Intressepunkt, som är lokaliserande platser med ett namn. Eftersom Intressepunkt inte är ett adressobjekt och hör till tema Adress specificeras Intressepunkt separat i Bilaga F. Intressepunkt. Geodataspecifikationen skildrar tillsammans med processen ett scenario av temat Adress och ett arbetsflöde där flera aktörer samverkar för att effektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Processen som tas fram inom innehåller en redogörelse av hur samverkan kring insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till. Adressdatas beståndsdelar läses enklast ur kapitel 5 som innehåller en informationsutbytesmodell (grafisk i UML, Unified Modelling Language) inklusive en objekttypskatalog med ingående objekttyper (klasser), deras attribut och relationer till andra objekttyper. Vilka objekttyper och attribut som är obligatoriska eller frivilliga framgår av informationsutbytesmodellen. Både en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog ökar möjligheterna att fler tänkta användare ska kunna förstå adressdatas informationsutbytesmodell. Informationsutbytesmodellen kan ses som en avgränsning av vilka företeelsetyper som ingår i temat. Som underlag och input till framtagning av modellen har kommunala processer studerats, INSPIRE (tema Adress) och den svenska standarden för belägenhetsadress (SS 63 70 03:2015) granskats, samt att viss omvärldsanalys gjorts kring blåljusaktörernas behov, lagstiftning m.m. En mappning är sedan tidigare gjord 1 av adressinformationen mot Inspire och där konstaterades att Inspires modell stämmer väl överens med den svenska modellen för adressinformation. Sammanfattningsvis stämmer Inspires 6 objekttyper väl överens med den svenska modellen för adressinformation. Inspire täcker alla varianter av adressplatsnummer enligt svensk standard för belägenhetsadresser. Det saknas enstaka attribut t.ex. alternativa identiteter på adresser, eftersom det i Sverige inte finns några allmänt kända alternativa identiteter. Kommunindelning saknas som objekt i grunddata men kan tillhandahållas vid leverans. Specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman som tas fram i Svensk geoprocess är tänkta att kunna användas för utbyte av geodata i många olika sammanhang. Detta medför att de i mångt och mycket har karaktären av en bruttolista av allt som kan tänkas utbytas enligt specifikationernas teman. Verksamhetsregler som i många fall kan ses som tekniska realiseringar av avtal eller överenskommelser är inte en del av då det skulle begränsa möjliga användningsområden för specifikationer med mera. Detta innebär dock att man i många fall kommer att behöva göra begränsningar av vad ur specifikationer som får utbytas och tydligare regler kring hur detta ska ske. Visar det sig att samma begränsningar och striktare regler kring utbyte återkommer i många fall nationellt sett, så är det en fråga för Samverkan att besluta om dessa begränsningar och striktare 1 Inventering av Lantmäteriets grunddata mot Inspires dataspecifikationer. Utarbetad av J.M Paasch m.fl. på Lantmäteriet, 2014-12-19.

5 (70) Styrgruppen regler ska införlivas i specifikationer, informationsutbytesmodeller och XML-scheman. Krav på data enligt denna specifikation uttrycks i respektive tillämpligt avsnitt av specifikationen. Krav skrivs på egen rad med fet stil i röd färg undantaget datakvalitetskrav. Rekommendationer skrivs på egen rad med fet stil i blå färg. Datakvalitetskrav uttrycks i tabellform enligt den internationella datakvalitetsstandarden SS-EN ISO 19157:2013, Geografisk information Datakvalitet under avsnitt 7 i geodataspecifikationen. Denna geodataspecifikation är tillgänglig som ett dokument (.pdf) från www.lantmateriet.se/svenskgeoprocess.

6 (70) Styrgruppen Innehållsförteckning 1 GEODATASPECIFIKATIONENS OMFATTNING 8 2 ÖVERSIKT 8 2.1 Information om geodataspecifikationen 8 2.2 Information om Adressdata 14 3 ADRESSDATAS OMFATTNING 15 4 IDENTIFIERING AV SPECIFIKATION ADRESS 15 5 DATAINNEHÅLL OCH STRUKTUR 16 5.1 Beskrivande text 16 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 16 5.3 av Basmodell 18 5.4 av Adress 23 5.5 Ordning på attribut och roller 28 6 REFERENSSYSTEM 28 6.1 Plansystem 28 6.2 Höjdsystem 28 7 KVALITETSKRAV 29 7.1 Datakvalitet 29 8 METADATA 30 9 TILLHANDAHÅLLANDE 30 9.1 Leveransformat 30 10 DATAFÅNGST OCH UNDERHÅLL 30

7 (70) Styrgruppen 11 PRESENTATIONSREGLER 31 12 ÖVRIG INFORMATION 31 13 REFERENSER 31 13.1 HMK Handbok för mät och kartfrågor 31 13.2 Standarder och tekniska rapporter utgivna genom SIS 31 13.3 Övriga referenser 32 BILAGA A TEST AV SPECIFIKATIONSUPPFYLLELSE 33 BILAGA B. FULLSTÄNDIG INFORMATIONSUTBYTESMODELL ADRESS 35 BILAGA C. OBJEKTTYPSKATALOG ADRESS 36 BILAGA D. KRAV OCH REKOMMENDATIONER 61 BILAGA E. RELATIONER TILL SPECIFIKATIONER ELLER DATAMÄNGDER SOM EJ OMFATTAS AV SVENSK GEOPROCESS. 62 BILAGA F. INTRESSEPUNKT 63 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog 64 Objekttypskatalog Intressepunkt 66

8 (70) Styrgruppen 1 Geodataspecifikationens omfattning Detta dokument utgör en gemensam geodataspecifikation för utbyte av Belägenhetsadress som framställts på uppdrag av Lantmäteriet, kommunerna, SKL och andra myndigheter. 2 Översikt 2.1 Information om geodataspecifikationen Titel Geodataspecifikation Adress Datum Ansvarig part Lantmäteriet i samverkan med kommuner och SKL Lantmäteriet, Division Geodata, enheten Geografisk information och sektionen Topografiska data. Adress 801 82 Gävle Telefon 0771 63 63 63 E-post svenskgeoprocess@lm.se URL http://www.lantmateriet.se Språk Svenska Ämnesområde Syfte 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Specifikation av de nationella krav som ställs på utbyte av belägenhetsadresser mellan kommuner, leverantörer och myndigheter. Utbyte kan avse både från producent till informationsägare och från informationsägare till användare. Denna geodataspecifikation riktar sig i första hand till dataproducenter, systemleverantörer och systemutvecklare som ansvarar för att utbyta datamängder enligt denna specifikation. Geodataspecifikationen ska också kunna vara ett stöd för användare av data i att få större förståelse för framförallt levererade datamängders användbarhet.

9 (70) Styrgruppen 2.1.1 Termer och ar Termerna är uppdelade i två tabeller. Tabell 1 beskriver termer från denna specifikation, Tabell 2 innehåller generella termer som används i flera specifikationer. Källa om annan än anges inom hakparentes [ ] efter. Tabell 1. Temaspecifika termer Termer ur Geodataspecifikation Adress Adress er (och eventuella kommentarer) Adress Med adress avses belägenhetsadress i den här specifikationen. Strukturerad information som medger otvetydig bestämning av ett objekt med syftet att detta ska kunna identifieras och lägesbestämmas. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Belägenhetsadress En belägenhetsadress är ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Anger var en geografisk plats är belägenhet. Belägenhetsadressen är en strukturerad och unik sammanställning av de namn och andra beteckningar, så kallade adresskomponenter (kommun, geografisk kommundel, adressområde, adressplats) som behövs för att man ska hitta rätt. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex. populärnamn, postnummer och postort. Adressområde Adressplats Byadressområde Gatuadressområde Närliggande begrepp är folkbokföringsadress och postadress. Dessa begrepp ska inte förväxlas med belägenhetsadress. För adressering skapat geografiskt område inom en geografisk kommundel. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Adresserbart objekt som utgörs av en geografisk plats. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Adressområde där byadresser eller gårdsadresser tillämpas. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Adressområde där gatuadresser tillämpas.

10 (70) Styrgruppen [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Gårdsadressområde Geografisk kommundel Metertalsadressområde Populärnamn Adressområde inom ett byadressområde där gårdsadresser tillämpas. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Geografiskt avgränsat område som uppstått genom indelning av en kommun Anm. 1: Hela kommunen består av geografiska kommundelar. Anm. 2: Med en (icke geografisk) kommundel avses vanligen ett område som inte nödvändigtvis är geografiskt väldefinierat. Anm. 3: När en kommun inte har indelats i geografiska kommundelar betraktas hela kommunen som en enda geografisk kommundel. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Adressområde där metertalsadresser tillämpas. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Ett populärnamn är ett namn som inte är en adress men som används som ett komplement till belägenhetsadressen för att identifiera en eller en samling av adressplatser Anm: Ett populärnamn identifierar en adressplats utan att ange dess läge så som en belägenhetsadress gör. [Svensk standard för belägenhetsadresser, SS 637003:2015] Tabell 2. Generella termer i Generella termer Term Abstrakt klass Applikationsschema Association Attribut Attributtyp (och eventuella kommentarer) klass som inte motsvarar en verklig företeelse [Ekvator] Kommentar: representerar gemensamma egenskaper för klasser t.ex. attribut och roller. formell av datastruktur, regler och innehåll för information inom ett visst tillämpningsområde [Ekvator] samband mellan klasser egenskap för en klass beskriven genom de värden den kan anta [Ekvator] Kommentar: Ett värde som representerar det observerade värdet av en Egenskap hos en Företeelse typ av karakteristik eller för en objekttyp [Ekvator]

11 (70) Styrgruppen Baskarta Baskarteområde Begreppsmodell Datamodell Egenskap Företeelse Företeelsetyp Geodataspecifikation Informationsmodell Informationsutbytesmodell Kvalitetsmått Kvalitetsparameter Kvalitetstema Kodlista Metadata karta som har ett för ändamålet anpassat innehåll och som utgör underlag för fortsatt kartframställning vid planering, projektering och redovisning [Ekvator]. område som ajourhålls med storskalig kartinformation, t.ex. inom tätortsområde eller inom område där kartunderlag för grundkarta, nybyggnadskarta eller förrättningskarta tas fram. modell som beskriver begrepp, deras egenskaper och inbördes relationer [Ekvator]] på logisk nivå över hur data är organiserade i en databas [GIS-ordbok] specifikation av värdedomän och de operationer som är tilllåtna på värdena [Ekvator] Kommentar: I UML representeras en datatyp av en klass vars dataförekomster inte har egen identitet Exempel: SG_Namn, Boolean (sant/falskt) inneboende karakteristik hos en företeelse som kan användas för att beskriva företeelsen och/eller särskilja en företeelse från en annan någonting som finns i den verkliga världen eller en tänkt värld och som kan avgränsas som en egen enhet [Ekvator] grupp av Företeelser med samma egenskaper dokument som beskriver alla krav som ställs på datamängder. Krav avser struktur på data vid utbyte, obligatoriska element samt datakvalitetskrav. begreppsmodell som beskriver de olika objekttyper som är av intresse för en viss verksamhet [Ekvator] Informationsmodell specifikt anpassad för informationsutbyte kvantitativ bestämning som ligger till grund för utvärderingen av en kvalitetsparameter [HMK Ordlista] detaljerad indelning av geodatakvalitetens olika aspekter; grupperas ihop till kvalitetsteman och mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista] övergripande indelning av geodatakvalitetens olika aspekter (aktualitet, fullständighet, användbarhet etc.); delas in i kvalitetsparametrar, som mäts med kvalitetsmått [HMK Ordlista] diskret värdedomän där varje värde tilldelats en inom listan unik beteckning [Ekvator] data som definierar och beskriver andra data [Ekvator]

12 (70) Styrgruppen Kommentar: Metadata kan förekomma både på datamängdsnivå och objekttypsnivå samt av tjänster. Modellelement Multiplicitet Objekt Objekttyp Objekttypskatalog Yttäcke komponent som bygger upp en modell. Exempel: Objekttyper, associationer och datatyper. Anger hur många förekomster som ska eller kan förekomma representation av en företeelse i den verkliga världen [Ekvator] abstraktion av en grupp av företeelser med likartade egenskaper [Ekvator] förteckning över objekttyper samt deras attribut- och sambandsanalyser [Ekvator] ett rumsligt objekt som genom sin funktion returnerar värden från sin värdemängd för alla direkta positioner inom sin rumsliga, och/eller tidsmässiga utsträckning, i enlighet med ISO 19123:2007. [Inspire 1089/2010 tillägg 1289] Kommentar: den svenska översättningen av Coverage kan ge syftningsfel, även linje och punkt-format kan förekomma Tabell 3. Källor GIS-Ordbok GIS-Ordbok SIS/STANLI (TK 323) Samverkande GIS med ISO 19100 En handbok om tekniskt ramverk för geografisk information, utg 1, 2004 HMK Ordlista HMK Ordlista och förkortningar, juni 2015 Inspire 1089/2010 Ekvator förordning (EU) nr 1089/2010 om genomförande av direktiv 2007/2/EG vad gäller interoperabilitet för rumsliga datamängder och datatjänster termdatabas med geodatarelaterade termer från svenska standarder, tekniska rapporter, tekniska specifikationer och andra rapporter på geodataområdet samt översatta termer från ISO/TC 211 Multi-lingual glossary of terms. Exempel: Svensk standard (SS), för geografisk information i serien 63 70 00 och teknisk rapporter (TR) utgivna av SIS, t.ex. 23, 24, 25, 26 2.1.2 Förkortningar Tabell 4. Förkortningar ABT BSAB DGNSS Adress, Byggnad,Topografi. Byggandets Samordning AB, kodsystem för beteckning av byggdelar eller produktionsresultat Differentiell GNSS. Relativ GNSS-mätning där korrektioner för systematiska felkällor beräknas på referensstation och

13 (70) Styrgruppen sänds till mobila GNSS-mottagare, som korrigerar sina mätningar. EPSG GALILEO GLONASS GML GNSS GPS GUID European Petroleum Survey Group, allmänt använd databas med koder över referenssystem [HMK ordlista modifierad] Europeiskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Globalnaja navigatsionnaja sputnikovaja sistema Ryskt satellitbaserat positioneringssystem Geographic Markup Language, en profil av XML med fördefinierad hantering av geometrier och referenssystem med mera. Global Navigation Satellite System. Samlingsbegrepp för satellitbaserade navigations- och positioneringssystem [HMK ordlista] Global Positioning System. Amerikanskt satellitbaserat positioneringssystem [HMK ordlista] Globally Unique Identifier. Version av UUID GUM HMK Nätverks-RTK OGC Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement. Inter-nationell standard för mätosäkerhet.[hmk-ordlista] Handbok i mät- och kartfrågor. Samverkan mellan Lantmäteriet och andra myndigheter, främst kommuner och Trafikverket, som arbetar för enhetlig och standardiserad insamling av geodata i form av handböcker. Se HMK:s hemsida http://www.lantmateriet.se/hmk Bärvågsmätning i realtid med flera permanent placerade referensstationer som samverkar för att optimera hanteringen av felkällor The Open Geospatial Consortium internationell standardiseringsorganisation för geodata [HMK ordlista] RH 2000 Rikets Höjdsystem 2000 RMS RTK SKL SWEREF 99 SWEREF 99 TM Root Mean Square, en typ av (kvadratiskt) medeltal [HMK- Ordlista] Real Time Kinematic, bärvågsmätning i realtid. Sveriges Kommuner och Landsting Swedish Reference Frame 1999, svensk realisering av det europeiska geodetiska referenssystemet ETRS 89 Swedish Reference Frame 1999 Transversal Mercator, nationellt plant koordinatsystem erhållet genom projektion av SWEREF 99

14 (70) Styrgruppen SWEREF 99 dd mm UML URI UUID XML Swedish Reference Frame 1999, nationella plana koordinatsystem (12 stycken) för storskaliga tillämpningar erhållna genom projektion av SWEREF 99 Unified Modeling Language, modelleringsspråk som i används för att grafiskt utrycka informationsutbytesmodeller Uniform Resource Identifier, identifierare av resurs Universal Unique IDentifier extensible Markup Language, textbaserat överföringsformat för data där man själv definierar struktur och regler för data med hjälp av ett XML-schema (.xsd). I huvudsak avsett för att vara maskinläsbart men kan även läsas av människor. 2.2 Information om Adressdata Namn Adress Förkortning - av innehåll Adressdata beskriver belägenhetsadresser som består av geografiska kommundelar, adressområden, adressplatser med tillhörande geografiskt läge, adresstyper samt namn och andra egenskaper. I Fastighetsregistrets Adressdel finns aktuell information om belägenhetsadresser. En belägenhetsadress definieras enligt svensk standard SS 637003:2015, bland annat som ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater. Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, t.ex.populärnamn, postnummer och postort. Utsträckning i tid och rum Syfte Rikstäckande Adress specifikation beskriver data om belägenhetsadresser som behövs som underlag vid framförallt planering, bygglovshantering, miljöarbete, krisarbete, infrastrukturbyggande, fastighetsbildning och folkbokföring. Genom att adressen har ett geografiskt läge (koordinater) kan de tillsammans med annan information användas i geografiska informationssystem (GIS). Exempel på användningsområden är bilnavigering och ruttplanering. Blåljusorganisationerna i Sverige samt SOS-alarm är viktiga exempel på användare av adresser och dess geografiska läge.

15 (70) Styrgruppen 3 Adressdatas omfattning Specifikationen anger inga delomfattningar, innehåller bara den generella omfattningen. 4 Identifiering av specifikation Adress Titel Adress Alternativ titel Adress Versionsnummer Sammanfattning Syfte Adressdata beskriver de ingående klasserna i en belägenhetsadress. Genom enkelt tillgängliga och väl beskrivna data ökar möjligheterna att både snabbt och effektivt fatta rätt beslut och minimera riskerna att felaktiga beslut fattas i brist på underlag eller på grund av att underlaget tolkas fel. Adressdata bidrar till att annan myndighetsutövning underlättas. Adressinformation ingår i flera andra myndigheters uppdrag, t.ex. Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, SCB:s verksamhet med hushålls- och bostadsstatistik, SOS Alarms och blåljusaktörernas verksamhet samt PostNords verksamhet med postnummersättning. Adresserna är också en viktig del i kommunernas ansvar att registrera lägenhetsinformation i lägenhetsregistret. Ämnesområde Typ av geometrisk representation 013 Positionering Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. 001 Vektor Ämnesområde ur den nationella metadataprofilen. Rumslig upplösning - Kompletterande information För ajourhållningen av Adressdata finns handböcker tillgängliga på Lantmäteriets webbplats www.lantmateriet.se

16 (70) Styrgruppen 5 Datainnehåll och struktur 5.1 Beskrivande text I kapitel 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog nedan, beskrivs i detalj alla ingående objekttyper, attribut och roller som ingår i adressdata. sker med hjälp av figurer (UML-diagram), förklarande text och en textversion av objekttypskatalog i bilaga C. Fullständig modell och objekttypskatalog presenteras på webbplatsen. Informationsutbytesmodellen är dokumenterad med UML (www.uml.org) och är framförallt avsedd att vara läsbar för människor och är därför i vissa avseenden inte konsekvent eller tekniskt korrekt modellerad. Se Bilaga B i Geodataspecifikation Basmodell för information om hur UML har använts i. 5.1.1 Sammanfattning av förändringar Version 2.0 till version test1 - Intressepunkt har tagits bort från Adress och har en egen modell under IP_Intressepunkt - ny datatyp för attribut med namn SG_Namn som ingår i Basmodell - ny geometrimodell GE_Geometri - ny kodlista Adress_Status - populärnamn är ändrat till adressplatsnamn - Modellen ändrats för Adressområdestyper. Istället för att ha adressområdestyperna som subklasser till AR_Adressområde har att nytt attribut skapats i AR_Adressområde, adressområdetyp och - ny kodlista AR_AdressområdeTyp. AR_Gårdsadressområde är dock en egen klass eftersom det ligger inom viss typ av adressområde, Byadressområde. - En adressplats kan antingen höra till ett adressområde eller till ett gårdsadressområde som ligger inom ett byadressområde. - I övrigt har enstaka korrektioner av attributnamn, rollnamn och multipliciteter gjorts. Version test1 till version - Benämningen på attributet adressplatsnamn har ändrats tillbaka till populärnamn - nytt attribut adressattanläggning - ny kodlista AR_ AdressattanläggningTyp - benämningen på attributet punktgeometri har ändrats till geometri - benämningen på attributet ytgeometri har ändrats till geometri - datayp för geometri är ändrad till GM_Point och GM_Surface - nytt attribut geometrimetadata - klassen AR_Kommun är en subtyp till SG_BasKlass - rollnamnen har ändrats - å,ä,ö i klassnamn och attributnamn ändrade till a, a respektive o - nytt attribut coclass 5.2 Informationsutbytesmodell och objekttypskatalog Inom finns nio teman Bild, Vatten, Marktäcke/Markanvändning, Markdetaljer, Höjd, Väg/Järnväg, Byggnad, Adress samt Stompunkter. Varje temas informationsutbytesmodell är indelad i ett eller flera paket. Utöver detta finns även ett

17 (70) Styrgruppen gemensamt paket som används av alla informationsutbytesmodeller som beskrivs i Geodataspecifikation Basmodell. informationsutbytesmodeller är ursprungligen skapade för att visa informationen utifrån ett verksamhetsperspektiv vilket redovisats i tidigare versioner av specifikationerna. För att kunna skapa datautbytesmodeller i form av XML-scheman motsvarande informationsutbytesmodellerna har en del avgränsningar och uppdelningar behövt göras. Dessa nya informationsutbytesmodeller är de som från och med version 3 redovisas i specifikationen. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur utbytet av information sker och tillhandahålls tillsammans med XML-scheman via projektets hemsida www.lantmäteriet.se/svenskgeoprocess. Informationsutbytesmodellen är uppdelad i flera figurer för att belysa de olika delarna av modellen. Fullständig informationsutbytesmodell och objekttypskatalog återfinns på webbplatsen med kopia i Bilaga B och C. Informationsutbytesmodellerna beskriver hur strukturen ser ut i utbytet av information. I objekttypskatalogen för tema Adress ingår endast objekttyper skapade för adressdata. Gemensamma klasser och importerade objekttyper, kodlistor och datatyper från standarder och Inspire beskrivs i dokumentet Basmodell och motsvarande Inspire-specifikation. Kodlistorna är utökningsbara men för att datautbyte ska kunna ske smidigt inom samverkan ska den nya versionen av kodlistan stämmas av med intressenter för samsyn. Färgsättning av modellelement görs enligt figur nedan. Vita klasser för temats information, grå klasser andra temans och gula klasser för importerade klasser från standarder och Inspire. Figur 2. Färgsättning av klasser i diagram. Annan objekttyp kommer från annat tema eller basmodell. Importerade objekttyper kommer från standarder, Inspire o.dyl.

18 (70) Styrgruppen Krav 1 Krav 2 Krav 3 Krav 4 Krav 5 Krav 6 Informationsutbytesmodellens obligatoriska attribut och associationer ska finnas med i datamängd enligt denna geodataspecifikation. Informationsutbytesmodellens angivelser om multiplicitet ska följas för datamängder enligt denna geodataspecifikation. Endast värden från kodlistor ska användas för attribut vars typ är en kodlista. Kodlistor är utökningsbara. Utökad kodlista ska tillhandahållas av ansvarig part. Koder/värden i utökade kodlistor ska inte stå i konflikt med värden i ursprunglig kodlista. Utökning av kodlistor ska ske i samverkan mellan alla identifierade intressenter. Rekommendation 1 Gemensamma kodlistor ska förvaltas av Lantmäteriet. 5.3 av Basmodell För att skapa enhetlighet bland de specifikationer som tas fram inom har en uppsättning gemensamma objekttyper, datatyper och kodlistor skapats som kan användas av alla specifikationer. Gemensamma klasser, datatyper och kodlistor har prefixet SG_. De gemensamma klasserna medför att identifierare, livscykelinformation, geometrier och av datamängder och metadata hanteras enhetligt. De gemensamma modellerna beskrivs tillsammans med importerade element från Inspire i Geodataspecifikation Basmodell med motsvarande numrering. 5.3.1 BasKlass SG_BasKlass är en abstrakt klass som äger de mest grundläggande attributen som krävs vid utbyte av geodata. SG_BasKlass tillför via arv dessa attribut till objekttyper som inte är en utökning av Inspire såsom objekttyper tillhörande Adress och vissa objekttyper i andra teman. SG_BasKlass har två obligatoriska attribut, identitet och datum för då objektets version skapades eller blir giltigt. Identitet beskrivs med datatypen Identifier som kommer från Inspire och består av en namespace (namnrymd) och localid som tillsammans ger ett unikt id. 5.3.2 Identifierare Alla objekt som levereras enligt Svensk Geoprocess ska ha en unik identitet som inte byts ut under dess giltighetstid. Med objekt menas den realisering av den verkliga företeelsen. Vid förändringar av objektet behålls den unika identiteten men objektet representeras av en ny version. Svensk Geoprocess utnyttjar Inspires datatyp Identifier som med namespace och localid bygger upp en unik identitet. UUID är en universellt unik identifierare bestående av 32 hexadecimala tecken separerade i fem grupper av bindestreck (-). Lantmäteriet har i sina Inspiretjänster valt att representera namespace med land.organisation.tema

19 (70) Styrgruppen Krav 7 Krav 8 Krav 9 Alla vektorobjekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation ska ha en identifierare (Id) Identifierare ska vara av typen Identifier [Inspire - Generic conceptual model BaseTypes] Identifieraren ska vara unik och stabil över objektets livstid. [Insire Base Types:identifier, note 3] Rekommendation 2 LocalId som är ett attribut till typen Identifier anges med typen UUID [ISO/IEC 9834-8:2005]. 5.3.3 Livscykelinformation Vid nyskapande av objekt anges skapandedatum i beginlifespanversion, om versionid i datatypen Identifier används ska 1 anges för den första versionen. Då en ny version skapas anges datum och tid för endlifespanversion på den utbytta versionen av objektet. I den nya versionen räknas talet i versionid upp +1 och beginlifespanversion får det datum när den nya versionen blir gällande. Denna version ska vara unik, localid och namespace behålls. Krav 10 Då attributet endlifespanversion förekommer får dess värde inte inträffa före värdet attributet beginlifespanversion. Rekommendation 3 Datum, för när objekt skapades i databas hos ansvarig part, används för attributet beginlifespanversion och alla objekt i en datamängd enligt denna geodataspecifikation 5.3.4 Textfält Det finns olika sätt att representera text. Vanlig text representeras av datatypen CharacterString. Inspire använder datatypen PT_FreeText där språkkod ska anges. 5.3.5 Projekt SG_Projekt är en objekttyp som kan användas för att hålla information om ett projekt eller uppdrag. SG_Projekt innehåller flera attribut som redovisar kontaktuppgifter till myndigheter, kommuner och företag som på något sätt deltar i projekten som utförare eller beställare. Informationen levereras genom en datatyp RelatedParty, vilken importerats från Inspire Generic Conceptual Model. SG_Projekt har flera subtyper som används i underordnade nivåer i informationsutbytesmodellen. projektid är också en viktig komponent för att bygga upp unika identiteter för enskilda identiteter tillhörande filer och delområden. Adress berörs inte av projekt. 5.3.6 Kontaktuppgifter Ansvarig organisation registreras på olika sätt inom. För projekt inom flygbild, höjd och stompunkter kan uppgifter om ansvarig organisation anges för ägare, producent och uppdragsgivare. För levererade datamängder anges grundläggande metadata enligt den svenska metadataprofilen. För geometrierna kan ansvarig organisation och utförare anges för inmätningen.

20 (70) Styrgruppen 5.3.7 Extern referens Företeelser kan representeras på olika sätt för olika ändamål. Ett objekt i en databas kan referera till ett annat objekt genom datatypen ExternalReference. en kommer från Inspires byggnadsmodell. 5.3.8 Okända värden För okända eller utelämnade värden används den inbyggda funktionen nillable från XML-schemaspecifikationen från W3C. Funktionen med nil ersätter det utelämnade värdet och anges med booleanvärdet true samt anledningen till utelämnandet enligt värdelistan nilreason. Anledningen kan t.ex. vara att värdet saknas eller är okänt. Alla obligatoriska element i XML-scheman är nillable utom identiteten. 5.3.9 Koordinatsystem För att hantera koordinatsystem används de inbyggda funktionerna i GML där varje geometri har ett koordinatsystem. Referenssystemet för plankoordinater anges med EPSG-kod (se kapitel 6 i Geodataspecifikation Basmodell) och dimension =2. För 3Dgeometrier anges plansystemet men dimension sätts =3. Höjdsystem anges med attribut för datamängd. Koordinatsystem för plan och dimension anges även för Datamängd. 5.3.10 CoClass CoClass ersätter under hösten 2017 BSAB 96. CoClass användningsområde är den byggda miljön. Om det finns en korresponderande CoClass-kod anges denna. Klassificering sker med 7 tabeller där tabellerna innehåller 3 generaliseringsnivåer. 5.3.11 Geometri behandlar geometri som en egenskap till en företeelse. Detta ger möjlighet att representera en företeelse med flera olika geometrier efter olika verksamheters behov. Som exempel kan en byggnad representeras av geometrin för takkant i 2D eller som 3D med alla byggnadens ingående former. Det finns möjlighet att beskriva lägesosäkerheten för en enskild geometri i både plan och höjd. Specifika metadata för inmätningen kan anges för respektive geometri. Svensk Geoprocess använder begreppet lägesosäkerhet för geometrier. Lägesosäkerhet uttrycks som standardosäkerhet, RMSE och beskrivs i HMK-Geodatakvalitet. För kvalitetsrapportering används begreppet noggrannhet för att stämma överens med kvalitetsstandarden. Hur begreppen förhåller sig till varandra finns beskrivet på Lantmäteriets webbplats. Mätningsanvisningarna är ett komplement till geodataspecifikationer och beskriver geometrisk representation vid utbyte. 5.3.11.1 Kropp Geometri som har utbredning i 3 dimensioner. 5.3.11.2 Ytgeometri Ytor kan representeras av informationsbärande polygoner med eventuella uteslutande inre polygoner (hål).

21 (70) Styrgruppen Ytor kan även representeras av slutna linjegeometrier tillsammans med en informationsbärande centroidpunkt. Linjen kan i sig bära information och vara ett eget objekt. Centroidpunkten ska ligga inom ytan och det måste finnas omkringliggande kantlinjer runt centroidpunkten för att kunna bilda en yta. För att bilda en sluten yta där kantlinjer saknas används tätningslinje, dvs en fiktiv linje utan information. 5.3.11.3 Linjegeometri Linjeobjekt representeras av en ordnad följd koordinatsatta brytpunkter (punktgeometrier). Kontinuerliga linjeobjekt t.ex. kurvor, cirkelbågar och klotoider transformeras till denna form för utbyte. Enbart utvalda linjegeometrier kan representera de objekt som i sig kan klassificeras som ytor men inte har krav på ytbildning. I specifikation för Markdetaljer finns exempel på mittlinjer och kantlinjer. 5.3.11.4 Punktgeometri Punktobjekt representeras geometriskt med ett koordinatpar för 2D samt med höjdvärde om det är 3D. 5.3.11.5 Metadata för geometri Geometrins kvalitet beror till stor del på hur inmätning skett samt var på objektet inmätning skett, detta anges med attribut. I dokumentet Mätningsanvisningar beskrivs hur objekten representeras geometriskt. I vissa fall kan en företeelse vara skymd, helt eller delvis, i en flygbild eller ett ortofoto och den som skapar geometrin gör en uppskattning av geometrin utifrån erfarenhet, regler och/eller andra indikatorer i bilden. När så inträffar skall attributet osakertlage sättas till True och attributet osakertlageanledning skall anges. 5.3.12 Höjd och 3D Objektets höjd över havet och objekt beskrivna med 3 dimensioner beskrivs med olika modeller. Höjd mäts idag inom olika verksamheter och på olika sätt, allt ifrån enstaka objekt till flygburen laserskanning över stora områden. Höjd som ett attribut (2D). Ett objekts höjd kan beskrivas på 2 sätt o o Absolut höjd beskriver objektets höjd över havet Relativ höjd beskriver objektets höjd över marken Geometri med höjdvärden. o o Höjd kan anges som ett höjdvärde på en punkt och på brytpunkter ingående i en linje eller en yta (2,5D). Höjd kan representeras av en tredimensionell geometri, s.k. kropp (3D). I de fall mer yttäckande höjddatainsamling görs rekommenderas att resultatet uttrycks som en höjdmodell enligt geodataspecifikationen Höjd. För mer information om punkthöjder som referenshöjder se geodataspecifikationerna Höjd och Stompunkter. Hur höjd redovisas på objekt beskrivs i dokumentet Mätningsanvisningar. För adresser finns endast plankoordinater. Ingen anpassning till tredimensionell representation av byggnader sker. Däremot ska adresser kunna kopplas till flera fastigheter vid 3D-fastighetsbildning, både till markfastigheten och till 3D-utrymmet t.ex. en ägarlägenhetsfastighet.

22 (70) Styrgruppen 5.3.13 Namn Ett gemensamt sätt för flera objekttyper att beskriva namn är genom SG_Namn. En datatyp som beskriver namnets status, språk och beslutande myndighet. 5.3.14 Datamängd Geodata levereras som en datamängd som kan variera i storlek alltifrån enstaka objekt till större datamängder. Att leverera geodata via tjänster av fråga-svar-karaktär beskrivs inte i Svensk Geoprocess. Datamängd används av vektordata men inte för bild och vissa höjddata-leveranser och när en datamängd från Inspire ingår i modellen t.ex. Markanvändning och marktäcke. En identitet för datamängden är obligatorisk och metadata är frivilligt men rekommenderas. Datamängd håller information om koordinatsystem i plan och höjdsystem samt dimension. 5.3.14.1 Metadata för datamängd Grundläggande metadata i enlighet med svensk metadataprofil för datamängden ger en överblick över datamängden med syfte, ämnesområde samt identitet och kontaktuppgifter.

23 (70) Styrgruppen 5.4 av Adress class Adress_Datamängd «featuretype» SG_BasObjekttyper::SG_BasKlass «DataSet» SG_BasObjekttyper::SG_Datamangd id: Identifier uttagdatum: DateTime metadata: Any [0..*] koordinatsystemplan: GE_KoordinatsystemPlan hojdsystem: GE_Hojdsystem [0..1] dimension: GE_Dimension [0..1] id: Identifier beginlifespanversion: DateTime endlifespanversion: DateTime [0..1] «DataSet» AR_AdressObjekttyper:: AR_AdressDatamangd bestarav 1..* «FeatureType» AR_AdressObjekttyper::AR_GeografiskKommundel kommundelnamn: SG_Namn [1..*] {ordered} status: AdressStatus geometri: GM_Surface [0..1] geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] coclass: SG_CoClass [0..1] liggerinom 1 «featuretype» tillhor AR_AdressObjekttyper:: AR_Kommun 1 kommunkod: CharacterString coclass: SG_CoClass [0..1] «FeatureType» AR_AdressObjekttyper::AR_Adressplats /adressplatsbeteckning: CharacterString popularnamn: SG_Namn [0..*] {ordered} adressnummer: CharacterString bokstavtillagg: CharacterString [0..1] lagetillagg: AR_LageTillagg [0..1] lagetillaggnummer: Integer [0..1] adressplatstyp: AR_AdressplatsTyp insamlinglage: AR_AdressplatsPunktlage avvikerfranstandarden: Boolean postnummer: Integer [0..1] postort: CharacterString [0..1] giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus geometri: GM_Point geometrimetadata: GE_GeometriMetadata coclass: SG_CoClass [0..1] har 0..1 «featuretype» AR_AdressObjekttyper::AR_AdressattAnlaggning anlaggningstyp: AR_AdressattanlaggningTyp anmarkningstext: string [0..1] {eller} «FeatureType» AR_AdressObjekttyper::AR_Adressomrade adressomradenamn: SG_Namn [1..*] {ordered} adressomradetyp: AR_AdressomradeTyp hortill giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus 1 geometri: GM_Surface [0..1] geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] coclass: SG_CoClass [0..1] liggerinom 1 hortill «FeatureType» 1 AR_AdressObjekttyper::AR_Gardsadressomrade gardsadressnamn: SG_Namn [1..*] {ordered} status: AdressStatus coclass: SG_CoClass [0..1] Figur 3. Datamängd och metadata för Adressdata Figur 3 visar hur datamängder med adressinformation enligt denna specifikation sätts ihop. En belägenhetsadress består av komponenterna kommun, geografisk kommundel, adressområde (och i vissa fall gårdsadressområde) och adressplats. Grunden för belägenhetsadresser är en indelning av Sverige i kommuner. Kommunerna ska i sin tur delas in i namngivna geografiska kommundelar. I många fall omfattas hela kommunen av endast en geografisk kommundel. Inom en geografisk kommundel skapas adressområden som är namn på gator, vägar, eller byar och som används för adressättning. Det finns även gårdsadressområden, som ligger inom ett byadressområde, med namn på gårdar eller mindre bebyggelsegrupper som används i adresser. Adressplatsen anger beteckningen, t.ex. 1A, i adressen samt läget. Läget för samtliga adressplatser anges i form av en punktgeometri. En adressplats kan även innehålla ett populärnamn och postuppgifter, postnummer och postort. Alla adresskomponenterna är egna utbytesobjekt och måste därför registreras/utbytas i viss ordning innan en adressplats kan registreras. Först geografisk kommundel, sedan adressområde och i vissa fall gårdsadressområde och sist adressplatsen.

24 (70) Styrgruppen 5.4.1 Typer av adressområden class Typer_adressområden «FeatureType» AR_GeografiskKommundel kommundelnamn: SG_Namn [1..*] {ordered} status: AdressStatus geometri: GM_Surface [0..1] geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] coclass: SG_CoClass [0..1] liggerinom 1 «FeatureType» AR_Adressomrade adressomradenamn: SG_Namn [1..*] {ordered} adressomradetyp: AR_AdressomradeTyp giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus geometri: GM_Surface [0..1] geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] coclass: SG_CoClass [0..1] «codelist» AR_AdressomradeTyp gatuadressområde metertalsadressområde byadressområde liggerinom 1 «FeatureType» AR_Gardsadressomrade gardsadressnamn: SG_Namn [1..*] {ordered} status: AdressStatus coclass: SG_CoClass [0..1] Figur 4. Olika typer av adressområden. Ett adressområde är ett geografiskt område vars utbredning beskrivs av de adressplatser som tillhör adressområdet. Utbredningen kan även beskrivas med en ytgeometri. Det geografiska området för ett adressområde kan avse en gata, väg eller by. Adressområden kan vara av typen gatuadress, metertalsadress eller byadress. Gårdsadressområden är underordnad ett byadressområde och kan användas för en del av byadressområdet, till exempel en liten bebyggelsegrupp eller en gård, som kan beskrivas med ett gemensamt sammanfattande namn. Namnet på geografiska kommundelar, adressområden, gårdsadressområden och adressplatsnamn ska kunna anges på svenska och Sveriges territoriella minoritetsspråk (samiska och meänkieli).

25 (70) Styrgruppen 5.4.2 Adressplats relation till adressområde class Adressplats_Adressområde «FeatureType» AR_Adressplats /adressplatsbeteckning: CharacterString popularnamn: SG_Namn [0..*] {ordered} adressnummer: CharacterString bokstavtillagg: CharacterString [0..1] lagetillagg: AR_LageTillagg [0..1] lagetillaggnummer: Integer [0..1] adressplatstyp: AR_AdressplatsTyp insamlinglage: AR_AdressplatsPunktlage avvikerfranstandarden: Boolean postnummer: Integer [0..1] postort: CharacterString [0..1] giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus geometri: GM_Point geometrimetadata: GE_GeometriMetadata coclass: SG_CoClass [0..1] {eller} hortill hortill 1 1 «FeatureType» AR_Adressomrade adressomradenamn: SG_Namn [1..*] {ordered} adressomradetyp: AR_AdressomradeTyp giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus geometri: GM_Surface [0..1] geometrimetadata: GE_GeometriMetadata [0..1] coclass: SG_CoClass [0..1] liggerinom 1 «FeatureType» AR_Gardsadressomrade gardsadressnamn: SG_Namn [1..*] {ordered} status: AdressStatus coclass: SG_CoClass [0..1] Figur 5. Adressplats relation till Adressområde När en adressplats registreras anges namnet på gatan, vägen eller byn genom att ange adressområde eller om adressen avser en gård anges namnet på gårdsadressområdet. Typ av adress som är lämpligast för ett visst adressområde avgör typ av adressområde. Ett adressområde kan vara gatuadressområde, metertalsadressområde eller byadressområde. Ett byadressområde kan även ha gårdsadressområden. Inom gatuadressområden tillämpas gatuadressplatser och inom metertalsadressområden tillämpas metertalsadressplatser. Inom ett byadressområde tillämpas byadressplats eller gårdsadressplats i de fall gårdsadressområde finns inom byadressområdet. Se figur 6 nedan. Typer av adressområden Adressplatstyper baserat på adressområdestyp Figur 6. Hierarki för olika typer av adressplatser och adressområden.

26 (70) Styrgruppen 5.4.3 Adressplats relation till registerenhet class Adressplats_registerenhet «FeatureType» AR_Adressplats «conceptual» Registerenhet «conceptual» 3D-utrymme liggerpa 1 anvandsav 0..* /adressplatsbeteckning: CharacterString popularnamn: SG_Namn [0..*] {ordered} adressnummer: CharacterString bokstavtillagg: CharacterString [0..1] lagetillagg: AR_LageTillagg [0..1] lagetillaggnummer: Integer [0..1] adressplatstyp: AR_AdressplatsTyp insamlinglage: AR_AdressplatsPunktlage avvikerfranstandarden: Boolean postnummer: Integer [0..1] postort: CharacterString [0..1] giltigfran: DateTime [0..1] status: AdressStatus geometri: GM_Point geometrimetadata: GE_GeometriMetadata coclass: SG_CoClass [0..1] Figur 7. Adressplats relation till Registerenhet. En registerenhet kan vara en fastighet eller samfällighet. I nedanstående används begreppet fastighet. En fastighet består av en eller flera enhetsområden och/eller enhetsutrymmen. Ett enhetsområde är en vanlig fastighet på marken. Ett enhetsutrymme är 3D-utrymme som urholkar en eller flera enhetsområden. Se figur 8 Ex. Ägarlägenhetsfastighet, Byggnad, Tunnel, Bergrum, Bro och Övrig anläggning Enhetsområden och enhetsutrymmen identifieras med ett unikt områdesnummer inom fastigheten. 1:1 Figur 8. Enhetsområde (1:1) och enhetsutrymmen (1:3, 1:4, 1:5). För att ge möjlighet att beskriva att flera registerenheter använder en adressplats ska en adressplats kunna kopplas till flera fastigheter, t.ex. både till markfastigheten och till 3D-utrymmet (ägarlägenhetsfastigheten). Detta uttrycks som att 12A liggerpa 1:1 och anvandsav 1:3 och 1:4. 12B liggerpa 1:1 och anvandsav 1:3 och 1:5. Se figur 7 och 8. I normalfallet, dvs. vid 2D-fastighet, ska det inte gå att koppla en adressplats till flera fastigheter och en adressplats har då alltid relationen liggerpa till en registerenhet.

27 (70) Styrgruppen 5.4.4 Adress relation till byggnad och lägenhet En belägenhetsadress kan bara vara kopplad till endast en byggnad medan byggnaden kan vara kopplad till flera belägenhetsadresser. Lägenheterna ska registreras på den ingång/entré till byggnaden där bostadslägenheten är belägen och för varje ingång/entré skall en belägenhetsadress finnas. Om det finns mer än en bostadslägenhet med samma belägenhetsadress, skall ett lägenhetsnummer finnas för varje lägenhet. Figur 9. Principskiss över belägenhetsadress relation till byggnad och lägenhet Hur relationen till byggnad och lägenhet ska utformas kommer att ses över till nästa version av specifikationen. 5.4.5 Beroenden till andra specifikationer pkg SG_AdressPaketBeroenden SG_GemensammaKlasser SG_Byggnad (from SvenskGeoprocess) SS637003:2007 Belägenhetsadresser (from SvenskGeoprocess) SG_Adress Addresses + Addresses (from SvenskGeoprocess) (from Annex I) SG_VägJärnv äg (from SvenskGeoprocess) ISO 19115:2006 Metadata (Corrigendum) ISO 19107:2003 Spatial Schema + Geometry + Topology (from ISO TC211) (from ISO TC211) Figur 10. Paketdiagram visande Adressdatas beroenden.

28 (70) Styrgruppen Adressdata utnyttjar andra standarder och modeller. Detta illustreras genom paketberoenden (figur 10). Adressdatas objekttyper har identifierats ha relationer till objekttyper som återfinns i andra specifikationer inom. I informationsutbytesmodellen beskrivs sambandet med Byggnad. I samverkansprocessen beskrivs sambandet med hanteringen av vägar. 5.5 Ordning på attribut och roller I geodataspecifikationens motsvarande XML-schema hanteras attribut på objekttyper och datatyper på samma sätt som relationer med roller mellan objekttyper. Kodlistor hanteras i ett separat XML-schema. Ordningen på attribut och roller är densamma som i informationsutbytesmodellen och XML-schemana är skrivna med funktionen <sequence> vilket innebär att ordningen alltid ska följas. Attribut på ett modellelement beskrivs alltid först och därefter eventuella roller till andra modellelement. 6 Referenssystem Referenssystemen SWEREF 99 och RH 2000 används inom. Koordinatsystem för plan anges som attribut för datamängd i de flesta fall. Lista på godkända koordinatsystem finns i dokumentet Basmodell i form av tabell med figur för utbredning av lokala zoner. Koordinatsystem i plan anges med EPSG-kod. Temporalt referenssystem anges med UTC +1 eller +2 vintertid/sommartid i de fall det är aktuellt. Transformation till andra referenssystem eller överräkning till andra projektionszoner ska ske med Gtrans eller annan programvara som innehåller godkända algoritmer. Samma temporala referenssystem används för alla omfattningar. Tabellen med EPSG-koder återfinns i Basmodell. 6.1 Plansystem Inom används SWEREF 99 TM eller dess lokala zoner som i många kommunala tillämpningar. Äldre ortofoto och stomnät använder RT 90. 6.2 Höjdsystem I RH 2000 benämns höjden över havet (Normaal Amsterdam Peil) med H. För ytterligare av höjd se motsvarande kapitel i geodataspecifikation Stompunkter. Krav 11 Datamängder enligt denna geodataspecifikation ska tillhandahållas med i SWEREF 99 TM eller SWEREFs lokala zoner och RH 2000.

29 (70) Styrgruppen 7 Kvalitetskrav 7.1 Datakvalitet beskriver hur data ska levereras med gemensamma objekttyper och värdelistor. I Fel! Hittar inte referenskälla. beskrivs hur resultatet av kvalitetsutvärderingen levereras i metadata. Respektive leverantörs krav beskrivs i organisationens egna geodataspecifikation som ska göras tillgänglig för mottagaren. Referenser inom parentes anger Id i bilaga D i ISO 19157 för vilka kvalitetsmått som ska användas vid redovisning av datakvalitet. I HMK-Geodatakvalitet beskrivs utförligare teori och terminologi rörande geodatakvalitet samt exempel på metoder för kvalitetsutvärdering. Flertalet kvalitetsparametrar uttrycks som % vid stickprovskontroll eller kontroll av helheten alternativt som del av helheten vid kontroll av hela datamängden eller en specifik objekttyp, resultatet för respektive datamängd rapporteras i datamängdens metadata. Inom kvalitetsstandarden används termen lägesnoggrannhet, vilket i GUM motsvarar termen lägesosäkerhet som används i HMK. I nedanstående tabeller som följer ISO 19157 har termen lägesnoggrannhet använts inom, för att inte avvika från kvalitetsstandardens terminologi. Tabell 6. Datakvalitetskrav Kvalitetstema Kvalitetsparameter Kvalitetsmått med exempel Logisk konsistens överensstämmelse med logiska regler för en datamängd. Lägesnoggrannhet osäkerhet i positionsangivelser Konceptuell konsistens grad av överensstämmelse avseende det konceptuella (begreppsmässiga) schemat. Domänkonsistens grad av överensstämmelse avseende värdedomän (tilllåtna värden) Absolut noggrannhet osäkerhet i positionsangivelser i förhållande till referenssystemet 100 % av förekomsterna ska överensstämma med informationsutbytesmodellen. (Id 13). 100 % av förekomsterna ska överensstämma med värden i kodlistor. (Id 17). Krav på RMS i plan (Id 47) Krav på RMS i höjd (Id 39) Adressplatsernas koordinater ska vara unika. Annan adressplats får inte vara belägen inom 1 meter från adressplatsen. Om adressen har koppling till byggnad ska adressplatspunkten ligga inom byggnadsytan eller mindre än 10 meter utanför byggnaden. Om flera adresser är knutna till samma byggnad, ska läget för adresskoordinaterna avse ingången i markplan.