Risker. Underlag till ÖP16

Relevanta dokument
HANDLINGSPROGRAM FÖR OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE Antagen KF

Övergripande planer, strategier etc

Preliminär statistik räddningsinsatser Värnamo kommun 2017

Handlingsprogram för olycksförebyggande arbete Antaget av kommunfullmäktige , 124

Underlag för behovsbedömning/ avgränsning av MKB för Detaljplan för Bro 5:22 samt del av Bro 5:10 m.fl. Brotorget Handläggare: Mikaela Nilsson

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län

VAD ÄR KLIMATANPASSNING? LÄNSSTYRELSENS UPPDRAG

SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.

+5 GRADER. Klimatet förändras

Vårt framtida Gnosjö

VA-policy. Oskarshamns kommun

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).

betydande miljöpåverkan

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fall-området, söder om järnvägen, Mantorp, Mjölby kommun

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand PLAN

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) tillhörande detaljplan för Kvarteret Spinnrocken med närområde. inom Gamla staden i Norrköping

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping

Växjö - Europas grönaste stad!

Avtal som berör räddningstjänst är tecknade med nedanstående kommuner, myndigheter organisationer och enskilda:

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING 1(6) Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Fel! Okänt namn. tillhörande detaljplan för kvarteret Kopparkypen

en del av Åby samhälle (Åby Gästgivaregård 2 m.fl.) I Kvillinge socken och kommun (Numera inom Åby i Norrköpings kommun).

B EHOVSBEDÖMNING 1(6) av miljökonsekvensbeskrivning. Långkärrsvägen vid områdets norra gräns med Pukstensvägens brevlådor

B EHOVSBEDÖMNING. del av Saltängen 1:1 med närområde (hotell, kontor, butiker, bostäder) tillhörande detaljplan för. inom Saltängen i Norrköping

Vårt framtida Gnosjö

Gemensam syn på översvämningsrisker

Detta är en checklista för vad som behöver vara med i anmälan.

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Klimatsäkring -P104 samt P105

Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning

B EHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Spinnhuset. (Bostäder, kontor, hotell) inom Saltängen i Norrköping. tillhörande detaljplan för

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

Mats Bergmark. Utvecklingsstrateg, även ansvarig för naturolyckor Biträdande ledare VAKA (Nationella vattenkatastrofgruppen)

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

PM Översvämningsrisker detaljplan Skärgårdsgatan

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSANALYS FASTIGHET VALLMON 11

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

betydande miljöpåverkan

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för kvarteret Opalen. inom Vilbergen i Norrköping

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

BEHOVSBEDÖMNING

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING. Enkelt planförfarande 1(8) SPN 2014/ tillhörande detaljplan för del av fastigheten Smedby 6:1

Dnr: PLAN Behovsbedömning

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS

tillhörande program för del av fastigheten Kanaljorden 1:1 med närområde (Norsholms kanalområde) inom Norsholm i Norrköping

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Detaljplan för Slakthuset 4 och del av Ängaryd 4:1 i Tranås stad Planområde

Bedömning av miljöpåverkan för Planprogram, del av Fallområdet, söder om järnvägen, Mantorp

Behovsbedömning. Ändring av stadsplan för del av Sikagården. (Traversen 4) Falköpings stad. Falköpings tätort

Avgränsning i utredningen

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

BEHOVSBEDÖMNING. Eken 10, Vimmerby kommun, Kalmar län. tillhörande detaljplan för

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Dricksvatten och planoch bygglagen

Ändring av detaljplan för 1183K-A99 Körsbäret 1 m fl

Brandförsvaret är en av hörnstenarna när det gäller hälsa och säkerhet. Andra hörnstenar är sjukvård och polisväsende. HÄLSA OCH SÄKERHET

B EHOVSBEDÖMNING 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för fastigheterna Djurön 1:2 och 1:3 (Djurön 1:163 med närområde)

ANTAGANDEHANDLING. Behovsbedömning. Dnr MOB tillhörande ändring av detaljplan för. del av Hultsfred 3:1 m.fl

Anpassning till ett förändrat klimat

Detaljplan för del av Algutsrum 20:10 m fl Brofästet Öland, västra

Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING. Här infogar du din bild. Den ska få plats i den na ruta. SPN-000/000 1(9) SPN 2014/

1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Bedömningarna som görs i undersökningen är preliminära. Ny kunskap som tillförs planarbetet kan innebära att undersökningen måste omvärderas.

Ändring genom tillägg till byggnadsplan för del av fastigheten Assmundtorp 9:1 (LB33), i Lerums kommun Tillägg 1 Behovsbedömning

B E H O V S B E D Ö M N I N G

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

B EHOVSBEDÖMNING. Åby. Jursla. Programområde. Jursla 1:26 med närområde. tillhörande program inför detaljplan för fastigheten

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Fastigheterna SORBY 2:80 och 2:81 (Spontanidrottsplats) BEHOVSBEDÖMNING

Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Varvet 1, 4, 5, och Östantill 1:3 (Strömsholmen) samt del av Saltängen 1:1 (gamla Tullhuset) inom Gamla staden och Saltängen i Norrköping

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Transkript:

Risker Underlag till ÖP16 20160107 1

Innehåll Innehåll 3 Vad är en risk? 3 Riskfrågor i samhällsplanering 3 Krisberedskap och krishantering 4 Skydd mot olyckor 5 Riskbild 5 Industrier och farliga verksamhet 6 Olyckor med skadade 7 Olyckor med omkomna 8 Räddningsinsatser 8 Sammanvägd riskbild 8 Ett förändrat klimat ger kosekvenser 10 Översvämning 12 Erosion, ras och skred 12 Skyfall 14 Återkomsttid 14 Klimatpåverkan- vatten och avlopp 15 Miljöfarlig verksamhet 17 Farligt gods 18 Radon 20 Underlagshäftet framtaget av: Hanna Torén, Utvecklingsledare Bengt-Göran Ericsson, ekolog Johan Rönnemark, Enhetschef Räddningstjänst Maud Enqvist, Miljö- o hälsoskyddsinspektör Kartor/Layout: Kicki Ankarbranth 2

Vad är en risk? av risk innehåller två huvudkomponenter: sannolikhe- brister. talar om risker och riskreducerande åtgärder. Riskhan- Riskfrågor i samhällsplaneringen Ett robust samhälle byggs till stor del redan i plane- hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till lokalisering. 3

Krisberedskap och krishantering händelser och ha en god krisberedskap. Den regionala - och hälsa. Naturolyckor, pandemier och avbrott eller I stort sett hela samhället är beroende av el, IT, kom- Tyvärr hänger samhällets risker, sårbarheter och beroenden ihop och de sammanfaller ofta. ringar som påverkar kommunen. De områden som påverkar kommunens krisberedskap är bland annat dessa: Teknikutveckling Urbanisering Ökat trygghetsbehov transport som elektroniskt krisberedskapsaspekter. Elektronisk kommunikation är Särskilt utsatt är den kommunikation som används - ringar. 4

Kommunen ska enligt Lag (2003:778) om skydd mot redan i samhällsplaneringen kan stora och små olyck- utvidgning av industriområden. - rebyggande arbetet: Med utgångspunkt i principen om den enskildes eget ansvar att förhindra och hantera olyckor ska Gislaveds kommun proaktivt och preventivt arbeta för att det, relativt jämförbara kommuner, inträffar färre olyckor än förväntat. Enskilda med begränsad förmåga att ta eget ansvar ska särskilt prioriteras. Skydd mot olyckor Riskbild tillsammans med annan tillverknings- och bearbetningsindustri. Riksvägarna 26 och 27, länsvägarna 151 eftersom transporterna med lastbil är dominerande. På dessa vägar transporteras dessutom en stor mängd farliga ämnen varje år. Kommunen korsas även av järnväg genom Kust-till-kust-banan i den norra delen och stad och Värnamo. de mest kända. Närheten till naturen lockar många På lång sikt är visionen ett olycksfritt samhälle. 5

Industrier och farlig verksamhet Sysselsättningen i kommunen domineras av industrin vilket också avspeglar sig i antalet bränder per år. Bränder i industrier riskerar att påverka omgivningen Gislaved, antal brand i byggnad per byggnadstyp 1997-2010 fattning) inträffade i bostäder eller industrier. Det genomsnittliga antalet bränder i byggnader per år var samtidigt 53 stycken. verksamhet enligt LSO: Recticel AB och Plating On olika omfattning. 6

Olyckor med skadade I kommunen är fallolyckor en stor anledning till att invånarna skadas varje år. I genomsnitt vårdas varje år närmare 200 av kommunens invånare på sjukhus minst ett dygn på grund av fall medan 50 personer vårdas brand är lågt men kan uppskattas till mellan 5 och 10 personer per år. de bättre sett till antal per 1000 invånare men skillnaderna är mycket små. I totala antalet personer ligger har många tätorter. ruproducerande kommuner (en statistisk grupp) i Varuproducerande kommuner, orsak fall 1997-2009 Sjukhusvårdade minst ett dygn Kommun Totalt antal personer Antal personer per 1000 invånare och år 0617 Gnosjö 767 5,9 0662 Gislaved 2 558 6,6 0665 Vaggeryd 1 055 6,4 0683 Värnamo 2 863 6,8 0684 Sävsjö 1 158 8,0 0685 Vetlanda 2 612 7,6 0687 Tranås 1 816 7,8 - kommunerna. Varuproducerande kommuner, orsak vägtrafik 1997-2009 Sjukhusvårdade minst ett dygn Kommun Totalt antal personer Antal personer per 1000 invånare och år 0617 Gnosjö 235 1,8 0662 Gislaved 670 1,7 0665 Vaggeryd 282 1,7 0683 Värnamo 754 1,8 0684 Sävsjö 265 1,8 0685 Vetlanda 719 2,1 0687 Tranås 346 1,5 7

Olyckor med omkomna Anmärkningsvärt är att av de som omkom på grund av fall under perioden var kategorin 65 år och äldre hela Drunkningsolyckor med omkomna är sällsynta men i de fall de inträffar kan även de märkbart påverka omkom totalt fyra personer genom drunkning. Räddningsinsatser - 2007-2011). Automatlarm utan brand/gas domine- Sammanvägd riskbild Den dominerande orsaken till att personer från kom- av godstransporter och arbetspendling inom och genom fordonstransporter på väg vilket skapar risker vilket kan får stora konsekvenser på personer men på verksamhet. Olyckorna med omkomna är få men antalet omkomna - med omkomna på lång sikt reduceras till noll. den dominerande andelen och andra olyckor några ningstjänsten larmas på hjärtstopp. Merparten av olyckorna är sådana som hanteras genom att en eller två räddningsstyrkor larmas ut. Varje år inträffar också ett antal olyckor av mer allvarlig och/eller där påverkan på individer, organisationer eller samhällen blir eller riskerar att bli mycket stor. Till tande industribränder, utsläpp av farligt ämne i eller 8

Trafiksäkerhet - som ett prioriterat arbetsområde. Målet är att antalet till fysisk planering: kontinuerligt minskar. åtgärdas. och åtgärda fel och brister. detaljplaner. är under framtagande. Mellan 1 januari 2010 och 17 december 2015 rapporterades 392 viltolyckor med älg i Gislaveds kommun. Kartan visar var dessa olyckor inträffat. Gula trianglar markerar att mer än en olycka rapporterats på platsen. Källa: Nationella Viltolycksrådet 9

Ett förändrat klimat ger konsekvenser vi att få längre, varmare och torrare somrar. Vintrarna kommer att bli kortare, mildare och fuktigare med tare och mildare vintrar kommer att innebära kortare - I länet har det under det senaste decenniet nästan - - ning och turism. het upprätthålls och i det arbetet är det viktigt att stå ningssystem, bebyggelse, areella näringar, natur- och kulturvärden samt människors hälsa. Krisberedska- tydligt klimatfokus genom utredning och hantering av - - som är en samhällsviktig kommunal verksamhet. - - vid nybyggnation. gäller samhällsviktiga funktioner såsom infrastruktur heter. Nya verksamheter ska lokaliseras till riskfria områden. Andra aspekter kopplade till klimatanpassning kan vara att undvika byggnation på jordbruksmark samt uppnå en avkylande effekt och samla dagvatten. 10

Översvämning svämmade bostäder och verksamheter. Infrastruktur - leda till att dagvattenavledningen fungerar sämre och att avloppsreningsverken tvingas brädda orenat vatten oftare. - - - - GISLAVED Anderstorp Smålandsstenar Reftele Skeppshult Teckenförklaring 100-årsflöde 11

Anderstorpsån. Anderstorp Teckenförklaring Anderstorpsån 100-årsflöde Värde Hög : 3,61807 Låg : 1,31901e-007 12

Erosion, ras och skred - består ytlagret av erosionskänsliga jordarter. De mest erosionsbenägna jordarna har en kornstorlek mellan - erosion längs Nissan. 13

Skyfall - Kraftiga skyfall får en mycket stor påverkan i våra faller ansvaret på fastighetsägaren såvida de kommunala VA-ledningarna klarar av att avleda ett 10-årsregn. Ett känt problem är instängda områden. Det är områden som är lågt belägna och är beroende av att avledningen av dagvatten fungerar, annars sker en Återkomsttid med statistiska metoder genom analys av långa serier av kontinuerliga mätningar och är ett centralt begrepp inom bl.a. meteorologi, hydrologi och geologi. Mätbara - jordbävningar. Begreppet hundraårsregn innebär att återkomsttiden är 100 år: historiskt sett har då en viss angiven tillfälle per hundra år. Risken att ett hundraårsregn ska raårsregn infalla två år i rad, även om sannolikheten är mycket låg. Återkomsttiden vägs in i samhällsplaneringen vid dimensionering och konstruktion av kritiska byggnader - - sioneras därefter. 14

Teckenförklaring Lågpunktskartering, Smålandsstenar 15 Lågpunktskartering_Kommunen <VÄRDE> 0,121176507-0,2 0,2-0,4 0,4-0,6 0,6-0,8 0,8-1 1,000000001-10,30000305

Klimatpåverkan vatten och avlopp - - - av giftalger. Ökade regnmängder och skyfall kan leda till att avloppsreningsverk tvingas brädda orenat avloppsvatten oftare, vilket kan påverka såväl yt- som grundvatten- ningar. dagvattenavledning om recipienten dämmer längre in i dagvattensystemet. täkter allt viktigare. I de vattentäkter där de mikro- 16

Utsläpp till avlopp eller vattenområde Utsläpp till luft Buller, vibrationer, lukt etc till omgivningen U Utan anmälan eller tillstånd Miljöfarlig verksamhet Vissa verksamheter omfattas av industriutsläppsdirektivet, IED (tidigare IPPC-direktivet). Särskilda krav ställs bl.a. på tillämpningen av bästa tillgängliga teknik (BAT). P.o.P Plating on Plastic AB Nitfabriken Wulkan AB Proton Finishing Anderstorp AB Burseryds Bruk AB Mossarpstippen Isaberg Rapid AB Verksamheter som är tillstånds- eller anmälningsplik- Verksamheter som där stora mängder av farliga - lieolyckor. Plating on Plastic AB, i Anderstorp, lägre nivå " (! + $ (! " $ $ $ + + + (! (! (! $ $ + + $ $ $$ $ + + (! " ++ +! "! ( ( " (! (! " (! Teckenförklaring Tillståndspliktigt #* Anmälningsplikt " Koncession $+ Utan tillstånd och anmälningsplikt 17

Farligt gods de inte hanteras på rätt sätt under en transport. Merparten av det farliga godset i vårt närområde består av bensin och diesel till bensinmackar. Riksväg 26 och 27 samt länsväg 153 är rekommen- transporteras olika typer av farligt gods där diesel/ - väg i framtiden. Transport av farligt gods på väg 18 inte, men det kan konstateras att transportarbetet med farligt gods på nationell nivå nästan har halverats. Gislaveds kommun avviker inte från andra kommuner.

19 Transport av farligt gods på järnväg

Radon halter i bostäder ger upphov till allvarliga hälsorisker. städer från tre olika källor: från berggrunden, grundvattnet eller från byggnadsmaterialet. består kommunen av låg- respektive normalriskområden. Lågriskområden i kommunen är våtmarker, om- emellertid aldrig att helt utesluta ett bidrag av radon från berggrunden och vid framtagande av detaljplaner om radonhalten från marken. radonvärden i grundvattnet uppmärksammats. inomhus är byggnadsmaterialet, blågrå lättbetong. - Minskningen är sannolikt orsakad av att många fastig- - går ej att få fram. Litteratur 2012:34 20