Grunderna i epidemiologi Felkällor.

Relevanta dokument
Enkätmetodik felkällor. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

Kvantitativa metoder del 2. Kandidatprogrammet i folkhälsovetenskap, HT -11

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

Föreläsning 1: Introduktion. Vad är statistik?

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Population. Antal tänder. Urval

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

F1 Introduktion. Statistisk undersökning. Vad är statistik? Vad är en statistisk undersökning? Klassificering efter mål eller syfte med undersökningen

Slumpmässiga resp ickeslumpmässiga. urval. Olika feltyper i en undersökning. Förra gången (F6)

Hur går en statistisk undersökning till?

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Utvärdering av salmonellabekämpning

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Studiedesign: Observationsstudier

Analys av proportioner

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Föreläsning 2 Deskription (forts). Index Deskription: diagram som stapeldiagram, histogram mm (tex spridningsdiagram, Mera om mätnivåer

Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

Föreläsning 4. Kapitel 5, sid Stickprovsteori

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

S0004M F7 Urval och experiment. Introduktion. Syfte och användning

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Metodbeskrivning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Studiedesign och effektmått

Urval. Varje element i populationen skall ha en känd sannolikhet (chans) som är större än 0 att bli utvald

Grunderna i epidemiologi.

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Differentiell psykologi

Vad beror skillnaden på?

Arbetskraftsbarometern 2008 UF0505

Delredovisning av regeringsuppdrag

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Metodbeskrivning

Arbetskraftsbarometern 2010 UF0505

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

1(6) Datum Anna Björkesjö Klara Jakobsson. Nedskräpning i stadens centrala gatumiljö. - Nyköping Metod- och kvalitetsrapport

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Innehållsförteckning. Socialstyrelsen BESKRIVNING AV STATISTIKEN SO Socialtjänstavdelningen/Statistikenheten (7)

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

Hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Statistikår: 2008, juni (mätmånad) SO0309 och SO0310

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik

Intro studiedesign med kvantitativ metodik

Företag och företagare i jordbruket 2005 JO0106

Bortfall Konsekvenser Varför det kan vara allvarligt med bortfall. Ann-Marie Flygare Metodstatistiker, SCB

Heltidsjordbruket i Sverige Referensår 2013

Arbetskraftsbarometern 2011 UF0505

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

KVALITETSDEKLARATION

KVALITETSDEKLARATION

Fakta om undersökningen

Sysselsättning i jordbruket 2013

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

KVALITETSDEKLARATION

Forskningsdesign & Begrepp i vetenskaplig metodik Anna Svärd & Daniel Sjöberg

Bilaga C Enkät till arbetsförmedlare

Kausalitet Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Drogvanor. årskurs 2 i gymnasiet Västernorrlands län

KVALITETSDEKLARATION

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Nationella prov årskurs 9: resultat 2016 UF0116

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

KVALITETSDEKLARATION. Fruktträd. Ämnesområde Jordbruk, skogsbruk och fiske. Statistikområde Jordbrukets struktur. Produktkod JO 0607.

Höstsådda arealer 2000

Elevpaneler för longitudinella studier Läsår 2003/04 UF0501

Höstsådda arealer 2014 JO0110

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Höstsådda arealer 2015 JO0110

Jordbruksföretagens kombinationsverksamheter 2013 JO0108

Dagersättning sjukförmåner

Innehållsförteckning. Förpackningsstatistik 2014 MI0307

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Nystartade företag, fas NV1304

Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) 2008 LE0106

Dränering av jordbruksmark 2013

Mark- och arrendepriser 2008 JO1002

Nationella prov årskurs 3: resultat 2015 UF0125

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Husdjur i juni A. Allmänna uppgifter JO0103

Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012

Differentiell psykologi

Akademisk frihet i praktiken

Mark- och arrendepriser 2006 JO1002

ST-fredag epidemiologi och biostatistik 2017

Höstsådda arealer 2016 JO0110

Nationella prov årskurs 9: resultat 2015 UF0116

Sjukfall. Referensår A. Allmänna uppgifter SF0203

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

Målbeskrivning-frågebank i epidemiologi för grundläggande forskningsmetodik 20p Age adjusted rate, Age specific rate Bias, selektionsfel

JORDBRUKSVERKET BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO 0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall. Innehållsförteckning 1

Läs noggrant informationen nedan innan du börjar skriva tentamen

Namnstatistik 2010 BE0001

Teknisk Rapport En beskrivning av genomförande och metoder

Husdjur 2006 JO0103. Innehållsförteckning. Statens Jordbruksverk BESKRIVNING AV STATISTIKEN JO0103 Statistikenheten (8) Anders Grönvall

Transkript:

Grunderna i epidemiologi Felkällor karin.engstrom@ki.se Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 1

Problemformulering /målsättning Undersökningsplan Urvalsram Mätinstrument Urval Mätning Databehandling Statistisk analys Analys/ utvärdering Rapport Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 2

Tillförlitlighet Validitet systematiska fel mäter det man avser att mäta Precision (reliabilitet) slumpmässiga fel överensstämmelse vid upprepade mätningar Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 3

Precision Precision och validitet Precision (reliabilitet) = avsaknad av slumpmässiga fel Validitet = avsaknad av systematiska fel Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 4

Precision Övningsuppgift Skriv ner ett exempel på respektive kombination av validitet och precision Hög Validitet Låg Hög Låg Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 5

Felkällor Felkällor Slumpmässiga fel Precision Systematiska fel Validitet Selektionsfel Felklassificering Confounding Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 6

Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 7

Täckningsfel Uppkommer då urvalsramen och den population som skall undersökas skiljer sig åt. Rampopulation Målpopulation Övertäckning Undertäckning Undertäckning - element finns i målpopulationen som inte har någon länk till enheter i ramen Övertäckning - enheter i ramen med länkar till element som inte tillhör målpopulationen Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 8

Exempel Undertäckning Nyinflyttade personer, nystartade företag Övertäckning Utflyttade personer, avlidna personer, företag som gått i konkurs Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 9

Urvalsfel Fel som uppstår på grund av att de personer som väljs att ingå i en undersökning på ett systematiskt sätt avviker från de som inte ingår När man studerar ett urval (stickprov) kan urvalsfel medföra att det resultat man får skiljer sig från det man skulle fått om man hade gjort en totalundersökning Urvalsfel förekommer speciellt i studier på kliniskt material (på sjukhus eller vårdcentral) här saknas t.ex. alla de som inte söker sjukvård av olika skäl (bagatellartade symtom, avstånd, kostnader, död) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 10

Bortfallsfel Fel som uppstår p.g.a. svarsbortfall Uppstår då man av en eller annan anledning inte erhåller avsedd information från individer som ingår i ramen och som utvalts för observation Individbortfall inga svar från individen alls Partiellt bortfall inte svarat på enskilda frågor Orsaker Ej anträffbara Vägrar svara Annan anledning (språksvårigheter, för gammal eller sjuk) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 11

Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 12

Felklassificering: av exponering/sjukdom Sensitivitet Andel sant exp./sjuka som klassificeras som exp./sjuka: a/(a+c) Ex: Andel rökare som klassificeras som rökare Andel sant exp./sjuka som klassificeras som oexp./friska: 1-(a/(a+c)) Ex: Andel rökare som klassificeras som ickerökare Specificitet Andel sant oexp./friska som klassificeras om oexp./friska: d/(b+d) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som friska Andel sant oexp./friska som klassificeras om exp./sjuka: 1-(d/(b+d)) Ex: Andel utan bröstcancer som klassificeras som sjuka Sant exponerade Sant oexponerade Exp. enligt mätning a b Oexp. enligt mätning c d Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 13

Felklassificering: av exponering/sjukdom Oberoende felklassificering Felklassificering av exponering är oberoende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är oberoende av exponering Beroende felklassificering Felklassificering av exponering är beroende av sjukdomsstatus Felklassificering av sjukdomsstatus är beroende av exponering Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 14

Övningsuppgift I en fall-kontrollstudie hämtas information om medfödda missbildningar från ett register Uppgifter om läkemedelsexponering under graviditeten inhämtas från mödrarna Fundera ut en oberoende och en beroende felklassificering av sjukdom eller exponering. Leder det till låg specificitet eller låg sensitivitet? Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 15

Källor till systematiska fel Selektionsfel Täckningsfel Urvalsfel Svarsfel (bortfall) Felklassificering (mätfel + bearbetningsfel) Mätinstrumentet Respondenten: minnesfel Kodning/dataregistrering/databearbetning Confounding (störfaktor) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 16

Confounding (störfaktor) Kriterier Måste vara en riskfaktor för sjukdomen Måste vara korrelerad till exponeringen i befolkningen Är inte en mellanliggande faktor i en kausal kedja mellan exponeringen och sjukdomen Confounder (Rökning) Exponering (Alkoholkonsumtion) Sjukdom (Lungcancer) Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 17

Övningsuppgift Lista alla confounders ni kommer på i studien av läkemedelsexponering hos mödrar och medfödd missbildning av deras barn. Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 18

Felkällor Slumpmässiga fel Systematiska fel Selektionsfel Felklassificering Confounding Vem deltar eller ej Rekrytering, bortfall Hur klassificeras exponering resp. sjukdom Oberoende eller beroende felklassificering Faktorer som ej tagits i beaktande Uppfylla 3 kriterier Karin Engström, Kvant. metoder FHV T1 december 2011 19