Verksamhetsberättelse Utbildning och kultur Godkänd av kommunstyrelsen den 12 mars 2018 HK2601, v1.0, -12-16
Innehållsförteckning Sektor för utbildning och kultur... 4 Organisation... 4 Sektorns uppdrag... 4 Politiskt fastställda mål... 4 Mål för god ekonomisk hushållning... 5 Sammanfattning av måluppfyllelse... 5 Driftredovisning, sektorn totalt... 7 Investeringsredovisning, sektorn totalt... 8 Framtiden... 9 Ledning... 10 Förskola... 11 Verksamhetens uppdrag... 11 Sammanfattning av måluppfyllelse... 11 Informationsmått... 11 Ekonomi... 12 Måluppfyllelse... 12 Grundskola... 14 Verksamhetens uppdrag... 14 Sammanfattning av måluppfyllelse... 14 Informationsmått... 14 Ekonomi... 15 Måluppfyllelse... 16 Utveckling, fritid och folkhälsa... 17 Verksamhetens uppdrag... 17 Sammanfattning av måluppfyllelse... 17 Informationsmått... 17 Ekonomi... 17 Måluppfyllelse... 18 Gymnasium... 19 Verksamhetens uppdrag... 19 Sammanfattning av måluppfyllelse... 19 Informationsmått... 19 Ekonomi... 20
Måluppfyllelse... 20 Vuxenutbildning... 22 Verksamhetens uppdrag... 22 Sammanfattning av måluppfyllelse... 22 Informationsmått... 23 Ekonomi... 23 Måluppfyllelse... 24 Kultur... 25 Verksamhetens uppdrag... 25 Sammanfattning av måluppfyllelse... 25 Informationsmått... 25 Ekonomi... 25 Måluppfyllelse... 26 Indikatorer... 27 Bilaga Investeringsredovisning
Sektor för utbildning och kultur Organisation Sektorns uppdrag Sektorns uppdrag är att skapa goda utbildningsmöjligheter för alla, barnomsorg utifrån vårdnadshavares önskemål, ett brett kulturutbud och fritidsaktiviteter för unga. Politiskt fastställda mål Sektorn för utbildning och kultur ansvarar för verksamheterna förskola, grundskola med särskola och fritidshem, gymnasium med gymnasiesärskola, vuxenutbildning, kultur, samt utveckling, fritid ungdom och folkhälsa. Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för samtliga verksamheter i sektorn. Kommunstyrelsen har fastställt verksamhetsmål utifrån inriktningsmålen. Utbildningsverksamheterna styrs också av skollagen och av statliga mål som kommer till uttryck i läroplaner, förordningar och kursplaner. 4(29)
Mål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Indikator Antal barn som ej erhållit plats inom fyra månader (accepterar fler än ett alternativ) Andel föräldrar som får förstahandsval beträffande verksamhetsform, %. Andel elever behöriga till gymnasieskolan, % Andel elever med examen inom fyra år, inklusive IV/IM, % Arbetslöshet, inklusive personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Härryda kommun) Arbetslöshet, inkl personer i program med aktivitetsstöd, 18-24 år (% av befolkningen i Länet) 2015 2014 0 0 0 0 100 100 100 100 93,4 92,2 92,1 95,1 76,3 75,2 77,2 80,7 2,5 3,3 4,7 6,4 5,1 6 6,7 8 Full behovstäckning inom förskoleverksamheten och föräldrar kan välja verksamhetsform. Förskoleverksamheten arbetar i enlighet med de strategier som beskrivs i verksamhetsplanen. Vårdnadshavare erbjuds att välja mellan förskola och familjedaghem. Alla kan inte få sina förstahandsval uppfyllda men alla barn får en plats i sin kommundel om så önskas. Målet bedöms som uppfyllt. Alla elever har efter slutförd grundskola eller gymnasieutbildning tillräcklig kompetens för arbete eller fortsatta studier. Både andelen elever från grundskolan som blev behöriga till gymnasiet och andelen elever som tar studentexamen inom fyra år har ökat något och är fortsatt hög i förhållande till andra kommuner. Även om alla elever inte når gymnasieexamen så går många ut till arbete och försörjning - både de som studerat på yrkesprogrammen och de som läst högskoleförberedande program. Några fortsätter ett fjärde år och en del läser vidare på Vuxenutbildningen i den takt som passar dem bäst. Ungdomsarbetslösheten är mycket låg. Sammanfattning av måluppfyllelse Totalt sett har sektorn en god måluppfyllelse. Av sektorns 26 verksamhetsmål bedöms 18 som uppfyllda och 8 som delvis uppfyllda. Arbetet med att öka måluppfyllelsen sker inom ramen för det systematiska kvalitetsarbete som bedrivs inom sektorn. Förskolan visar genom resultaten på GR:s nya brukarenkät att vårdnadshavarna i stort ger förskolan goda betyg; i flera fall är resultaten högre än de förväntade. Brukarundersökningarna används på enhetsnivå som en del i det lokala kvalitetsarbetet. Grundskolans resultat ligger fortsatt på en hög nivå i ett nationellt perspektiv och Härryda har bäst resultat inom GR även med hänsyn till elevernas förväntade resultat utifrån socioekonomiska förutsättningar. Det finns dock fortfarande utmaningar att arbeta med som skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat, skillnader mellan olika enheter och på en del håll behöver arbetet för trygghet och studiero stärkas. Hulebäcksgymnasiet har fortsatt goda resultat och håller sin position som en attraktiv gymnasieskola i regionen. Elevenkäten visar på mycket hög trivsel och trygghet. En nedgång i värdet på studiero behöver observeras, men kan ha samband med att skolan är mycket välfylld. Antalet nyanlända är fortfarande högt på Språkintroduktion. Där behövs särskilda insatser för att öka möjligheterna till integration och ett fordonsprogram med språkstöd kommer att starta. Kulturverksamheten visar på goda resultat överlag. Antalet aktiviteter och program har ökat. Biblioteken har 5(29)
hög utlåning och kulturskolan lockar en stor andel av kommunens barn och ungdomar. Kulturskolan har med stöd av statsbidrag försökt bredda sin verksamhet och nå ut till nya målgrupper. Vuxenutbildningen visar överlag på god måluppfyllelse med ett ökat antal studerande inom de flesta områden. Antalet SFI-studerande har ökat kraftigt men både rekrytering av behörig personal och lokalsituationen har hanterats väl. Tillsammans med sektorn för socialtjänst och ToF har en översyn av resurserna till ungdomar i riskzonen setts över och en ny organisation som ska kunna arbeta närmare ungdomarna även på kvällstid har tagits fram. Resurser flyttas därmed från UTK och ToF till Socialtjänsten. Förskola Verksamhetsmål Måluppfyllelse Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Grundskola Verksamhetsmål Måluppfyllelse Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Utveckling, Fritid och Folkhälsa Verksamhetsmål Måluppfyllelse Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Gymnasium Verksamhetsmål Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Måluppfyllelse Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. 6(29)
Vuxenutbildning Verksamhetsmål Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Måluppfyllelse Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Kultur Verksamhetsmål Aktiviteter, program och utställningar ska vara av god kvalitet och motsvara det efterfrågade, men också erbjuda det oväntade. Måluppfyllelse Biblioteken bidrar till läsglädje och kunskapsutveckling, samt är det lilla samhällets mötesplats. Ny teknik används för att tillgängliggöra kulturarvet. Kulturskolan kännetecknas av kreativitet och lustfyllt lärande samt fortsätter förnya pedagogiken så att alla barn som vill får plats. Driftredovisning, sektorn totalt Resultaträkning Belopp i tkr 2015 Taxor och avgifter 41 041 39 933 38 213 41 550 Hyror och arrenden 1 975 2 436 2 916 2 115 Bidrag 86 323 87 913 58 180 52 519 Fsg av verksamhet 122 014 113 449 111 708 111 147 Övriga intäkter 2 644 2 545 2 705 1 035 Summa intäkter 253 997 246 276 213 722 208 366 Lönekostnader m.m. 801 308 752 532 701 948 793 732 Köp av huvudverksamhet 196 976 184 778 186 853 185 385 Lokalkostnader 112 789 105 758 115 702 114 156 Avskrivning och internränta 14 078 13 859 13 468 14 700 Övriga kostnader 232 377 224 646 212 617 209 731 Summa kostnader 1 357 528 1 281 574 1 230 588 1 317 703 Nettokostnader 1 103 531 1 035 298 1 016 866 1 109 337 Nettobudget 1 109 337 1 059 799 1 037 115 Avvikelse 5 806 24 501 20 249 7(29)
Driftredovisning per verksamhet Verksamhet, tkr Avvikelse 2018 Ledning 11 406 12 588 1 182 10 173 11 259 Förskola 294 653 300 399 5 746 283 547 297 350 Grundskola 552 730 548 715-4 015 513 833 574 164 Gymnasium 141 302 141 511 209 137 624 143 773 Vuxenutbildning 19 251 20 621 1 370 17 550 22 771 Kultur 43 084 43 654 570 43 462 43 709 Utveckling, fritid och folkhälsa 41 106 41 849 743 29 110 44 687 Nettokostnad 1 103 531 1 109 337 5 806 1 035 298 1 137 713 Sektorn visar ett överskott om 5,8 mkr, vilket motsvarar en procentuell avvikelse om en halv procent av sektorns totala budget. Inom förskola finns en avgörande förklaring till överskottet och det är färre barn i verksamheten än planerat, ca 100 stycken. Det lägre barnantalet har även medfört minskade intäkter i form av föräldraavgifter. Inför nästa år har kostnadsbudgeten justerats ner på grund av det lägre barnantalet. Därför väntas årets överskott inte påverka 2018 års ekonomi. Grundskolans underskott beror på fler elever i verksamhet mot budgeterat. Grundskoleenheterna visar sammanlagt ett underskott, vilket täcks av överskott inom elevhälsa och särskola till följd av vakanser under vårterminen. Ett utvecklingsarbete är påbörjat, på de enheter med stora underskott, för att underlätta rektorernas personalplanering. Gymnasieverksamheten visar ingen avvikelse på totalen. Gymnasiet har dock ett underskott på grund av fler elever än budgeterat samtidigt som det motsatta förhållandet gäller för gymnasiesär. Delar av vuxenutbildningens överskott förklaras av obudgeterade statsbidrag. Yrkeshögskolan visar däremot ett underskott till följd av färre utbildningar och därmed lägre intäkter jämfört med tidigare år. Ledningen, UFF och Kultur visar överskott, vilket förklaras av vakanser, tjänstledigheter och statsbidrag. Jämfört med års bokslut har intäkterna ökat med tre procent till följd av fler sålda platser inom utbildningsverksamheterna. Kostnaderna har ökat med sex procent (76 mkr) vilket till största del förklaras av löneökningar samt elevökning inom grundskoleverksamheten. Investeringsredovisning, sektorn totalt Verksamhet, tkr Avvikelse 2018 Ledning 0 100 100 0 100 Förskola 3 338 4 587 1 249 3 991 2 400 Grundskola 7 894 9 412 1 518 6 676 8 310 Gymnasium 2 134 2 500 366 1 733 2 050 Vuxenutbildning 31 300 269 27 300 Kultur 1 019 1 701 682 1 366 1 250 Utveckling, fritid och folkhälsa 54 300 246 326 300 Nettoutgift 14 470 18 900 4 430 14 120 14 710 Sektorn redovisar ett överskott om 4,4 mkr vilket beror på tidsförskjutningar. Det är framförallt utrustandet av nya förskoleavdelningar samt Backaskolan som kommer ta lite längre tid än planerat. 8(29)
Framtiden Härryda kommun har en ung befolkning och är attraktiv för barnfamiljer. Att erbjuda bra förskolor och skolor, ett bra kulturutbud och goda fritidsmöjligheter är en viktig förutsättning för tillväxten. Utbildningsverksamheterna i Härryda kommun uppvisar goda resultat, dels för att förutsättningarna generellt sett är goda, men också för att det görs ett gott arbete ute på förskolor och skolor. Grundskolan uppvisar generellt sett goda resultat i nationella jämförelser såväl som över tid. Dock finns det en skillnad i resultaten mellan olika enheter och mellan pojkar och flickors resultat som verksamheten fortsatt behöver arbeta med. Skolinspektionens och skolgruppens rapporter som kommer i början av 2018 kan ge stöd för fortsatt utvecklingsarbete. Både inom förskolan och skolan är bristen på utbildade pedagoger oroväckande och rörligheten har ökat vilket gör det än mer nödvändigt att det upplevs som attraktivt att arbeta i kommunens verksamheter. Genom att skapa god arbetsmiljö på förskolor och skolor och ge förskolechefer och rektorer utrymme att utöva ett pedagogiskt ledarskap ökar möjligheterna till en positiv resultatutveckling. Sektorn är på god väg - medarbetarenkäten visade klart bättre resultat för alla verksamheter inom UTK jämfört med tidigare enkäter. Fler elever på grundskola och gymnasium visar tecken på psykisk ohälsa. Elever med hög frånvaro är ett problem som blivit vanligare även i yngre år. Hög frånvaro är en stor riskfaktor både när det gäller skolresultat och framtida utanförskap. Det pågår ett arbete med att utveckla elevhälsan och att öka kompetensen hos övrig personal för att möte dessa elever. Härryda kommun ingår i ett EU-finansierat projekt som ska leda till en samordnad syn på studie- och yrkesvägledningen i grundskola, gymnasium och vuxenutbildning. En god studie- och yrkesvägledning är avgörande för att unga ska kunna göra medvetna val om sin egen framtid. Vuxenutbildningen har ett stort ansvar för att de ny(anländ)a Härrydamedborgare, som kommit och kommer den närmaste tiden, ges en god möjlighet att komma in i samhället genom en väl utbyggd SFI-undervisning. Kulturen fortsätter att utveckla nya samverkansformer där deltagandet i Göteborgs filmfestival är ett exempel och deltagande i Europride är ett annat. 9(29)
Ledning Uppdrag I sektorschefens ledningsgrupp ingår sex verksamhetschefer och den administrativa chefen. Sektorsledningens uppgift är att kommunicera målen och skapa förutsättningar för verksamheterna att uppnå dessa. Sektorsledningen handlägger ärenden och motioner samt bistår med övriga utredningar till den politiska organisationen. Sektorskontoret samordnar sektorns kvalitetsarbete, riskhantering och beredskapsplanering, projektledning, IT-planering samt information. Övrig administration består av post-, diarie- och arkivhantering samt hantering av kommunstyrelse och delegationsärenden. Ekonomi- och personaladministration tillhandahålls från sektorn för administrativt stöd. Planering och tillsyn ansvarar för befolkningsuppföljning och fysisk planering. Enheten arbetar även med verksamhetsstöd i form av central administration av t.ex. förskole- och skolplaceringar, skolskjuts, avgiftshantering m.m. Enheten följer också upp köpta platser och utövar tillsyn av fristående förskolor och barnomsorg. Ekonomi Ledning, tkr Avvikelse 2018 Intäkt 7 0 7 4 0 Kostnad 11 414 12 588 1 174 10 178 11 259 Netto 11 406 12 588 1 182 10 173 11 259 Ledningen visar ett överskott om 1,2 mkr. Detta beror främst på vakanser inom enheten Planering och tillsyn men också på att tillskottet under året om 1 mkr för kompetensutvecklingssatsning inom sektorn inte använts fullt ut. Jämfört med ökar kostnaderna med 1,2 mkr vilket förklaras av personalkostnader av engångskaraktär inom administrationen och ökade kostnader för kompetensutveckling med anledning av tillskottet för kompetensutvecklingssatsningen. 10(29)
Förskola Verksamhetens uppdrag Verksamheten bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg/familjedaghem och öppen förskola. Förskolans styrdokument är skollagen och läroplanen för förskolan, samt de kommunala politiska målen för verksamheten. För pedagogisk omsorg är förskolans läroplan vägledande. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas alla barn i åldrarna 1 5 år då föräldrar förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande, föräldralediga för yngre syskon eller studerar. Detta ska också erbjudas barn som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskola och pedagogisk omsorg ska erbjudas inom fyra månader från det att vårdnadshavaren ansökt om plats. I skollagen 2010:800 är förskolan en egen skolform. Detta innebär bland annat att om vårdnadshavarna önskar förskola har kommunen skyldighet att erbjuda det. Kommunfullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning innebär att vårdnadshavare som önskar pedagogisk omsorg/familjedaghem ska erbjudas det. Öppen förskola är en kompletterande form som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg/familjedaghem. I varje öppen förskola finns pedagoger som erbjuder verksamhet och finns till hands för besökarna, men verksamheten bygger på att varje barn har en vuxen med sig. I Mölnlycke, Landvetter och Hindås finns familjecentralerna Eken, Knuten och Hinden där öppna förskolan ingår som en del i verksamheten. Sammanfattning av måluppfyllelse Av förskolans totalt sex verksamhetsmål bedöms fyra kunna uppfyllas helt och två uppfyllas delvis. Verksamheten arbetar aktivt med att utveckla verksamheten inom målområdena. En ny brukarundersökning i samarbete med GR visar generellt på hög nöjdhetsgrad bland vårdnadshavarna. Resultaten analyseras på enhetsnivå och verksamhetsnivå som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Bristen på förskollärare gör att en del förskollärartjänster inte kunnat besättas med behörig personal. Under våren fattas beslut om en reviderad läroplan för förskolan. Det kommer att innebära ett arbete med att implementera den under hösten 2018. Informationsmått Invånare i kommunen, 1-5 år 2 748 2 693 2 701 Förskola Inskrivna barn, egen regi 2 176 2 076 2 127 Bruttokostnad per inskrivet barn 125 135 127 Pedagogisk omsorg Inskrivna barn, egen regi 135 129 147 Bruttokostnad per inskrivet barn 122 127 116 Köpta platser Enskilda och kommunala platser 275 277 283 Vårdnadsbidrag Antal utbetalda bidrag i snitt per månad 7 3 22 Plan 11(29)
Ekonomi Förskola, tkr Avvikelse 2018 Intäkt 44 494 44 950-456 45 041 44 950 Kostnad 339 147 345 349 6 202 328 588 342 300 Netto 294 574 300 399 5 746 283 547 297 350 Förskoleverksamhetens överskott om ca 5,7 mkr beror på att det har varit färre barn i verksamheten än budgeterat, vilket i sin tur till stor del beror på det lägre antalet barn i kommunen. Befolkningsprognosen inför för barn i åldrarna 1-5 år visade 55 fler barn än det faktiska utfallet. Totalt rör det sig om ett hundratal färre barn, och denna skillnad återfinns i sin helhet inom den kommunala förskoleverksamheten. Det lägre barnantalet har varit utspritt i kommunen; tydligast har det märkts i Landvetter, men också i delar av Mölnlycke samt i Rävlanda, där de asylsökande barnen blev färre än väntat genom att asylboendet stängde. Samtidigt har detta möjliggjort en satsning på mindre barngrupper med en generell minskning av ett barn per avdelning, vilket till viss del finansierats av ett statsbidrag för ändamålet. Även på intäktssidan märks det lägre barnantalet. Uteblivna föräldraavgifter ger ett underskott på ca 2,5 mkr. Beviljat statsbidrag för minskade barngrupper läsåret /2018 blev betydligt lägre än väntat, på grund av ett kraftigt ökat söktryck bland kommunerna och nya urvalskriterier baserade på socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt finns ett överskott från sålda platser på ca 1,9 mkr, vilket ger ett lägre intäktsnetto om ca 0,5 mkr. Totalt sett visar förskoleenheterna ett överskott om ca 4,8 mkr. Utöver detta finns ett överskott om ca 1 mkr inom familjedaghemsverksamheten, vilket beror på vakanser under året. I jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med ca 10 mkr, vilket beror på högre kostnader för löner, lokaler och köpta platser. Intäkterna är ca 0,5 mkr lägre jämfört med föregående år. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla barn bemöts med respekt utifrån deras utveckling och behov. Alla barn uppmärksammas och får pedagogiskt och socialt stöd så fort behovet upptäcks. Verksamheten gör vårdnadshavarna delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. Barnens behov och intressen är utgångspunkt för planeringen av verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen utgör underlag för analys av verksamheten och det enskilda barnets utveckling och lärandeprocesser. Förskoleteamet samverkar med alla förskolechefer för att öka enheternas kompetens om barns utveckling och behov. En bra samverkan och ett bra bemötande är en förutsättning för att vårdnadshavare ska uppleva trivsel och trygghet i samarbetet med verksamheten. Enheterna behöver dock involvera vårdnadshavarna mer i det systematiska kvalitetsarbetet, och även se över formerna för delaktighet. De enheter som har fått ett lågt resultat i brukarenkäten på denna fråga har fört en dialog med vårdnadshavarna. Verksamheten planeras på ett sätt så att det formas utifrån barns tankar och intressen. Majoriteten av kommunens förskolor är organiserade i åldersindelade avdelningar (istället för 1-5-årsavdelningar) för att bättre kunna planera för undervisningen i förskolan. Enheterna har ett systematiskt kvalitetsarbete och arbetar aktivt med dokumentation i planeringen av undervisningen. Mallen för kvalitetsrapporten har förtydligats med mer inriktning på analys, vilket har förbättrat resultatet på rapporterna. En kvalitetsdialog på enhetsnivå har genomförts med förskolecheferna under hösten. Förskolechefer och förskoleteamet genomför orienteringssamtal, i syfte att säkerställa goda pedagogiska lärmiljöer som främjar kunskap och utveckling för alla barn, men med särskilt fokus på barn i behov av särskilt stöd. 12(29)
Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla barn som har särskilda behov för sin språkliga utveckling får modersmålsstöd. De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Den pedagogiska lärmiljön är interkulturell och säkerställer alla barns språkutveckling. Enheterna utvecklar sitt arbete med modersmålsstöd. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Enheterna har ett språkutvecklande arbetssätt, oavsett språk, och arbetar aktivt med olika typer av språkstöd och litteratur. Olika kulturer ses som en tillgång. Arbetet med modersmål inom centrum för flerspråkigt lärande (UFF) är under uppbyggnad. En dialog kring arbetet har genomförts under hösten för att nå högre kvalitet och för att planera kompetensutveckling inom området.. Alla enheter har ett systematiskt kvalitetsarbete väl förankrat i alla led. En god arbetsmiljö för pedagogerna gynnar möjligheten till ett gott utvecklingsarbete. Under har verksamheten fokuserat på pedagogernas arbetsmiljö och verksamhetschef har träffat alla enhetsråd i förskolor och familjedaghem. Arbetsmiljödialogen pågår och resultatet kommer att följas upp efter års medarbetarenkät. 13(29)
Grundskola Verksamhetens uppdrag Styrdokument för grundskola, förskoleklass, fritidshem och grundsärskola är skollag, grundskoleförordning och läroplan (Lgr 11). För grundskola och grundsärskola gäller också kursplaner. Alla ovanstående verksamheter omfattas också av de kommunala politiska inriktningsmålen för verksamheten. I Härryda kommun finns totalt 17 skolor. De större skolorna är uppdelade i två-tre skolenheter med en rektor för varje enhet De skolor som har elever från förskoleklass till årskurs 6 ansvarar också för skolbarnsomsorg. Skolbarnsomsorgen organiseras som fritidshem där barnen är inskrivna och betalar avgift, upp till skolår 3. Från skolår 4 till skolår 6 erbjuds plats i en öppen verksamhet, fritidsklubb, där barnen deltar när de så önskar. Fritidsklubbar finns på varje skola för elever i åldrarna 10-12 år. Välkomsten är en verksamhet för mottagandet av nyanlända elever. Välkomsten har uppdraget att under en kort period förbereda skolintroduktionen för nyanlända så att eleverna snabbt kan ingå i ordinarie verksamhet. Välkomsten ingår i verksamheten UFF. Utbildningen i grundsärskolan ska ge elever med en utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. I och med den nya skollagens genomförande 1 juli 2011 blev grundsärskolan 9-årig istället för 10-årig. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan. Elever över 12 år kan få tillsyn på fritidshem enligt LSS-lagen (korttidstillsyn). Sammanfattning av måluppfyllelse Hälften av målen bedöms som uppfyllda medan resterande mål bedöms som delvis uppfyllda. Elevernas totala meritvärde fortsätter att öka och gymnasiebehörigheten ligger kvar på samma höga nivå. Det finns dock skillnader mellan elevgrupper, vilket följer den nationella trenden i riket. Insatser för elever som saknar betyg i engelska, svenska och matematik skulle direkt påverka gymnasiebehörigheten positivt. En positiv trend är att eleverna i åk 3 visar på ökade kunskaper i matematik de två senaste åren. Informationsmått Invånare i kommunen, 6-15 år 5 758 5 794 5 639 - varav 6 år 581 580 673 - varav 7-11 år, tidigaredel 3 094 3 119 2 988 - varav 12-15 år, senaredel 2 083 2 095 1 978 Nettokostnad i tkr/inv (6-15 år) 95 95 91 Fritidshem Antal elever i fritidshem, kommunal regi 2 148 2 166 2 106 - varav sålda platser 32 32 33 Köpta platser 218 233 224 Inskrivna elever per årsarbetare i fritidshem* 21-20 Förskoleklass Antal elever i förskoleklass, kommunal regi 581 580 578 - varav sålda platser 8 9 10 Plan 14(29)
Köpta platser 55 52 53 Grundskola Antal elever i kommunal regi 4 442 4 434 4 225 - varav sålda platser 72 87 81 Köpta platser 637 679 675 Antal elever per lärare (årsarbetare)* 12,5-13,7 Grundsärskola Antal elever i grundsärskola 34 37 31 Antal elever med fritids/lss 29 25 21 Antal individintegrerade elever 10 7 7 *Både kommunal och fristående verksamhet Ekonomi Grundskola, tkr Plan Avvikelse 2018 Intäkt 63 737 43 986-19 751 61 984 44 706 Kostnad 616 467 592 701-23 766 575 817 618 870 Netto 552 730 548 715-4 015 513 833 574 164 Grundskoleverksamheten visar totalt ett underskott om 4 mkr, främst beroende på ca 40 fler elever i köpt verksamhet än budgeterat. Där ingår även köpta specialskoleplatser som är kostsamma per plats och svåra att budgetera för. Det finns dock både över- och underskott mellan verksamheterna och skillnaderna är stora mellan enheterna. De enheter som har stora underskott har framförallt underskott på grund av höga personalkostnader. Grundskoleenheterna har ett sammanlagt underskott om 3,2 mkr. För att komma i balans på alla skolenheter kommer ett nytt resursplaneringsverktyg att prövas under 2018 på de skolor som i dagsläget har ett stort underskott. Inom grundsärskolan och elevhälsan finns ett överskott, om 3,6 mkr, vilket beror på vakanser under vårterminen, men även på att särskoleverksamheten har en samordnad organisation. Jämfört med bokslut har kostnaderna stigit med drygt 40,7 mkr vilket beror på elevökning, i kommunal och fristående regi. Drygt hälften av kostnadsökningen består av personalkostnader både i form av löneökningar (Lärarlönelyftet) och nyanställningar. Resterande kostnadsökning beror på köpta platser, ökade lokalkostnader för nyöppnad grundskola, läromedel och skolluncher. Även intäkterna har ökat jämfört med, med 1,8 mkr, vilket beror på fler sålda platser och bidrag för externfinansierade projekt. 15(29)
Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse De kommunala förskolorna och grundskolorna samt fritidshemmen håller hög kvalitet och är konkurrenskraftiga. Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Alla elever har kunskap och erfarenhet av sambandet mellan de tre hållbarhetsdimensionerna: ekologi, ekonomi och social välfärd. Alla elever erbjuds ett rikt och varierat kulturliv inom ramen för skolan och en kulturskola som är öppen för alla. Alla enheter har ett tydligt systematiskt kvalitetsarbete. Undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Stimulans och stöd utformas inom ordinarie verksamhet med anpassning efter elevens förutsättningar och förmågor. Fritidshemmets verksamhet har en hög kvalitet. Genom ämnesövergripande undervisning utmanas och stimuleras eleven inom hållbar utveckling. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan. Andelen elever i åk 3 som klarat nationella prov i matematik och svenska har ökat sedan. Resultaten kan vara kopplade till de statliga satsningarna läslyft- och matematiklyft. Elever i åk 6 som fått lägst betyg E på nationella prov i matematik, svenska och engelska är fortsatt hög men visar inte samma ökning som åk 3. Behörigheten ligger kvar på samma höga nivå. Det fortsatta arbetet behöver fokusera på att ge behörighet för de fåtal elever som saknar fullständiga betyg och som oftast har en skolsituation där många kompetenser och verksamheter, både inom och utom kommunen, behöver samverka för att ge eleven de rätta förutsättningarna. Det finns också en grupp elever som saknar betyg i matematik, engelska eller svenska som behöver ytterligare stöd för att nå gymnasiebehörighet. Elever som har anlänt till Sverige de senaste åren syns inte i indikatorerna. Trots de insatser som gjorts för dessa elever, som studiehandledning och sommarskola, är det inte rimligt att förvänta sig att de ska nå gymnasiebehörighet. Det genomsnittliga meritvärdet är fortsatt högt, även om prognosen visar att pojkarna verkar tappa i resultat i relation till flickorna trots ökade meritvärden. Arbetet med att ge stöd inom ordinarie undervisning är idag väl utbrett, även om det varierar mellan skolor och även mellan klasser. Andelen elever med betyg i alla ämnen sjunker något vilket visar på att glappet ökar mellan olika elevgruppers resultat. En satsning har påbörjats för att öka kvaliteten inom fritidshemmet, både gällande personalens behörigheter och kompetens samt innehållet i verksamheten. Genom riktad kompetensutveckling planeras behörighetsgraden öka på sikt. Sex förstelärare inom fritidshemmen har utsetts under ht 17. I bokslutet finns inga indikatorer att förhålla sig till. Frågan om hållbar utveckling finns ej längre kvar i elevernas brukarenkät, därav avsaknad av resultat för indikatorerna. Området finns beskrivet i Lgr 11 och är idag en del av den ordinarie undervisningen. Statlig tilldelning av medel tillsammans med kommunala resurser har gett förutsättningar för att alla elever nås av Skapande skola och de aktiviteter kommunen prioriterat och organiserat. Alla elever deltar och är medskapande av kultur i skolan via Skapande skola eller genom kulturverksamhetens konst- och programenhet. 16(29)
Utveckling, fritid och folkhälsa Verksamhetens uppdrag Verksamheten består av tre enheter: Utvecklings- och stödenheten (USE), Fritid ungdom och Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten beskriver sitt arbete i avsnittet folkhälsa under sektorsövergripande inriktningsmål. Det som förenar U.F.F. är att enheterna arbetar förebyggande och främjande och med kvalitets-, demokrati- och inflytandefrågor. Målgruppen är barn och unga och för folkhälsan alla medborgare i kommunen. U.F.F. utgör ett stöd främst för verksamheterna förskola och grundskola i frågor som rör det systematiska kvalitetsarbetet, elevhälsa, elevvård och ungdomsfrågor. U.F.F. är även ett stöd åt andra verksamheter i utvecklingsfrågor som rör pedagogik, metodutveckling och verksamhetsutveckling. Verksamhetsutvecklarna inom USE ska tillsammans med förstelärare stärka likvärdighet och kvalitet genom processhandledning och kompetensutveckling. Från och med hösten kommer dessa uppdrag även att vara knutna till arbetet på Telluseum, kommunens nya science center. U.F.F. ansvarar för att ÅterC och Telluseum blir ett naturvetenskapligt centrum och en pedagogisk tillgång för barn, elever och pedagoger. Verksamheten driver också frågor kring internationalisering och EU. U.F.F. kommer under hösten att utökas med ytterligare en enhetschef med ansvar för nyanlända, modersmål och studiehandledning. Sammanfattning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen är god och ungdomar i Härryda kommun har tillgång till 10,5 trygga, inkluderande och drogfria mötesplatser med fritidsledare på plats. Fritid ungdoms personal finns också som stöd för ungdomar på sociala medier. Informationsmått Antal ungdomar 7-20 år, Härryda kommun 7 259 7 382 7 244 Antal mötesplatser som Fritid ungdom ansvarar för eller stödjer 12 10,5 12 Ekonomi Utveckling, fritid och folkhälsa, tkr Plan Avvikelse 2018 Intäkt 5 282 1 565 3 717 1 491 2 535 Kostnad 46 387 43 414-2 973 30 601 47 222 Netto 41 106 41 849 743 29 110 44 687 Verksamheten visar ett överskott om 0,7 mkr. Större överskott återfinns inom Utvecklings- och stödenheten samt Folkhälsoenheten och beror i huvudsak på vakanser och tjänstledigheter. Ett underskott finns dock inom Centrum för flerspråkigt lärande och Fritid ungdom. När Migrationsverket flyttade sin verksamhet från Rävlanda fick enheten Centrum för flerspråkigt lärande problem med att krympa sin organisation i samma takt som Migrationsverket avvecklade sin. Därför visar enheten ett underskott under året. Inför 2018 har enheten anpassat verksamheten till de nya förutsättningarna i de östra kommundelarna. Däremot kommer antalet kommunplacerade familjer öka under 2018 vilket kommer innebära högre kostnader för studiehandledning och modersmål. Enheten kommer se över arbetssätt i samverkan med grundskolan för att möta ökningen och samtidigt klara ekonomin. Fritid ungdoms underskott beror på tillfälliga personalförstärkningar samt utökad sommarlovsverksamhet. 17(29)
Jämfört med har både intäkter och kostnader ökat markant och förklaras av att verksamheten har utökats med en ny enhet, Centrum för flerspråkigt lärande. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Stödjer fritids- och föreningsverksamhet med mångfalds- och hälsoprofil. Ungdomar har tillgång till trygga, drogfria mötesplatser. Måluppfyllelsen är god och ungdomar har haft tillgång till 10,5 trygga och drogfria mötesplatser under våren. En mötesplats Båtsmansskolan har haft stängt under hösten pga av lågt besöksantal. Fritid Ungdom har även i år anordnat två sommarläger för åldersgruppen 10-15 år med ekonomiskt stöd från MUCF (Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor). Syftet var att främja integration och skapa nya kontaktytor mellan svenska och nyanlända barn och ungdomar. En organisationsöversyn har gjorts under året för att utreda om organisationen för arbetet med ungdomar i kommunen var ändamålsenlig. Detta ledde till att tjänster inom grundskolan och fritid förening från och med 2018 kommer att flyttas till socialtjänsten. Fritid ungdom kommer dock att ligger dock kvar inom UTK. 18(29)
Gymnasium Verksamhetens uppdrag Styrdokument för gymnasiet är skollagen, gymnasieförordningen och läroplan 2011 (Gy 11) samt kommunala inriktningsmål och verksamhetsmål. Kommunen ansvarar enligt skollagen för att erbjuda alla ungdomar i gymnasieåldern hela det utbud av nationella program och inriktningar som den svenska gymnasieskolan omfattar, oavsett om dessa erbjuds i egen regi eller inte. Till detta kommer en rad utbildningar med av regeringen bestämt riksintag, samt det samverkansavtal kommunen tecknat inom GR (Göteborgsregionens kommunalförbund). I och med att den nya gymnasieformen genomfördes höstterminen 2011 erbjuder Hulebäcksgymnasiet följande gymnasieprogram: Yrkesförberedande program: Handel- och administrationsprogrammet, Fordon- och transport-programmet, El- och energiprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Högskoleförberedande program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet, Teknikprogrammet, Estetiska programmet och Ekonomiprogrammet. Inom gymnasiesärskolan erbjuds programmet administration, handel och varuhantering. För de elever som inte är behöriga till gymnasiet erbjuds introduktionsprogrammen: individuellt alternativ, preparandutbildning, programinriktat individuellt val, språkintroduktion och individbaserad yrkesintroduktion. Sammanfattning av måluppfyllelse Gymnasiet bedömer alla mål som uppfyllda eller delvis uppfyllda. Hulebäcksgymnasiet behåller sin ställning som en av regionens mest attraktiva gymnasieskolor. Resultatmässigt har gymnasiet tappat något i förhållande till tidigare år när det gäller andel elever som tar examen, men samtidigt har Hulebäck goda resultat vad gäller trygghet, trivsel och stöd i studierna. Elever med psykisk ohälsa, motivationsproblem eller som befinner sig inom AST-spektrat har ökat, vilket gör att alla elever inte klarar studierna inom utsatt tid, men de får ändå en bra grund att stå på inför eftergymnasiala studier inom vuxenutbildningen eller folkhögskola. En annan utmaning framöver är hur många elever som ska gå på Hulebäcksgymnasiet och hur organisationen ska dimensioneras för att kunna erbjuda ett brett utbud av program och bibehålla en fortsatt hög måluppfyllelse. Informationsmått Antal elever på Hulebäcksgymnasiet 1 700 1 789 1 799 Antal ungdomar i gymnasieverksamhet, Härryda kommun 1 357 1 412 1 413 Plan 19(29)
Ekonomi Gymnasium, tkr Avvikelse 2018 Intäkt 116 597 98 365 18 232 110 369 102 538 Kostnad 257 899 239 876-18 023 247 992 246 311 Netto 141 302 141 511 209 137 624 143 773 Gymnasiet totalt (Hulebäcksgymnasiet inklusive köpta/sålda platser) visar en positiv avvikelse om 0,2 mkr, trots att verksamheten hanterat fler elever än budgeterat. Gymnasiet visar ett underskott om 1,3 mkr medan gymnasiesärskolan ett överskott om 1,5 mkr. Gymnasiets avvikelse förklaras främst av underskott inom måltidsverksamheten. Det är både högre ätandefrekvens och fler elever än budgeterat på skolan som gör att måltidsbudgeten inte räcker. Även kostnader för skolskjuts och köpta platser överskrider budgeterade anslag. Gymnasiesärskolans positiva resultat förklaras av överskott inom köp och försäljning av utbildningsplatser med 0,9 mkr och undervisningskostnader 0,6 mkr inom Hulebäcksgymnasiets egna särskoleprogram, vilket beror på minskat antal elever. Kommunens eget gymnasium Hulebäcksgymnasiet är trots en minskning med tre klasser inför läsåret /2018, fortfarande ett mer än fullt gymnasium med 89 elever fler än budgeterat. Trots att eleverna på Hulebäck varit fler än budgeterat håller sig kostnaderna inom tilldelad ram, med undantag av måltidskostnaderna. Jämfört med ökar intäkterna med 6 mkr och kostnaderna med 10 mkr. Intäktsökningen förklaras till största delen av fler sålda platser och högre statsbidragsintäkter för asylsökande elever. Kostnadsökningen beror på högre snittkostnad per köpt plats och högre lönekostnader till följd av lönerevision. Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla har möjlighet att utveckla sig och sina intressen och ges stöd för sitt lärande i former som passar dem bäst. Alla har en trygg och god skolmiljö och är väl förberedda för fortsatta studier eller arbete. Elever på Hulebäcksgymnasiet ska ha ett stort utbud av program, inriktningar och kurser att välja mellan för att utmanas och nå sina personliga mål. Undervisningens innehåll och utformning på Hulebäcksgymnasiet anpassas efter elevens förutsättningar och behov. Varje läsår ska präglas av en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö för eleverna på Hulebäcksgymnasiet. Gymnasieskolan i Härryda ska präglas av mångfald och av stort utbud av program och inriktningar för att tillgodose de många olika önskemål om utbildningsalternativ som ungdomar har, men också av att vara en skola för alla, en spännande mötesplats där kunskap och lärande utvecklas i samklang med olika elevgrupper. Gymnasieverksamheten erbjuder i dagsläget följande spridning: fyra yrkesförberedande program, fem högskoleförberedande program, introduktionsprogrammen, IM, för elever som inte är behöriga samt gymnasiesärskolan. När det gäller inriktningar varierar det efter elevernas intressen, men i dagsläget finns totalt 25 inriktningar, fördelade på alla gymnasieprogram. Undervisningen anpassas efter elevernas behov. Lärarna arbetar i stor utsträckning formativt i sin undervisning och med kontinuerliga uppföljningar på både klass- och individnivå. Varje program har ett elevhälsoteam som kan stötta vid behov. Specialpedagogerna har ett centralt ansvar för att kartlägga elevers behov av stöd. Eleverna uppger själva, i våra elevenkäter, att de i hög utsträckning får den hjälp de behöver. Eleverna trivs på Hulebäcksgymnasiet och de känner sig trygga. Skolan arbetar målmedvetet med bemötande, positiv stämning och för att den sociala samhörigheten och respekten för varandra ska vara levande i vardagen. Vid den fysiska arbetsmiljöronden medverkar elevskyddsombud och på Hulerådet behandlas frågor som rör arbetsmiljön. Biblioteket, öppna klassrum och andra 20(29)
Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Kommunen tar det övergripande ansvaret för alla kommunens ungdomars skolresultat oavsett gymnasieskola. Elever som studerar på Hulebäcksgymnasiet ska inom fyra år nå gymnasieexamen eller gymnasiesärskoleexamen. Elever folkbokförda i Härryda kommun fullföljer sin gymnasieutbildning. pluggytor i korridorer används flitigt. Stora insatser har gjorts i lokalerna under hösten för att öka trivsel och god arbetsmiljö. Resultatet är något sämre resultat än föregående år, men samtidigt bra ur ett större perspektiv. Verksamheten har de senaste åren haft en ökad mängd psykosocial problematik hos många av eleverna, vilket visar på ett sjunkande resultat. Det innebär att elever med stora svårigheter inte tar sig från IM inom ett år, och samtidigt är det elever som behöver ett fjärde år på nationella program, för att få en examen. Båda dessa faktorer gör att färre elever totalt sett, klarar examen inom fyra år. Inom Göteborgsregionen samarbetar kommunerna för att ge eleverna en bra gymnasieutbildning. Kommunens ungdomar har sammantaget förbättrat sina resultat från 75,2 % till 76,3% oavsett vilken gymnasieskola de studerar på. Från gymnasiets sida i Härryda kommun är det dock svårt att påverka elevernas studieresultat på andra skolor i andra kommuner, annat än genom mycket begränsad samverkan inom GR på verksamhetschefsnivå. De Härrydaungdomar som går på annan gymnasieskola än Hulebäck, och där åtgärder efterfrågas från annan huvudman, godkänns oftast från Härryda kommun. Däremot är det förbättrade resultatet ett fint tecken på att grundskolans arbete ger alla kommunens ungdomar en bra grund för gymnasiestudier, oavsett var kommunens ungdomar väljer att studera. 21(29)
Vuxenutbildning Verksamhetens uppdrag Vuxenutbildningens övergripande uppdrag är att förmedla kunskaper och stödja elever/studerande så att de kan arbeta och verka i samhället eller fortsätta studera. Uppdraget är att möta kommun-invånarnas och andras behov av utbildning på olika nivåer. Verksamhetens målgrupp är heterogen och eleverna/de studerande är individer med mycket olika förutsättningar. Verksamheten ska alltid möta varje elev/studerande utifrån hens behov och förutsättningar. Skollagen (2010:800) reglerar de skolformer som finns för den kommunala vuxenutbildningen. Dessa är: Vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå samt utbildning i svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna, särvux Vuxenutbildningen bedriver verksamhet inom samtliga dessa skolformer. Utöver detta anordnas yrkeshögskoleutbildningar och uppdragsutbildningar. Yrkeshögskolan regleras av Lag om Yrkeshögskolan (2009:128). Kommunen ingår även i ett samverkansavtal med Göteborgsregionen gällande vuxenutbildning (yrkesvuxutbildningar, yrkesvuxutbildningar med språkstöd samt lärlingsutbildning). Dessa utbildningar regleras av förordning om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning. Samtliga utbildningsformer styrs av Härryda kommuns politiska inriktningsmål. Från och med 1 januari förstärks medborgarnas rättighet till vuxenutbildning i det så kallade kunskapslyftet. Detta medför en förstärkning i medborgarens rättighet att under hela sin yrkesverksamma tid ha möjlighet att skola om sig med hjälp av gymnasial vuxenutbildning (både teoretisk och praktisk). Sammanfattning av måluppfyllelse Verksamheten har en fortsatt god måluppfyllelse. Då arbetsmarknaden är god märks det som alltid på antalet studerande inom den kommunala vuxenutbildningen på gymnasienivå, dock inte på genomströmningen som är fortsatt hög. Då det finns flera skolformer i verksamheten går det att göra omfördelningar av personal och resurser till andra verksamheter som i dagsläget har ett högre tryck. Under har vuxenutbildningens sfi (Svenska för invandare) ökat kraftigt. Denna ökning förväntas fortsätta under 2018 för att sedan minska inom sfi men då öka på övriga skolformer. Möjligheten till omfördelning gör verksamheten flexibel och har kort omställningstid. Arbetet med att söka och genomföra YH-utbildningar är fortsatt utmanande. Nya beslut från myndigheten gör att det kommer bli något enklare att planera om verksamhetens YH-ansökningarna blir godkända. Verksamheten har inte nått målet med antal uppdragsutbildningar under året. Detta beror både på personalförändringar och resursfördelning från våra kunder. Uppdragsutbildning är inte en huvudverksamhet men ger extra möjligheter att nå ut med utbildning till kommunmedborgarna. Fortsatt god måluppfyllelse också på genomströmning och arbete 6 månader efter avslutad utbildning. Både på YH-utbildningarna och på yrkesutbildningarna på gymnasienivå. 22(29)
Informationsmått Antal studerande, individer 1 100 867 1 086 Antal heltidsplatser gymnasial utbildning 200 166 205 Antal deltagare SFI, individer 200 244 140 Antal deltagare Gruv, individer 80 87 75 Antal deltagare inom GR, individer 40 53 35 Studerande i annan kommun 50 75 100 Antal deltagare inom YH 300 391 410 Antal deltagare inom uppdragsutbildning 40 46 20 Ekonomi Vuxenutbildning, tkr Plan Avvikelse 2018 Intäkt 17 485 14 980 2 505 21 432 16 380 Kostnad 36 736 35 601-1 135 38 982 39 151 Netto 19 251 20 621 1 370 17 550 22 771 Vuxenutbildningen redovisar ett överskott om 1,4 mkr där yrkeshögskolan (YH) visar ett underskott om 1 mkr och övrig vuxenutbildning ett överskott om 2,4 mkr. Yrkeshögskolans underskott förklaras av färre utbildningar vilket betyder lägre intäkter jämfört med föregående år. Verksamheten har inte kunnat anpassa de fasta kostnaderna i samma takt som intäkterna har sjunkit. Inför 2018 har personal och lokalkostnader sänkts för att möta intäktsminskningen. Om inte YHmyndigheten beviljar fler utbildningar i nästa omgång kommer dessvärre intäkterna för 2018 sjunka ytterligare. Vuxenutbildningens överskott om 2,4 mkr beror framförallt på högre intäkter än budgeterat. Dels utbetalades ett bidrag för trainee avsett för anställda inom sjukvård och äldreomsorg sent på året som var mycket större än förutsett då andra kommuner avstod sin del, dels ett bidrag från specialpedagogiska skolmyndigheten. Tillsammans uppgår dessa bidrag till 1,1 mkr vilka är obudgeterade. Personalkostnader inom gymnasial vuxenutbildning har under året varit lägre än planerat och yrkesvux visar också, till följd av välfyllda klasser och att uppstartskostnader/utrustning tagits tidigare år, ett större överskott än budgeterat. Jämfört med har intäkterna minskat med nästan 4 mkr, där hälften förklaras av lägre intäkter för YH. Även yrkesvux har i volym minskat jämfört med förra året. Kostnaderna har minskat med drygt 2 mkr, där hälften av kostnadsminskningen hör till YH och andra hälften till yrkesvux. 23(29)
Måluppfyllelse Inriktningsmål Verksamhetsmål Analys av måluppfyllelse Alla har möjlighet att genom studier göra nya yrkesval och förstärka sin kompetens. Yrkeshögskolan erbjuder utbildningar i samverkan med arbetsmarknaden. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning till kommuninvånarna och övriga behöriga sökande inom skilda utbildningsområden och utbildningsnivåer. Vuxenutbildningen ska erbjuda utbildning som har betydelse för individens framtid. Yrkeshögskolan (YH) ansöker om och genomför Yrkeshögskoleutbildningar. Yrkeshögskolan samverkar med arbetsmarknaden för att erbjuda uppdragsutbildning. Vuxenutbildningen består av grundläggande vuxenutbildning (inkl sfi), särvux och gymnasial vuxenutbildning samt yrkesvux till regionens invånare inom samarbetet med GR. Utbudet i skolformerna ska vara så heltäckande som möjligt, men elever kan också erbjudas kurser som saknas i verksamhetens utbud genom ett samarbete med distansleverantör eller i andra kommuners vuxenutbildning. Genomströmningen för ligger på en relativt stabil nivå. Skolformen Svenska för invandrare har haft ett högt tryck på inflödet på elever under året och de som inte hunnit få betyg fortsätter på sin kurs. Detta medför att precis som prognostiserats har genomströmningen inte nått upp förväntat resultat. Under 2018 förväntas fler bli betygsatta och gå vidare till grundläggande vux och yrkesvux med språkstöd. Andelen elever som efter avslutad yrkesutbildning för vuxna har gått vidare till arbete eller högre studier är fortsatt hög. Detta medför att verksamheten ligger på en fortsatt hög nivå för nyetablering på arbetsmarknaden och kommunens invånare har möjlighet att göra nya utbildningsval som ger ett nytt yrke. Genom arbetet med behovsinventering och studievägledning blir utbudet bättre förankrat och når kommunens invånare. Vidare visar elevenkäten från Vuxenutbildningen att en hög andel av eleverna som studerar i kommunen anser att utbildningen har stor eller viss betydlese för individens framtid. Varje år ansöker Yrkeshögskolan om att få bedriva Yhutbildningar och i januari beviljas de nya Yhutbildningarna för 2018. Under året har verksamheten haft igång 8 utbildningar inom skolformen. Antalet elever är något mindre under året vilket följer samma linje som övriga skolformer. Den goda arbetsmarknaden gör att det är färre sökande till varje utbildningsplats. Verksamheten har i dagsläget flera utbildningar på 50% studietakt för att nå fler studerande och erbjuda möjlighet att arbeta under studietiden. I års ansökningsomgång med beslut i januari 2018 har verksamheten skickat in 7 ansökningar till Myndigheten för yrkeshögskolan. De uppdragsutbildningar som planerades ht-16 för vt-17, kom av olika anledningar inte att genomföras. Under verksamhetsåret har det därför enbart genomförts vårdutbildning på uppdrag och resultatet får därmed skrivas ned. Uppdagsutbildningar ligger inte i verksamhetens kärnuppdrag men ger möjlighet för verksamheten att öka och minska beroende på övrig verksamhet. I och med ekonomiska förändringar för kunderna och peronalförändringar inom verksamheten har planerade utbildningar inte startat. 24(29)