Bostäder att bo kvar i bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta

Relevanta dokument
Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/465-ÄN-010 Erika Barreby - bh837 E-post:

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer, SOU 2015:85, dnr N2015/06917/PUB

Bostäder att bo kvar i vad föreslås? Tillgänglighet i befintligt bestånd strategiskt tänk. Ylva Sandström, 19 januari 2016

Remissvar Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) N2015/06917/PUB

Yttrande över Utredningen om bostäder för äldres slutbetänkande Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85)

YTTRANDE. Dnr N2015/06917/PUB. Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm. Stockholm den 24 februari 2016

Remiss - Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85)

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Hur vill de årsrika bo och hur möter vi behoven. Barbro Westerholm, riksdagsledamot (L) och utredare 2008 av äldreboenden

Diarienummer: N2015/06917/PUB

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Äldreomsorg Boende. Höör Susanne Öhrling, sakkunnig i äldreomsorgsfrågor

Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm. Betänkande SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i (dnr N2015/06917/PUB)

Synpunkter på Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85) N2015/06917/PUB

Vad är vad, och vad är särskilt boende?

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Styrelsen för Växjö Kommunföretag AB Organisationsnummer: Maria Carlsson

10 förslag för bättre boende för seniorer

Bo bra på äldre dar några reflektioner och slutsatser

Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder

Information om ansökan av subvention till värd/- värdinna samt delfinansiering av gemensamhetsytor i trygghetsboende inom Umeå kommun

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

8 Författningskommentar

Bo bra hela livet. Barbro Westerholm. Äldreboendedelegationen

TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2009 SID 2 (11)

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet

Näringsdepartementet Helene Lassi STOCKHOLM. Sammanfattning

Det åldersbeständiga boendet Martina Boström och Kaj Granath

Boverket. Betänkandet Bostäder att bo kvar i. Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85) Yttrande

Ta chansen att påverka det kan dröja länge till nästa utredning som i detalj tittar på möjligheter och utmaningar kring äldres boende!

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35)

Lån och garantier för fler bostäder (SOU 2017:108). Svar på remiss

Tillgänglighetsinventeringar av befintligt bostadsbestånd - strategiskt tänk. Ylva Sandström, februari 2014

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Information om investeringsstöd till äldrebostäder. Särskilda boendeformer för äldre Trygghetsbostäder

Bostadsmarknaden i stort - bostadsbehov och bostadsefterfrågan samt förutsättningar för en lokal bostadsmarknad i balans

Karolina Celinska Remissvar avseende betänkandet Bostäder att bo kvar i. (SOU 2015:85) N PUB

7.4 Svaga bostadsmarknader i dag och i framtiden

Statligt stöd till bostäder för äldre

VAL 2018 ETT TRYGGT LIV SOM SENIOR

Bo bra hela livet - remiss från kommunstyrelsen

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Hissar, trygghetsbostäder och bostadstillägg analysunderlag till Utredningen om bostäder för äldre

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering Del 2: Kommunal reglering av upplåtelseformer (SOU 2018:46)

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Äldre är bra hyresgäster! Men var ska de bo?

Riktlinjer för bostadsförsörjning GISLAVEDS KOMMUN

Hyressättning lägenheter i gruppbostad Brunnsvägen 41(Vesslan)

Svar på remiss om Betänkandet SOU 2017:21 Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg om äldre

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

Företeelsen Trygghetsboende. SeniorVärldskonferensen ,22 Göteborg Barbro Westerholm Riksdagsledamot (FP)

Fler och alternativa boenden för äldre och vikten av samverkan

nya bostäder under nästa mandatperiod

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Remiss från Näringsdepartementet - Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Information om. statligt stöd till bostäder för äldre personer. Bild

SAMHÄLLSUPPDRAGET Sbo skapar samhällsnytta

INFORMATION OM BOSTÄDER FÖR ÄLDRE (LIDKÖPINGS KOMMUN) SPF Seniorerna Vara folkhögskola. Torsdag den 5 april 2018

Förenklat beslutsfattande om hemtjänst för äldre

Kriterier för uppförande av trygghetsboenden i Ängelholms kommun

STOPPA VÄLFÄRDSSVEKET MOT VÅRA ÄLDRE

Hur tror vi att seniorer vill bo i framtiden? Vad hindrar dem från att bo som de vill?

Varför flytta till en trygghetsbostad

Yttrande över Näringsdepartementets promemoria: Investeringsstöd för anordnande av nya bostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35)

Bo bra hela livet - också när man blir äldre. Barbro Westerholm

Remiss av Översyn av lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. (Rapport 2014:38)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Ett gemensamt bostadsförsörjningsansvar (SOU 2018:35) N2018/02915/BB

TRYGGHETSBOENDE RIKTLINJER HÖGANÄS KOMMUN

Ansökan om statligt investeringsstöd för bostäder för studerande (SFS 2016:881)

2 (2) Stadskontoret föreslår att kommunfullmäktige med instämmande i MKB:s yttrande över motionen avslår densamma.

Seniorboendefrågor. SPF seniorerna i Ronneby 23 april 2018 Fredrik von Platen. Arkitekt SAR/MSA * Bostadssakkunnig SPFseniorerna

Ersättning för trygghetsboende

Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav genom enhetliga och förutsägbara byggregler (SOU 2012:86)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

S2010/5354/ST (delvis) Hjälpmedelsinstitutet Box Vällingby. 2 bilagor

Ansökan om statligt investeringsstöd för hyresbostäder (SFS 2016:881)

Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Riktlinjer för trygghetsboende i Helsingborgs stad

Värdet av tillgänglighet

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Att samverka ger nycklar till framgång

Svensk författningssamling

Ingen får vara Svarte Petter (SOU 2009:38)

Svar på remiss gällande betänkandet Bostäder att bo kvar i (SOU 2015:85)

Anmälan angående remiss om behovsbedömning av annat än ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (Ds 2009:18)

Förslag till riktlinjer för trygghetsboende. Enköpings kommun

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

Stöd för ökat byggande, renovering och energieffektivisering

Fler bostäder i Sverige

Transkript:

Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Bostäder att bo kvar i bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer (SOU 2015:85) SABOs synpunkter Allmänt SABO anser att utredningen på ett förtjänstfullt sätt beskrivit och analyserat seniorernas möjligheter på bostadsmarknaden och kommunernas förutsättningar att klara bostadsförsörjningen för de äldsta. De fyra områden som utredningen lyfter fram förbättrad tillgänglighet, fler bostäder lämpliga för äldre, att underlätta boende i en bostad som det går att åldras i samt att främja av forskning och annan kunskapsutveckling framstår som centrala för att förbättra och underlätta de äldres boendesituation. I betänkandet föreslås ett reformpaket som inkluderar stöd till tillgänglighetsinventeringar, stöd till installation av hiss, investeringsstöd till trygghetsbostäder samt startbidrag för byggemenskaper. De totala utgifterna för detta paket uppgår till 525 miljoner kronor per år eller totalt 2 625 miljoner kronor under perioden 2017-2021. Åtgärderna föreslås bli finansierade genom omprioriteringar inom utgiftsområde 18 i statsbudgeten, vilket omfattar bland annat samhällsplanering och bostadsförsörjning. Förslaget innebär således att andra anslag behöver minskas i motsvarande utsträckning. Eftersom det är okänt vilka anslag det i så fall rör sig om saknas idag underlag för att tillstyrka åtgärder som i sig framstår som positiva. I dessa fall anger vi att förslaget är bra under förutsättning att finansieringen kan ordnas på ett acceptabelt sätt. 3 Överväganden och förslag SABO delar utredningens bedömning att de åtgärder som föreslås behöver kombineras med en övergripande satsning på information och kunskapsspridning.

3.1 Förbättra tillgängligheten i befintliga bostäder 3.1.1 Fortsatt stöd till tillgänglighetsinvesteringar SABO anser att förslaget att regeringen under en femårsperiod anslår 15 miljoner kronor per år till stöd till kommuner för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet är bra under förutsättning att finansieringen kan ordnas på ett acceptabelt sätt. Erfarenheterna visar att även förhållandevis begränsade stödbelopp på ett verksamt sätt bidrar till att tillgänglighetsinveteringar genomförs. Arbetet med inventeringarna har bidragit till ökad medvetenhet och kunskap om tillgänglighetsfrågorna, både för kommuner och fastighetsägare. Ett flertal kommuner har ansökt om stöd med de anslagna medlen har inte räckt till alla. SABO anser att regeringen bör undersöka och överväga möjligheten att ge fastighetsägarna, alla som äger flerbostadshus, ett större ansvar för att göra tillgänglighetsinventeringar och i så fall även ekonomiskt stöd för detta. Idag ligger ansvaret på kommunerna vilka förutsätts erbjuda fastighetsägare att delta. För ägare av flerbostadshus är det viktigt att ha grepp om tillgängligheten i det egna beståndet och att vid behov vidta åtgärder för att öka tillgängligheten. Detta ligger också i linje med förslaget att ägare av flerbostadshus ska undanröja enkelt avhjälpta hinder. Fastighetsägarna har därför ett tydligt incitament att ta detta ansvar. 3.1.2 Nytt statligt stöd till installation av hiss SABO anser att ett stöd som syftar till att förbättra tillgängligheten till befintliga bostäder inte bör begränsas till hissinstallationer, utan avse samtliga åtgärder som är nödvändiga för att skapa tillgänglighet. Om endast hissinstallationer skulle göras, och inga ytterligare tillgänglighetsskapande åtgärder vidtas, finns i flera fall en uppenbar risk att personer med nedsatt funktionsförmåga ändå inte kan bo i fastigheterna. De resurser som nedlagts på hissinstallationer riskerar då att bli bortkastade, i vart fall ur tillgänglighetssynpunkt. Ett stöd som riktas till tillgänglighetsanpassningar är bra under förutsättning att finansieringen kan ordnas på ett acceptabelt sätt. Det är rimligt att kommunen i dessa fall ska ha gjort en tillgänglighetsinventering och att fastigheten ligger i ett av kommunen prioriterat område för att på bästa sätt öka tillgången på bostäder för personer med nedsatt rörlighet. 3.1.3 Krav att undanröja enkelt avhjälpta hinder även i flerbostadshus SABO tillstyrker förslaget att kravet i plan- och bygglagen på att undanröja enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser utsträcks till att - 2 -

gälla hinder i eller i anslutning till entréer och trapphus i flerbostadshus. Bestämmelsen innebär att ägare av flerbostadshus ska vara skyldiga att ta bort sådana hinder i eller i anslutning till entréer och trapphus som är enkla och mindre kostsamma att avhjälpa. I praktiken kan det handla om till exempel mindre nivåskillnader, dörrmattor och skrapgaller som är tunga att passera eller som medför risk att snubbla, avsaknad av handledare eller kontrastmarkeringar eller bristfällig belysning i anslutning till entrén. Det finns ingen tidsgräns för när detta ska vara genomfört. Sådana åtgärder medför en viss kostnad för fastighetsägaren och de boende men framstår som rimlig för att kunna erbjuda bostäder till alla. 3.1.4 Nationellt system för tillgänglighetsmärkning SABO anser att förslaget om ett nationellt system för tillgänglighetsmärkning av flerbostadshus är intressant att gå vidare med. Det är bra med ett nationellt system och det är självklart att det ska vara frivilligt samtidigt som en sanktion från Boverket ger systemet en tyngd. Vårt intresse av att medverka i ett sådant system beror på hur det utformas och om kostnaden blir rimlig i förhållande till nyttan. 3.2 Fler nya bostäder för äldre 3.2.1 Investeringsstöd till trygghetsbostäder SABO anser att förslaget om ett investeringsstöd till trygghetsbostäder är bra under förutsättning att finansieringen kan ordnas på ett acceptabelt sätt. Det tidigare investeringsstödet till äldrebostäder har lämnats även till trygghetsbostäder. I betänkandet framhålls att forskning visar att påtvingad ensamhet kan leda till försämrad hälsa och ge upphov till såväl psykiska som fysiska sjukdomstillstånd och att kombinationen av god tillgänglighet och gemenskapslokaler i trygghetsboendena ger möjlighet till ett självständigt liv i ett socialt sammanhang. SABO kan instämma i utredningens bedömning att det kommer att behövas betydligt mer av denna boendeform för att möta efterfrågan från ensamma äldre människor som annars riskerar att bli socialt isolerade. I betänkandet föreslås att vissa villkor avseende tillgänglighet ska vara uppfyllda för att en fastighetsägare ska kunna få investeringsstöd till trygghetsbostäder. Vid ombyggnad ska det räcka med att bygglagstiftningens krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt funktionsförmåga uppfylls, medan det vid nyproduktion ska ställas krav på höjd nivå vad gäller tillgänglighet i badrum och sovrum. Syftet är att tillgodose krav på arbetsmiljön för hemtjänst- och sjukvårdspersonal. - 3 -

En höjd nivå vad gäller tillgänglighet kräver större bostadsyta vilket leder till högre hyra. Samtidigt är det önskvärt att hålla nere hyran eftersom många äldre har låga inkomster. Idag finns också fler utvecklade tekniska hjälpmedel som underlättar för hemtjänsten och som innebär att det räcker med hjälp från endast en person. Många av de som bor i trygghetsbostäder är inte heller i behov av en höjd tillgänglighetsnivå. Sammantaget talar detta för att det räcker med att bygglagstiftningens krav uppfylls. Samtidigt är syftet med ett trygghetsbostäder att äldre människor, som vid inflyttningen kanske inte har några funktionshinder alls, ska kunna bo kvar och åldras i samma lägenhet, även om eller när då funktionshindren kommer. Vi lever allt längre och många kommer att få olika krämpor på äldre dagar. Ett högre tillgänglighetskrav underlättar för hemtjänst och sjukvård i bostaden och ökar därmed möjligheterna att bo kvar. Denna möjlighet är ägnad att ge den äldre hyresgästen den trygghet som namnet trygghetsbostad förespeglar. Det är fullt möjligt att bygga bostäder för äldre utan förhöjda krav på tillgänglighet. Frågan handlar om vilka krav staten bör ställa som villkor för den som vill ta del av skattefinansierat offentligt stöd för att bygga bostäder för äldre. Det framstår inte som orimligt att staten ställer krav på höjd nivå vad gäller tillgänglighet när nya bostäder byggs för att användas i generationer framåt. Det är bra att förslaget medger att länsstyrelsen kan bevilja undantag från kravet på att den som flyttar till trygghetsboende ska ha fyllt 70 år och sänka gränsen ner till 65 år. Det föreslagna stödbeloppet på 2 800 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark vid nyproduktion motsvarar en höjning med 200 kronor per kvadratmeter jämfört med tidigare stödet. Denna höjning framstår dock som otillräcklig med tanke på att flera av SABOs medlemsföretag inte fick lönsamhet i projekt med det tidigare stödet, den kraftiga byggkostnadsökningen som skett och om staten ställer högre krav på tillgänglighet i badrum och sovrum. 3.2.2 Startbidrag för byggemenskaper SABO anser att förslaget om startbidrag för byggemenskaper är bra under förutsättning att finansieringen kan ordnas på ett acceptabelt sätt. SABO kan instämma i utredningens bedömning att för seniorer skulle delaktighet i byggemenskaper kunna bidra till att skapa trygghet genom möjligheter till gemenskap och samvaro, underlätta för varandra i vardagen, ge förutsättningar för ett mer aktivt liv, göra det möjligt att bo kvar på orten eller i området samt göra det möjligt för språkliga eller andra minoritetsgrupper att forma sitt boende efter egna förutsättningar och önskemål. I Tyskland finns goda erfarenheter av en modell med byggemenskaper. Modellen är särskilt intressant för kooperativ hyresrätt, men bör självklart kunna tillämpas även för hyresrätt och - 4 -

bostadsrätt. Ett eventuellt stöd bör ses som ett stöd till innovation och utveckling och Boverket bör få i uppdrag att sammanställa erfarenheter och utvärdera modellen. 3.2.3 Återbetalningsgaranti för upplåtelseinsatserna i kooperativ hyresrätt SABO anser att en statlig garanti till kooperativa hyresrättsföreningar för återbetalning av upplåtelseinsatser kan vara ett intressant förslag. På svaga marknader finns inte sällan behov av bostäder för äldre samtidigt som byggpriserna även på dessa orter är höga och finansieringen särskilt problematisk på grund av den höga risken. Utredningen pekar på att upplåtelseinsatser från en kooperativ hyresförenings medlemmar kan fungera som en kostnadsfri toppfinansiering av projektet och göra det möjligt att bygga även på svaga bostadsmarknader. Det finns dock inte någon absolut garanti för att en medlem vid avflyttning återfår sin insats, varför en återbetalningsgaranti skulle kunna bidra till att undanröja osäkerhet hos den som överväger att flytta till kooperativ hyresrätt och samtidigt ge banken fullgod säkerhet om hyresgästen behöver ta ett lån för att täcka upplåtelseinsatsen. En återbetalningsgaranti utgör ett stöd, men inte ett bidrag, eftersom den åsätts ett pris baserat på risken. Denna fråga bör beredas tillsammans med förslagen från utredningen EU och kommunernas bostadspolitik, vilka handlar om möjligheterna för kommuner att få till stånd ett önskvärt bostadsbestånd i situationer då marknadsförutsättningarna inte medger ett bostadsutbud som möter efterfrågan på bostäder. Dessa förslag berör EUs statsstödsregler om ekonomiska tjänster av allmänt intresse och därmed beaktas också det strikta regelverk som säkerställer att ett eventuellt stöd inte snedvrider konkurrensen. 3.2.4 Strategisk planering av bostäder för äldre SABO har inget att erinra mot förslaget att Boverket får i uppdrag att genomföra en särskild satsning på att sprida kunskaper och erfarenheter om strategisk planering av bostadsförsörjningen för äldre. Ett nätverk som upprätthålls av SKL kan ge kommuner med likartade förutsättningar och problem goda möjligheter att dela erfarenheter med varandra. 3.2.5 Säkra socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen SABO tillstyrker förslaget om ett tillägg i 2 bostadsförsörjningslagen med innebörden att socialnämnden ska medverka i planeringen av bostadsförsörjningen och tillföra kunskaper och erfarenheter om levnadsförhållandena i kommunen. Det är rimligt att socialtjänstlagens bestämmelser om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen möts upp med motsvarande bestämmelser i bostadsförsörjningslagen. I praktiken handlar det om en markering av - 5 -

vikten av kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan olika nämnder och förvaltningar när det gäller samhällsplanering och bostadsförsörjning, inte bara vad gäller äldres boende utan över huvud taget. 3.3 Underlätta flytt och kvarboende 3.3.1 Höjt bostadsutgiftstak för bostadstillägg SABO anser att bostadsutgiftstaket för bostadstillägg till pensionärer behöver höjas. Syftet med bostadstillägget är att pensionärer med låg inkomst och begränsade tillgångar ska kunna efterfråga och behålla en bostad med tillfredsställande standard, även i nyproduktion. Den taknivå för bostadsutgiften som gäller idag är 5000 kronor i månaden och har legat still sedan år 2007. Det är rimligt att taknivån justeras uppåt med hänsyn till hyresutvecklingen och att hyresnivåerna i nyproduktionen särskilt beaktas eftersom det till stor del är där som tillgängliga lägenheter tillkommer. SABO har dock ingen uppfattning om exakt på vilken nivå takbeloppet bör ligga. 3.3.2 Stöd till flytt SABO tillstyrker förslaget att hjälp att packa ner och packa upp och annan professionell hjälp i hemmet i samband med flytt, liksom själva flytten, för personer över 75 år ska betraktas som en hushållsnära tjänst, med möjlighet till så kallat RUT-avdrag. Det underlättar för seniorer som behöver flytta till en annan bostad för att få ett boende som fungerar bra att åldras i och bidrar också till en bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet. 3.3.3 Information om den lokala bostadsmarknaden inkluderat i bostadsförsörjningsansvaret SABO tillstyrker förslaget om ett nytt inledande stycke i 7 bostadsförsörjningsalgen som förtydligar kommunens ansvar att tillhandahålla information om den lokala bostadsmarknaden. Det underlättar för hushållen att vid behov hitta en lämpligare bostad bidrar också till en bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet. Bestämmelsen bör dock utformas så att den omfattar alla slags bostäder och inte fokuserar endast på bostäder med god tillgänglighet för personer med nedsatt funktionsförmåga och boendeformer som riktar sig till särskilda grupper. På vilket sätt en enskild kommun väljer att ta detta ansvar måste avgöras av kommunen själv. - 6 -

3.3.4 Vissa hemtjänstinsatser utan biståndsprövning SABO avstår från att lämna synpunkter på förslaget att regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att utreda vilka författningsändringar som behövs för att ge lagstöd åt förenklad handläggning av beslut om bistånd i form av hemtjänst. 3.4 Utvärdering, forskning och utveckling 3.4.1 Forskning om samspelet människa-hjälpmedel-teknik-bostad SABO anser att förslaget om en satsning på forskning om utformning av bostäder och boendemiljöer ur ett tillgänglighetsperspektiv är bra. Det är angeläget att öka kunskaperna om hur det fungerar att använda moderna hjälpmedel och tekniska lösningar i olika typer av bostäder och vilken betydelse utformningen av bostaden har för möjligheterna till kvarboende och assistens i hemmet vid en funktionsnedsättning. 3.4.2 Utvärdering av trygghetsbostäder som boendeform SABO tillstyrker förslaget att regeringen ska ta initiativ till en bred utvärdering av trygghetsbostäder som boendeform i syfte att ge underlag för utveckling av konceptet, planeringsstrategier och stödåtgärder. Boendeformen har nu funnits ett antal år och tillräckligt med erfarenheter bör ha vunnits för att en utvärdering kan göras på ett meningsfullt sätt. Det är angeläget att bostadsmarknadens aktörer inbjuds att delta i arbetet och SABO är beredd att medverka. 3.4.3 Smidigare lösningar för sophanteringen SABO tillstyrker förslaget att regeringen ger Arbetsmiljöverket ett uppdrag att i samråd med Boverket, Naturvårdsverket och Myndigheten för delaktighet utreda möjligheterna att förbättra utformningen av miljörum och sopkärl och utveckla tekniska lösningar för avfallshantering, som underlättar för personer med nedsatt funktionsförmåga. En förutsättning är dock att företrädare för fastighetsägare med flerbostadshus från början medverkar i utredningsarbetet. De lösningar som föreslås måste vara fastighetstekniskt lämpliga och ekonomiskt rimliga. I annat fall kommer de inte att förverkligas. Stockholm den 5 februari 2016 Kurt Eliasson VD - 7 -