Samlad självvärdering Lärosäte: Chalmers tekniska högskola Bedömare: Björn Johansson (Virtutech), Catarina Coquand (D&IT), Erland Jonsson (D&IT), Johan Jonasson (Matematik), Joakim Bick (student), Linda Benroth (student), Gustav Munkby (student), Erik Eliasson (fd. utbildningssekreterare), Marie Bernelo/Linda Viden (studievägledare), Samuel Bengmark (programansvarig) Program: Informationsteknik Datum: 17/3 2005 Bedömningsnivåer: 0. Ingen påbörjad programplan eller pilotimplementering. 1. Påbörjad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå. 2. Väl utvecklad programplan och pilotimplementering på kurs- och programnivå. 3. Komplett och antagen programplan; implementering av planen på kurs- och programnivåer är på väg. 4. Komplett och antagen programplan; omfattande implementering på kurs- och programnivå och med ständig förbättring införd. Principer Belägg för uppfyllnad Nivå Kommentarer och åtgärder 1 Sammanhanget för civilingenjörsutbildningen Alt 1: Antagning av principen att livscykeln för produkter och system utgör sammanhanget för en civilingenjörsutbildning. Produkter och system skall tolkas i vid mening och kan, beroende på utbildningsprogram vara hårdvara, mjukvara, tjänster m m och kombinationer av dessa. Livscykel definieras som hela cykeln från idé/koncept till utveckling, produktion, drift, underhåll och skrotning/återvinning. Programmets visions- och måldokument samt utformning beaktar en mjukvaras livscykel. Fokus på CDI. Från måldokument En IT-civilingenjör skall kunna designa, analysera och producera system på en hög abstraktionsnivå. 3 Programrådet kommer att utveckla ett nytt måldokument. Programkommitténs visionsmöte i april kommer att vara startskottet för detta arbete. 1
Alt 2: Om det beskrivna sammanhanget enligt alternativ 1, med den vida definitionen, inte är tillämpbart vill vi att ni här definierar sammanhanget för programmet. I fortsättningen står då begreppen produkt- och systemutveckling för detta sammanhang. 2 Målbeskrivning Specifika och detaljerade lärandemål för ämneskunskaper, personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt för kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling. Dessa kunskaper och färdigheter överensstämmer med programmets övergripande mål och har validerats av programmets intressenter. 3 Integrerade utbildningsplaner En utbildningsplan som består av ömsesidigt stödjande ämneskurser och som har en tydlig plan för att i dessa kurser integrera mål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling. 4 Introduktion till ingenjörsarbete En introduktion som syftar till att ge studenterna en uppfattning om ingenjörens yrkesroll inom produkt- och systemutveckling, och som introducerar centrala personliga och professionella färdigheter. Kursplaner beskriver detaljerade lärandemål för ämneskunskaper. I vissa fall beskrivs även de personliga och professionella kunskaper. Kursplaner författas av lärarna och antas av programkommittén som granskar dessa med utgångspunkt från programmets mål. Naturlig progression i ämneskurserna. Det finns en fördelning av vilka generella kompetenser som skall utvecklas inom vilka kurs. Ingenjörskompetens 1 och 2 har detta som sina temata. Kompetensportföljen är en egen skriftlig reflexion kring yrkesmål och behoven för att ni dit. Gruppvägledningen en muntlig 2 Förbättra stöd till lärarna för kursplaneskrivandet bör utvecklas. 2 Planeringen av progressionen i de generella kompetenserna behöver fördjupas på detaljnivå. Vidareutveckla kursplanerna och genomförande så att integrationen realiseras i alla stycken. Förbättra integrationen av kommunikationskurserna med projektkurserna. 3 Det praktiska genomförandet av Ingenjörskompetens 2 är otillfredsställande och skall förbättras. 2
5 Design-build-test-projekt Utbildningsplanen innehåller minst två designbuild-test -projekt och/eller major design project enligt ABET, dvs. projekt där studenter planerar, utvecklar, implementerar och testar användning av en produkt eller ett system, ett enkelt och ett avancerat. 6 Stödjande lärandemiljöer Lärandemiljöer som möjliggör och främjar verklighetsnära lärande inom produkt- och systemutveckling, ämneskunskaper och social kompetens. 7 Integrerat lärande Kurser baserade på aktiviteter där lärande av ämneskunskaper är integrerat med lärande av personliga, professionella färdigheter samt färdigheter i produkt- och systemutveckling. diskussion kring egna mål och förutsättningar. Sviten med projektkurser med ökande komplexitet och gruppstorlek har som syfte att närma sig ett verkligt utvecklingsprojekt, med allt från vag/dålig kravspecifikation till eventuell samarbetsproblematik och misslyckande att nå ända fram till fullt utbyggd produkt. Programmets har en uppsättning grupprum med tillgång till Internet och Chalmers datorresurser. Där sker en stor del av programmets undervisning i grupper om 8 studenter. Från och med år tre har studenterna bärbara datorer som de administrerar själva. Stödjande forskning ger kompetenta lärare som utgör en viktig del i lärandemiljön. Det finns möjligheter till möte med andra perspektiv genom Internationella mastersstudenter och lärare från många olika nationer. Utveckling av generella kompetenserna är distribuerat, med ansvar fördelat bland många obligatorisk kurser under de först tre åren på programmet. Projektkurserna gör syntes av kurser. 4 4 3 Identifiera samordnare som bevakar progression av personliga och professionella kunskaper. Utveckla process för att förvissa oss om att alla lärare, nya som gamla, har klart för sig 3
8 Aktivt lärande Undervisning och lärande som bygger på ett aktivt och erfarenhetsbaserat arbetssätt. 9 Utveckling av lärarnas kompetens Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller personliga och professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling. Ingenjörskompetenskurserna ger överblick över området. Matematisk modellering IT gör syntes av obligatoriska matematikkurser. Vi har aktivt planerat så att en hel del ab programmets undervisning involverar olika former av grupparbete där studenterna ställs inför uppgifter vars svårighets grad är tänkt att ligga på en nivå att det kräver hela gruppens samlade erfarenheter och kunskaper för att lösa dem, och att detta skall frammana ett ämnesmässigt samtal och gemensam aktivitet. Flertalet av programmets kurser har laborativa inslag för att främja studenternas kunskaper och färdigheter. Relativt flexibel utbildningsplan som ökar studentens behov av att själv aktivt planera sin utbildning. Omfattande och stark forskningsverksamhet pågår på kursgivande institutioner ger fortlöpande utveckling av lärarnas ämnesmässiga kompetens. T ex inom kursgivande institutioner Fackspråk, Projektledning och Människa och teknik är detta inom de områden vi benämner generella kompetenser. sin roll i detta sammanhang. 3 Till skillnad från för ett antal år sedan karakteriserar programmets studenter den typiske Chalmeristen som en som studerar i grupp. För att nå ytterligare fördjupade kunskaper skall vi sök metoder att öka studenternas tidsinsats. Undersökning visar att det finns utrymme för detta. 2 Identifiera hur lärarmötena kan bli ett forum där de personliga och professionella kompetenserna utvecklas. Detta ligger i huvudsak på institutionernas ansvar, men undersök hur programmet kan bistå/trycka på för att främja kompetensutvecklingen, t ex genom att ta med detta i kursbeställningen. 4
10 Utveckling av lärarnas kompetens inom lärande och undervisning Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens både när det gäller att skapa integrerat lärande, byggt på aktiva erfarenhetsbaserade arbetsformer, och när det gäller examination av studenternas lärande. 11 Examination av färdigheter Examination av studenternas lärande, såväl av personliga, professionella kunskaper och färdigheter samt kunskaper och färdigheter i produkt- och systemutveckling som av ämneskunskaper. 12 Utvärdering av program Ett system för utvärdering mot valda principer enligt alt 1 eller 2. Systemet ska ge återkoppling till studenter, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar. Programmets lärarmöten syftar band annat till utveckla lärarlaget vad det gäller t ex pedagogik och mångfaldsfrågor. Chalmers erbjuder via CKK olika pedagogiska fördjupningskurser. Färdigheter och kunskaper inom ämnen och inom systemutveckling examineras i stor utsträckning. Vissa av de generella förmågorna examineras inom kommunikationskurserna, projektkurserna och ingenjörskompetenskurserna. Är en del i kvalitetsarbetet. Kursutvärderingar, regelbundna möten med studenter grupper i form av studienämnden som handhar kursutvärderingar (SnIT) och styrelsen för teknologorganisationen på programmet (StyrIT) och lärargruppen. Varje programkommittémöte inleds med återkoppling från programverksamheten. 2 Dito 2 Gå igenom återstående generella kompetenser och se hur de bör examineras. Fortsätt bevaka teknologerna prestationsnivå i ljuset av hur det sett ut tidigare. 1 Programstart 2001, därför ännu ingen programutvärdering. Behöver förbättre återkopplingen till studenter om vilket utvecklingsarbete som utvärderingen lett till. Planerar att genomföra pilot med kollegial utvärdering av kurs. 5
Åtgärdsanalys: Generella kompetenser: Ta fram en progressions- och examinationsansvarig. Denna utvecklar process för att involvera lärarkollegiet. Pedagogik: Tillsätt arbetsgrupp som tar fram handlingsplan för att öka tidsinsatsen hos den del av studentgruppen som lägger lite tid på sina studier. Utvärdering: Inför process för återkoppling till studenterna efter kursutveckling. Besluta om process för återkommande programvärdering. 6