UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng

Transkript

1 UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng Programstart: Hösten 2015 Tekniska Högskolan, Box 1026, Jönköping BESÖK Gjuterigatan 5, Högskoleområdet TEL (vx) FAX E-POST

2 1(6) UTBILDNINGSPLAN Ljusdesign, 120 högskolepoäng Lighting Design, 120 credits Programkod: TGLU3 Fastställd av: VD Version: 3 Diarienummer: JTH 2015/ Programstart: Hösten 2015 Utbildningsnivå: Grundnivå Examensbenämning Högskoleexamen med inriktning mot Ljusdesign. Higher Education Diploma with specialisation in Lighting Design. Programbeskrivning Bakgrund Ljuset är avgörande för människans välbefinnande. Dagsljuset är överlägset, men under delar av dygnet och året behöver vi stöd av det artificiella ljuset. Nya insikter om ljusets påverkan på människan gör det angeläget att kunna kontrollera det artificiella ljuset, kartlägga behoven av dagsljus samt minska ljusföroreningar. En stor utmaning för ett hållbart samhälle är att optimera energianvändning och användningen av dagsljus för att skapa god innemiljö med avseende på såväl den visuella komforten som det termiska inneklimatet och detta till en rimlig investerings- och livscykelkostnad. Det pågår samtidigt ett teknikskifte där gamla ljuskällor fasas ut och ersätts med nya. Därför är det viktigt att studera och analysera konsekvenserna av detta skifte. Vår visuella uppfattning av omgivningen kräver inte bara att vi har ljus som stödjer en god synbarhet, ljuset skall också skapa en stimulerande vistelsemiljö. Ett steg är att utbilda ljusdesigners och belysningsplanerare som har en insikt i dessa frågor och som kan agera i byggandets olika processer. Genom ökad kompetens i upphandling och planering av belysningsfunktioner i miljöer, byggnader och anläggningar kan elanvändning och miljöbelastning minska avsevärt, samtidigt som goda miljöer skapas. Belysningskompetensen behövs för att formulera krav, planera och följa upp belysningsfunktioner samt att säkerställa de allt större krav som ställs på dessa. Syfte Utbildningen syftar till att utveckla grundläggande yrkeskompetens och därmed möta samhällets behov av utbildad arbetskraft inom ljusdesign och belysningsplanering. Ett nära samarbete med näringslivet syftar till att ge studenten en helhetssyn och förståelse för branschens olika yrkesroller. Teoretiska kunskaper varvade med praktiska tillämpningar och projektarbeten syftar till att främja ett kreativt, självständigt och reflekterande arbetssätt inom utbildningens huvudområde. Arbetsområden efter examen Utbildningen förbereder för arbete inom privata företag såväl som kommuner, stat och andra offentliga organisationer. Inom dessa kan arbetsuppgifterna vara av mycket varierande karaktär. Uppgifter inom privata företag omfattar belysningsplanering inom ljusdesignföretag, arkitektkontor och teknikkonsulter, armaturtillverkning och försäljning. Inom fastighetsbolag kan det handla om inköp, underhållsplanering mm. Inom kommuner kan det handla om belysningsplanering och belysningsprogram. Tekniska Högskolans utbildningskoncept Samtliga utbildningar vid Tekniska Högskolan i Jönköping (JTH) följer ett utbildningskoncept. Konceptet ger ett helhetsperspektiv, där näringslivsanknytning, internationalisering och entreprenörsanda

3 Ljusdesign, 120 hp 2(6) är nyckelord. Vid sidan av tekniska kunskaper inom utbildningsprogrammets område är ledarskap och kommunikation, affärsmässighet samt hållbar utveckling andra viktiga delar av konceptet. Näringslivsanknytning innebär att JTH har en etablerad samverkan med näringslivet i olika former genom hela utbildningen. Ett exempel är den näringslivsförlagda kursen (NFK), som ingår i alla utbildningsprogram. Syftet med kursen är att ge studenterna en förståelse för kommande arbetsuppgifter och hur dessa är relaterade till den egna utbildningen. Internationalisering innebär att det t.ex. ges möjlighet att träna språk och interkulturell kommunikation genom studentutbyte med utländska universitet. JTH har ett 70-tal partneruniversitet i olika delar av världen, och deltar i flera internationella utbytesprogram för studenter. Det finns möjlighet att tillbringa en del av studietiden utomlands och tillgodoräkna utlandsstudierna i examen. Beroende på detta studentutbyte ges även ett stort antal kurser inom JTH på engelska. Entreprenörsanda erhåller studenterna med hjälp av helheten i utbildningsprogrammet. Av avgörande betydelse är inslagen från näringslivet, från ledarskapsmoment, från verklighetsanknytningen bl.a. i projektbaserade kurser och inte minst från ekonomiinslagen. Ledarskap och kommunikation innefattar till exempel träning i muntlig och skriftlig kommunikation, att arbeta i projektform, att leda och motivera människor samt att förstå beslutsprocesser i företag och organisationer. Affärsmässighet skapas via grundkunskaper i ekonomi, marknadsföring och affärsplanering. Kunskaperna vidareutvecklas sedan integrerat i sitt tekniska sammanhang. Ingenjörer och tekniker med dessa erfarenheter är användbara inom ett stort antal områden i näringslivet. Hållbar utveckling omfattar kunskap om vad som är förenligt med ett uthålligt samhälle samt miljömässiga och mänskliga aspekter i framtidens produktionskedjor och produkter. Undervisningen är helt integrerad i sitt tekniska sammanhang och behandlar sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. Projektbaserad undervisning är också en del av utbildningskonceptet. Att i grupp eller individuellt ta ansvar för större eller mindre sammanhängande projekt är vanligt förekommande i arbetslivet. För att förbereda studenterna för detta, genomförs skarpa projekt i direkt samarbete med näringslivet inom en del av programkurserna. Studentinflytande är en stor och är en viktig del i JTH:s kontinuerliga kvalitetsutveckling. Genom att studentrepresentanter finns med i alla nämnder, råd och beslutande organ, är studenterna med och kan aktivt påverka utbildningen. Mål Efter genomgånget program skall studenten uppfylla lärandemålen som anges i högskoleförordningen gällande högskoleexamen (h) samt lärandemålen som JTH (j) formulerar: Gemensamma lärandemål Kunskap och förståelse 1. visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kännedom om områdets vetenskapliga grund och kunskap om några tillämpliga metoder inom området,(h) 2. visa kunskap om företagande (ekonomi, entreprenörskap, affärsplanering, marknadsföring) i relevanta verksamheter inom det valda teknikområdet,(j) Färdighet och förmåga 3. visa förmåga att söka, samla och kritiskt tolka relevant information för att formulera svar på väldefinierade frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,(h) 4. visa förmåga att redogöra för och diskutera sitt kunnande med olika grupper,(h) 5. visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta med vissa uppgifter inom det område som utbildningen avser,(h) 6. visa förmåga att utforma produkter och system med hänsyn till ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling,(j) 7. visa förmåga att tillämpa förvärvade kunskaper i praktiskt arbete och visa insikt i sin kommande yrkesroll,(j) Värderingsförmåga och förhållningssätt

4 Ljusdesign, 120 hp 3(6) 8. visa kunskap om och ha förutsättningar för att hantera etiska frågeställningar inom huvudområdet för utbildningen,(h) 9. visa förmåga till ett tvärvetenskapligt förhållningssätt och att tillämpa ett systemperspektiv,(j) Programspecifika lärandemål Efter genomgånget program skall studenten: Kunskap och förståelse 10. visa kunskap om belysningsvetenskaplig grundteori 11. visa kunskap om ljusdesign som samhällsprocess från idé, planering och utformning av den fysiska miljön till drift och förvaltning 12. visa kunskap om belysningens historiska utveckling med hänsyn till utformning och teknik. 13. visa kunskap om belysningsanläggningars tekniska uppbyggnad Färdighet och förmåga 14. visa förmåga att med olika tekniker skissa, visualisera, presentera och kommunicera lösningsförslag för belysningsanläggningar. 15. visa förmåga att kunna ange lösningar vilka bidrar till ett långsiktigt hållbart samhällsbyggande 16. visa förmåga att kunna analysera de funktioner, krav och frågeställningar som styr valet av lösningar samt specificera drift- och underhållsåtgärder baserade på dessa Värderingsförmåga och förhållningssätt 17. visa förmåga att kunna redogöra för och praktiskt tillämpa grundläggande moment inom belysningsplanering såsom utformning, gestaltning och dimensionering av belysningsanläggningar utifrån insikt i tekniska, ekonomiska, miljömässiga, funktionella samt estetiska värderingar Innehåll Programprinciper Programupplägget baseras på grundstenarna planering, dimensionering, implementering och drift av belysningsanläggningar. Utbildningen omfattar 120 högskolepoäng, varav övervägande del består av kurser med teoretiskt innehåll och praktiska tillämpningar. I den avslutande delen av utbildningen genomför studenten kursen Näringslivsförlagd kurs om 9 högskolepoäng samt ett Examensarbete om 9 högskolepoäng. I dessa båda kurser använder och fördjupar studenten sina tidigare förvärvade kunskaper och färdigheter. Projektarbeten tillämpas i flertalet av kurserna för att främja såväl ett självständigt och ansvarstagande arbetssätt som förmågan att samarbeta och därmed öka anställbarheten. Större och mindre projektarbeten löper därför under hela utbildningstiden. Vissa av projekten är ämnesövergripande. Projekten följs alltid av en projektrapport med reflektioner, analys och diskussion av erfarenheter som gjorts inom projektet. Detta för att stärka kunskapen om interaktionen mellan teori och praktik. Kurserna baseras på att studenterna ska tillägna sig en grundläggande förståelse och kunskap inom för yrket viktiga områden. Förvärvad kunskap tillämpas i projektform där utformningslösningar prövas och/eller implementeras. Resultat utvärderas och analyseras av studenterna vid handledningstillfällen, seminarier och presentationer där särskild vikt läggs vid planering, lösningsförslag och genomförande samt anläggningens hållbarhet ur ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Utbildningen genomförs i nära samarbete med näringslivet och tidigt genomförs projekt tillsammans med olika branschföretag. I dessa projekt kan studenten skapa viktiga kontakter inför sin kommande yrkeskarriär och utbyta erfarenheter och kunskaper med branschens olika aktörer. Flera av lärarna har god kontakt med och tidigare erfarenhet av att verka i näringslivet, vilket ytterligare bidrar till att stärka utbildningens relevans. Utbildningen fokuserar på tre delområden: Teori om och planering av samverkan mellan dagsljus och artificiellt ljus Teori om och planering av inomhusbelysning med ljuskälle- och armaturkunskap Teori om och planering av utomhusbelysning med ljuskälle- och armaturkunskap Utbildningen bedrivs huvudsakligen på svenska men undervisning på engelska kan förekomma. Delar av litteraturen är på engelska. Varje kurs i programmet utvärderas kontinuerligt och revideras årligen. Kurser kan komma att ändras under utbildningens gång. Programmets progression

5 Ljusdesign, 120 hp 4(6) Progressionen inom huvudområdet och utbildningens inriktning säkerställs genom att kurserna har en kontinuerligt ökad komplexitet där studenten tillämpar tidigare förvärvad kunskap samt inhämtar ny kunskap vid behov. Studenten förvärvar ett praktiskt och teoretiskt förhållningssätt till ämnet under utbildningens gång. I programmets fördjupningskurser tränas studenten att självständigt kunna identifiera och lösa problem samt kunna genomföra belysningsprojekt inom givna ramar. Under årskurs 1 ges grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom programmets fyra delområden. Under årskurs 2 fördjupas kunskaper och färdigheter samt tränas förmågan att söka och värdera kunskap utgående från ett vetenskapligt förhållningssätt. Studenten genomför planeringsprojekt både under årskurs 1 och 2. I projekten tränas förmågan att arbeta såväl självständigt som i grupp samt att ta eget ansvar, vilket ger en beredskap inför det kommande arbetslivets krav och utmaningar. Under andra året genomförs Examensarbete och Näringslivsförlagd kurs. Båda kan genomföras nationellt eller internationellt. Dessa båda kurser syftar till att fördjupa de kunskaper som förvärvats under utbildningens gång. Näringslivsförlagd kurs är förlagd på ett externt företag, och i direkt anslutning till denna genomförs kurser som inkluderar ekonomiska aspekter kopplade till en framtida yrkesroll. Den empiriska kunskap som studenterna tillägnar sig i Näringslivsförlagd kurs kopplas därmed på ett tydligt sätt till teori inom affärsplanering, entreprenörskap och marknadsföring. I Examensarbetet tränar studenterna sig att formulera väl grundade och avgränsade frågeställningar med relevans för yrkesområdet. Den teoretisk bakgrunden till frågeställningarna söks i vetenskaplig forskning. Därpå genomförs en undersökning baserad på vedertagna vetenskapliga metoder där studenten dokumenterar projektets förlopp, samt redovisar och analyserar resultatet enligt en vetenskaplig modell. Samband mellan programmål och ingående kurser redovisas i separat dokument. Kurser Obligatoriska kurser Kursbenämning Hp Huvudområde Fördjupning Kurskod Belysningslära 6 Byggnadsteknik G1N TBLG15 Belysningsplanering innemiljö 9 Byggnadsteknik G1F TBIK15 Belysningsplanering Krav, innemiljö 12 Byggnadsteknik G1F TKIK15 Belysningsplanering Krav, utemiljö 6 Byggnadsteknik G1F TBKK14 Belysningsplanering projekt innemiljö 15 Byggnadsteknik G1F TBPK16 Belysningsplanering projekt utemiljö 15 Byggnadsteknik G1F TPPK14 Belysningsplanering utemiljö 9 Byggnadsteknik G1F TPUK14 Belysningsvetenskap 6 Byggnadsteknik G1F TBVK15 Dagsljusprojektering 6 Byggnadsteknik G1F TDPK15 Ekonomi, entreprenörskap och marknadsföring 6 G1N TEEG14 Energieffektiv belysning 6 Byggnadsteknik G1F TEEK16 Examensarbete i Ljusdesign 9 Byggnadsteknik G1E TELM15 Ljuskälle- och armaturkunskap 6 Byggnadsteknik G1N TLAG15 Näringslivsförlagd kurs i Ljusdesign 9 Byggnadsteknik G1F TNLK15 Programöversikt

6 Ljusdesign, 120 hp 5(6) Årskurs 1 Termin 1 Termin 2 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Belysningslära, 6 hp Belysningsplanering Krav, innemiljö, 12 hp Energieffektiv belysning, 6 hp Ljuskälle- och armaturkunskap, 6 hp Dagsljusprojektering, 6 hp Belysningsplanering innemiljö, 9 hp Belysningsplanering projekt innemiljö, 15 hp Årskurs 2 Termin 3 Termin 4 Period 1 Period 2 Period 3 Period 4 Belysningsplanering Krav, utemiljö, 6 hp Belysningsplanering utemiljö, 9 hp Ekonomi, entreprenörskap och marknadsföring, 6 hp Belysningsvetenskap, 6 hp Belysningsplanering projekt utemiljö, 15 hp Näringslivsförlagd kurs i Ljusdesign, 9 hp Examensarbete i Ljusdesign, 9 hp Undervisning och examination Examination anordnas i varje kurs eller delkurs. Examinationsformer och betygsättning framgår av respektive kursplan. Programöversikten visar programmets principiella upplägg för samtliga årskurser, och kan ändras vid behov under programmets gång. För uppdaterad programöversikt se Förkunskapskrav Grundläggande behörighet Villkor för fortsatta studier För uppflyttning till årskurs 2 ska minst 30 högskolepoäng inom programmet årskurs 1 vara godkända. Examenskrav För Högskoleexamen med inriktning Ljusdesign krävs fullgjorda kurser om 120 högskolepoäng enligt gällande utbildningsplan. Kvalitetsutveckling Ledningsgrupper, programansvariga, lärare och studenter samverkar i arbetet med program- och kursutveckling. Alla studenter ges tillfälle att skriftligt utvärdera genomgången kurs i samband med kursslut och hela programmet i anslutning till sista terminens avslutning. Resultatet av enkäterna återförs till avdelningschef, programansvarig, kursansvarig och utbildningschef för fortsatt utvecklingsarbete. Avdelningschef, eller motsvarande, och programansvarig tar upp frågor om programutveckling i ledningsgruppen för programmet. Fyra gånger per år samlas representanter för studenterna, utbildningschef och studievägledare för att diskutera kring nyligen genomförda programkurser. Ordförande i studentföreningens utbildningsutskott är ordinarie ledamot i Utbildningsråden. Övrigt Information angående behörighet Saknas formell behörighet kan den sökandes reella kompetens prövas om denne anser sig ha inhämtat motsvarande kunskaper på annat sätt. Syftet är att bedöma den samlade kompetensen och om den sökande har möjlighet att klara vald utbildning. Reell kompetens kan handla om kunskaper och erfarenheter från arbetsliv, längre utlandsvistelse eller annan kursverksamhet. Kurs ingående i programmet kan läsas som fristående kurs i mån av plats. Respektive behörighetskrav framgår av kursplanen. Antagning sker enligt "Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå" vid Högskolan i Jönköping. Denna utbildningsplan grundar sig på "Bestämmelser och riktlinjer för utbildning på grundnivå,

7 Ljusdesign, 120 hp 6(6) avancerad nivå och forskarnivå vid Högskolan i Jönköping".