Innehåll. Förord...3 1 Detta är en arbetsskada...4 1.1 Du som råkar ut för skadan...5

Innehåll Förord....3 1 Detta är en arbetsskada....4 1.1 Du som råkar ut för skadan...5 2 Att anmäla en arbetsskada....6 2.1 Anmälan måste vara noggrann...7 2.2 Arbetsplatsutredning...8 2.3 Olycksfallsutredning...12 3 Bedömning av en arbetsskada....13 3.1 Olika bevisregler...13 3.2 Olycksfall...13 3.3 Färdolycksfall...14 3.4 Arbetssjukdom (skadlig inverkan)...................14 3.5 Smitta...14 3.6 Vissa undantag för psykiska och psykosomatiska sjukdomar...14 3.7 Sambandsbedömning...15 3.8 Konkurrerande skadefaktorer...15 3.9 Individuell bedömning, försäkrad i befintligt skick...16 4 Handläggning hos beslutande instanser....17 4.1 Försäkringskassans handläggning...17 4.2 AFA Försäkrings handläggning...19 5 Ersättning vid arbetsskada....21 5.1 Arbetsskadeförsäkring...21 5.2 Sjukpenning...22 5.3 Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA)........................................... 23 5.4 Full ersättning Vållandeprövning...24 5.5 Samordning...25 6 Rehabilitering..........................................26 7 Vem ska göra vad?...27 7.1 Arbetsgivarens roll...27 7.2 Det lokala fackliga arbetet...27 7.3 Företagshälsovårdens roll...27 8 Vilket stöd erbjuder Unionen?... 28 8.1 Från information till ersättning...28 8.2 Unionens lokala fackliga arbete...29 8.3 Unionens rättshjälp...29 9 Vilka lagar och regler gäller?.... 30 9.1 Socialförsäkringsbalken...30 9.2 Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)........................................... 30 9.3 Arbetsmiljölagen (AML)...30 10 Mer information.... 32 Adresser...32 Referensmaterial...32 Bilagor...33 Bilaga A.... 34 Bilaga B.... 35 Bilaga C.... 36 Bilaga D....37 Bilaga E.... 38 Bilaga F.... 39 Bilaga G.... 40

Förord Du håller nu i din hand Unionens handbok Att förebygga och hantera arbets skador. Handbokens uppgift är att i första hand ge fackliga förtroendevalda men även enskil da medlemmar en beskrivning av vad en arbetsskada är, råd hur arbets skador kan förebyggas och hanteras och kunskap om vad Unionen ger för stöd. Den är även avsedd som stöd för Unionen-anställda. Handboken ger besked om vilken typ av ersättning som kan komma ifråga vid godkänd arbetsskada. Däremot går den inte närmare in på hur ersätt ningssystemen är uppbyggda eller vilka belopp som kan betalas ut. Dessa system och belopp ändras relativt ofta. I slutet av handboken ges därför web adresser till hemsidor som kan ge aktuell information. I varje enskilt fall styrs hanteringen av arbetsskador av lagstiftningen. Denna lagstiftning kan Unionen som förbund inte förhandla om. I stället ska förbundets förtroendevalda, till exempel arbetsmiljöombuden, ge sjuka eller skadade medlemmar information och stöd så att alla drabbade får bästa möjliga rehabi litering och eventuell ersättning. Såväl för utbildning av för troen de valda som för stöd i mer komplicerade ärenden finns anställda på Unionens regioner. I tvistiga ärenden kan Unionen-regionen lämna ärendet vidare till Juridiska och försäkringssektionen på Förbundskontoret som kan besluta om juridisk hjälp för ärenden som kan drivas med någon utsikt till framgång. Den fackliga huvuduppgiften för att förebygga arbetsskador är givetvis ett aktivt engagemang i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det gäller att inte enbart ge stöd till enskilda medlemmar som blivit arbetsskadade utan även att se till att orsaken kartläggs, analyseras och åtgärdas så att nya skador inte inträffar. Vi måste alltid ha detta dubbla perspektiv i dessa ärenden. Det är viktigt att såväl fackligt förtroendevalda som anställda inom Unionen är väl informerade om arbetsskadeprocessen så att de kan ge tillräckligt stöd till medlemmar vid behov. Unionen har också försäkringsrättshandläggare runt om i landet med djupare kunskap som kan ge stöd i mer komplicerade fall. Alla tvistiga arbetsskadeärenden handläggs av en försäkringsrättshandläggare innan de skickas till Juridiska och försäkringssektionen. Förhoppningen är att den här handboken ska vara ett stöd såväl i det förebyggande arbetet för att förhindra arbetsskador som för en medlem som genom sitt arbete drabbats av sjukdom, skada eller olycksfall. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 3

2.2 Arbetsplatsutredning Ett vanligt misstag är att den skadade bara beskriver vilka arbetsuppgifter han eller hon har haft och inte vilka belastningar som arbetsuppgifterna har medfört. En arbetsplatsutredning ska belysa vilken skadlig inverkan i arbetet som kan ha förekommit och som kan ha orsakat arbetssjukdomen. Utredningen behöver därför innehålla olika uppgifter beroende på vad det är för slags besvär som det handlar om. Arbetsplatsutredningen läggs som bilaga till Försäkringskassans och AFA Försäkrings blanketter för skadeanmälan. 2.2.1 Belastningsskador För belastningsskador (besvär i rörelse- och stödjeapparaten) är det faktorer som arbetsställningar och tunga lyft som först och främst ska beskrivas. Störst intresse ska ägnas åt de moment som direkt belastar eller som är en påfrestning på den skadade kroppsdelen. Undvik att beskriva sådant som inte har inneburit några belastningar. Finns det flera anställningar som innehållit belastningar som kan ha betydelse gör man lämpligen en kronologisk beskrivning för varje anställning. Ange då också typ av tjänst och kortfattat vilka arbets uppgifter som det handlar om. Övergå därefter till att beskriva de belastande faktorerna i respektive anställning. Exempel på fysisk belastning inom tjänstemannayrken: statiska och ensidiga arbetsställningar (låsta och fixerade arbetsställningar) stillasittande arbete (hur stor del av arbetsdagen) monotona och upprepande arbetsmoment (till exempel frekvent inmat nings arbete vid dator eller annat handintensivt arbete) olika vrid- och rotationsrörelser (exempelvis huvudvridningar, bläddrande med händer med mera) böjda, vridna och sträckta arbetsställningar (ange hur stor avvikelsen från normalläge är, till exempel i vilken vinkel som nacken är böjd) arbetsställningar med armar framåtsträckta eller lyfta uppåt eller utåt utan stöd (ange hur stor avvikelsen är från normalläge, till exempel i vilken vinkel som underarmar är lyfta utan stöd) arbetsställningar med uppåtdragna axlar och skuldror förflyttning av bördor eller tunga lyft (ange vikt, antal lyft och bördans storlek samt hur bördan greppats och burits eller förflyttats; lyft, släpat, dragit, skjutit, rullat) hur mycket kraft från muskulaturen som har krävts (till exempel hårda grepp, hårda anslag på maskiner med mera) vilka hjälpmedel som finns att tillgå eller som saknas huksittande och/eller knästående, arbete på stege, frekventa hopp (till exempel till och från lastbilsflak) 8 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

Eventuella underlag från företagshälsovård, yrkesmedicin, skyddsronds pro to koll kan också bifogas arbetsplatsutredningen. Den skriftliga redogörelsen kan gärna kompletteras med skisser, ritade bilder, fotografier eller videofilm. Viss vägledning kan också fås av Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belast nings ergonomi (AFS 1998:1) och Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5). 2.2.2 Psykiska besvär Vid psykiska besvär, till exempel utmattnings- och depressionsbesvär, ska arbetsplatsutredningen huvudsakligen fokusera på stressfaktorer. Faktorer som måste klargöras i arbetsplatsutredningen: typ av befattning och arbetsuppgifter om arbetsuppgifterna innebär höga krav (till exempel mentala krav) och i så fall på vilket sätt om orimliga eller oförenliga krav har förekommit vilket ansvar och vilka befogenheter som finns i arbetet den egna kompetensen att klara av arbetsuppgifterna (utbildning, introduktion, tidigare erfarenheter) möjlighet till egen påverkan och planering av sitt arbete, det vill säga om det finns möjligheter till egen kontroll över arbetssituationen om arbetet utförs under tidspress, till exempel på grund av yttre krav (exempelvis deadlines som man själv inte kan påverka, krav från kunder eller andra delar i organisationen och liknande) om olika störningsmoment funnits i arbetet (produktionsstörningar, ständiga dataavbrott eller liknande) om man i arbetet får ta emot mycket klagomål från arga och frustrerade människor för saker som man själv inte kan påverka eller åtgärda vilket socialt stöd som finns på arbetsplatsen från chefer och kollegor 10 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

vilken arbetsmängd och vilket arbetstempo det är fråga om och huruvida arbetsmängden ökat som konsekvens efter en eller flera omorganisationer (observera dock att besvär till följd av allmän oro vid omorganisationer inte kan godkännas som arbetsskada) arbetstid, övertid, raster och pauser om det finns eller saknas möjligheter till återhämtning hur länge man har arbetat under de beskrivna förhållandena och om stressen har pågått fortlöpande eller under vissa perioder Har de psykiska besvären uppkommit till följd av mobbing eller kränkande särbehandling räcker vanligtvis inte den skadades egen berättelse i en arbets plats utredning för att besvären ska godkännas som arbetsskada. Den skadades berättelse måste verifieras på något objektivt sätt. Exempelvis kan vittnes intyg från andra personer som själva har iakttagit hur den skadade har blivit behandlad vara avgörande underlag för att kunna få en godkänd arbetsskada. I sin egen berättelse bör den skadade vara så konkret som möjligt och ange exempel på olika händelser som inträffat. 2.2.3 Hjärtbesvär När det gäller hjärtbesvär, till exempel hjärtinfarkt, kan arbetsplatsutred ningen i princip innehålla samma typ av faktorer som gäller för utmattnings- och depressionsbesvär se ovan. Man får dock inte glömma att fysisk belast ning också kan ha med uppkomsten av besvären att göra. 2.2.4 Besvär orsakade av buller eller ohälsosamma ämnen Beträffande besvär som uppkommit efter exponering av olika ämnen eller buller, till exempel allergier, luftvägsbesvär, lösningsmedelsskador, cancer sjukdomar, hörselskador med mera, måste det först beskrivas i vilken arbets miljö arbetet har utförts: typ av befattning och arbetsuppgifter vilka ämnen som den skadade exponerats för vilka bullernivåer det har varit frågan om arbetslokalens utformning hur ventilationen fungerat hur förvaring av ämnen sker (öppna kärl, ångor och liknande) vilken skyddsutrustning som har använts och eventuella brister i skyddsutrustningen hur länge varje exponeringstillfälle varat om det har funnits toppar då exponeringen har varit ovanligt stor hur länge man sammanlagt har arbetat i arbetsmiljön ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 11

Till denna typ av arbetsplatsutredning bifogas också lämpligen: förteckning över olika ämnen, lösningsmedel, kemikalier och vätskor varuinformationsblad mätprotokoll från bullermätningar skyddsrondsprotokoll utredningar från företagshälsovård eventuella underlag från yrkes- och miljömedicin 2.3 Olycksfallsutredning För att ett olycksfall ska anses ha uppkommit måste något relativt kortvarigt och i viss mån ovanligt och oförutsett ha inträffat det vill säga något slags överraskningsmoment måste ha inträffat i samband med händelsen. Om en skada till exempel uppkommer i samband med ett lyft, godkänns inte det som ett olycksfall såvida inte den skadade kan visa att något oförutsett inträffade då lyftet utfördes. Det kan vara att man snubblade eller halkade, att bördan var mycket tyngre eller lättare än vad man trodde, att det uppkom en snedbelastning när lyftet utfördes, att lyftet av olika skäl utfördes på ett felaktigt sätt, eller liknande. I dessa fall måste den skadade lämna en mycket detaljerad redogörelse över skade händelsen. 12 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

3.3 Färdolycksfall Olycksfall på den vanliga vägen till och från arbetet räknas som färdolycksfall. Om man avviker från den vanliga vägen eller om man fått ledigt från jobbet för privata ärenden, gäller inte försäkringarna. Om man avviker för att hämta barn på daghem eller för att man samåker så gäller dock försäkringen. 3.4 Arbetssjukdom (skadlig inverkan) Skadlig inverkan i arbetslivet kan orsaka arbetssjukdom och avser alla de faktorer som kan påverka den fysiska och psykiska hälsan negativt. Det är svårt att få psykiska och psykosomatiska sjukdomar godkända som arbets skador men skador orsakade av stress eller mobbing godkänns ibland. Det ställer dock stora krav på bevisningen. I avsnitt 2.2 framgår att en arbetsplatsutredning är viktig för att belysa vilken skadlig inverkan som har förekommit i arbetet och som kan ha orsakat arbetssjukdomen. Avseende de olika bevisreglerna, se avsnitt 3.1. 3.5 Smitta En del smittsamma sjukdomar betraktas som arbetsskador. Dit hör till exem pel gulsot och den så kallade sjukhussjukan. En förutsättning är att smittokontakten har förekommit genom arbetsuppgifterna, till exempel i ett labo ratorium, i sjukvård eller i polisarbete. Om man smittats genom ett olycksfall i arbetet bedöms arbetsskada föreligga utan särskild inskränkning. 3.6 Vissa undantag för psykiska och psykosomatiska sjukdomar I både SFB och LAF görs undantag för sjukdomar av psykisk eller psykosomatisk natur som beror på företagsnedläggning, bristande uppskattning av arbetsinsatser eller vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater. Dessa sjukdomar ska inte godkännas som arbets skada. 14 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

3.7 Sambandsbedömning I de flesta länder finns en lista över de sjukdomar/skador som räknas som arbetsrelaterade i respektive land. Att listorna kan variera beror på att olika länder har skilda bedömningar om vilka samband som anses vara vetenskapligt bevisade. Det kan också skilja beroende på ekonomiska och politiska bedömningar. Listorna bygger dock i regel på den förteckning som FNs arbetsorganisation ILO har gjort. I den finns i huvudsak beskrivet sjukdomar som orsakas av kemiska, fysiska och biologiska faktorer men här nämns också belastningsskador. Däremot finns inga psykiska eller psykosomatiska sjukdomar med. Sverige har ingen lista över godkända sjukdomar eller skador utan använder ett så kallat generellt skadebegrepp. Med det menas att en skada anses ha uppkommit på grund av arbetet om övervägande skäl talar för det. En fördel med det är att ny medicinsk kunskap direkt kan få genomslag i bedöm ningen men en nackdel är att kravet på bevisning kan ställas mycket högt. Det krävs också att den medicinska vetenskapen allmänt accepterar sambandet mellan den skadliga inverkan och skadan. 3.8 Konkurrerande skadefaktorer I bedömningen av arbetsskadan ingår också för Försäkringskassan att utreda tänkbara alternativa orsaksförklaringar utanför arbetet. Detta kan kanske leda till att utredningen visar att personen har en grundsjukdom som inte är relaterad till arbetet. Försäkringskassan ska även bedöma om fritidsaktiviteter kan ha med besvären att göra. Det är inte ovanligt att Försäkringskassan som konkurrerande orsak framhåller degenerativa förändringar, det vill säga normala åldersförändringar i kotor, diskar eller leder som syns på röntgen. Förekomst av degenerativa förändringar behöver emellertid inte alltid leda till att besvären inte kan godkännas som arbetsskada, men det är många gånger en försvårande omständighet. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 15

Skiljenämndens ledamöter är utsedda av arbetsmarknadens parter och har en opartisk ordförande. Skiljenämndens dom är bindande och kan inte överklagas. En begäran om prövning ställs till Skiljenämnden för Arbetsmark nadsförsäkringar, och av omprövningsbeslutet framgår vart den skickas. Den som anmäler sin arbetsskada till AFA Försäkring från och med 2007-05-01 måste betala en ansökningsavgift om en tvist hänskjuts till Skiljenämnden på den enskildes begäran. Avgiften är 4 % av prisbasbeloppet det år som ansökan om prövning i Skiljenämnden görs. Avgiften måste också ha inbetalats till Fora innan Skiljenämnden påbörjar sin handläggning av ärendet. Om klagandens yrkande helt eller delvis bifalls återbetalas ansökningsavgiften. Är arbetsskadan anmäld till AFA Försäkring före 2007-05-01 är förfarandet i Skiljenämnden kostnadsfritt. 20 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

5.3 Trygghetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA) Genom kollektivavtal kompletterar TFA i viss mån den ersättning som finns genom SFB/LAF. Ersättningen betalas ut av AFA Försäkring. Även kollektivavtalslösa arbetsgivare har möjlighet att teckna TFA-försäkringen. De vanligaste ersättningarna från TFA är följande: 5.3.1 Inkomstförlust under sjukskrivningstid Vid olycksfall i arbetet (ej färdolycksfall) täcks större delen av inkomstför lusten under sjukskrivningstiden genom att TFA kompletterar sjuk pen ningen. Vid arbetssjukdom måste den skadade visa att sjukdomen har vållats av arbets givaren eller av en anställd hos denne för att kunna få motsvarande utfyllnad. Regler om vållande gäller även för olycksfall i arbetet som inträffat före den 1 maj 2001. 5.3.2 Ersättning för bestående inkomstförlust Bestående inkomstförlust som inte berättigar till livränta från kassan, till exem pel inkomstförlust över 7,5 prisbasbelopp, kan ersättas. Ersättningen värdesäkras enligt särskilda fastställda principer. 5.3.3 Ersättning för kostnader Exempel på kostnader som kan ersättas är sjukvårdskostnader eller läkemedel samt för skadade glasögon, kläder och klocka. Andra typer av skäliga merkostnader ska också kunna ersättas. 5.3.4 Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (tidigare benämnt sveda och värk) Ersättningen syftar till att ge kompensation för lidande under den akuta sjukdomstiden. Från och med maj 2003 utbetalas ersättningen för arbetssjukdomar endast om arbetsgivaren har vållat skadan. Beloppen betalas ut som scha blon belopp. 5.3.5 Ersättning för fysiskt och psykiskt lidande av bestående natur (tidigare benämnt lyte eller annat stadigvarande men) Ersättningen syftar till att ge kompensation för bestående besvär som medför en medicinsk invaliditet. Det betyder att någon av kroppens funktioner blivit varaktigt nedsatt. Beloppen är fastställda enligt en tabell. Vidare beaktas sedan 2002 även olägenheter till följd av ökad anspänning i arbetet och privatlivet. För skador som uppkommit tidigare beräknas olägenhetsersätt ningen separat. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 23

Även för olycksfall som inträffat före den 1 maj 2001 gäller att en vållandeprövning måste göras för att få full ersättning. En vållandeprövning går till så att frågan prövas av en särskild nämnd Vål lan denämnden som finns hos AFA Försäkring. Nämnden består av lagfarna doma re och uppgiften är att göra en bedömning utifrån Skadeståndslagens principer om vållande. Nämnden gör ingen egen utredning utan bedömningen sker utifrån de uppgifter som den skadade lämnar. AFA Försäkring tillhandahåller blanketten Utredningsunderlag Vållande som stöd för vilken typ av uppgifter som är av betydelse. Vad det i stort sett handlar om för den skadade är att få fram uppgifter som svarar på var, när, hur och framför allt varför skadan uppstod så att det går att avgöra om arbetsgivaren har vållat skadan genom oaktsamhet, vårdslös het, fel eller försummelse. Exempelvis kanske arbetsgivaren inte har följt de säkerhetsföreskrifter som finns eller varit passiv i det skadeförebyggande arbetet trots att risken för skada kunde förutses. Den skadade måste också se till så att även arbetsmiljöombudet och arbetsgivaren lämnar skriftliga synpunkter innan frågan behandlas. Nämndens beslut går att få omprövat om nya uppgifter tillförs. 5.5 Samordning Det sker samordning av försäkringarna så att inte dubbel ersättning betalas ut. Till exempel lämnar TFA inte ersättning för begravningskostnader om de täcks av begravningshjälp från tjänstegrupplivförsäkring. En annan samordning kan också göras mellan Alectas sjukpension och Försäkringskassans livränta så att inte samma inkomstförlust ersätts från flera håll. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 25

8.2 Unionens lokala fackliga arbete 8.2.1 Enskilda medlemmar Den enskilda medlemmen har ett ansvar för att rapportera en misstänkt arbetsskada till arbetsgivaren. Den skadade måste även medverka aktivt under utredningen av behovet av rehabilitering, upprättandet av rehabilite ringsplan samt genomförande av rehabiliteringsåtgärder, för att inte riske ra att förlora sin ersättning. Stöd till enskilda medlemmar ska i första hand ges av förtroendevalda på arbetsplatsen eller, om det saknas, av region anställda som har allmänna kunskaper om arbetsskador. Som stöd för detta har Unionen information på webben. Den kompletteras med en enklare informationsskrift om vad man ska göra om man drabbas av ohälsa på grund av sitt arbete. 8.2.2 Förtroendevalda Arbetsmiljöombud och andra förtroendevalda som förväntas stötta drabbade medlemmar ska ha en grundläggande kunskap om hur en arbetsskada anmäls och hur en arbetsplatsutredning ska göras. De ska också kunna med verka till ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete så att inte fler medlemmar drabbas. Som underlag för detta arbete har den här hand boken tagits fram. Regionerna ansvarar för att genomföra den utbildning som behövs. 8.3 Unionens rättshjälp För att Unionen ska bevilja rättshjälp i ett arbetsskadeärende krävs att det föreligger en tvist om ersättning samt att det finns en möjlighet att nå framgång i ärendet. Vidare krävs att man är Unionenmedlem vid tidpunkten för tvisten, att medlemsavgiften betalas och som huvudregel att medlemskap ska ha förelegat i minst tre månader vid tidpunkten då Unionen ska hjälpa medlemmen. Medlemmen behöver emellertid inte ha varit Unionenmedlem när den skadliga inverkan från arbete skedde eller vid visandedagens tidpunkt. Skadan kan vara anmäld och prövad långt senare när medlemmen övergått till Unionen från att tidigare ha tillhört ett annat förbund. En tvist har uppkommit när en medlem första gången har fått besked om avslag på livränta, arbetsskada eller att något annat ersättningsanspråk har avslagits. Medlemmen vänder sig då till sin region som vidarebefordrar ärendet till försäkringsrättshandläggaren. Efter kompletteringar överlämnar sedan denne ärendet till Juridiska och försäkringssektionen på Avtalsenheten, som kan besluta om rättshjälp för ärenden som kan drivas vidare med någon utsikt till framgång. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 29

9.4.2 Riskbedömning I 8 SAM ställs också krav på att arbetsgivaren ska göra en bedömning av de risker för hälsan som en förändring kan medföra för alla berörda anställda. För att bedömningen ska bli så bra som möjligt krävs kunskap om tidigare arbets skador, behov av arbetsanpassning, rehabilitering, med mera. Utifrån denna kunskap ska sedan förändringen bedömas. Visar bedömningen risk för ohälsa så ska företaget planera för hur den ska kunna minskas eller tas bort. Hela detta arbete ska naturligtvis göras i samverkan mellan arbetsgivare, berörda anställda, arbetsmiljöombud och fackförening. 9.4.3 Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Den här föreskriften förtydligar arbetsgivarens skyldighet att systematiskt arbeta med att anpassa arbetet efter de anställdas förutsättningar både i förebyggande syfte och för att rehabilitera en skadad. Det är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det innebär att arbetsgivaren i samverkan med berörd personal och arbetsmiljöombud ska kartlägga behovet av arbets an passning och rehabilitering på arbetsplatsen, göra en handlingsplan, genomföra åtgärder samt utvärdera effekterna. Föreskriften ställer också krav på rutiner för att kunna hantera problem med alkohol och droger. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 31

Bilagor A) Begäran om omprövning hos Försäkringskassan B) Överklagan till förvaltningsrätten C) Överklagan till kammarrätten D) Överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen E) Begäran om omprövning hos AFA Försäkring F) Begäran om prövning i Skiljenämnden för Arbetsmarknadsförsäkringar G) ILO-konventionen (nr 121) lista över yrkessjukdomar ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 33

Bilaga A Omprövning av Försäkringskassans beslut Till: Försäkringskassan (adress framgår av texten i beslutsmeddelandet ang omprövning) Angående 000000-0000 (medlems personnummer) Medlems namn, Försäkringskassans beslut 200X-XX-XX, beslutets diarienummer xxxxxx Då jag anser att Försäkringskassans beslut är felaktigt begär jag att Försäkringskassan omprövar mitt ärende. Jag begär samtidigt om anstånd till 201X-XX-XX (2 månader fram i tiden) med att ange skälen för min talan. Skälet till anståndsbegäran är att jag avser att komplettera underlaget innan ärendet omprövas. Inför framtagandet av kompletterande handlingar behöver jag skäligt rådrum för att konsultera min fackliga organisation för att få besked om vilka kontakter som ska vidtas för att få fram nödvändiga kompletteringar. Ort och datum Medlems namn Medlems adress och telefonnummer etc. 34 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

Bilaga B Överklagande av Försäkringskassans omprövningsbeslut Till: förvaltningsrätten (men skickas till Försäkringskassan adress framgår av texten i beslutsmeddelandet ang överklagan) Angående 000000-0000 (medlems personnr), Medlems namn, Försäkringskassans beslut daterat 200X-XX-XX, Omprövningsbeslutets diarienummer XXXXXXX Härmed överklagas ovan nämnda beslut. Jag begär samtidigt om anstånd till 201X/XX/XX (2 månader fram i tiden) med att ange skälen för min talan. Skälet till anståndsbegäran är att jag avser att komplettera underlaget i ärendet. Inför framtagandet av kompletterande handlingar behöver jag skäligt rådrum för att konsultera min fackliga organisation för att få besked om vilka kontakter som ska vidtas för att få fram nödvändiga kompletteringar.. Ort och datum Medlems namn Medlems adress och telefonnummer etc. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 35

Bilaga C Överklagande av förvaltningsrättens dom Till: Kammarrätten (men skickas till den förvaltningsrätt som prövat målet) Angående 000000-0000 (Medlems personnummer) Medlems namn, förvaltningsrättens dom 200X-XX-XX, mål nr X XXX-XX. Härmed överklagar jag ovan nämnda dom och yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Mina yrkanden i sak är desamma som i förvaltningsrätten. Jag begär samtidigt om anstånd till 201X/XX/XX (2 månader fram i tiden) med att ange skälen för min talan. Skälet till anståndsbegäran är att jag avser att komplettera underlaget i ärendet. Inför framtagandet av kompletterande handlingar behöver jag skäligt rådrum för att konsultera min fackliga organisation för att få besked om vilka kontakter som ska vidtas för att få fram nödvändiga kompletteringar.. Ort och datum Medlems namn Medlems adress och telefonnummer etc. 36 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

Bilaga D Överklagande av kammarrättens dom Till: Högsta förvaltningsdomstolen (men skickas till den kammarrätt som prövat målet) Angående 000000-0000 (Medlems personnummer) Medlems namn, förvaltningsrättens dom 200X-XX-XX, mål nr X XXX-XX. Härmed överklagar jag ovan nämnda dom och yrkar att kammarrätten meddelar prövningstillstånd. Mina yrkanden i sak är desamma som i förvaltningsrätten. Jag begär samtidigt om anstånd till 201X/XX/XX (2 månader fram i tiden) med att ange skälen för min talan. Skälet till anståndsbegäran är att jag avser att komplettera underlaget i ärendet. Inför framtagandet av kompletterande handlingar behöver jag skäligt rådrum för att konsultera min fackliga organisation för att få besked om vilka kontakter som ska vidtas för att få fram nödvändiga kompletteringar.. Ort och datum Medlems namn Medlems adress och telefonnummer etc. ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 37

Bilaga E Omprövning av AFAs slutliga beslut Till: Omprövningsavdelningen AFA Försäkring Box 16 243 103 24 Stockholm Angående 000000-0000 (personnr), Medlems namn, min skada, 200X-XX-XX, nr xxxxxxx. Eftersom jag inte är nöjd med AFAs slutliga beslut daterat 200X-XX-XX begär jag härmed att ätendet prövas av AFA Försäkrings omprövningsavdelning. Jag begär samtidigt om anstånd till 201X-XX-XX (6 månader fram i tiden) med att inkomma med yttrande. Skälet till anståndsbegäran är att jag avser att komplettera underlaget i ärendet. Inför framtagandet av kompletterande handlingar behöver jag skäligt rådrum för att konsultera min fackliga organisation för att få besked om vilka kontakter som ska vidtas för att få fram nödvändiga kompletteringar. Tacksam om jag kan få förståelse för min begäran om anstånd och om jag snarast möjligt får besked om omprövningsavdelningens inställning till den begärda anståndstiden. Ort och datum Medlems namn Medlems adress och telefonnummer etc. 38 ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR

Bilaga G ILO-konventionen (nr 121), Tabell 1. Förteckning över yrkessjukdomar (reviderad 1980) Yrkessjukdomar Arbete som medför exponering för risker* 1. Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineralpartiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmågan eller döden. Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk. 2. Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hårdmetalldamm. 3. Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), lin, hampa eller sisal. 4. Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbetsprocessen. 5. Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning). 6. Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. 7. Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. 8. Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. 9. Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. 10. Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav 11. Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. 12. Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. 13. Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. 14. Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. 15. Sjukdomar orsakade av koldisulfid 16. Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten. 17. Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. 18. Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer. 19. Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra. 20. Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner 21. Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte. 22. Hörselnedsättning orsakad av buller. 23. Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver). 24. Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. 25. Sjukdomar orsakade av joniserande strålning. Allt arbete som medför exponering av joniserande strålning. Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken. 26. Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som ej tagits upp under andra rubriker. 27. Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser. 28. Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. 29. Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta. a) Hälsovårds- och laboratoriearbete. b) Veterinärarbete. c) Hantering av djur, djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar. d) Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering. Tillämpning inom AFA Trygghetsförsäkring Punkt 4: Även astma orsakad av sjuka hus omfattas, men inte andra sjukdomar orsakade därav. Punkt 22: Omfattar även tinnitus och/eller hyperacusi (ljudkänslighet) utan samtidig hörselnedsättning. Punkt 23: Omfattar även karpaltunnelsyndrom som orsakats av vibrationer. Punkt 29: Förutsättningarna i villkorens 3 ska vara uppfyllda. * Vid tillämpning av denna förteckning ska hänsyn tas till exponeringens art och grad när så är lämpligt. 40 40 ATT FÖREBYGGA ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA OCH HANTE ARBETSSKADOR A

ATT FÖREBYGGA OCH HANTERA ARBETSSKADOR 41