Vansbro kommun Årsredovisning 2016
Vansbro kommun Årsredovisning 2016 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5 Organisation 28 Vart gick skattepengarna? 30 Fem år i sammandrag 31 Verksamheterna Utbildning och arbete 34 Vård och omsorg 36 Samhällsbyggnad 38 Övergripande inklusive kommunkansli 40 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 42 Revisorer 44 Finansiering 46 Kommunkoncernen 50 Redovisning Driftredovisning 56 Resultaträkning 57 Investeringsredovisning 58 Kassaflödesanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 71 Kommunstyrelsens ledamöter 72 Revisionsberättelse 73
Året som gått Det har varit ett bra år för Vansbro kommun i stort. Vi fick fler invånare, vi har en mycket låg arbetslöshet och för sjunde året i rad gjorde Vansbro kommun ett positivt ekonomiskt resultat. Det har också varit ett förändringens år där vi båda varit nya i våra roller. I den här sammanfattningen av 2016 lyfter vi gärna fram att vi startade en ny enhet för att möta behovet av insatser och samordning av integrationen. En viktig del i den nya integrationsenhetens uppdrag har varit att samordna alla återsökningar av bidrag från Migrationsverket för att säkerställa att kommunen får täckning för sina ökade kostnader med anledning av flyktingsituationen. En annan framgångsfaktor är integrationsenhetens utveckling av en modell över de olika delar som krävs för ett väl fungerande integrationsarbete. Införandet av en fritidscheck till alla barn upp till 18 år samt en föreningspott för att ytterligare stärka det lokala föreningslivet har varit två uppskattade och framgångsrika satsningar inom integrationsområdet. Under året har vi också gjort större satsningar på bättre IT-stöd i skolan vilket mottagits mycket positivt av både lärare och elever. Den satsning på kvalitetsarbete och ökad måluppfyllelse i skolan som inletts under 2016 fortsätter 2017 då vi prioriterar just skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver engagemang från alla parter. Vi ser även arbetet med att utveckla vårt gymnasieförbund som en viktig framtidsfråga. Kommunens egna verksamheter och de lokala företagens utveckling är beroende av att vi satsar på utbildningar som säkrar behovet av kompetens försörjning på orten. Vi hoppas även att fler Vansbroelever ska välja vår egen skola, i form av Västerdalarnas utbildningsförbund, och det ställer stora krav på en trivsam miljö i skolan och att vi levererar utbildning av hög kvalitet som leder till jobb. Kommunens bredbandssatsning kom igång på allvar 2016 och vi har nu börjat teckna avtal och ansluta abonnenter till Vansbro fiber. De första stegen mot en upprustning av järnvägsstationen och nya områdesbestämmelser för Järnvägsgatan inleddes och tankar om ett nytt bostadsområde på Skamsberget föddes. Frågan hur vi ska lösa framtidens behov av äldreomsorg ingår nu som en del av vår övergripande lokalförsörjningsplan där vi börjat kartlägga kom munens lokalbehov på längre sikt och hur vi kan utnyttja våra befintliga lokaler bättre. Vi har som arbetsgivare inlett ett stort förnyelsearbete inom förvaltningen, bland annat med en tydligare målstyrning där varje medarbetare har möjlighet att bidra till kommunens utvecklingsarbete. Målet är att skapa en ändamålsenlig organisation, sunda arbets platser och ett ständigt pågående förbättringsarbete som ger bästa möjliga kvalitet och service till medborgarna. Det har hänt mycket under 2016 men vi både kan och vill mer, så nu tar vi sikte på ett fortsatt utvecklingsarbete i Vansbro kommun under 2017 tillsammans med alla medarbetare inom politik och förvaltning. Stina Munters Oscar Fredriksson Kommunstyrelsens ordförande Kommunchef 4 Året som gått
Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 5
Strategisk plan 2016 2018 Vansbro kommun planerar sin verksamhet i rullande treårsperioder och kommunfullmäktige fastställer i september den strategiska planen med den övergripande styrningen för planperioden i form av strategiska mål och budget. Utifrån den strategiska planen styr kommunstyrelsen sedan verksamheterna genom mål för varje verksamhet. Kommunen har fyra strategiska mål och varje mål är förtydligat med strategier. Måluppfyllelsen för de strategiska målen mäts genom olika indikatorer. Mål och måluppfyllelse Medborgare och kunder Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun, där medborgare och kunder är nöjda med kommunens verksamhet Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun ger god service, gott bemötande och är tydliga med vad kommunen kan erbjuda. Vansbro kommun för en öppen och aktiv dialog och ger möjlighet att vara med och påverka. Vansbro kommun tar vara på den resurs som nyanlända utgör. Indikator, % 2015 2016 Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? mått 13 KKiK * 73 55 Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? mått 3 KKiK 100 80 Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? mått 14 KKiK 67 33 Andelen förvärvsarbetare i kommunen, mått 31 KKiK 80 80 * KKiK, Kommunens Kvalitet i Korthet. Resultatet för kommunens webbinformation har försämrats mellan 2015 och 2016. Orsaken är att måttet förändrats på grund av ökade krav på kommunala hemsidor från med borgarna och framför allt på tillgången till e-tjänster. Vansbro kommun påbörjar 2017 en uppdatering av hemsidan och ingår sedan 2016 i ett länsgemensamt projekt för införande av e-tjänster. Andelen av medborgarna som tycker att de får ett gott bemötande har minskat. Det är inte acceptabelt och det är därför viktigt att förbättra bemötandet. Mätningen som visar medborgarnas möjligheter att delta i kommunens utveckling har granskats utifrån syftet med varje delfråga i enkäten och svaren har sedan redigerats för att bättre följa instruktionen för enkätens olika frågor. Resultatet var egentligen inte sämre men ger en mer rättvis bild. Andelen förvärvsarbetande i kommunen var oförändrat och arbetslösheten var väldigt låg. 6 Förvaltningsberättelse
Framtidstro och utveckling Vansbro kommun skapar förutsättningar för en hållbar och positiv utveckling Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun verkar för bra infrastruktur och goda kommunikationer. Vansbro kommun bidrar i samverkan med andra aktörer till ett rikt fritids- och kulturliv samt utveckling av besöksnäringen. Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Vansbro kommun arbetar med miljö- och energifrågor i enlighet med gällande energi- och klimatplan. Vansbro kommun skapar förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga samt förändrade attityder till utbildning och bildning. Vansbro kommun arbetar för god folkhälsa. Vansbro kommun arbetar för ökad samverkan med andra kommuner, särskilt med Malung-Sälens kommun samt med andra myndigheter. Indikator 2015 2016 Antal föreningar som får driftbidrag och bidrag 57 61 för kulturarrangemang Hur många nya företag som har startats per 3,6 4,5 1 000 invånare i kommunen, mått 33 KKiK Tillförd normalårskorrigerad energi för uppvärmning och tappvarmvatten till lokaler som ägs av den kommunala organisationen ska kontinuerligt minska. Energi- och klimatplan mål 11, kwh/kvadratmeter 186,3 190,3 Andel godkända elever i nationella proven i åk 3, (%), mått 17 B KKiK 45 60 Andel godkända elever i åk 6, (%), mått 17 A KKiK 60 70 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, (%) mått 18 KKiK 76,7 83,6 Försäkringskassans ohälsotal 35,9 35,5 Antalet föreningar som erhållit bidrag har ökat med anledning av kommunens satsning på föreningsmiljonen. Under 2017 startades fler nya företag i kommunen vilket är positivt. Energiförbrukningen ökade från 2015 vilket innebär att trenden med minskad energianvändning i kommunen är bruten. Andelen godkända elever i nationella prov i årskurs 3 ökade från 2015 vilket är positivt, dock var inte ökningen tillräckligt stor då kommunen fortfarande placerade sig på den sämre halvan bland landets kommuner. Ett utvecklingsarbete pågår för att förbättra elevernas resultat. När det gäller andelen godkända elever i årskurs 6 mäts kunskapskraven i alla ämnen som eleven läser. Indikatorn är resultat i nationella prov, men ett sammanfattande mått för de nationella proven redovisas inte längre. Även för årskurs 6 har andelen ökat, vilket är positivt även om ökningen måste fortsätta. Förvaltningsberättelse 7
Andelen behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet ökade rejält från 2015. I resultatet ingår alla elever i årskurs 9, både svenskfödda elever och elever med utländsk härkomst. Ohälsotalet var oförändrat och fortfarande lite för högt. Medarbetare Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna känner engagemang och arbetsglädje Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommuns arbetsplatser kännetecknas av tydliga mål, strukturer och rutiner. Vansbro kommun ger alla medarbetare möjlighet till inflytande och påverkan på verksamhetens utveckling och resultat. Vansbro kommun har engagerade och tydliga chefer. Vansbro kommun ger kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov. Vansbro kommun ger de anställda möjlighet att utvecklas i arbetet. Indikator 2015 2016 Hållbart medarbetarengagemang, index 0 100 76 74 Sjukfrånvaro, % 5,4 6,4 Personalomsättning, % 6,7 4,7 Indexet för medarbetarengagemang sjönk något jämfört med 2015 och förändringen har skett inom området ledning och styrning. Sjukfrånvaron ökade och innebar att kommunen inte nådde målet på högst 5 procent. Uppföljning av sjukfrånvaro sker löpande i både verksamheter och personalfunktion. Personalomsättningen minskade mot 2015. 8 Förvaltningsberättelse
Ekonomi Vansbro kommun har en hållbar ekonomi 1 Strategier för att uppnå målet: Vansbro kommun för en ansvarsfull politik där ekonomin är i balans. Vansbro kommun förbättrar den ekonomiska planeringen genom väl genomarbetade investerings- och underhållsplaner samt ett utvecklat koncerntänkande. Vansbro kommun utvecklar arbetet med ekonomisk uppföljning, utvärderingar och analyser. Verksamhetens nettokostnad inklusive finansnetto överstiger inte 99,75 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning 2016 och 99,5 procent 2017 och 2018. Investeringar uppgår till max 17 mkr i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod. Verksamhetens nettokostnad förändras inte mer än skatteintäkter och generella statsbidrag. Indikator 2015 2016 Nettokostnad av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning, % 97,7 98,4 Ökning verksamhetens nettokostnad i förhållande till skatteintäkter, statsbidrag och utjämning från föregående år, tkr 68 2 290 Investeringar uppgår till maximalt 17 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en 5-årsperiod, snitt mkr 17 43,7 Soliditet för kommunen, inklusive pensionsåtagande *, % 9 11 Soliditet för koncernen, % 32 29 * Soliditet visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Nettokostnaden i procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning var bättre än 2015 och 1,4 procentenheter bättre än målet. Verksamhetens nettokostnad ökade 2016. Orsaken är framför allt ökade kostnader i samband med flyktingmottagande och även vissa särskilda satsningar såsom IT i skolan och föreningscheckar. Självfinansieringsgraden (hur stor del av kostnaderna som finansierats med avgifter, hyror och riktade statsbidrag) var 24,8 procent, en förbättring mot 2015. Enligt kommunfullmäktiges beslut för investeringar får dessa uppgå till maximalt 17 mkr i genomsnitt över en femårsperiod. Det har varit vägledande vid investeringsbeslut men 2016 fattade kommunfullmäktige tre beslut om investeringar som inte fanns med i investeringsplanen. Det innebär att investerings nivån ökat och uppgick till 147,1 mkr. På sikt kommer det dock att ge kommunen lägre kostnader än om man avstått från dessa investeringar. Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ökade. Soliditeten för koncernen minskade något. 1 Finansiellt mål. Förvaltningsberättelse 9
Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av SKL. I mätningen 2016 deltog drygt 250 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet mätning 2016 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i tre grupper. Grön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat (25 %). Gul anger att Vansbro tillhör de mittersta kommunerna (50 %). Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat (25 %). 10 Förvaltningsberättelse
Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Till exempel om kommunens verksamhet har öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter. I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika verksamheter i kommunen hade 2016, det vill säga hur snabbt medborgarna fick hjälp. Mått 2014 2015 2016 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar, % 95 91 81 Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga, % 41 50 52 Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen, % 62 100 80 Huvudbibliotekets öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 9 9 9 Simhallens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 28 27 27 Återvinningscentralens öppethållande utöver 8 17 på vardagar, timmar/vecka 2 3 3 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum, % 91 100 56 Väntetid förskola för de som inte fått plats på önskat datum, dagar 43 0 20 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats, dagar 21 50 32 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd, dagar 2 4 4 Trygghet Trygghet handlar om kommunens förmåga att tillgodose behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. Mått 2014 2015 2016 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 14 13 12 Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor 4,9 5,6 4,1 Förvaltningsberättelse 11
Delaktighet och information Delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2014 2015 2016 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna, index 0 100 71 73 55 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling, index 0 100 65 67 33 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat kommunen får ut av de pengar den lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2014 2015 2016 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan, tkr per år 121 115 125 Resultat i kommunala skolor i åk 6 (betyg), andel med godkända betyg i alla ämnen, % 61 60 70 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven, andel som klarat alla delprov i Sv, Sv2 och Ma, % 80 45 60 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet, % 77 77 84 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng, kronor 366 376 381 Andelen elever som fullföljer gymnasie utbildningen i kommunen inom fyra år, % 63 76 79 Kostnad per elev i ett gymnasieprogram, tkr 153 171 180 Kvalitetsaspekter inom särskilt boende äldreomsorg, index 0 100 64 71 64 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende, tkr per år 517 606 613 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden, % 78 73 78 Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende, % 78 73 78 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänst, % 64 70 61 Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst, tkr per år 300 256 264 Andel brukare som är nöjda med sin hemtjänst, % 92 90 91 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO), % 86 100 60 12 Förvaltningsberättelse
Samhällsutveckling Samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2014 2015 2016 Andelen förvärvsarbetare i kommunen, % 79 80 80 Andel invånare som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, % 2,0 2,1 1,5 Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i kommunen 4,5 3,6 4,5 Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service för företag (Insikten), index 0 100 74 Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, dagar/registrerad försäkrad 9,8 10,2 11,7 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall, % 48 47 48 Andel miljöfordon av det totala antalet motorfordon i kommunen, % * 1,8 1,7 4,8 * Andel inköpta ekologiska livsmedel, % 19 20 17 * Detta mått avser numera andelen miljöbilar av alla motorfordon i kommunen, alltså även privatägda och företagsägda. Omvärld och befolkning Svensk ekonomi ångar på 2 Den svenska ekonomin avslutade 2016 starkt och BNP beräknas ha ökat med 3,5 procent. Skottår och många arbetsdagar bidrar till att höja nivån. Tar man bort dessa kalendereffekter blir tillväxten 3,2 procent. För 2017 räknar SKL med en fortsatt hög tillväxt i svensk ekonomi. BNP väntas växa med 2,8 procent. Den fortsatt höga produktionstillväxten baseras på ökad export och ökad konsumtion för hushållen 2017. Däremot beräknas investeringar och offentlig konsumtion växa långsammare. Den fortsatt positiva utvecklingen innebär att sysselsättningen och skatteunderlaget fortsätter att växa i snabb takt. Arbetslösheten pressas tillbaka och når mot slutet av 2017 ner till ungefär samma nivåer som vid föregående högkonjunktur strax innan finanskrisens utbrott. Trots det väntas löne utvecklingen bli fortsatt dämpad. Inte heller inflationen når några högre tal utan tolvmånaderstalen för KPI fortsätter att hålla sig under 2 procent 2017. Riksbanken antas därmed vänta med att höja styrräntan till i början av 2018. 2 Källa: SKL:s, Sveriges Kommuner och Landstings, cirkulär 2017:6. Förvaltningsberättelse 13
Resursutnyttjandet i svensk ekonomi väntas bli stabilt hög 2018. Därefter väntas konjunkturläget bli mer normalt. Det innebär att BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas svagare. Särskilt svag blir utvecklingen 2019 och 2020 i samband med att konjunkturen gradvis försämras. BNP beräknas då årligen växa med cirka 1,5 procent att jämföra med 2,2 procent 2018 och 3 4 procent åren 2015 2017. Sysselsättningen i form av arbetade timmar beräknas samtidigt inte längre öka. För kommunsektorn innebär det en betydligt svagare utveckling av skatteunderlaget och även svagare än normalt. Situationen för kommunerna blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg samtidigt växer snabbt. Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 884 invånare. Det var en ökning med 169 invånare, betydligt mer än 2015 då ökningen var 21 invånare. Innan dess hade befolkningen under tio år minskat med tio invånare i snitt per år, innan utvecklingen vände 2015. Befolkningsökningen 2016 var 2,5 procent, medan länet ökade med 3 503 personer (1,2 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 1,5 procent. 2016 föddes 55 barn i Vansbro. De senaste tio åren har totalt 646 barn fötts i kommunen, i snitt 65 barn per år. Antalet avlidna under året var 97 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 3 och antalet skolbarn (7 17 år) ökade med 56 jämfört med 2015. Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) ökade med 95 medan ålderspensionärerna blev 21 fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,3 procent) än i både länet (23,8 procent) och riket (19,8 procent). Andelen utrikes födda var vid årets slut 619 personer, 9 procent av folkmängden. Invandringen till kommunen var 184 personer, varav de flesta från Syrien. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 2007 2008 Befolkning åldersfördelning (antal) 2 500 2 000 1 500 1 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2015 2014 2016 Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Tabellen nedan visar hur kommunens kostnader påverkas av olika förändringar. 500 0 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten 1 250 Förändrat invånarantal med 100 5 275 Löneförändring med 1 procent, inklusive PO * 2 933 Förändrad upplåning med 10 mkr 129 10 heltidstjänster 4 512 * Personalomkostnadspålägg. 14 Förvaltningsberättelse
Analys och ekonomisk översikt 2016 års resultat Resultatet för 2016 var ett överskott på 6,9 mkr, vilket var mindre än resultatet 2015 som var 9,0 mkr. Kommunstyrelsens budget var på 392 mkr netto. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett överskott på 1,3 mkr, vilket var 4,9 mkr sämre än enligt augustiprognosen. Alla verksamheter inom kommun styrelsen redovisade underskott förutom övergripande inklusive kommunkansli. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Resultatet för finansiering blev ett plus på 5,4 mkr. De olika posterna beskrivs i avsnittet Finansiering. Mellan 2015 och 2016 ökade verksamheternas intäkter med 33,9 mkr (38 procent) och kostnaderna ökade med 50,1 mkr (11 procent). Orsaken till de ökade intäkterna och kostnaderna var främst att kommunen fick ersättning för asylsökande och ensamkommande barn. Verksamheternas resultat och kommen tarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Från 2016 bedrivs gymnasieverksamheten i kommunalförbundet VDUF, Västerdalarnas utbildningsförbund, tillsammans med Malung-Sälens kommun. Det innebär att alla kostnader och intäkter för gymnasiet inte längre redovisas i kommunen, och att kommunalförbundet ersätts genom ett medlemsbidrag. Denna förändring påverkar jämförelser mellan åren. Under 2016 har kommunen gjort en meravskrivning för investeringar i HVB-hem för ensamkommande barn. Syftet med avskrivningen är att anpassa kostnaderna till den planerade verksamheten. Från 2017 kommer staten att sänka ersättningarna för HVB-hem och kommunen planerar därför en övergång till stödboende för att anpassa kommunens kostnader till ersättningen från staten. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 6 877 Reducering av alla realisationsvinster Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6 877 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 2 882 Balanskravsresultat 3 995 Förvaltningsberättelse 15
God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om strategiska mål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör de strategiska målen tydliga för verksamheterna. Resultatutjämningsreserv Kommunallagen ger kommuner och landsting möjlighet att bygga upp en resultatutjäm ningsreserv (RUR). Reserven gör det möjligt att avsätta en del av ett överskott i goda tider och sedan använda denna buffert för att täcka underskott som uppstår på grund av en svag utveckling av skatteunderlaget. Genom en sådan reserv kan resultatet justeras/utjämnas mellan olika år. Syftet är att kunna möta kon junkturvariationer för att ge jämnare ekonomiska förutsättningar för de verksamheter kommunen bedriver. (tkr) 2015 2016 Ingående värde 4 904 Reservering till resultatutjämningsreserv 4 904 2 882 Disponering av resultatutjämningsreserv Utgående värde 4 904 7 786 16 Förvaltningsberättelse
Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 Investeringar 2016 beslutade kommunen om investeringar på drygt 147,1 mkr och den totala investeringsutgiften blev 20,1 mkr. I investeringarna ingår även tidigare beslutade investeringar som löper över flera år. Tabellen visar investeringar som pågått 2016. Därefter kommenteras de större pågående investeringarna och när de beräknas bli klara. 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 (tkr) Budget År T.o.m. 2015 2016 Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro 3 200 2010/2016 2 649 282 269 Verksamhetssystem VoO och IFO 1 600 2010/2016 1 348 334 82 Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen 1 500 2011/2013 1 552 0 52 Räddningsstation Vansbro 30 000 2013/2014 33 519 126 3 645 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring 20 500 2013/2014 19 502 965 33 Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset 1 500 2014 1 403 277 180 Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning 2 400 2014/2016 116 3 618 1 334 Utbyggnad bredband 9 400 2014/2015 4 756 6 263 1 619 Projektering Söderåsens äldreboende 3 000 2014/2015 666 8 2 326 Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk 600 2015 33 620 53 Ripstigen 3, HVB-hem 2 538 2 538 Kantaren, HVB-hem 3 112 3 112 Ombyggnad förskola Bergheden 2 700 2016 1 206 1 494 LSS-gruppboende 15 000 2016 60 14 940 Bioenergianläggning 120 000 2016 0 120 000 It-investeringar 588 2016 548 40 Infrastruktur, skydd, fastighetsunderhåll och verksamhetsinvesteringar 999 2016 160 839 Investeringsutgift 20 118 Invallning av Vansbro Budget 3,2 mkr beslutad 2010 och 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 2,9 mkr. Detta investeringsprojekt har pågått sedan 2010. Kommunen har beviljats ett bidrag på 11,8 mkr från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Investeringen avser byggandet av ett översvämningsskydd i form av en jordvall. Total kostnad är beräknad till mellan 20 000 och 30 000 tkr. Förberedande markundersökningar är utförda, ansökan om vattendom för byggande av vallen är inlämnad till Mark- och miljödomstolen i Nacka. Beslut om vattendom är ännu inte fattat. Projektering och byggnation återstår. 3,2 mkr är hittills upparbetade kostnader för geotekniska undersökningar, markmiljöundersökningar, detaljplan med MKB samt framtagande av masshanteringsplan. Investeringen väntas vara utförd runt år 2020. Förvaltningsberättelse 17
Räddningsstation Vansbro Budget 30 mkr beslutad 2013 och 2014. Förbrukade medel till och med 2016: 33,6 mkr. Räddningsstationen är färdigställd och togs i bruk i september 2014. 2015 färdigställdes repeater (utrustning som förstärker mobiltelefonsignalerna inomhus). Garantibesiktning gjordes 2016 och slutredovisning av investeringen sker 2017. Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring Budget 20,5 mkr beslutad 2013 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 20,5 mkr. Investeringen avser tillbyggnad av Myrbacka skola med klassrum, grupprum, lärarrum samt utrymme för skolsköterska. Huvuddelen av investeringen gjordes 2014, men hela om- och tillbyggnaden slutfördes 2015 och skolan invigdes våren 2015. Under 2016 byggdes bussangöring. Investeringen har gett en skola som uppfyller myndighets kraven, med en godkänd miljö för undervisning. Innan den nya bussangöringen byggdes fanns ingen säker av- och påstigning för barnen till bussen och lärare fick hämta och lämna barnen vid bussen. Med den nya bussangöringen skapades en mer tillgänglig på- och avstigningsplats som blir trygg både för elever och busschaufförer. Projektet förväntas hålla budget. Alla arbeten blev klara i november 2016 och alla fakturor var betalade vid årsskiftet 2016/2017. Brandskyddsåtgärder Budget 1,5 mkr för brandskyddsåtgärder på medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog beslutad 2014. Under 2016 beslutades om ytterligare budget med 2,9 mkr. Förbrukade medel till och med 2016: 1,7 mkr. Denna investering ingår i genomförda och framtida åt gärder för att klara brandskyddet i kommunens verksamheter. Investeringen ska ge ett fungerande byggtekniskt brandskydd i medborgarhuset, Söderåsen och Bäckaskog. Totalt kostar alla åtgärder betydligt mer är 1,5 mkr. 169 tkr av investeringen 2016 är kompletteringar av utrymningsvägar i Pelarsalen och Teatern. Det var en förutsättning för att jävsnämnden skulle besluta om anstånd till december 2018 för att färdigställa resten av åtgärderna i medborgarhuset. Resterande 108 tkr är projektering av brandsprinkler på Bäckaskogs sjukhem. Investeringen för detta ligger på 2,9 mkr plus 300 tkr i ökat driftanslag från kommunstyrelsen. Arbetet följer en handlingsplan över tre år för att färdig ställa brandskyddet på fastigheterna. Åtgärderna på Söderåsen är klara, och delvis klara på Bäckaskog där den avslutande etappen återstår. För medborgarhuset saknas medel för att påbörja de planerade arbetena. Kommunen begärde 2016 därför anstånd till 2018 för färdigställandet av åtgärderna i medborgarhuset och Bäckaskog och anståndet är beviljat för åtgärderna på medborgarhuset. 18 Förvaltningsberättelse
För Bäckaskog har kommunen fått anstånd för åtgärderna till den 30 september 2017. Projektering av åtgärder pågår och upphandling ska göras våren 2017. Den beslutade investeringen för detta beräknas räcka. Budgeten var från början för liten, kommunstyrelsen beslutade därför att följa handlingsplanen men utan finansiering. För medborgarhuset ska ett nytt åtgärdsförslag tas fram och budgeteras 2017. Renovering av simhallens duschutrymmen samt tillgänglighetsanpassning Budget 2,4 mkr. Förbrukade medel till och med 2016: 3,7 mkr. Renovering av simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning av simhallen påbörjades 2015 och beräknas bli klart första kvartalet 2017. Investeringen bör kunna slutredovisas andra kvartalet 2017. Projektet omfattar renovering och utbyte av dusch utrymmenas tätskikt och ytskikt, samt ombyggnad för att tillgänglighetsanpassa omklädningsrummen. Reparationerna av tätskikten och ytskikten i duschutrymmet var mer omfattande än vad man räknat med, eftersom relationsritningar inte överensstämde med den faktiska uppbyggnaden. Det krävdes utökad rivning för att utreda omfattningen av vattenskadan. Därför beräknas projektet överskrida budget med 1,7 mkr. Utbyggnad av bredband Budget 9,4 mkr avsatta för utbyggnad av bredband i kommunen till och med 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 11,0 mkr. Planen är att avsätta ytterligare 6,6 mkr för utbyggnaden 2018. Kommunens vision är att alla invånare, hushåll, fritidsboende, företag och arbetsställen oavsett var i kommunen de befinner sig ska ha möjligheter till digitala kommunikationer på likvärdiga villkor. Kommunens mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska ha tillgång till bredbandshastighet på minst 100 Mbit/s och resterande 10 procent ska ha tillgång till minst 30 Mbit/s år 2020. Investeringen avser utbyggnad av fiberoptiskt bredbandsnät i Vansbro kommun och är delfinansierad med statsbidrag dels från Tillväxtverket för utbyggnaden av det ortssamman bindande nätet, dels med stöd från Jordbruksverket för utbyggnad av spridningsnät i byar. Vansbro kommun har ansökt om stöd för utbyggnad av ortssammanbindande nät mellan Vansbro och Äppelbo, mellan Nås och Lindesnäs, delar av sträckan mellan Vansbro och Nås, från Vansbro till Dalasågen samt en del av en sträcka i Skamhed och Ilbäcken. Stöd är beviljat för alla de sökta sträckorna med ortssammanbindande nät samt för spridningsnät i Skamhed, Skålö Ilbäcken och Uppsälje. Totalt har Vansbro kommun hittills beviljats statsbidrag på 11,6 mkr. Anslutningsavgifter för kunderna i de områden som hittills byggts ut beräknas ge intäkter på 3,7 mkr. Förvaltningsberättelse 19
Projektering Söderåsen Budget 3,0 mkr beslutad 2014 och 2015. Förbrukade medel till och med 2016: 674 tkr. Investeringen avser förprojektering med en grovkalkyl för en eventuell ombyggnad på Söderåsen. Våtutrymmen på Rättargården, Snöå bruk Budget 600 tkr 2015. Förbrukade medel till och med 2016: 653 tkr. Investeringen avser tre nya våtutrymmen i Rättargården, Snöå bruk och ska slutredovisas våren 2017. Investeringen omfattar tre nya våtutrymmen på Rättargården som ger en högre standard på uthyrningsrum som klarar STF:s standarder. Kostnaderna blir 53 tkr mer än budgeterat på grund av konsultkostnader och en omfattande sanering av rör från det gamla värmesystemet i de ombyggda utrymmena. HVB-hem Ripstigen 3 och Kantaren Ingen budget är avsatt utan investeringen finansieras med medel från Migrationsverket. Förbrukade medel till och med 2016: 2,5 mkr. Ripstigen 3 är ett HVB-hem för ensamkommande barn. Investeringen påbörjades 2015 och hemmet blev klart för inflyttning i mars april 2016. Slutredovisning görs 2017. Kommunen har även övertagit investeringar i HVB-hemmet Kantaren från Stiftelsen Vansbrohem för att anpassa kostnader till verksamheten. Båda HVB-hemmen övergår 2017 till stödboende och kommunen gör därför meravskrivningar för investeringarna 2016 och 2017. Ombyggnad till förskola vid Berghedens skola Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar eftersom lokalerna inte räcker till antalet barn. Budget 2,7 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 1,5 mkr. Investeringen avser ombyggnation av lokaler vid Berghedens skola för att anpassa dem till pedagogisk omsorg så att förskole verksamheten får nya ändamålsmässiga lokaler. Investeringen är projekterad och kommunen har upphandlat en entreprenör. Arbetet beräknas bli klart i mars 2017 och prognosen pekar mot att budgeten hålls. LSS-gruppboende Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar. Budget 15 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 60 tkr. Investeringen avser byggandet av ett LSS-gruppboende med sex lägenheter och projektet påbörjades 2016 med geoteknisk undersökning samt gallring av fastigheten Lyckan 2. Projektet är tänkt att finansieras genom en justerad ersättning till utjämningssystemet då kommunen själv bedriver verksamheten. Upphandling av entreprenad görs våren 2017 och byggstart är planerad till hösten 2017 med färdigställande 2018. 20 Förvaltningsberättelse
Bioenergianläggning Detta är ett beslut som går utanför planerade investeringar. Budget 120 mkr 2016. Förbrukade medel till och med 2016: 0 tkr. Kommunen har finansierat bioenergianläggningen via Nordisk Renting. Avtalet ger möjlighet till option att lösa avtalet sista december 2016 vilket kommunen har gjort. Det innebär att kommunen köper ett kommanditbolag från Nordisk Renting, avvecklar kommanditbolaget och finansierar bioenergi anläggningen med lån. Det gör finansieringen billigare än tidigare. Tillträde till kommanditbolaget sker 1 februari 2017 och därför har kommunen inte gjort någon betalning 2016. Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Nordisk Renting. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med 2013 till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037 med optionstidpunkter. Kommunfullmäktige beslutade 2015 att använda optionen och löste avtalet med Nordisk Renting den 31 december 2016, tillträdet skedde dock den 1 februari 2017. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012 2013. Hyrorna återbetalas enligt en betalningsplan under åren 2014 2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter 2013, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolags garantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 2013 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Förvaltningsberättelse 21
Resultaträkning Verksamhetens nettokostnader var 393,0 mkr, en ökning med 24,2 mkr från 2015. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 399,5 mkr, en ökning med 21,9 mkr. Skatteintäkterna stod för 267,8 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 131,7 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 76 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,75 procent 2016. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 98,4 procent, vilket var en försämring med 0,7 procentenheter mot 2015. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 98,3 procent. Nettokostnaderna var alltså 1,6 procentenheter lägre än intäkterna. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 17,1 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 12,5 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 10,2 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader minskade med 0,6 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. Förändring i eget kapital (tkr) 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 2015 2016 94 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Inkl. finansnetto Exkl. finansnetto 2012 2013 2014 2015 2016 Verksamhetens nettokostnader, tkr 333 485 347 808 359 524 368 765 392 974 Förändring, % 0 4 3 3 7 Skatteintäkter*, tkr 351 331 359 510 368 285 377 594 399 513 Förändring, % 2 2 2 3 6 Nettokostnader genom skatteintäkter**, % 95 97 98 98 98 Finansnetto, tkr 6 025 3 127 1 445 131 338 Nettokostnadsandel 97 96 97 98 98 *Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. **Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 22 Förvaltningsberättelse
Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0 Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 338 tkr. Kommunens lån uppgick till 145 mkr. Räntekostnaderna på lån hos bank och Kommuninvest var 1,1 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,2 mkr. 1 2 3 4 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar samt finansiella anläggningstillgångar) ökade med 0,6 mkr till 366 mkr. Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 13,4 mkr till 63,9 mkr. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) ökade med 106,1 mkr till 185,9 mkr. Ökningen av likvida medel beror på nyupp låning av 120 mkr i slutet av 2016 som ska användas för att lösa en leasingskuld den 1 februari 2017. Likviditet (procent) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Eget kapital (tkr) 230 000 220 000 210 000 200 000 190 000 180 000 170 000 160 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalnings förmågan, var vid årsskiftet 37,2 procent, vilket motsvarade 134 dagars utbetalningar. Om man räknar bort nyupplåningen på 120 mkr var likviditeten 13,2 procent, vilket motsvarade 47 dagars utbetalningar. 2015 var likviditeten 17,8 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 6,9 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 228,9 mkr. (tkr) 2012 2013 2014 2015 2016 Anläggningskapital 195 961 207 759 191 356 183 124 184 013 Rörelsekapital 7 949 4 917 21 691 38 883 44 871 Eget kapital 188 012 202 842 213 047 222 007 228 884 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner uppgick till 25,3 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 22,8 mkr och pensionsåtaganden enligt ÖK-SAP med 12 tkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,4 mkr och avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL var 61 tkr. Från och med år 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Förvaltningsberättelse 23
Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder uppgick vid årets slut till 157 mkr och 145 mkr av dessa var lån hos Kommuninvest. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringar av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 12,7 mkr avskrev kommunen 295 tkr 2016. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna ökade med drygt 113,4 mkr till 204,9 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 10,9 mkr och upplupna löner med 1,6 mkr. Löner som utbetalas i januari 2016 men avser 2015 uppgick till 6,0 mkr. Upplupna semesterlöner var 15,2 mkr och den individuella delen var 12,5 mkr inklusive löneskatt. Drygt 119 mkr avser kort del av en långfristig leasing som kommer att lösas den 1 februari 2017. Lån (tkr) 150 000 120 000 90 000 60 000 30 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Soliditet Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Soliditeten var vid årsskiftet 37 procent, vilket var en försämring jämfört med 2015 (45 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten istället 11 procent. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 376 mkr, varav 163 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna minskade med 15,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade drygt 121,2 mkr för bostadslån, vilket var en minskning med 1,0 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 78,4 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 7,4 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 31 tkr, en minskning med 91 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen uppgick vid årsskiftet till 1,7 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande uppgick vid årsskiftet till 3,6 mkr. För närvarande bedöms risken vara liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Soliditetsutveckling (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 24 Förvaltningsberättelse
Personalförhållanden Antalet anställda ökade med 10,4 årsarbetare (anställningar omräknade till heltider), antalet anställda ökade med sex, till 709. Av de 709 anställda var 594 kvinnor och 115 män. Antalet heltidsarbetande kvinnor ökade med 28 under 2016 medan antalet heltidsarbetande män minskade med sex personer. Ett arbete kring Fas-avtalet 3 startade under senhösten. Det handlar om att börja använda samverkansavtalet genom att lära sig att samverka kring frågor framför allt på arbetsplatsnivå. Vansbro kommun deltog under året på mässor för arbetssökande och kommunens rekryteringar under året har främst varit lärare och andra medarbetare i skolan. Vansbro har liksom andra kommuner svårigheter att rekrytera men även att behålla personal och kommunen behöver nyrekrytera inom så gott som alla områden. Enkät 2016 I december 2016 genomförde kommunen den så kallade HMEenkäten (hållbart medarbetarengagemang) som en del i att mäta måluppfyllelsen för de strategiska målen. HME-enkäten är ett verktyg som SKL har tagit fram och som innehåller nio frågor om motivation, ledarskap och styrning. Samma enkät ska göras varje år och på vissa arbetsplatser ska den kompletteras med ytterligare frågor. Totalt svarade 583 av 939 medarbetare på enkäten, en svarsfrekvens på 61 procent. Resultaten har försämrats något inom ledarskap och styrning jämfört med 2015. 3 Fas 05 (förnyelse, arbetsmiljö och samverkan) är ett centralt avtal mellan SKL och fackliga organisationer inom kommunsektorn. Förvaltningsberättelse 25
Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 16,2 mkr (6,1 procent) jämfört med 2015, vilket var mer än 2015 då kostnaderna ökade med 13,7 mkr (5,5 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 4,5 mkr (4,3 mkr 2015). Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 280,1 mkr (264,3 mkr 2015). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,2 mkr (2,3 mkr 2015), en minskning med 4,4 procent. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron var 2016 totalt 6,45 procent och den mäts i procent av tillgänglig arbetstid. Vansbro kommun har som mål att sjukfrånvaron ska vara högst 5 procent. Vansbro kommun arbetar med stöd till sjukskrivna medarbetare genom att tidigt ha kontakt och göra planering för återgång i eget eller annat arbete. Den längre sjukfrånvaron (60 dagar eller mer) fortsatte att minska 2016 till 44,8 procent av den totala sjukfrånvaron. Trots det ökade den totala sjukfrånvaron med 1 procentenhet mellan 2015 och 2016. Nedan redovisas sjukfrånvaron enligt sju olika mått. Statistiken omfattar alla anställda. Sjukfrånvaro (%) 2014 2015 2016 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 5,19 5,43 6,45 60 dagar eller mer per tillfälle 50,79 47,54 44,83 Kvinnor 5,88 6,1 6,79 Män 3,17 2,22 4,85 29 år 2,66 3,32 6,23 30 49 år 5,20 6,11 7,87 50 år 5,88 5,42 5,25 Personalkostnader inlusive sociala avgifter (tkr) 300 000 250 000 200 000 150 000 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Frisktal (procent) 100 98 96 94 92 90 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 26 Förvaltningsberättelse
Pensioner Kommunens pensionsåtaganden visas i tabellen nedan. (tkr) 2014 2015 2016 Individuella delen inklusive löneskatt 11 800 12 182 12 547 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 25 156 25 883 25 254 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 187 055 178 030 162 930 Visstidspension till förtroendevalda, ansvarsförbindelse 1 556 1 284 521 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 225 567 217 379 201 252 Nyckeltal 2014 2015 2016 Frisktal, % 94,81 94,57 93,55 Sjukfrånvarodagar per anställd 17,37 17,4 19,9 Antal årsarbetare 572,60 609,5 619,9 Antal anställda, totalt 660 703 709 Antal anställda, kvinnor 558 590 594 Antal anställda, män 102 113 115 Antal heltidsarbetande, kvinnor 264 288 316 Antal heltidsarbetande, män 74 78 72 Antal deltidsarbetande, kvinnor 294 302 278 Antal deltidsarbetande, män 28 35 43 Genomsnittsålder, totalt 46,5 46 45,1 Genomsnittsålder, kvinnor 46,7 46,2 45,5 Genomsnittsålder, män 45,3 44,8 43,3 Personalomsättning, % 4,3 6,7 4,7 Övertid av arbetad tid, % 0,3 0,3 0,4 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,9 12,4 11,7 Sparad semester, tkr 14 486 15 145 15 161 HME, skala 1 5 4,07 4,07 HME, index 1 100 76 74 Förvaltningsberättelse 27
Organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation, vilket innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd förutom kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Kommunstyrelsen har fyra utskott: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Styrning och ekonomi Valnämnd Revision Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Socialt stöd och omsorg Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Omsorg om funktionshindrade Hälso- och sjukvård Sysselsättningsåtgärder Färdtjänst Bostadsanpassning Överförmyndare Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Demokratiberedningen Utbildning, kultur och fritid För- och grundskola Lärcentrum Simhall och gym Bibliotek och kultur Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Samhällsbyggnad och service Fastigheter Gata och park Miljö och bygg Kollektivtrafik Räddningstjänst Övergripande fysisk planering Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet i betydelsen insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet både i betydelsen att organisationen är tydlig i alla sina delar och att den är tydlig för både medarbetare och invånare. Kommunkansli och integration Näringsliv, utveckling, föreningsbidrag Integration Boende för ensamkommande flyktingbarn Kommunkansli 28 Organisation
Kommunförvaltningens organisation 2012 genomfördes en förändring i förvaltningsorganisationen utifrån att den politiska organisationen hade förändrats. För att möta de krav som idag finns har justeringar gjorts i den förvaltningsorganisationen under 2016 och inför 2017. Förändringarna presenteras här. Tidigare bestod förvaltningsorganisationen av tre verksamheter: samhällsbyggnad, utbildning och arbete samt vård och omsorg. Därutöver ingick verksamhetsstöd ekonomi, verksamhetsstöd personal och kommunchefens kansli. Ny övergripande organisation består av fyra förvaltningsområden som leds av kommunchef, tre förvaltnings områdeschefer och två stabschefer. Socialt stöd och omsorg socialchef Utbildning, kultur och fritid utbildningschef Samhällsbyggnad och service samhällsbyggnadschef Kommunkansli och integration kommunchef, stabschef personal och stabschef ekonomi. Förändringarna som skett är Flytt av individ och familjeomsorg) till socialt stöd och omsorg. Flytt av boende för ensamkommande barn till kommunkansli och integration Flytt av kost till samhällsbyggnad och service Flytt av AME (arbetsmarknadsenheten) till socialt stöd och omsorg. Flytt av simhall/gym till utbildning, kultur och fritid. Flytt av bibliotek/kultur till utbildning, kultur och fritid. Flytt av skuld- och konsumentrådgivning till socialt stöd och omsorg. I årsredovisningen redovisas verksamheterna enligt den förvaltningsorganisation kommunen hade under första halvåret 2016. Organisation 29
Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 2016 81 % Skatter och generella statsbidrag 15 % Riktade statsbidrag 4 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under 2016 så här 0,10 kr Kommunfullmäktige 25,27 kr Utbildning och arbete 33,70 kr Vård och omsorg 19,94 kr Samhällsbyggnad 10,59 kr Övergripande inklusive kommunkansli 9,77 kr Västerdalarnas utbildningsförbund 0,02 kr Jävsnämnd 0,14 kr Revisorer 0,49 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Vård och omsorg - 19 255 kr Utbildning och arbete - 14 438 kr Samhällsbyggnad - 11 392 kr Övergripande inklusive kommunkansli - 6 051 kr Västerdalarnas utbildningsförbund - 5 582 kr Överförmyndare - 278 kr Revisorer - 78 kr Kommunfullmäktige - 55 kr Jävsnämnd - 12 kr 30 Vart gick skattepengarna?
Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2012 2013 2014 2015 2016 Antal invånare 31 december 6 779 6 730 6 694 6 715 6 884 Årets resultat 11 821 14 829 10 206 8 960 6 877 Att återställa enligt balanskravet 21 596 7 008 0 0 0 Nettokostnad i procent av skatteintäkter 95 97 98 98 98 Verksamhetens nettokostnader 333 485 347 808 359 524 368 765 392 974 Skatteintäkter 351 331 359 510 368 285 377 594 399 513 Nettoinvesteringar 11 875 20 923 51 594 10 529 20 118 Finansiella kostnader 9 061 11 610 6 084 5 154 5 274 Finansiella intäkter 3 036 8 483 7 529 5 285 5 612 Omsättningstillgångar per invånare 13 10 15 19 36 Likvida medel 46 812 32 779 65 320 79 792 185 860 Anläggningstillgångar per invånare 53 58 55 54 53 Totala tillgångar per invånare 66 68 70 74 89 Låneskuld 50 000 25 000 25 000 25 000 145 000 Låneskuld per invånare 7 4 4 4 21 Eget kapital per invånare 28 30 32 33 33 Soliditet i procent 42 44 46 45 37 Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande 1 1 5 9 11 Antal årsarbetare 558 563 573 610 620 Frisktal i procent 94,0 94,1 94,8 94,6 93,6 Skattesats 2012 2013 2014 2015 2016 Vansbro kommun 22,54 22,77 22,77 22,77 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 11,16 11,16 11,16 11,16 Begravningsavgift 0,30 0,30 0,35 0,35 0,35 Avgift till Svenska kyrkan 1,33 1,33 1,28 1,28 1,28 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,56 35,56 35,56 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,73 33,93 34,28 34,28 34,28 Mandatfördelning 2011 2014 2015 2018 Majoritet Centerpartiet 9 Centerpartiet 11 Kristdemokraterna 3 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 2 Moderata samlingspartiet 1 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 10 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 3 Vänsterpartiet 2 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 2 Sverigedemokraterna 1 Fem år i sammandrag 31
32 Förvaltningsberättelse
Verksamheterna Förvaltningsberättelse 33
Utbildning och arbete 34 Utbildning och arbete
Resultat 2016 2015 2016 Budget, netto (tkr) 131 532 98 920 Drift, netto (tkr) 129 022 99 390 Avvikelse (tkr) 2 510 470 Investeringar, netto (tkr) 0 0 Antal årsarbetare * 274,6 280,2 Män 52,2 49,3 Kvinnor 222,5 230,9 Frisktal, % 95,0 94,0 * Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Resultaten för eleverna i årskurs 9 blev mycket goda. Meritvärdet ökade från 211,3 till 225,6 och Vansbro hade fler godkända elever och fler behöriga till gymnasiet än 2015. Främst är det pojkarnas resultat som förbättrats jämfört med 2015 då glappet mellan pojkar och flickor var mycket stort. Två satsningar i matematik (matematiklyftet och SKL:s matematiksatsning) börjar ge resultat i en höjning av elevernas resultat i matematik i årskurs 3, 6 och 9. Förskolan har fokuserat på personalens roller och uppdrag, med diskussioner om de specifika uppdragen för förskollärare och barnskötare och hur de ska samverka. Medarbetare Skolledningen kompletterades under våren med en nyrekryterad för- och grundskolechef och en rektor. Skolledningen på skolorna har också kompletterats med biträdande rektorer och specialpedagoger. Rekrytering av lärare var fortsatt svår och alla elever har inte behöriga lärare i alla ämnen. Framför allt är det svårt att rekrytera behöriga lärare i grundskolans äldre årskurser och då främst i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Även på förskolan är det svårt att rekrytera behöriga förskollärare. Årets resultat Utbildning och arbete redovisade 2016 ett underskott på 470 tkr. År 2015 redovisades ett överskott på 2,5 mkr beroende på att överskott från HVB-hemmen användes för att täcka kostnader inom utbildning och arbetes övriga verksamheter. Kostnaderna för lärare i förskolan och i skolan minskade på grund av svårigheter att rekrytera behörig personal. Viktiga händelser Under året omorganiserades enheten utbildning och arbete under det nya namnet utbildning, kultur och fritid. Förberedelser inför att enheten också ska omfatta biblioteksverksamhet och simhallen från och med den 1 januari 2017 har gjorts under hösten. Tanken är att enheten även ska innefatta biblioteket och simhallen från och med 2017. Lärcentrum, IFO och HVB-hemmen lyftes bort från utbildning och arbete i september. Kommunen har omstrukturerat årskurserna så att årskurs 3 hör till de yngre klasserna och årskurs 6 numera är kvar på byskolorna. Det har bland annat inneburit att lärarna på byskolorna för första gången satt betyg. Arbetet med mottagandet av nyanlända fortsätter och rutinerna för detta håller på att förbättras. Kommunens flyktingmottagande har påverkat skolan med fler elever, och även påverkat individ- och familjeomsorgen samt vuxenutbildningen. 2016 anställde IFO en kurator som ska arbeta med ensamkommande. Framtiden För att säkerställa kvaliteten i verksamhetens alla delar och på alla nivåer har vi påbörjat ett stort utvecklingsarbete kring systematiskt kvalitetsarbete. Vi behöver höja kvaliteten, se till att vi dokumenterar och kommunicerar vårt kvalitetsarbete uppåt och neråt i förvaltningen. För att förbättra elevernas resultat behöver kommunen utveckla undervisningen och skapa goda lärmiljöer där alla elever kan utvecklas så långt som möjligt. En stabil skolledning, trygga pedagoger, stöd av specialistkompetenser och digitala hjälpmedel är några framgångsfaktorer. Mottagandet av nyanlända fortsätter att utvecklas och en viktig del är skolans satsning tillsammans med Skolverket som ska pågå till våren 2018. Det är trångt i Vansbros förskolor och skolor. En ny förskoleavdelning i Äppelbo blir klar våren 2017 och ett nytt fritidshem har inretts på Nederborgs skola. Lokalbristen är akut på Parkskolan, Östra skolan byggs om och ska inredas till en förskola så att Parkskolan ska kunna använda Triangelns lokaler medan kommunen planerar för Parkskolan. Smedbergsskolan har utökat lokalerna för att inrymma de nyanlända och kulturskolan flyttar in i Medborgarhuset. I övrigt kommer tio pedagoger från förskola och skola att gå handledarutbildning våren 2017 i syfte att kunna ta emot lärarstudenter i samarbete med Högskolan Dalarna. Utbildning och arbete 35
Vård och omsorg 36 Vård och omsorg
Resultat 2016 (Belopp i tkr) 2015 2016 Budget, netto 128 744 132 404 Drift, netto 126 107 132 552 Avvikelse 2 637 148 Investeringar, netto 0 334 Antal årsarbetare* 226,86 231,4 Antal män 16,10 19,6 Antal kvinnor 210,76 211,8 Frisktal, % 93,41 93,02 *Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse I den nationella brukarundersökningen förbättrades Vansbros resultat något inom hemtjänst och särskilt boende när det gäller hur nöjda brukarna är och person alens bemötande. För brukarnas inflytande över insatsen var resultatet oförändrat. Inom hemtjänst svarade fler brukare att de känner trygghet i sitt boende medan resultatet försämrades inom särskilt boende. Totalt sett uppfylldes inte målen, men resultaten varierar mellan de olika enheterna. I snitt fick hemtjänsttagare besök av tolv hemtjänstmedarbetare under en tvåveckorsperiod. På grund av platsbrist inom särskilt boende och att det inte finns någon LSS-gruppbostad blev väntetiden för boende längre än tre månader. Andelen medarbetare inom äldreomsorgen som har utbildning motsvarande undersköterska ökade, men frisktalet bland personalen sjönk från 2015. Medarbetare Det var fortsatt svårt att rekrytera personal med rätt kompetens inom flera yrken, främst sjuksköterskor, socionomer och undersköterskor. Särskilt svårt var det att rekrytera sommarvikarier och även vikarier generellt. Med hjälp av statliga bidrag utbildades en grupp personliga assistenter som fick läsa två gymnasie kurser i psykiatri samt etik. Vård och omsorg fortsätter även att utbilda fler medarbetare, i nuläget två undersköterskor och en sjuksköterska inom demensvård. Årets resultat Vård och omsorg redovisade ett underskott på 148 tkr. Inom äldreomsorgen är orsaken främst ökade personalkostnader men även materialkostnader i samband med införande av planeringssystemet Tes, ökade kostnader för trygghetslarm och införandet av arbetskläder. Inom funktionshinderomsorgen beror underskottet främst på ökat behov av insatser. Köp av entreprenaddrift för särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo blev också omkring 780 tkr dyrare än budgeterat. Verksamheternas underskott täcktes till största delen av budgeten för oförutsedda utgifter. Underskottet minskades även genom återhållsamhet i inköp av förbrukningsmaterial. Viktiga händelser Upphandlingen av fortsatt entreprenaddrift av särskilt boende och hemtjänst i Äppelbo resulterade i ett förnyat avtal med Adium Omsorg AB från och med 1 april. Kommunen beslutade att bygga en gruppbostad med sex lägenheter för brukare enligt LSS. En arbetsgrupp har arbetat med att ta fram underlag för hur gruppbostaden ska se ut och var den ska ligga. Det statliga stimulansbidraget för ökad bemanning inom äldreomsorgen användes till personalförstärkning inom särskilt boende och att starta ett projekt för att trygga hemgången efter sjukhusvistelse. Hemtjänsten införde ett digitalt planeringssystem som även innebär att den utförda tiden hos brukaren mäts och att personalen har med sig en kort beskrivning av vilken hjälp vårdtagaren ska ha. Daglig sysselsättning, Dagcenter, Fenix och AME fördes samman till en samlad sysselsättningsverksamhet med namnet Vansbro aktivitetscentrum. En omorganisation gjordes som innebar att vård och omsorg sammanfördes med individ- och familjeomsorg till det nya förvaltningsområdet socialt stöd och omsorg från och med 1 september. Framtiden Befolkningsprognosen visar att antalet äldre i kommunen ökar de närmaste åren. Det ökar i sin tur behovet av äldreomsorg och utmaningarna att klara rekrytering av personal. Kravet på tillgång till personal dygnet runt, som direkt kan uppmärksamma om en boende i särskilt boende behöver stöd och hjälp, kommer att kräva nya arbetssätt och utveckling av tekniska hjälpmedel. Den tekniska utvecklingen berör även hemtjänst och LSS-verksamhet. Framför allt finns behov av att införa möjlighet till mobil dokumentation för personalen och att byta till helt digitala trygghetslarm. Vård och omsorg har påbörjat en utredning om planeringen av särskilda boendeplatser och en ny gruppbostad enligt LSS ska bli klar under 2018. Vård och omsorg 37
Samhällsbyggnad 38 Samhällsbyggnad
Resultat 2016 2015 2016 Budget, netto (tkr) 74 346 77 304 Drift, netto (tkr) 72 204 78 421 Avvikelse (tkr) 2 142 1 117 Investeringar, netto (tkr) 9 831 19 235 Antal årsarbetare * 58,4 57,4 Män 22,0 21,0 Kvinnor 36,4 36,4 Frisktal, % 95,0 92,8 * Statistik från den 31 december respektive år. Måluppfyllelse Handläggningstiderna för bygglov var desamma som 2015 vilket innebär att målet uppfylldes. Handläggningstiderna för ansökningar om installation av enskilda avlopp minskade 2016 och målet (åtta veckor) uppfylldes. Totalt uppfyllde samhällsbyggnad de allra flesta av verksamhetens mål 2016. Årets resultat Samhällsbyggnad redovisade 2016 ett underskott på 1,1 mkr mot budget. Störst underskott uppstod inom fastighetsenheten, gata och park samt kollektiv trafiken. Underskottet inom gata och park beror på obudgeterade kostnader för samförläggning av kabel för vägbelysning och återställning efter fibergrävningen hösten 2015. Kollektiv trafiken hade ett underskott på omkring 600 tkr. Viktiga händelser Simhallens dusch- och omklädningsrum renoverades och i samband med det gjordes en tillgänglighetsanpassning av lokalerna. Fastighetsenheten påbörjade arbetet med att ta fram en långsiktig strategisk lokalförsörjningsplan och projektering av ett nytt LSS-boende. Arbetet med lokalförsörjningsplanen fortsätter våren 2017. Andra uppdrag för fastighetsenheten under året var nya klassrum i gymnastikhallen i Nås, tre toaletter vid Snöå Bruk, nytt HVB-hem vid Ripstigen och helrenovering av Smedbergsskolans restaurang. De första kunderna i kommunens stadsnät, Vansbro fiber, kopplades in och nätet sjösattes under sommaren. Utbyggnaden fortsätter 2017. Miljökontoren i Vansbro och Malung-Sälen inledde en utökad samverkan under sommaren 2016 genom att tillsätta en gemensam verksamhetsledare samt en miljö- och kvalitetsstrateg för miljökontoren. Ett arbete påbörjades med att ta fram områdesbestämmelser för Järnvägsgatan i Vansbro. Bestämmelserna beräknas vara klara för att antas under första halvåret 2017. Kommunen övergick från det tidigare nationella höjdsystemet RH 70 till det nya RH 2000. Framtiden Kommunens bredbandssatsning fortsätter. Framöver kommer kommunen att behöva uppdatera och revidera ett antal detaljplaner, både för att de ska stämma överens med befintlig bebyggelse och för att skapa möjlighet till nybyggande. Planering av ett nytt bostadsområde på Skamsberget har hög prioritet. Arbetet med gång- och cykelvägen förbi OKQ8 samt underhåll och renovering av kommunens belysningsanläggningar fortsätter 2017. Statusen på kommunens brobestånd behöver inventeras. Kommunens lokala ordningsstadga behöver också revideras under kommande år. Vansbro kommun ska under 2017 delta i ett utvecklingsprojekt tillsammans med Borlänge, Falun, Rättvik och Malung-Sälens kommuner med syfte att utveckla myndighetsrollen. Vansbro kommun övertar tillsynsansvaret för det förorenade området i Träkol under 2017. Samhällsbyggnad 39
Övergripande inklusive kommunkansli 40 Övergripande inklusive kommunkansli
Resultat 2016 (Belopp i tkr) 2015 2016 Budget, netto 41 549 42 538 Drift, netto 41 071 41 655 Avvikelse 478 883 Investeringar, netto 698 548 Antal årsarbetare* 43,1 51,6 Män 9,9 12,0 Kvinnor 33,18 39,6 Frisktal, % 98 95 *Statistik från den 31 december respektive år. Medarbetare Kommunstyrelsen beslutade i januari att bilda en integ rationsenhet som en del av kommunchefens kansli. Enhetens uppdrag förändrades under året och var vid årets slut bemannad med en integrationschef, en chef för HVB-hem, en ekonom och tre handläggare. I övrigt ingår 35 medarbetare på kommunens HVBhem i integrationsenhetens verksamhet från och med den 1 september 2016. En kommunikatör anställdes på heltid istället för den tidigare lösningen med externt konsultstöd. Sjukfrånvaron inom verksamhetsstöd ekonomi och personal ökade mellan 2015 och 2016. Orsaken är främst långtidssjukskrivningar. Under året övergick IT-samordnaren till en annan tjänst och ersattes av en nytillsatt driftsamordnare vilket inneburit en förändrad bemanning. Personalfunktionen nyanställde en personalsekreterare. I och med att VDUF, Västerdalarnas Utbildningsförbund, bildades och att Vansbro hanterar löne- och personaladministration åt förbundet har mängden arbetsuppgifter ökat på enheten. Årets resultat Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 883 tkr totalt. Kommunchefens kansli inklusive integration redo visade ett underskott på 1,4 mkr medan ekonomi chef gick med överskott (1,4 mkr) liksom personalchef (886 tkr). Kommunchefs underskott beror främst på personal- och kompetensförstärkningar under året, samt högre kostnader än beräknat för feriejobb för ungdomar. Ekonomichefs överskott beror främst på längre sjukfrånvaro, vakanser och föräldraledigheter. Livsmedelskostnaderna överskred budget med 339 tkr, vilket beror på fler tillagade portioner då antalet elever ökat, liksom behovet av specialkost. Personalchefs överskott beror främst på minskade köp av företagshälsovårdstjänster samt lägre personalkostnader. Viktiga händelser Inrättandet av en integrationsenhet innebar en helt ny verksamhet för att möta behovet av insatser och samordning på integrationsområdet. En viktig del i integrationsenhetens uppdrag är att samordna alla återsökningar av bidrag från Migrationsverket och därigenom säkerställa att kommunen får täckning för ökade kostnader. En annan viktig del är enhetens arbete med att ta fram en modell över de olika delar som krävs för ett väl fungerande integrationsarbete. Detta arbete resulterade i Vansbromodellen som uppmärksammats nationellt, bland annat på SmåKoms 1 höstmöte 2016 då modellen presenterades för övriga medlemskommuner. IT-enheten införde ett incidenthanteringsprogram i slutet av 2015 som har inarbetats 2016. Brandväggen har kompletterats med ett system för att hitta och stoppa hot på nätet. I augusti övergick ansvaret för IT-driften vid gymnasieskolan (VDUF) till Malung-Sälens kommun, vilket innebar att driftansvaret för omkring 250 arbetsstationer lyftes från IT-funktionen. Samtidigt ökar antalet klienter (datorer/läsplattor) konstant inom alla verksamheter. Framtiden Integrationsenhetens verksamhet behöver förändras de närmaste åren då dagens HVB-boenden behöver ändra inriktning och ersättas av andra boendeformer. Verksamheten behöver även komma till rätta med bristerna inom kommunens informationshantering och systemstöd. Ett större förvaltningsövergripande arbete med nya rutiner, arbetssätt och systemstöd har startats och beräknas bli klart i slutet av 2018. Kommunen behöver även skapa någon form av servicecenter för att bättre möta medborgarnas behov och samla flera uppdrag såsom extern och intern kommun ikation, växel, reception, hemsida, e-tjänster och andra webblösningar. Inom IT-området går utvecklingen mot allt fler molntjänster för allt från datorprogram till lagring. Det innebär att hela infrastrukturen (servrar, lagring och nätkomponenter) behöver bytas framöver, för att i förlängningen ersättas av att kommunen köper serverkraft och lagring som tjänster i molnet istället för att äga teknisk utrustning. Tidsregistrering ska införas på arbetsplatserna för att verksamheterna ska få bättre överblick över personalresurserna och för att kvalitetssäkra löneutbetalningarna. Det behövs också en vikariepool och kommunkansliet ska utreda hur den skulle kunna se ut. 1 Ett nationellt samarbetsnätverk för kommuner med relativt liten befolkning. Övergripande inklusive kommunkansli 41
Kommunfullmäktige och övriga nämnder 42 Kommunfullmäktige och övriga nämnder
Kommunfullmäktige Resultat (tkr) 2015 2016 Budget, netto 550 509 Drift, netto 568 376 Avvikelse 18 133 Årets resultat Kommunfullmäktige redovisade ett överskott på 133 tkr. Viktiga händelser Kommunfullmäktige hade sju ordinarie sammanträden. Demokratiberedningen fortsatte sitt arbete och hade fem sammanträden. Planberedningen fortsatte sitt arbete under 2016. Information från kommunfullmäktiges sammanträden har publicerats på hemsidan dagen efter varje möte. Fullmäktige beslutade om ett antal planer och åtgärder: Övergripande plan för Vansbro kommuns krisorganisation Handlingsprogram för räddningstjänsten Uppdatering av Vansbro kommuns styrsystem Kostpolicy Policy för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv Reglementen för olika organ Gång- och cykelvägsplan Översyn av översiktsplan Bli delägare i Mittnät, som fungerar som ett stöd i fiberutbyggnaden Vämo Elnät AB lades ner Vuxenutbildningen övergick till Västerdalarnas utbildningsförbund från årsskiftet 2016/2017 Bildade Visit Dalarna tillsammans med länets övriga kommuner. Jävsnämnd Resultat (tkr) 2015 2016 Budget, netto 76 78 Drift, netto 107 83 Avvikelse 31 5 Viktiga händelser Under året hade jävsnämnden nio sammanträden. Nämnden antog en tillsynsplan för miljö- och hälsoskydd och en kontrollplan för livsmedel. Nämnden behandlade ett stort antal tillsynsärenden om kommunens egna fastigheter och verksamheter. Nämnden uppdaterade även delegationsordningen. Överförmyndare Resultat (tkr) 2015 2016 Budget, netto 862 955 Drift, netto 1 064 1 917 Avvikelse 202 962 Årets resultat Resultatet blev ett underskott på 962 tkr mot budget. Kommunen återsöker kostnader för ensamkommande barn inskrivna hos Vansbro kommuns IFO (individoch familjeomsorg) hos Migrationsverket. Migrationsverkets bidrag för mottagandet av ensamkommande barn fördubblades från 2015 till 2016 till 2,1 mkr. Avtalet med Överförmyndare i samverkan i övre Dalarna (gemensam nämnd för överförmyndarverksamheten i Mora, Orsa, Älvdalen, Rättvik, Leksand och Vansbro) blev 552 tkr dyrare 2016. I resultatet ingår även en täckning på 70 tkr av underskottet för överförmyndare i samverkan samt en täckning av underskott på 8 tkr från 2015. Kostnader för gode män ökade med 1,6 mkr från 2015, vilket var mer än ökningen av återsökta medel från Migrationsverket. Framtiden Kostnaderna för överförmyndarverksamheten är osäker de närmaste åren då flyktingsituationen troligen kommer att förändras, men även för att Migrationsverket kommer att förändra sina ersättningar. Årets resultat Jävsnämnden överskred budgeten med 5 tkr. Kommunfullmäktige och övriga nämnder 43
Revisorer 44 Revisorer
Resultat 2016 2015 2016 Budget, netto (tkr) 533 554 Drift, netto (tkr) 532 537 Avvikelse (tkr) 1 17 Revisionskostnad (kr per invånare) 79 78 Måluppfyllelse Revisorerna genomförde alla sina planerade granskningar under året. Resultaten av granskningarna har redovisats och meddelats till de berörda verksamheterna. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Årets resultat För 2016 års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 554 tkr. Kostnaderna blev 537 tkr. Viktiga händelser Kommunens revisorer genomförde 2016 en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också följa kommunallagen och fullmäktiges revisionsreglemente. Nedan sammanfattas revisorernas aktiviteter för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövning Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Granskning av årsredovisning och kommunens delårsrapport 31 augusti 2016 Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen, och den kommunala revisionen har i uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt i utvalda delar av verksamheten Den fördjupade granskningen 2016 omfattade kommunens organisation och rutiner för aktivitetsansvar för ungdomar, samverkan kring ungdomar som far illa eller är i riskzonen, samt uppföljningsgranskning av gator och vägar och granskning av samhällsbetalda resor. Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroende valda och anställda, protokollgranskning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisor ernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har gjort granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Framtiden Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta sitt utvecklingsarbete inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Revisorer 45
Finansiering 46 Finansiering
Nettokostnad (tkr) Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Realisationsvinster och -förluster 316 63 63 Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna 5 317 6 091 7 151 1 060 Momskompensation, omsorgsboende 219 220 220 Momsjustering 2013 2015 563 563 Återbetalning av AGS-premie 3 474 Intäkt löneväxling 19 17 17 Upplösning statliga investeringsbidrag 284 295 295 Kundförluster/återvunna fordringar 241 50 50 Löneökningar 995 995 Avskrivningar 13 527 17 057 16 441 616 Kapitalkostnadsintäkt 18 762 22 379 18 481 3 898 Skatteintäkter 256 127 267 807 269 492 1 685 Generella statsbidrag 1 607 13 230 13 400 170 Utjämningssystemet 115 551 117 211 116 910 301 Utjämning, LSS-kostnader 7 451 10 617 10 735 118 Fastighetsavgift 11 761 11 882 11 642 240 Finansiella kostnader och intäkter 816 519 962 443 Finansiell leasing av biobränsleanläggning 947 898 1 180 282 Summa 381 715 400 231 394 821 5 410 Kommentarer Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsvinsten blev 63 tkr och kom från försäljning av bilar. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering och därför har kommunen budgeterat för en del av pensionskostnaderna under finansiering. Efter avstämning av kostnader för arbetsgivaravgifter och pensionskostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 1 060 tkr, det vill säga en dryg miljon kronor. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen fick momskompensation på 220 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Momsjustering 2013 2015 Kommunen har gjort rättelser för momsersättning för åren 2013 2015 och fått tillbaka 563 tkr. Intäkt löneväxling Vid löneväxling för anställda tar kommunen en avgift för att täcka sina administrativa kostnader. Avgiften gav en intäkt på totalt 17 tkr 2016. Upplösning av statliga investeringsbidrag Investeringsbidrag ska intäktsbokföras i takt med avskrivningarna för den investering bidraget gäller. Upplösningen av investeringsbidrag 2016 uppgick till 295 tkr. Kundförluster Kommunen redovisade 50 tkr i kundförluster (förluster/kostnader på grund av obetalda fakturor) och återvunna avskrivna fordringar uppgick till 0,4 tkr, vilket gav resultatet 49,6 tkr. Löneökningar Löneökningarna inklusive sociala avgifter blev 995 tkr lägre än budgeterat. Finansiering 47
Avskrivningar och kapitalkostnadsintäkt Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 450 tkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 14,3 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 2,3 mkr. Avskrivningarna blev 616 tkr högre än budgeterat beroende på mer avskrivning än planerat för två objekt för att bättre följa investeringarnas användningstid, samtidigt som andra investeringar inte blev klara i den takt som beräknades när kapitalkostnaden beräknades i budget för 2016. Verksamheterna belastas med kapitalkostnad som ska täcka avskrivningar inklusive ränta. Det blir samtidigt en kapitalkostnadsintäkt inom finansiering. Kapitalkostnadsintäkten blev 3,9 mkr högre än budgeterat av samma orsak som ovan, mer avskrivning än planerat på vissa objekt för att bättre följa investeringens användningstid. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av dels kommunens skattesats, dels invånarnas totala beskattningsbara inkomst. I årets skatteintäkter ingår dessa delar (tkr) Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret 268 901 Prognos över slutavräkning för bokslutsåret 1 381 Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret 287 Summa 267 807 Generella statsbidrag Kommunen fick 14,3 mkr i tillfälligt statsbidrag 2015 för mottagande av flyktingar. Av detta bokfördes 1/13 (1,1 mkr) på 2015 och resterande 12/13 (13,2 mkr) har bokförts på 2016. Utjämningssystemet Syftet med utjämningssystemet är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen syftar till att jämna ut strukturella behovs- och kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. 48 Finansiering
Strukturbidrag Strukturbidraget syftar till att stärka kommuner och landsting som har en liten befolkning och/eller problem med arbetsmarknaden. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. (tkr) Inkomstutjämning 91 811 Kostnadsutjämning 25 629 Regleringsavgift 229 Summa 117 211 Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionsnedsatta personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Vansbro kommun fick 2016 betala en avgift på 10,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, uppgick till 11,9 mkr. Fastighetsavgiften ersatte 2008 den statliga fastighetsskatten på bostäder. Denna intäkt åts dock upp genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot var 443 tkr bättre än budgeterat. De finansiella kostnaderna bestod av kostnadsräntor på lån 1,1 mkr, bankkostnader 10 tkr, ränta på pensionsavsättning 197 tkr och kapitaltillskott/förlusttäckning för Vämo AB och FSF AB på totalt 327 tkr. De finansiella intäkterna bestod av ränteintäkter 63 tkr, ränteintäkter på kundfordringar 63 tkr, borgensavgifter 451 tkr och aktieutdelning 480 tkr. Finansiell leasing av biobränsleanläggning Finansiell leasing avser biobränsleanläggningen där Vansbro kommun leasar anläggningen av Nordisk Renting och i sin tur hyr ut den till Rindi Energi AB. Räntekostnaden 2016 var 3,7 mkr och ränteintäkten 4,6 mkr, vilket gav en total intäkt på 0,9 mkr. Finansiering 49
Kommunkoncernen 50 Kommunkoncernen
Vansbro kommunkoncern omfattar förutom kommunen även bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent, Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen och Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF, som är ett gemensamt kommunalförbund bildat av Malung-Sälens och Vansbro kommuner, där Vansbros andel är 40,2 procent. Det här avsnittet redovisar årets händelser och resultat för hela koncernen och de olika koncerndelarna. 2014 2015 2016 Årets resultat, tkr 12 014 14 254 10 856 Nettokostnad genom skatteintäkter, % 96 95 96 Nettokostnadsandel*, % 97 96 97 Investeringar, tkr 59 785 26 112 34 556 Soliditet, % 32 32 29 Eget kapital, tkr 224 966 239 218 250 073 *Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto räknat som andel av skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB ansvarar för kommunens vaverksamhet och för avfallsverksamheten i Vansbro, på uppdrag av Vansbro kommun. Både va-verksamheten och avfallsverksamheten drivs och administreras av Dala Vatten och Avfall AB. Måluppfyllelse Övergripande om vatten och avlopp Kommunfullmäktige i Vansbro beslutade om oförändrade brukningsavgifter för både va- och avfallsverksamheten inför 2016. Anläggningsavgiften för va-verksamheten höjdes däremot med 10 procent. Investeringarna 2016 uppgick till 10,8 mkr där de största resurserna lades på reinvesteringar på va-nätet, åtgärder på befintlig vattentäkt och inköp av lastmaskin vid Bäckdalens återvinningscentral. Avloppsreningsverk Renoveringen av reningsverket i Nås började 2015 och blev klar 2016. Vattenverk Vattentäkten i Vansbro har visat sig ha förhöjda halter av järn och mangan. Åtgärder för att säkerställa vattenkvaliteten fortsatte även 2016. Ledningsnät Under 2016 har Vansbro Teknik AB påbörjat den planerade ledningsförnyelsen. Ledningsnätet i kommunen är i vissa delar av dålig kvalitet, och större och mindre läckor i såväl vatten- som spillvattensystemen förekom under året. Utbyggnad av driftövervakningen sker enligt plan och fortsätter de närmaste åren. Resultat 2016 Årets resultat efter finansiella poster var 3,0 mkr och resultatet efter skatt 1 tkr, resultatet var 1,3 mkr bättre än budget. Avfallsverksamheten låg 799 tkr bättre än budget och va-verksamheten 531 tkr bättre än budget. Varje verksamhetsområde ska täcka sina egna kostnader med de intäkter de får. Viktiga händelser Kostnaden för årets investeringar var 10,8 mkr fördelade på bland annat löpande reinvesteringar på va-nätet, åtgärder på befintlig vattentäkt och inköp av lastmaskin vid Bäckdalens återvinningscentral. Likviditeten i bolaget är god och tillräcklig för mindre investeringar årligen. Samarbetet med kommunens tjänstemän och politiker fungerade bra. Finansiella nyckeltal (tkr) 2014 2015 2016 Nettoomsättning 30 135 32 666 32 797 Resultat efter finansiella poster 785 3 426 3 005 Balansomslutning 89 838 101 744 104 898 Justerat eget kapital 6 283 8 956 11 299 Investeringar 4 559 11 081 10 681 Långfristiga skulder 72 428 80 849 78 449 Soliditet, % 7,0 8,8 10,8 Tekniska nyckeltal 2014 2015 2016 Förbrukning, vatten (m³) 384 233 393 996 406 000 Anslutna fastigheter vatten (m³) avlopp (m³) Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % mikrobiologiskt, % 2 617 2 588 0 0 2 609 2 579 0 2 2 621 5 588 Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,33 0,06 0,05 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) 993 905 1 059 167 885 000 Reningsgrad fosfor, % BOD (biologiskt nedbrytbart material), % 94 92 96 94 90 72 0 0 Kommunkoncernen 51
Framtiden Va Avloppsreningsverket i Vansbro ska renoveras 2019. Vattentäkten i Vansbro har förhöjda halter av järn och mangan. Bolaget har under 2015 och 2016 gjort en utredning av vilka åtgärder som behövs för att säkerställa vattenkvaliteten. Ett nytt vattenverk med nya filterlösningar ska byggas 2017. Avfall Under 2016 har kommunerna i Dala Vatten och Avfall samverkat om en gemensam anläggning för att förbehandla matavfall. Anläggningen ska placeras i Borlänge och startar under 2017. Efter förbehandlingen i anläggningen rötas matavfallet vilket ger såväl näring till åkermark som biogas till fordonstrafik, vilket är i linje med de nationella miljömålen. Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB är ett gemensamt driftbolag för vatten, avlopp och renhållning för kommunerna Leksand, Rättvik, Gagnef och Vansbro. Medarbetare Resultatet från medarbetarundersökningen 2015 var mycket positivt. Trivseln hos personalen är hög och engagemanget i bolaget har ökat. Under 2016 har bolaget arbetat för att behålla engagemanget och ska fortsätta med det. Personalomsättningen (utom pensionsavgångar) liksom sjukfrånvaron var fortsatt låg inom Dala Vatten och Avfall AB. Ett flertal utbildningar har genomförts för att utveckla personalen. Nyckeltal (tkr) 2014 2015 2016 Nettoomsättning 54 312 57 172 61 624 Resultat efter finansiella poster 963 125 52 Balansomslutning 39 401 40 351 43 824 Justerat eget kapital 1 544 1 339 1 140 Soliditet, % 3,9 3,3 2,6 Total sjukfrånvaro (ink lusive långtidsfrånvaro), % 2,17 3,15 4,30 Framtiden Kompetensförsörjning Med anledning av bland annat kommande pensionsavgångar behöver bolaget säkra kompetens och stärka sin position som en attraktiv arbetsgivare. Processer, rutiner och ledarskap Dala Vatten och Avfall AB kommer även framöver att driva många investeringsprojekt i de fyra kommunerna. Det är därför viktigt att fortsätta utveckla processer, rutiner, kommunikation och inte minst ledarskapet på olika nivåer. Kommunikation Bolagets roll och ansvar i samhället genom sina verksamheter gör det extra viktigt att kunder, ägare och medborgare har kunskap om verksamhet och uppdrag. För att öka den kunskapen ska bolaget utveckla sin externa kommunikation. Resultat 2016 Årets resultat efter finansiella poster var ett underskott på 52 tkr och resultatet efter bokslutsdispositioner och skatt 115 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vansbro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Viktiga händelser 2016 har drygt 30 större projekt pågått samtidigt, vilket är möjligt tack vare tydliga rutiner och riktlinjer. Bo laget byggde till förråd vid huvudkontoret för att uppfylla miljökraven för rent vatten och för vinterförvaring av vattentankarna som används vid driftstörningar. Både va- och avfallsverksamheten fortsatte att ha en mycket hög kundnöjdhet. 52 Kommunkoncernen
Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 685 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala ytan är 46 934 kvadratmeter och Vansbrohem har 15 tillsvidareanställda. Resultat 2016 Vansbrohem redovisade för 2016 ett överskott på 1,9 mkr, i huvudsak på grund av fortsatt minskade ränte kostnader och ökad uthyrningsgrad. Det innebär att verksamheten har gått med överskott åtta år i rad, den tidigare förlusten har hämtats in och balansräkningen visar överskott. Räntekostnaderna minskade med 406 tkr och kostnaden för outhyrda lägenheter minskade med 797 tkr. Kostnadsökningarna bestod främst i en kraftig ökning av uppvärmningskostnaderna med 508 tkr i huvudsak på grund av kraftigt höjda fjärrvärmeavgifter. Den positiva ekonomiska utvecklingen gav samtidigt en möjlighet att öka underhållskostnaderna med 895 tkr under året. Viktiga händelser Under året färdigställdes en del av Ripstigen 3 till ett HVB-boende i kommunens regi. Vansbrohem beslutade att den resterande delen av Ripstigen 3, åtta lägenheter, ska iordningställas eftersom efterfrågan på bostäder har ökat under året. Dessa beräknas vara färdiga till april 2017. Fastigheten Dalasågen 15:8 såldes 2016 då verksamheten tidigare flyttats till Täppan 1 i centrala Vansbro. Bland underhållsåtgärderna kan nämnas att Vansbrohem har upphandlat och påbörjat utvändigt underhåll av fastigheterna Ripstigen 1, 3 och 5. En ny värmepumpsanläggning har installerats vid Solgärdet i Dala-Järna, vilket kommer att ge ytterligare energibesparing. Personalen har utökats med en ventilation stekniker vilket innebär att Vansbrohem nu kan göra OVK-besiktningar i egen regi. Två boendevärdar har också anställts på deltid för att hjälpa till att ta emot ny anlända hyresgäster. Antalet lediga bostäder fortsatte minska och i snitt var elva lägenheter lediga under året. Vid årets slut fanns det nio outhyrda lägenheter. Nyckeltal 2014 2015 2016 Vakansgrad, % 4,7 3,1 1,6 Soliditet, % 6,22 8,1 9,2 Likviditet, % 151 218 221 Driftkostnad/m², kr 559 596 636 Bokfört värde/m², kr 2 501 2 604 2555 Resultat/m², kr 21:22 60:28 42:15 Framtiden Fortsatt låga räntor och fortsatt efterfrågan på bo städer innebär nya utmaningar för Vansbrohem, som behöver möta efterfrågan på bostäder och åtgärda det eftersatta underhållet. Västerdalarnas utbildningsförbund, VDUF Västerdalarnas utbildningsförbund är ett gemensamt kommunalförbund bildat av kommunerna Malung Sälen och Vansbro för gymnasieutbildning. 2016 var utbildnings förbundets första verksamhetsår. Faktaruta 2016 Intäkter (tkr) 36 127 Kostnader (tkr) 125 051 Nettokostnad (tkr) 88 924 Medlemsbidrag (tkr) 88 951 Finansnetto (tkr) 27 Årets resultat (tkr) 0 Investeringar, netto (tkr) 0 Antal årsarbetare* 108,4 Män 51,4 Kvinnor 57,0 Frisktal, % 95,3 *Statistik från den 31 december respektive år. Verksamheten redovisade ett underskott på 2,2 mkr 2016. Enligt förbundsordningen ska verksamheten, i den mån kostnaderna inte täcks på annat sätt, finansieras av medlemskommunerna. Fördelningen mellan kommunerna ska utgå från folkmängden i respektive medlemskommun den 1 november året före budgetåret. Fördelning av resultat VDUF 2016 Folkmängd Fördelning 1/11 2015 (%) Fördelning resultat Vansbro 6 704 40,2 879 915 Malung Sälen 9 972 59,8 1 308 928 Totalt 16 676 100,0 2 188 843 Måluppfyllelse Verksamheten ska bedrivas med god ekonomisk hushållning enligt uppdraget och de ekonomiska ramarna. Förbundet redovisade ett underskott 2016, men har utfört uppdrag inom gymnasieskolans ram som inte var budgeterade. Med hänsyn till det bedömer VDUF att det ekonomiska målet är uppnått. Ett annat mål är att andelen elever som går ut gymnasiet med en gymnasieexamen ska vara högre än rikets genomsnitt 75 procent. I Vansbros utbildningscentrum var andelen 82 procent Kommunkoncernen 53
vårterminen 2016 och i Malung Sälens gymnasieskola 92 procent. Rikssnittet 75 procent avser elever som är folkbokförda i kommunen, medan skolornas siffror rör alla elever som slutade gymnasiet i våras vid respektive skola. Skolorna nådde de nationella målen för sina elever. På båda skolorna finns dock plats för fler elever utan att man behöver förändra organisationen nämnvärt. Båda skolorna har en elevkostnad som är högre än den nationella riksprislistan, liksom den gemensamma prislistan inom Gysam 1 i elva kommuner i Dalarna. Den höga kostnaden beror till stor del på det mindre elevantalet och bredden av gymnasieprogram. Under 2016 har det interna arbetet fokuserat på att förbättra möjligheten till goda ekonomiska resultat. Årets resultat 2016 var Västerdalarnas utbildningsförbunds första verksamhetsår. Inför 2016 lade man in den befintliga budgeten från varje kommun avseende gymnasieverksamheten, i förbundets budget. Verksamheten redovisade ett underskott på 2,2 mkr för det första verksamhetsåret. En av de större budgetavvikelserna bestod i bidrag från Migrationsverket som var 7 mkr över budget på grund av fler nyanlända till kommunerna (omkring 80 fler elever i slutet av 2016 jämfört med januari). Det innebar också behov av fler lärare vilket gjorde att personalkostnaden blev 6,3 mkr högre än budgeterat. Med ökat elevantal och ökad personalstyrka ökade även övriga verksamhetskostnader med 2 mkr (inklusive lokalkostnader). Interkommunala intäkter blev 400 tkr lägre än budgeterat och interkommunala kostnader 100 tkr högre efter att man tagit hänsyn till interna ersättningar mellan Malung och Vansbro. 1 Gymnasieskolor i samverkan för att fler elever ska kunna gå gymnasiet i sin kommun eller region. Viktiga händelser De första månaderna 2016 ökade trycket på introduktionsprogrammet eftersom kommunerna fick många nyanlända i gymnasieåldern. Det innebar en utökning av verksamheten och svårigheter att hitta personal med rätt kompetens. Behöriga lärare är en brist i hela landet. Utökningen av elevantalet skapade även behov av fler lokaler. Utbildningen har fungerat i Vansbro utbildningscentrums befintliga lokaler, medan Malung Sälens gymnasieskola fick byggas om. Förbundet arbetar långsiktigt med att förbättra och förändra utbudet av gymnasieutbildning, med målet att attrahera fler ungdomar från de två kommunerna att välja sin lokala gymnasieskola. Samtidigt har de riksrekryterande utbildningarna en viktig funktion för att de två gymnasieskolorna ska få ett rimligt antal elever. I detta sammanhang har också marknadsföringsarbetet strukturerats och delegerats till viss personal. Under året har förbundet även arbetat med effektiviseringar, samläsningar mellan program och skolor samt utveckling av kurser inom det individuella valet. Det har redan lett till nya lösningar och fortsätter att skapa nya möjligheter. Här är omvärldsbevakning en nyckel för att se vilka förslag som är genomförbara. Utbildningschefen har tillsammans med rektorer för vuxenutbildningen arbetat med vuxenutbildningens verksamhetsövergång till VDUF. Skolinspektionen gjorde en riktad inspektion av språkintroduktionsprogrammet vid Vansbro utbildningscentrum. Inspektionen resulterade i på pekanden om nödvändiga åtgärder som utbildningscentret ska göra och slutrapportera i februari 2017. Framtiden Arbetet med att utveckla verksamheten fortsätter 2017 och vid årsskiftet 2016/2017 förflyttades även vuxenutbildningen till VDUF. Målen för 2017 beskrivs i budgeten. 54 Kommunkoncernen
Räkenskaper Förvaltningsberättelse 55
Driftredovisning (tkr) Bokslut 2016 Budget 2016 Bokslut 2015 Kostnad Intäkt Nettokostnakostnad netto Kostnad Intäkt Netto Avvikelse Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE 376 0 376 509 0 509 133 568 KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete 174 995 75 605 99 390 168 449 69 529 98 920 470 129 022 Vård och omsorg 152 188 19 636 132 552 148 534 16 130 132 404 148 126 107 Samhällsbyggnad 101 846 23 425 78 421 103 062 25 758 77 304 1 117 72 204 Övergripande inklusive kommunkansli 49 965 8 310 41 655 51 043 8 505 42 538 883 41 071 Till KS förfogande 0 1 500 1 500 1 500 2 080 KS anpassningskrav 0 2 881 2 881 2 881 0 Extra bidrag flyktingmottagande 0 4 600 4 600 4 600 VDUF 38 874 450 38 424 37 372 37 372 1 052 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 517 868 127 426 390 442 511 679 119 922 391 757 1 315 370 484 JÄVSNÄMND 83 0 83 78 78 5 107 REVISON 537 0 537 554 554 17 532 ÖVERFÖRMYNDARE 4 041 2 124 1 917 955 955 962 1 064 VALNÄMND 0 0 0 0 SUMMA 522 905 129 550 393 355 513 775 119 922 393 853 498 372 755 FINANSIERING 39 276 439 508 400 232 36 946 431 767 394 821 5 411 381 715 SUMMA 562 181 569 058 6 877 550 721 551 689 968 5 909 8 960 56 Räkenskaper
Resultaträkning (tkr) Kommunen Sammanställd 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 Verksamhetens intäkter Not 1 123 833 89 979 232 770 166 194 Verksamhetens kostnader Not 2 499 750 448 691 592 708 507 007 Jämförelsestörande intäkt Not 3 3 474 3 474 Avskrivningar Not 4 17 057 13 527 25 194 21 810 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 392 974 368 765 385 132 359 149 Skatteintäkter Not 5 267 807 256 127 267 807 256 127 Generella statsbidrag och utjämning Not 6 131 706 121 467 131 706 121 467 Finansiella intäkter Not 7 5 612 5 285 5 312 4 985 Finansiella kostnader Not 8 5 274 5 154 8 157 8 414 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 6 877 8 960 11 536 15 016 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skattekostnader 36 20 Uppskjuten skatt 644 742 PERIODENS RESULTAT 6 877 8 960 10 856 14 254 Räkenskaper 57
Investeringsredovisning (tkr) Budget År T o m 2015 2016 Resterande/ förbrukat Invallning Vansbro 3 200 2010/2016 2 649 282 269 Verksamhetssystem VoO och IFO 1 600 2010/2016 1 348 334 82 Ljud- och AV-utrustning teatern och Pelarsalen 1 500 2011/2013 1 552 0 52 Räddningsstation Vansbro 30 000 2013/2014 33 519 126 3 645 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad samt bussangöring 20 500 2013/2014 19 502 965 33 Brandskyddsåtgärder Bäckaskog, Söderåsen och Medborgarhuset 1 500 2014 1 403 277 180 Renovering simhallens duschutrymmen och tillgänglighetsanpassning 2 400 2014/2016 116 3 618 1 334 Utbyggnad bredband 5 400 2014/2015 4 756 6 263 5 619 Projektering Söderåsens äldreboende 3 000 2014/2015 666 8 2 326 Våtutrymmen Rättargården, Snöå bruk 600 2015 33 620 53 Ripstigen 3, HVB-hem 2 538 2 538 Kantaren, HVB-hem 3 112 3 112 Ombyggnad förskola Bergheden 2 700 2016 1 206 1 494 LSS-gruppboende 15 000 2016 60 14 940 Bioenergianläggning 120 000 2016 0 120 000 It-investeringar 588 2016 548 40 Infrastruktur, skydd, fastighetsunderhåll och verksamhetsinvesteringar 999 2016 160 839 Investeringsutgift 20 118 58 Räkenskaper
Kassaflödesanalys (tkr) Kommunen Sammanställd 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 6 877 8 960 10 856 14 254 Justering för av- och nedskrivningar Not 9 17 057 13 527 25 194 21 810 Justering för gjorda avsättningar Not 10 628 727 612 726 Justering för avsättning uppskjuten skatt 644 742 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Not 11 295 565 30 714 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 23 011 22 649 36 052 36 818 Ökning förråd och varulager 21 40 145 Ökning/minskning fordringar 13 359 16 019 16 986 14 305 Ökning av kortfristiga skulder 113 459 19 209 122 399 17 934 Ökning(+)/minskning( ) kortfristiga avsättningar 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 123 090 25 839 141 505 40 592 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar Not 12 19 784 10 529 34 383 26 112 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Not 13 334 334 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Not 14 70 900 700 1 185 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Not 15 150 3 457 150 3 457 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Not 16 1 1 2. MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 20 197 13 086 34 166 28 384 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning långfristiga fordringar Not 17 2 495 2 264 2 585 3 036 Ökning långfristiga fordringar Not 18 600 Erhållna investeringsbidrag Not 19 13 493 13 493 Förändring av långfristig leasingskuld Not 20 119 333 1 038 119 333 1 038 Nyupptagna lån Not 21 120 000 121 000 18 000 Amortering av långfristig skuld Not 22 2 507 8 827 3. MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 3 175 1 719 1 758 11 064 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) 106 068 14 472 109 097 23 272 Likvida medel vid årets början 79 792 65 320 107 119 83 847 Likvida medel vid årets slut 185 860 79 792 216 216 107 119 Förändring av likvida medel 106 068 14 472 109 097 23 272 Räkenskaper 59
Balansräkning (tkr) Kommunen Sammanställd 2016-12-31 2015-12-31 2016-12-31 2015-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Not 23 724 840 724 840 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 24 219 191 220 636 435 699 432 480 Maskiner och inventarier Not 25 17 275 12 723 22 435 16 980 Finansiella anläggningstillgångar Not 26 128 832 131 178 126 208 128 644 Summa anläggningstillgångar 366 022 365 377 585 066 578 944 Omsättningstillgångar Förråd med mera Not 27 21 715 755 Fordringar Not 28 63 852 50 493 72 438 55 452 Kassa och bank Not 29 185 860 79 792 216 216 107 119 Summa omsättningstillgångar 249 733 130 285 289 369 163 326 SUMMA TILLGÅNGAR 615 755 495 662 874 435 742 270 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Årets resultat Not 30 6 877 8 960 10 856 14 254 Resultatutjämningsreserv 7 786 4 904 7 786 4 904 Övrigt eget kapital 214 221 208 143 231 431 220 060 Summa eget kapital 228 884 222 007 250 073 239 218 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not 31 25 254 25 883 25 271 25 883 Andra avsättningar Not 32 2 352 1 708 Summa avsättningar 25 254 25 883 27 623 27 591 Skulder Långfristiga skulder Not 33 156 755 156 371 364 573 365 695 Kortfristiga skulder Not 34 204 862 91 402 232 166 109 766 Summa skulder 361 617 247 773 596 739 475 461 Summa avsättningar och skulder 386 871 273 656 624 362 503 052 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 615 755 495 662 874 435 742 270 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter Uttagna pantbrev 1 286 1 286 78 214 78 214 Avgår i eget förvar 512 512 57 200 57 200 Summa ställda panter 774 774 21 014 21 014 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Not 35 163 451 179 314 163 451 179 314 Övriga ansvarsförbindelser Not 36 212 297 214 888 5 352 5 452 Summa ansvars- och borgensförbindelser 375 748 394 202 168 803 184 766 60 Räkenskaper
Nothänvisningar Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 129 550 97 291 Realisationsvinst 280 Inlösen bilar 62 37 Momsbidrag omsorgsboende 221 219 Upplösning investeringsbidrag 295 284 Administrationsavgift löneväxling 17 19 Återvunnen moms 563 Återvunna fordringar 12 Interna poster 6 875 8 163 Verksamhetens intäkter kommunen 123 833 89 979 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 522 905 470 046 Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna 6 049 5 317 Reservation kundfordringar 50 253 Kalkylerad kapitalkostnad 22 379 18 762 Interna poster 6 875 8 163 Verksamhetens kostnader kommunen 499 750 448 691 3 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2004 års AGS-premie 3 474 3 474 Summa 3 474 0 3 474 4 Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk. 17 057 13 527 25 194 21 810 Summa 17 057 13 527 25 194 21 810 5 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret 268 901 256 365 268 901 256 365 Prognos slutavräkning för bokslutsåret 1 381 288 1 381 288 Rättning av prognos på slutavräkningen för året före bokslutsåret 287 526 287 526 Summa 267 807 256 127 267 807 256 127 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 91 811 88 334 91 811 88 334 Kostnadsutjämning 25 629 26 780 25 629 26 780 Regleringsavgift/-bidrag 229 259 229 259 Strukturbidrag 696 696 Tillfälligt statsbidrag för mottagning av flyktingar. Bidraget uppgår totalt till 14 332 tkr varav 1/13 intäktsförts 2015. 13 230 1 102 13 230 1 102 Statsbidrag kompensation för höjda sociala avgifter för unga 505 505 Utjämning LSS-kostnader 10 617 7 451 10 617 7 451 Fastighetsavgift 11 882 11 760 11 882 11 760 Summa 131 706 121 467 131 706 121 467 Räkenskaper 61
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 7 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 47 31 47 31 Ränteintäkter kundfordringar 63 58 203 216 Utdelning aktier och andelar 480 2 480 2 Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest 16 22 16 22 Ränteintäkt koncernbolag 451 470 11 12 Ränteintäkt Rindi 4 555 4 702 4 555 4 702 Summa 5 612 5 285 5 312 4 985 8 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån 1 083 1 080 3 966 4 343 Räntekostnad leasad biobränsleanläggning 3 657 3 755 3 657 3 755 Ränta på pensionsavsättning 197 309 197 309 Kapitaltillskott, förlusttäckning 327 327 Bankkostnader med mera 10 10 10 7 Summa 5 274 5 154 8 157 8 414 9 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt not 4 17 057 13 527 25 194 21 810 Summa 17 057 13 527 25 194 21 810 10 Justering för gjorda avsättningar Avsättning för pension 628 727 612 726 Summa 628 727 612 726 11 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsvinst Täppan 1, före detta brandstation Vansbro 154 Realisationsvinst Skansbacken 53:10 70 70 Realisationsvinst bil räddningstjänsten 24 24 Realisationsvinst Sveden 41:1 32 32 Realisationsvinst försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 467 Utrangeringar va-ledningar Vansbro Teknik AB 315 164 Upplösning investeringsbidrag 295 285 295 285 Realisationsvinst VTAB 85 Realisationsförlust Stiftelsen Vansbrohem 35 Summa 295 565 30 714 12 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 6 812 5 183 9 011 5 707 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 12 972 5 346 25 372 20 405 Summa 19 784 10 529 34 383 26 112 13 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 334 334 Summa 334 0 334 0 62 Räkenskaper
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 14 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Vansbro Bagaren 9, del av 70 70 Ripstigen 3 0 0 Täppan 1, före detta brandstation Vansbro 650 Skansbacken 53:10 70 70 Snöån 9:22 150 150 Bil räddningstjänsten 30 30 Stiftelsen Vansbrohem fastigheter 270 935 Vansbro Teknik AB försäljning maskiner 360 Summa 70 900 700 1 185 15 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Karlstads El- och Stadsnät 150 150 Medlemsinsats Kommuninvest 3 456 3 456 Äppelbovind, insatskapital 1 1 Summa 150 3 457 150 3 457 16 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats 1 1 Summa 1 0 1 0 17 Minskning av långfristiga fordringar Biobränsleanläggning 2 495 2 264 2 495 2 264 Andra långfristiga fordringar 90 772 Summa 2 495 2 264 2 585 3 036 18 Ökning långfristiga fordringar Vansbro Teknik AB 600 Summa 600 19 Erhållna investeringsbidrag Nytt bidrag till bredbandsutbyggnaden 13 13 Nytt bidrag till räddningsstation 493 493 Summa 13 493 13 493 20 Förändring av långfristig leasingskuld Förändring av långfristig leasingskuld till kortfristig 119 333 1 038 119 333 1 038 Summa 119 333 1 038 119 333 1 038 21 Nyupptagna lån Vansbro kommun 120 000 120 000 Dala Vatten och Avfall AB 1 000 Vansbro Teknik AB 18 000 Summa 120 000 0 121 000 18 000 22 Amortering av skuld Amortering 2 507 8 144 Förändring kortfristig del av långfristig skuld 683 Summa 0 0 2 507 8 827 Räkenskaper 63
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 23 Immateriella tillgångar Ingående värde 840 1 534 840 1 534 Årets investeringar 334 334 Avskrivningar 450 694 450 694 Summa 724 840 724 840 Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 3 601 3 267 3 601 3 267 Ackumulerade avskrivningar 2 877 2 427 2 877 2 427 Summa 724 840 724 840 24 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde mark, byggnader och tekniska anläggningar 220 636 226 637 432 480 432 064 Årets investeringar 12 972 5 345 25 291 20 405 Försäljningar 70 614 690 858 Omklassificeringar 1 582 Avskrivningar 14 347 10 732 21 382 17 549 Summa 219 191 220 636 435 699 432 480 Avskrivningstid för byggnader och tekniska anläggningar är 10 33 år, linjär avskrivning. Två anläggningar har avvikande avskrivning för att matcha användningstiden. Ackumulerade anskaffningsvärden mark, byggnader och tekniska anläggningar 436 982 424 080 754 948 733 103 Ackumulerade avskrivningar mark, byggnader och tekniska anläggningar 217 791 203 444 319 249 300 623 Summa 219 191 220 636 435 699 432 480 25 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier 12 723 9 647 16 980 13 157 Årets investeringar 6 812 5 183 9 010 5 707 Försäljningar 6 275 11 Omklassificeringar 1 582 Avskrivningar 2 260 2 101 3 280 3 455 Summa 17 275 12 723 22 435 16 980 Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning. Ackumulerade anskaffningsvärden 50 381 43 569 66 353 58 270 Ackumulerade avskrivningar 33 106 30 846 43 918 41 290 Summa 17 275 12 723 22 435 16 980 Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till 1 757 tkr, 2015 till 1 441 tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till 2 330 tkr. Kommunens leasingavtal för kopiatorer avslutades under 2015 och det finns inga leasingkostnader för kopiatorer för 2016. Leasingkostnaderna för kopiatorer 2015 uppgick till 250 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till 2 241 tkr, 2015 till 1 968 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till 4 943 tkr. 64 Räkenskaper
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 26 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 6 357 6 208 6 357 6 208 Aktier och andelar koncernbolag 3 275 3 275 Långfristiga fordringar 119 200 121 695 119 851 122 354 Balans enligt lag om bostads- och underhållslån 82 Summa 128 832 131 178 126 208 128 644 27 Förråd Sängpaket 21 21 Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB 492 557 Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem 202 198 Summa 21 0 715 755 28 Fordringar Kundfordringar 2 998 4 231 6 615 6 339 Diverse kortfristiga fordringar 50 698 38 453 53 111 38 754 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 156 7 809 12 712 10 359 Summa 63 852 50 493 72 438 55 452 29 Kassa bank Kassa 105 49 105 49 Bank 185 755 79 743 216 111 107 070 Summa 185 860 79 792 216 216 107 119 30 Eget kapital Avstämning balanskrav Årets resultat 6 877 8 960 Reducering av samtliga realisationsvinster 280 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 6 877 8 680 Reservering av medel till resultatutjämningsreserv 2 882 4 904 Balanskravsresultat 3 995 3 776 31 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning 22 313 21 640 22 313 21 640 Ränteuppräkning 261 278 261 278 Basbeloppsuppräkning 64 31 64 31 Nya utbetalningar 854 776 854 776 Sänkning av diskonteringsränta Intjänad PA-KL Slutbetalning FÅP Intjänad förmånsbestämd ålderspension 1 027 674 1 041 674 Intjänad särskild avtalspension Nya efterlevandepensioner 16 332 16 332 Övrig post 28 3 28 3 Förändring löneskatt 87 131 90 131 Summa 22 758 22 313 22 775 22 313 Räkenskaper 65
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning 0 0 Ränteuppräkning Basbeloppsuppräkning Utbetalning ÖK-SAP 18 18 Sänkning av diskonteringsränta Arbetstagare som pensionerats 28 28 Ändrad samordning Övrig post Förändring löneskatt 2 2 Summa 12 0 12 0 Avsättning för pensionsåtaganden för förtroendevalda enligt OPF-KL Pensionsavsättning 49 37 49 37 Löneskatt 12 9 12 9 Summa 61 46 61 46 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda 2016: 2 personer, 2015: 2 personer 1 950 2 836 1 950 2 836 Löneskatt 473 688 473 688 Summa 2 423 3 524 2 423 3 524 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 254 25 883 25 271 25 883 Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Pensionsbehållning 1 782 1 925 1 782 1 925 Förmånsbestämd ÅP 15 322 14 535 15 336 14 535 Särskild avtalspension 0 0 0 0 Pension till efterlevande 540 778 540 778 PA-KL pensioner 670 719 670 719 Löneskatt 4 444 4 356 4 447 4 356 Summa 22 758 22 313 22 775 22 313 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskilda avtalspensioner 10 10 Visstidspensioner Löneskatt 2 2 Summa 12 0 12 0 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension 1 594 2 484 1 594 2 484 Efterlevandepension 356 352 356 352 Löneskatt 473 688 473 688 Summa 2 423 3 524 2 423 3 524 66 Räkenskaper
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 32 Andra avsättningar Avsättning för obeskattad reserv 2 352 1 708 Summa 0 0 2 352 1 708 33 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 145 000 25 000 352 818 234 324 Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning 0 119 333 0 119 333 Investeringsbidrag ej upplösta 11 755 12 038 11 755 12 038 Summa 156 755 156 371 364 573 365 695 34 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 10 851 7 861 16 038 12 723 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 4 665 4 325 4 665 4 794 Kort del av långfristig leasing 119 333 119 333 Övriga kortfristiga skulder 11 594 16 474 15 449 30 545 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 58 419 62 742 76 681 61 704 Summa 204 862 91 402 232 166 109 766 35 Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 178 030 187 055 178 030 187 055 Ränteuppräkning 1 295 1 309 1 295 1 309 Basbeloppsuppräkning 698 1 434 698 1 434 Gamla utbetalningar 7 357 7 185 7 357 7 185 Sänkning av diskonteringsräntan 0 0 0 0 Aktualisering 7 072 1 769 7 072 1 769 Bromsen 0 0 0 0 Övrig post 284 1 052 284 1 052 Förändring löneskatt 2 948 1 762 2 948 1 762 Summa 162 930 178 030 162 930 178 030 Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 107 878 117 641 107 878 117 641 Livränta 3 885 4 067 3 885 4 067 Utgående pension till efterlevande 920 1 187 920 1 187 PA-KL och äldre utfästelser 18 437 20 377 18 437 20 377 Löneskatt 31 810 34 758 31 810 34 758 Summa 162 930 178 030 162 930 178 030 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning 419 1 033 419 1 033 Löneskatt 102 251 102 251 Summa 521 1 284 521 1 284 Summa 163 451 179 314 163 451 179 314 Räkenskaper 67
Not Kommunen Sammanställd 2016 2015 2016 2015 36 Övriga ansvarsförbindelser Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem 121 200 122 184 Vansbro Teknik AB 78 449 80 849 Dala Vatten och Avfall AB 7 394 6 500 Summa 207 043 209 533 Kommunalt förlustansvar för egna hem 31 122 31 122 Övriga förpliktelser 5 223 5 233 5 321 5 330 Summa 212 297 214 888 5 352 5 452 Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 286 kommuner som per 2016-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2016-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 346 091 313 287 kronor och totala tillgångar till 338 153 308 936 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 424 211 035 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 414 236 422 kronor. 68 Räkenskaper
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett i enlighet med kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KLR) samt enligt rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster, enligt RKR 3.1, är resultat av händelser eller transaktioner som inte är extraordinära men som är viktiga att uppmärksamma vid jämförelser med andra perioder. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst ett prisbasbelopp, vilket var 44 300 kronor 2016. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen bokförda till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningstiderna har fastställts med utgångspunkt från Rådets skrift om avskrivningar men med en egen bedömning av tillgångarnas beräknade nyttjandetid. Komponentavskrivningar Viktiga delar, komponenter, i anläggningstillgångar kan behöva ersättas regelbundet men med olika tidsintervall. Även byggnader har normalt många betydande komponenter som har väldigt olika nyttjande perioder och därför byts ut med olika tidsintervall i takt med sin förbrukning. Förväntas skillnaden vara stor mellan förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter ska, i enlighet med RKR 11.4, tillgången delas upp på dessa komponenter och varje komponent ska då skrivas av separat. Vansbro kommun har inte infört komponentavskrivningar men avser införa komponentavskrivning 2017. Inledningsvis ska metoden tillämpas för nya investeringar i byggnader och anläggningar. Sedan ska kommunen göra en genomgång av större objekt för att dela upp dem i olika komponenter och börja tillämpa komponentavskrivning. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från RKR. Även längre avtal för bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på högst fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid 2012 2037. Anläggningen leasas vidare till Rindi Energi AB under perioden 2012 2037. Dessa båda leasingavtal klassificeras som finansiell leasing, vilket innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi Energi AB. Avtalen förändrades från och med 2012 men justeringen gjordes i samband med 2013 års årsredovisning. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag längre tillbaka än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar därmed resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Kommunen betalade dessa skulder 2011. Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. De redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden 1 i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 86 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter som rör löneskulder använder kommunen ett generellt personal omkostnadspåslag (PO) på 38,33 procent. 1 Aktualiseringsgrad är hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande uppgifter som är uppdaterade och aktuella. Redovisningsprinciper 69
Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt personalomkostnadspålägg (PO) för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,33 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Intäktsredovisning Kommunen tillämpar RKR:s rekommendation 18:1 för redovisning av intäkter. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår bolag som kommunen äger helt eller delvis. Dessa är Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent), Vansbro Teknik AB (100 procent) och Västerdalarnas utbildningsförbund (40,2 procent). Kommunen har inte gjort några justeringar för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper, eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftel sen Vansbro hems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, där kommunen äger 25 procent, och Vansbro Teknik AB, som helägs av kommunen, i den sammanställda redovisningen. All va- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Från och med 2016 ingår Västerdalarnas utbildningsförbund (VDUF) i den sammanställda redovisningen. Västerdalarnas utbildningsförbund bedriver gymnasieutbildning för Vansbro och Malung-Sälens kommuner. Kommunandelen bestäms av antalet invånare. Den andel Vansbro finansierade 2016 var 40,2 procent. I den sammanställda balansräkningen har preliminära siffror för Västerdalarnas utbildningsförbund använts. Dessa har inte justerats efter att siffrorna blev fastställda eftersom det inte bedöms ha någon väsentlig påverkan på den sammanställda balansomslutningen. Systemdokumentation Systemdokumentation håller på att upprättas men är inte färdigställd. 70 Redovisningsprinciper
Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som kommunen planerar att fortsätta äga långsiktigt. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vars storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) och hur kommunen har anskaffat sitt kapital (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Internränta Beräknad kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder som hör till den löpande verksamheten. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid längre än ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt visar hur förändringen av kommunens eget kapital har skett. Denna förändring kan man också få genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet visar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med eget kapital. Ord och begrepp 71
Kommunstyrelsen år 2016 Stina Munters (C), kommunstyrelsens ordförande Nils-Erik Edlund (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande Pär Skagerling (C) Anneli Hultgren (C) Lars-Olov Liss (C) Anders Lundin (C) Torsten Larsson (KD) Nall Lasse Andersson (S) Anders Edlund (S) Monica Eriksson (S) Wahan Harutun (KP) 72 Kommunstyrelsens ledamöter
Kommunstyrelsens ledamöter 73