Svar från kommundirektör i Järfälla Christina Rapp-Lundahl 23DEC2016 på frågor från Sverigedemokraterna Järfälla om handlingsplan för integrationsarbete 2017-18 1. Syftet med integrationsarbetet är att alla invånare i Järfälla ska ges sammarättigheter, möjligheter och skyldigheter att förverkliga och utveckla sitt vardagsliv samt att känna sig delaktiga i samhället. ( 1., stycke ett, sidan 3). På vilket sätt har inte invånarna samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter idag? Alla invånare har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter men alla känner sig inte lika delaktiga i samhället. 2. Invånare i kommunen med utländsk bakgrund skapar stora möjligheter för kommunen att utvecklas men även för att tillgodose arbetskraftsbehovet. (1., stycke två, sidan 3). Vilka möjligheter skapar invånare med utländsk bakgrund och vilket arbetskraftsbehov har tillgodosetts som kommunen inte tidigare klarade av? Hur har efterfrågan på denna arbetskraft tidigare efterfrågats? Många nyanlända som kommer hit har redan en yrkesutbildning, kommunen växer och det kommer att behövas ytterligare arbetskraft. 3. Handlingsplanen är inriktad på den kommunala organisationen, arbete, boende, utbildning, kultur och fritid, socialt deltagande och inflytande, civilsamhället samt information då detta är faktorer som har stor betydelse för att skapa förutsättningar för att integrationen ska lyckas. (1., stycke fyra, sidan 3). Vilken/vilka parametrar och på vilka nivåer eller värden på dessa ska användas för att mäta om integrationen har lyckats? Vilka parametrar som kommer att användas om för att belysa integrationen är upp till respektive förvaltning att avgöra. 4. Varje persons kompetens ska tas tillvara. (3., sidan 4). Hur ska kommunen agera om en persons kompetens inte är kompatibel med den kompetens som Järfällas arbetsgivare eftersöker?
Ett sätt att agera om en persons kompetens inte är kompatibel med den kompetens som Järfällas arbetsgivare efterfrågar är utbildning till den efterfrågade kompetensen. 5. Kommunen ska arbeta för att andelen bland kommunens anställda som har utländsk bakgrund ska vara lika stor som i befolkningen i stort i Järfälla. (3.1., sidan 4). Innebär det att kommunen kommer att kvotera in personer med utländsk bakgrund om inte procentsatserna bland de anställda överensstämmer med befolkningen i övrigt? Kommunen kommer inte att kvotera in personer som har utländsk bakgrund för att andelen bland kommunens anställda med utländsk bakgrund ska överensstämma med befolkningen i övrigt. 6. Detta skapar möjligheter för att även personer med utländsk bakgrund ska kunna komma ut i sysselsättning. (3.2., sidan 4). Kan man tolka det som att välfärdsjobben endast är förbehållna personer med utländsk bakgrund? Välfärdsjobben är inte endast förbehållna personer med utländsk bakgrund. 7. I Vänersborgs kommun gör asylsökande med erfarenhet av läraryrket praktik i kommunens skolor. (3.4., sidan 5). Vilken erfarenhet har Vänersborg av detta praktikarbete och vad innebär det konkret att praktikanten har erfarenhet av läraryrket? Hur har detta påverkat egenförsörjningsgraden och bidragsberoendet bland utlandsfödda och svenskar i Vänersborg? Detta är en av flera insatser för att få nyanlända i arbete och några uppgifter vad detta lett till konkret har vi i dagsläget inte. 8. Snabbspåret är en statlig satsning som riktar sig till nyanlända med utländsk lärarexamen som vill fortsätta arbeta som lärare eller förskollärare. (3.5., sidan 5). Hur många av de nyanlända har lärarexamen och i vilka ämnen är de examinerade? Det räcker med de tre senaste årens statistik.
I dagsläget har vi inte några uppgifter om hur många av de nyanlända som har lärarexamen. 9. Många nyanlända förutsätts inneha yrkeskompetens och vissa språkkunskaper. (3.7.1., sidan 5). Hur många av de nyanlända samt inom vilka yrken förutsätter kommunen att de har kompetens? På vilka grunder förutsätter kommunen att många har yrkeskompetens? Svaret kan baseras på tidigare statistik. I dagsläget har vi inte några uppgifter om hur många av de nyanlända som har viss yrkeskompetens. 10. Många med utländsk bakgrund har drivit företag i sina hemländer inom både varu- och tjänsteproduktion. (3.7.3., sidan 6). Hur många med utländsk bakgrund har drivit företag i sina hemländer och inom vilka branscher? Statistik från tidigare år kan lämpligen användas. I dagsläget har vi inte några uppgifter om hur många med utländsk bakgrund som drivit företag i sina hemländer och inom vilka branscher. 11. Vad gäller upphandlingsprocessen innebär det att socialt arbetsmarknadsansvar succesivt ska arbetas in och ställas som ett krav vid tjänste- och entreprenadupphandlingar och alltid tas upp i diskussioner med nya leverantörer. (3.8.1., sidan 6). Innebär det att företag som inte kan erbjuda personer med utländsk bakgrund praktikeller utbildningsplatser eller har för få personer med utländsk bakgrund anställda är utestängda från upphandlingsprocesser med kommunen? Finns risken att de etablerade företag som inte har möjligheter att ta den här typen av socialt arbetsmarknadsansvar, till exempel småföretag med specifika kompetensbehov, blir av med sina uppdrag gentemot kommunen eftersom andelen utlandsfödda inte motsvarar kommunens krav? Socialt arbetsmarknadsansvar ska tas upp för diskussion med nya leverantörer där hänsyn tas till företagets förutsättningar och möjligheter att anordna praktik- eller utbildningsinsatser.
12. Om möjligt ska boendena spridas i de olika kommundelarna för att bidra till ökad integration. (4.2., sidan 6). På vilka grunder anser kommunen att om man sprider de temporära boenden geografiskt så bidrar det till ökad integration? Görs detta i samråd med de boende i områdena och vad det beräknas det kosta? Finns det exempel på detta som ni kan hänvisa till? Bedömningen görs att blandad bebyggelse, upplåtelseformer och befolkning gynnar integrationen. Kommunen har informerat närboende när bosättningar för nyanlända etablerats. 13. Inriktningen för att få fram bostäder ska först och främst vara befintliga fastigheter i kommunen som kan omvandlas till bostäder. Det kan handla om förvärv av fastigheter eller fastigheter som kommunen själv äger. (4.3., sidan 6). Kommer kommunen att arbeta på att förvärva ytterligare fastigheter i likhet med den på Ålstavägen som införskaffades för 25 miljoner kronor? Har kommunen planer på att göra liknande insatser som kan överbrygga svårigheten att komma in på bostadsmarknaden för de unga i Järfälla som idag är tvungna att bo hemma hos sina föräldrar? Kommunen arbetar med en mängd olika lösningar för att få fram bosättningar till nyanlända för att kunna ta emot de personer som anvisas kommunen enligt bosättningslagen. Om det kommer att ske ytterligare förvärv av fastigheter som konverteras till bostäder vet vi inte i dagsläget. De modulbostäder som planeras är för ungdomar, studenter och nyanlända. 14. Nyanlända elever ska finnas i alla kommundelar och skolor. Andelen elever med utländsk bakgrund varierar idag stort mellan olika skolor i kommunen och målet är att skillnaderna ska minska. (5., sidan 7). Hur har kommunen kommit fram till att om man minskar de numerära skillnaderna mellan de med utländsk respektive svensk bakgrund så förbättrar man inkluderingen? Finns det exempel från övriga Sverige?
Bedömningen har gjorts att det är större chans att integrationen ska lyckas om det är balans mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund. 15. Det ska ske en återrapportering av de insatser och åtgärder som genomförts eller pågår utifrån föreliggande handlingsplan samt övrigt arbete för att främja integrationen. Uppföljningen ska göras i ett så kallat integrationsbokslut som innebär att respektive berörd nämnd och bolag årligen redovisar sina insatser inom integrationsområdet i verksamhetsberättelsen. (10., sidan 10). Vilka parametrar kommer att användas i integrationsbokslutet för att mäta om arbetet varit framgångsrikt? Kommer till exempel följande eller andra parametrar användas och i så fall vid vilka nivåer anser man att integrationen har lyckats? * andel invandrare som är egenförsörjande * kunskap i svenska i språket * andel och nivå på bidragsberoende * nivå och omfattning på brottslighet bland invandrare * andel elever med utländsk bakgrund som får godkända betyg i kärnämnena och som är behöriga att söka gymnasium Vilka parametrar som ska användas i integrationsbokslutet för att mäta om integrationsarbetet varit framgångsrikt är upp till varje förvaltning att avgöra. De parametrar som nämns är möjliga att använda. Handlingsplanen för integrationsarbete i Järfälla 2017-18, på vilken vi har baserat våra frågor till kommundirektören, kan läsas i sin helhet via denna länk: https://www.jarfalla.se/download/18.f871110158bf6843a460da/1480687211433/11 +04+Handlingsplan+f%C3%B6r+integrationsarbetet+i+J%C3%A4rf %C3%A4lla+kommun+2017-2018.pdf