EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.10.2016 COM(2016) 670 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Första rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion SV SV
I. INLEDNING Säkerheten har varit ett ständigt aktuellt tema under hela den här kommissionens mandatperiod, ända från ordförande Jean-Claude Junckers riktlinjer i juli 2014 fram till det senaste talet om tillståndet i unionen i september 2016. Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen från september 2016 fortsätter på samma tema genom att framhäva hur mycket vi behöver Europeiska unionen för att kunna garantera medborgarnas säkerhet. Unionen uppmanas göra allt som krävs för att stödja medlemsstaternas arbete med att säkerställa inre säkerhet och bekämpa terrorism 1. Under de senaste månaderna har fortlöpande framsteg gjorts med att genomföra den europeiska säkerhetsagendan från april 2015 2 och bana väg för en effektiv och verklig säkerhetsunion i enlighet med kommissionens meddelande från april 2016 3. Ordförande Jean-Claude Juncker skapade en särskild kommissionärsportfölj för säkerhetsunionen, med stöd av en övergripande arbetsgrupp som utnyttjar hela kommissionens sakkunskap för att driva arbetet framåt och säkerställa genomförandet. Det här är den första i en serie månatliga rapporter om framsteg i riktning mot en verksam och effektiv säkerhetsunion. De månatliga rapporterna kommer att följa genomförandet av kommissionens olika åtgärder 4 på säkerhetsområdet och ange var mer insatser krävs. Dessa rapporter kommer att ha två huvudsakliga delar. För det första insatser mot terrorism, organiserad brottslighet och dess finansiering och för det andra bättre försvar och förmåga att stå emot. Rapporterna kommer att täcka hela säkerhetspolitiken och fokusera på de insatser EU:s institutioner och byråer gör på området. Samtidigt kommer kommissionen att göra en omfattande utvärdering av hur effektiva EU:s befintliga verktyg för terrorismbekämpning är. Som kommissionen har konstaterat tidigare påverkar den inre säkerheten i en av medlemsstaterna idag säkerheten i samtliga medlemsstater. Endast genom att arbeta tillsammans kan vi uppnå den nivå av kollektiv säkerhet som våra medborgare kräver och förväntar sig. Full respekt för de grundläggande rättigheterna måste genomsyra detta arbete, eftersom unionens säkerhet enbart kan tryggas när medborgarna litar på att deras grundläggande rättigheter inte äventyras. Denna rapport sammanfattar vad som har uppnåtts sedan meddelandet i april 2016. De kommande rapporterna kommer att fokusera på resultat och återspegla säkerhetsaspekten av alla unionens politikområden samt hur arbetet har bidragit till en effektiv och verklig säkerhetsunion. II. SKÄRPTA INSATSER MOT TERRORISM, ORGANISERAD BROTTSLIGHET OCH DESS FINANSIERING a) Rättslig ram för att bekämpa terrorism och strypa tillgången till finansiering och skjutvapen För att vi ska kunna stärka kampen mot terrorism krävs effektiva åtgärder för att strypa stödet till terroristerna och frånta dem medlen att genomföra attacker. 1 Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen av den 16 september 2016, SN 73/16. 2 Kommissionens meddelande av den 28 april 2015 Europeiska säkerhetsagendan, COM(2015) 185 final. 3 Kommissionens meddelande av den 20 april 2016 Att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion, COM(2016) 230 final. 4 Se även kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Att höja säkerheten i en rörlig värld - starkare yttre gränser och förbättrat informationsutbyte i kampen mot terrorism, COM(2016) 602 final. 2
Kommissionens förslag till ett direktiv om bekämpande av terrorism 5 är utformat för att man snabbt ska kunna genomföra internationella normer och skyldigheter, och samtidigt se till att det uppdaterade straffrättsliga ramverket på EU-nivå på ett lämpligt sätt åtgärdar nya utmaningar som uppstår, även de som återvändande utländska terroriststridande utgör. Tillhandahållande av boende, transport eller materiellt stöd till terrorister och offentlig uppmaning till terroristbrott är också terroristrelaterade brott och bör leda till stränga påföljder. Sedan september 2016 har tre trepartsmöten hållits om detta förslag och man har lyckats enas om vissa avgörande frågor. Kommissionen välkomnar medlagstiftarnas gemensamma mål att nå en överenskommelse om det föreslagna direktivet före årets slut. När det gäller finansiering av terrorism antog kommissionen den 5 juli 2016 ett förslag till riktade ändringar av det fjärde penningtvättsdirektivet, i enlighet med åtgärdsplanen för kampen mot finansiering av terrorism från februari 2016 6. De ändringar som föreslagits syftar till att åtgärda nya typer av terroristfinansiering (t.ex. virtuella valutor, förbetalda kort) och öka insynen för att bekämpa penningtvätt. Europaparlamentet och rådet har börjat utarbeta sina riktlinjer om förslaget, och detta arbete bör framskrida snabbt för att trepartsmötena ska kunna inledas senast i början av 2017. Den 14 juli 2016 antog kommissionen en förteckning över tredjeländer som har strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism 7. Banker måste nu utföra ytterligare kontroller ( skärpta åtgärder för kundkännedom ) av finansiella flöden från de elva länderna på förteckningen. Kommissionen har påskyndat genomförandet av sin handlingsplan från december 2015 om stärkt operativt samarbete på EU-nivå för att bekämpa den olagliga handeln med och användningen av skjutvapen och sprängämnen 8. Merparten av åtgärderna i handlingsplanen har nu genomförts eller är på väg att genomföras. Arbete pågår med att påskynda och intensifiera utbytet av information om skjutvapen både på europeisk och internationell nivå. Dessutom har dialoger inletts med länder i Mellanöstern och Nordafrika respektive Västra Balkan för att förbättra informationsutbytet och det operativa samarbetet i kampen mot olaglig vapenhandel längs dessa två huvudrutter. Den 18 november 2015, strax efter Parisattackerna, antog kommissionen en genomförandeförordning om gemensamma minimistandarder för deaktivering av skjutvapen 9. Genomförandeförordningen trädde i kraft den 8 april 2016 och föreskriver att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. Den kommitté som ansvarar för genomförandet av deaktiveringen av skjutvapen träffades i september 2016 för att bedöma behovet av att ytterligare ändra standarderna för deaktivering. Kommissionen har också lagt fram ett förslag till ändring av skjutvapendirektivet (direktiv 477/91) för att begränsa civila personers tillgång till de allra farligaste kategorierna av skjutvapen 10. Rådet enades om en allmän riktlinje om kommissionens förslag den 10 juni 2016 och Europaparlamentets kommitté för den inre marknaden och konsumentskydd röstade om förslaget den 19 juli 2016. Formella politiska diskussioner mellan medlagstiftarna inleddes den 27 september 2016 och förs nu genom en rad 5 COM(2015) 625 final. 6 COM(2016) 50 final, s. 2. 7 C(2016) 4180 final. 8 COM(2015) 624 final. 9 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/2403 av den 15 december 2015 om fastställande av gemensamma riktlinjer om standarder och metoder för deaktivering i syfte att se till att deaktiverade skjutvapen görs irreversibelt funktionsodugliga. 10 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. 3
tekniska diskussioner. Det är viktigt att en överenskommelse nås före slutet av året. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmana medlagstiftarna att upprätthålla ambitionsnivån, i synnerhet målet att förbjuda de allra farligaste halvautomatiska skjutvapnen. Terrorister har utnyttjat hemgjorda sprängämnen för att utföra attacker i Europa. Kommissionen arbetar aktivt för att minska tillgången till prekursorer som kan användas för att tillverka hemgjorda sprängämnen, och för att stärka upptäcktskapaciteten för brottsbekämpande myndigheter och annan personal som säkrar offentliga områden, kollektivtrafik och kritisk infrastruktur. Detta arbete har inbegripit finansiering av ett forskningsprojekt 11 för att neutralisera de explosiva egenskaperna för produkter som är tillgängliga över disk i järnhandlar. Projektet ledde till flera ansökningar om patent som ska användas av industrin. Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna genast utreda hur denna forskning kan användas för att förhindra att terrorister får tillgång till denna potentiella källa till ingredienser för bombtillverkning. Samtidigt bör politiska åtgärder mot sprängämnen också beakta att hoten hela tiden förändras. Kommissionen har i samarbete med medlemsstaterna nyligen identifierat ytterligare potentiellt skadliga prekursorer som bör bli föremål för utökade kontroller. I november kommer kommissionen att anta tre separata delegerade akter där dessa ämnen läggs till i bilaga II till förordningen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer 12. Tilläggen kommer att kräva att misstänkta transaktioner, försvinnanden och stölder av dessa ämnen rapporteras till de brottsbekämpande myndigheterna. Samtidigt vidtar kommissionen åtgärder för att se till att medlemsstaterna genomför den förordningen till fullo. Den 29 september 2016 inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot Cypern, Frankrike, Luxemburg och Spanien, eftersom dessa medlemsstater ännu inte har genomfört alla bestämmelser. I början av 2017 kommer kommissionen att lägga fram en rapport om genomförandet av de europeiska bestämmelserna, och om de behöver stärkas ytterligare. b) Att förebygga och bekämpa radikalisering Förebyggande av radikalisering, både lokalt och via internet, är en grundsten för unionens insatser mot terrorism. I juni 2016 lade kommissionen fram ett omfattande meddelande om hur EU kan stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till våldsinriktad extremism 13. EU-institutionerna bör genomföra de föreslagna åtgärderna snarast möjligt. Sedan antagandet av en uppförandekod i maj 2016 har kommissionen övervakat genomförandet av it-företags åtaganden, i synnerhet åtagandet att avlägsna olaglig hatpropaganda inom mindre än 24 timmar. Kommissionen kommer att lägga fram en rapport om framstegen till rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 8 december 2016. Efter högnivåkonferensen om de straffrättsliga åtgärderna mot radikalisering i oktober 2015, och rådets slutsatser av den 20 november 2015, pågår nu en ansökningsomgång där medlemsstaterna lämnar in förslag till projekt för att ta itu med radikalisering i fängelser. Samtidigt bör medlemsstaterna och deras lokala myndigheter utnyttja olika stödåtgärder och samarbetsverktyg fullt ut för att förebygga och bekämpa radikalisering, i synnerhet 11 Ett forskningsprojekt som finansierades inom ramen för prioriteringen säkerhetsforskning i EU:s sjunde ramprogram för forskning. 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. 13 COM(2016) 379 final. 4
genom det stöd som erbjuds av EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN-nätverket). I september 2016 inledde RAN-nätverket kampanjen Exit Hate, där människor delar personliga berättelser som ett alternativ till extremistpropaganda. Tack vare nya förstärkningar kan RAN-nätverket nu också nå ut till tredjeländer. RAN-nätverket har ordnat besök till Turkiet och Jordanien för lokala ungdomsarbetare och akademiker för att upprätta en förteckning över konkreta åtgärder som kommer att genomföras med lokala samhällen. Den 9 november 2016 kommer kommissionen att ordna RAN-nätverkets högnivåkonferens om radikalisering, där nationella och lokala politiska beslutsfattare och personer som arbetar inom området kan mötas och diskutera effektiva sätt att ta itu med radikalisering. Kommissionen förbereder också ett andra högnivåmöte för EU:s internetforum, planerat till den 8 december 2016, för att göra det möjligt för medlemsstaterna, industrin och aktörer från det civila samhället att bedöma de framsteg som har gjorts och styra det fortsatta arbetet med att förebygga radikalisering online och motverka terroristpropaganda på internet. Bratislavafärdplanen framhäver vikten av EU-stöd till medlemsstaternas förebyggande åtgärder mot radikalisering. c) Att förbättra det operativa gränsöverskridande samarbetet med hjälp av EU:s byråer Med hjälp av det förstärkta stöd som EU:s byråer tillhandahåller bör medlemsstaterna till fullo utnyttja EU:s system för att säkerställa operativt samarbete över gränserna. Eurojust spelar en viktig roll: efter de senaste terroristattackerna i Frankrike och Belgien har Eurojust stött de franska och belgiska åklagarmyndigheterna genom att ge råd och samordna komplicerade utredningar. Den nuvarande policycykeln 2013 2017, som syftar till att gripa sig an de viktigaste brottshoten på ett enhetligt sätt genom samarbete mellan medlemsstaternas, EUinstitutionernas och EU:s byråernas relevanta avdelningar samt relevanta tredjeländer och organisationer, närmar sig sitt slut. Den bör förnyas och stärkas, eftersom den har lett till utökat samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter över gränserna. Brottsbekämpande myndigheter i medlemsstaterna och partnerländer har till exempel gripit misstänkta personer för innehav av flygbiljetter som köpts med stulna eller förfalskade kreditkortsuppgifter. Många av dessa misstänkta personer upptäcktes också vara inblandade i andra typer av brottslighet, bland annat människohandel, narkotikahandel, it-brottslighet och terrorism. Personerna bakom grov och organiserad gränsöverskridande brottslighet söker ständigt nya möjligheter, allt från att utnyttja potentiella migranter för människohandel till olaglig handel med vilda djur och annan miljöbrottslighet. Det är därför viktigt att reaktionsförmågan också utvecklas. För att EU ska kunna fortsätta att effektivt bekämpa terrorism och organiserad brottslighet måste vi vara redo att anpassa oss till nya brottstrender och den ökande användningen av it-verktyg vid brottslighet. Det europeiska it-brottscentrumet vid Europol stöder redan sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbete mot itbrottslighet. I juli 2016 inledde europeiska it-brottscentrumet tillsammans med den nederländska polismyndigheten, Intel Security och Kaspersky Lab kampanjen NoMoreRansom. Detta offentlig-privata partnerskap syftar till att bekämpa ransomware, en typ av skadeprogram som infekterar datorer genom att kryptera filer som avkrypteras först efter att en lösensumma betalas. Hittills har 2 400 användare fått hjälp med att avkryptera sina filer utan att betala lösensumman. Sett till den ökande betydelsen av elektroniska bevis vid brottsutredningar effektiviserar kommissionen de befintliga mekanismerna för att få gränsöverskridande tillgång till elektroniskt bevismaterial såsom avtal om ömsesidig rättslig hjälp. I enlighet med rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser från juni 2016 har kommissionen inlett ett samråd med sakkunniga om en gemensam EU-strategi för användningen av utredningsåtgärder på internet. Tre möten 5
med expertgrupper ägde rum mellan juli och oktober 2016 med personer som arbetar inom brottsbekämpning, den akademiska världen och internetanslutningsleverantörer. En fjärde workshop kommer att ordnas i november 2016 för att bedöma genomförbarheten av en plattformslösning för överföring av begäranden om elektroniska bevis. Dessa expertmöten kommer att bidra till en halvtidsrapport som ska överlämnas till rådet (rättsliga och inrikes frågor) i december 2016. III. BÄTTRE FÖRSVAR OCH MOTSTÅNDSFÖRMÅGA a) Att förbättra informationsutbytet För att stärka vårt försvar mot terrorism är det ytterst viktigt att vi delar den information vi har. Den första utmaningen är att utnyttja befintliga verktyg och system på bästa sätt. De bör genomföras och tillämpas till fullo. Prümramen om utbyte av DNA-uppgifter, fingeravtryck och uppgifter ur det nationella fordonsregistret är ett exempel på detta. Den har varit till hjälp med att identifiera brottslingar som idkar gränsöverskridande verksamhet. Alla medlemsstater har dock inte ännu genomfört den, vilket minskar de fördelar den kan ge i fråga om förbättrad säkerhet. För att täppa till den här luckan har kommissionen inlett överträdelseförfaranden mot Kroatien, Grekland, Irland, Italien och Portugal för att de inte verkställt Prümbesluten 14. Det är första gången man inlett överträdelseförfaranden för ett instrument som tidigare omfattades av den tredje pelaren, dvs. som gäller polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Samtidigt fortsätter kommissionen att stödja medlemsstaterna med att genomföra Prümramen fullt ut, och kommer att ordna en konferens för att dela bästa praxis i januari 2017. Genomförande av det som överenskommits är en central utmaning även för direktivet om passageraruppgifter 15. Samarbetet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen för att anta direktivet riskerar att undergrävas av att de flesta medlemsstaterna saknar kapacitet att hantera de uppgifter som samlats in. Medlemsstaterna bör nu inrätta sina enheter för passagerarinformation så fort som möjligt. Hittills har bara en medlemsstat (Förenade kungariket) inrättat en fullt verksam enhet för passagerarinformation. Två andra medlemsstater (Frankrike och Ungern) torde göra detsamma senast i slutet av 2016 och andra har pågående projekt. Information som medlemsstaterna har tillhandahållit kommissionen visar dock att elva medlemsstater ännu inte ens inlett arbetet. Kommissionen är beredd att tillhandahålla ytterligare rättslig hjälp, sakkunskap och ekonomiskt stöd för att enheterna ska inrättas. Kommissionen kommer att lägga fram en genomförandeplan senast i november 2016 med milstolpar som medlemsstaterna måste nå för att deras enheter för passagerarinformation ska vara i drift då fristen för fullständigt genomförande av direktivet går ut, dvs. i maj 2018. I syfte att stödja inrättandet av enheterna för passagerarinformation har kommissionen föreslagit att budgetmyndigheterna ska tillhandahålla ytterligare resurser på 70 miljoner euro för perioden 2017 2020. Dessutom kommer kommissionen att bidra med 3,8 miljoner euro för att underlätta utbytet av passageraruppgifter. Efter samråd med medlemsstaterna och sammanslutningar av flygbolag kommer kommissionen också att lägga fram genomförandebestämmelser om dataformat och överföringsprotokoll för överföring av passageraruppgifter. Kommissionen är redo att anta genomförandebestämmelser före 14 Rådets beslut 2008/615/RIF och 2008/616/RIF. 15 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet. 6
årets slut. Lufttrafikföretagen skulle då kunna använda standarddataformat och överföringsprotokoll som fastställs genom genomförandebeslutet inom ett år efter antagandet. EU:s byråer är viktiga för att stödja informationsutbytet mellan nationella myndigheter, och detta stöd bör utökas. Den nya rättsliga grund för Europol som antogs i maj 2016 16 och träder i kraft i maj 2017 innebär att byrån stärks med upp till 90 extra tjänster. Utöver detta och till följd av tillkännagivandet om att stärka Europol i talet om tillståndet i unionen 2016 genomför kommissionen för närvarande en omfattande behovsbedömning med utgångspunkt i information från Europol. Efter bedömningen kommer kommissionen att vidta de åtgärder som behövs för att det europeiska centrumet mot terrorism ska kunna tillhandahålla behövligt stöd till medlemsstaterna dygnet runt. I Bratislavafärdplanen efterlyses intensifierat samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas säkerhetstjänster. Detta ligger i linje med kommissionens meddelande av den 14 september 2016, som framhävde vikten av att hitta en praktisk lösning för att möjliggöra förstärkt samarbete mellan de brottsbekämpande myndigheterna och underrättelsetjänsterna. Kommissionen har uppmuntrat medlemsstaterna att dela bästa praxis på nationell nivå i fråga om inrättande av strukturer för informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter och nationella säkerhetstjänster. Det första utbytet av synpunkter ägde rum vid rådets ständiga kommitté för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten den 28 september 2016. Kommissionen kommer att kontakta enskilda medlemsstater för att främja detta utbyte. b) Att förbättra informationssystemen och stänga informationsluckor Utöver genomförandet av de befintliga systemen finns ett behov av att förbättra den övergripande arkitekturen för information på säkerhetsområdet. De befintliga arrangemangen kring dataförvaltning för säkerhet i EU är splittrade. Detta har gjort det möjligt för brottslingar och terrorister att använda olika identiteter och undvika upptäckt. Med full hänsyn till principerna om uppgiftsskydd och i synnerhet ändamålsbegränsning övervägs olika alternativ för hur man bäst kan använda befintlig information på EU-nivå och förbättra identitetshanteringen. Kommissionen har inrättat en expertgrupp på hög nivå för att ta itu med rättsliga, tekniska och operativa aspekter av olika alternativ för att uppnå interoperabilitet mellan informationssystem för gränsförvaltning och säkerhet 17. Efter ett inledande möte den 20 juni träffades expertgruppen på hög nivå den 20 september med deltagande av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska datatillsynsmannen. Gruppen diskuterade hur medlemsstaterna kan förbättra sina sätt att tillämpa och använda befintliga system, samt framför allt det mervärde som ett gemensamt sökgränssnitt kan ge. Gruppen diskuterade också kommissionens arbete med ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), till exempel varför det behövs och vad som är syftet samt rättsliga, tekniska och operativa utmaningar. Kommissionen kommer att redogöra för dessa diskussioner för rådet (rättsliga och inrikes frågor den 13 oktober) och Europaparlamentet (utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 8 november). 16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF. 17 Se kommissionens meddelande av den 6 april Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205 final. 7
Gruppens arbete bör påskyndas, sett till säkerhetsutmaningarna och hur ytterst viktigt det är med bättre informationsutbyte för att åtgärda dem. Kommissionen kommer att lägga fram mellanliggande resultat senast i december 2016, med fokus på hur befintliga system kan tillämpas och användas bättre och hur Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-lisa) kan stödja detta. Kommissionen kommer dessutom, i enlighet med talet om tillståndet i unionen och Bratislavafärdplanen, att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att inrätta Etias senast i november för att förhandskontrollera tredjelandsmedborgare som är befriade från viseringskravet och reser till Schengenområdet. c) Att förbättra säkerheten vid de yttre gränserna I kommissionens meddelande av den 14 september 2016 angavs tydligt att vi måste förbättra förvaltningen av de yttre gränserna för att förbättra den inre säkerheten i unionen. Den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inledde sin verksamhet den 6 oktober med en betydande utplacering av gränskontrolltjänstemän och teknisk utrustning vid de bulgariska yttre gränserna, vilket är en milstolpe i förbättringen av förvaltningen av de yttre gränserna. Europol bör utöka sin närvaro ytterligare vid mottagningscentrumen för migranter, genom tillfälliga utplaceringar av tjänstemän för att möjliggöra säkerhetskontroller som en del av arbetet med att stärka säkerheten vid de yttre gränserna. Kontroller vid de yttre gränserna är avgörande för att upptäcka återvändande utländska terroriststridande. För att uppnå detta måste alla personer som passerar EU:s yttre gränser kontrolleras mot relevanta databaser. I december 2015 lade kommissionen fram ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna för att införa systematiska kontroller av EU-medborgare som passerar de yttre gränserna 18. Rådet enades om en allmän riktlinje vid mötet för rättsliga och inrikes frågor den 25 februari 2016 medan parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor antog sin rapport den 21 juni 2016. Ett trepartsmöte hölls den 13 juli 2016 och ett antal tekniska möten har hållits, men hittills har ingen överenskommelse nåtts i Europaparlamentet om principen för systematiska kontroller. Båda medlagstiftarna måste nu utöka sina insatser och påskynda diskussionerna om detta förslag för att nå en överenskommelse före slutet av 2016. Det in- och utresesystem för EU som kommissionen lade fram ett förslag om i april 2016 19 kommer att öka gränskontrollernas effektivitet ytterligare, eftersom det innebär registrering av var och när tredjelandsmedborgare reser in till eller ut ur EU. Tekniska diskussioner pågår i både Europaparlamentet och rådet, men ingendera institutionen har enats om en riktlinje för trepartsmöten. Det är viktigt att arbetet med detta förslag påskyndas och slutförs. d) Att skydda medborgarna och kritisk infrastruktur Terrorister vill skapa rädsla och är beredda att offra många människoliv genom att slå till mot mjuka mål. Det finns ett tydligt behov av att stärka vår motståndsförmåga så fort som möjligt, för att skydda medborgarna och kritisk infrastruktur och att minska sårbarheter. Genom riskanalyser, säkerhetsforskning och systematiskt samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter och den privata sektorn kan unionen bidra till att avskaffa sårbarheterna i skyddet av både mjuka mål och kritisk infrastruktur. 18 COM(2015) 670 final. 19 COM(2016) 194 final, den 6 april 2016. 8
Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsstaterna och industrin kring frågan om hur man kan skydda kritisk infrastruktur. En workshop om interna hot hölls den 15 juni 2016 för att utveckla idéer om hur industrin och offentliga myndigheter kan utarbeta ett mer praktiskt tillvägagångssätt och om effektiva förebyggande åtgärder mot interna hot. Förslag till ytterligare arbete inbegriper inrättande av en arbetsgrupp med medlemsstaterna om prövning, och utarbetande av en uppsättning verktyg mot interna hot för både medlemsstaterna och industrin. Den 20 21 september ordnade kommissionen en workshop i Bryssel om utmaningar och erfarenheter från de senaste terrorattackerna för civilskyddet och larmtjänsterna. Bland förslagen kan nämnas snabbare utryckningar för larmtjänsterna i heta zoner under en attack för att begränsa skadorna, bättre utrustning för larmtjänster, bättre identifiering av offer för katastrofer och att väcka uppmärksamhet bland allmänheten genom att ge reaktions- och förstahjälputbildning åt medborgare. Under de kommande månaderna kommer kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka transportsäkerheten, med ett fokus på järnvägs- och sjöfartssäkerhet samt skydd av mjuka mål och säkerhet på land. Den 7 september 2016 lade kommissionen fram ett förslag om ett gemensamt EUcertifieringssystem för säkerhetskontrollutrustning inom luftfarten 20. Förslaget syftar till att förenkla och harmonisera EU-förfarandena för certifiering av sådan utrustning. Initiativet kommer att hjälpa den privata sektorn genom att sänka certifieringskostnaderna för säkerhetsbranschen, stärka konkurrenskraften för EU:s säkerhetsbransch och förbättra säkerheten inom luftfarten i hela Europa. Förslaget visar vilken betydelse kommissionen fäster vid utarbetandet av en konkurrenskraftig säkerhetsbransch inom EU, som kan bidra till unionens autonomi i fråga om att uppfylla säkerhetsbehov. Kommissionen uppmuntrar medlagstiftarna att inleda arbetet med detta förslag. IV. SLUTSATS Som denna rapport visar har konkreta framsteg gjorts med att genomföra den europeiska säkerhetsagendan, även genom operativa åtgärder, i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion. De komplexa, gränsöverskridande hoten kräver gemensamma och omfattande motåtgärder. Detta kan endast uppnås genom tillit och gemensamt arbete för alla institutioner och medlemsstater. Terroristerna för inte en kamp mot en viss medlemsstat, de för en kamp mot vårt sätt att leva, öppenheten i våra samhällen och vår framtid. Grov brottslighet, speciellt it-brottslighet, utövas på samma grunder och drabbar de svagaste länkarna i våra samhällen. Vi måste stärka våra motåtgärder och se över hur vi tar itu med hoten, deras finansiering och bakomliggande orsaker, genom att arbeta tillsammans för att öka vår säkerhet och motståndsförmåga. Kommissionen kommer att fortsätta driva arbetet med dessa viktiga frågor och kommer att rapportera om framstegen i arbetet på nytt i november. 20 COM(2016) 491 final. 9
NYCKELFRÅGOR OCH INSATSER UNDER DE KOMMANDE MÅNADERNA: SKÄRPTA INSATSER MOT TERRORISM, ORGANISERAD BROTTSLIGHET OCH DESS FINANSIERING a) Rättslig ram för att bekämpa terrorism och strypa tillgången till finansiering och skjutvapen - Europaparlamentet och rådet bör fortsätta det intensiva arbetet med ett förslag till direktiv om terrorismbekämpning för att anta lagstiftningen före årets slut. - Europaparlamentet och rådet bör fortsätta diskussionerna om förslaget till ändring av direktivet om skjutvapen för att nå en överenskommelse före årets slut. - I november kommer kommissionen att anta tre delegerade akter om ytterligare sprängämnesprekursorer som blir föremål för utökade kontroller. b) Att förebygga och bekämpa radikalisering - Medlemsstaterna bör till fullo utnyttja stödet från EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN-nätverket). - Den 9 november 2016 kommer kommissionen att ordna RAN-nätverkets högnivåkonferens om radikalisering. BÄTTRE FÖRSVAR OCH MOTSTÅNDFÖRMÅGA a) Att förbättra informationsutbytet - Medlemsstaterna bör så fort som möjligt vidta de åtgärder som krävs för att inrätta sina enheter för passagerarinformation, så att de kan genomföra direktivet om passageraruppgifter senast i maj 2018. - Europaparlamentet och rådet bör vidta de åtgärder som krävs för att tillhandahålla ytterligare finansiering för genomförandet av EU:s direktiv om passageraruppgifter. - Kommissionen kommer att stödja genomförandet av EU:s direktiv om passageraruppgifter och lägga fram en genomförandeplan senast i november 2016 med konkreta milstolpar för att mäta framstegen. b) Att förbättra informationssystemen och stänga informationsluckor - Kommissionen kommer att uppdatera Europaparlamentet och rådet om det pågående arbetet inom expertgruppen på hög nivå om informationssystem och interoperabilitet i syfte att påskynda det pågående arbetet. - Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) senast i november 2016. c) Att förbättra säkerheten vid de yttre gränserna - Europaparlamentet och rådet bör påskynda diskussionerna om förslaget till ändring av kodexen om Schengengränserna för att nå en överenskommelse före slutet av 2016. - Europol bör ytterligare utöka sin närvaro vid mottagningscentrumen för migranter genom tillfälliga utplaceringar av tjänstemän. d) Att skydda medborgarna och kritisk infrastruktur - Medlemsstaterna bör tillämpa bästa praxis om interna hot och erfarenheter från de senaste terroristattackerna för civilskyddet och larmtjänster. 10