MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2018) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET Sextonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion SV SV

2 I. INLEDNING Säkerheten är den viktigaste frågan för våra medborgare, och européerna förväntar sig med rätta att få leva i trygghet. Unionen har en viktig roll att spela när det gäller att öka den inre säkerheten och beakta allmänhetens oro. Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker framhävde i sitt tal om tillståndet i unionen att bara ett starkt och enat EU kan skydda allmänheten mot inre och yttre hot, också i form av terrorism. Under de senaste åren har den europeiska säkerhetsmiljön moderniserats med nya rättsakter och politiska initiativ inom ramen för säkerhetsunionen. Samarbetet mellan medlemsstaterna har också fördjupats och unionens byråer har fått en starkare roll, i synnerhet Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. I sitt tal efterlyste Jean-Claude Juncker också ledarskap i färdigställandet av säkerhetsunionen för att uppfylla medborgarnas förväntningar på den inre säkerheten. I samband med talet om tillståndet i unionen 2018 lade kommissionen fram en rad åtgärder för att stärka säkerheten i EU och förbättra skyddet av EU:s yttre gränser. Kommissionen föreslog nya regler för att snabbt få terrorisminnehåll avlägsnat från internet, genom en kombination av klara och riktade regler för att förhindra att onlinetjänster missbrukas i syfte att sprida terrorisminnehåll, och starka skyddsåtgärder för att skydda yttrandefriheten och informationsfriheten i ett öppet och demokratiskt samhälle 2. Kommissionen föreslog åtgärder för att se till att nästa års val till Europaparlamentet organiseras på ett fritt, rättvist och säkert sätt, bland annat en rekommendation om samarbetsnätverk kring val, onlinetransparens, skydd mot cybersäkerhetsangrepp och bekämpning av desinformationskampanjer 3. För att hålla jämna steg med de ständigt föränderliga cyberhoten lade kommissionen fram ett förslag till förordning om inrättande av ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet så att resurser och cyberteknisk sakkunskap kan delas 4. Som en del av en övergripande insats mot gränsöverskridande terroristhot lade kommissionen fram ett initiativ om att gradvis utvidga Europeiska åklagarmyndighetens behörighet till att också omfatta terroristbrott som påverkar fler än en medlemsstat 5. Slutligen föreslog kommissionen också att skyddet av de yttre gränserna ska stärkas genom att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån ges större befogenheter och bättre kapacitet att agera 6. Kommissionen lade fram dessa förslag som ett bidrag till toppmötet i Salzburg den september 2018, där man ville framhäva vikten av att fokusera på europeiska lösningar för att stärka medlemsstaternas förmåga att hantera såväl beständiga som föränderliga hot. Nu när valet till Europaparlamentet närmar sig är det absolut nödvändigt att vi uppnår det gemensamma målet att förbättra säkerheten för alla medborgare i EU. Diskussionen i Salzburg gav därför möjligheter att driva på antagandet av prioriterade lagstiftningsinitiativ före valet till Europaparlamentet i maj 2019, inklusive kommissionens senaste initiativ i samband med talet om tillståndet i unionen De kommande månaderna blir avgörande för att nå så långt som möjligt med de pågående lagstiftningsförslagen så att de interinstitutionella förhandlingarna kan slutföras under Europaparlamentets innevarande Se även kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers avsiktsförklaring: COM(2018) 640 final, COM(2018) 637 final, COM(2018) 630 final, COM(2018) 641 final, COM(2018) 631 final,

3 mandatperiod. Mer kraft måste läggas på att förverkliga initiativen inom säkerhetsunionen för att öka vår kollektiva säkerhet och motståndskraft mot cyberhot, som undergräver den internationella regelstyrda ordningen. Den 4 oktober 2018 tillkännagavs 7 att Organisationen för förbud mot kemiska vapen i Haag i april 2018 hade utsatts för en fientlig cyberattack som utfördes av den ryska militära underrättelsetjänsten. Attacken förhindrades av den nederländska underrättelsetjänsten tillsammans med Förenade kungariket. Europeiska rådets ordförande Donald Tusk, Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och den höga representanten/vice ordföranden Federica Mogherini har tillsammans fördömt sådana handlingar och uttryckt allvarlig oro över detta försök att undergräva integriteten för Organisationen för förbud mot kemiska vapen 8. EU måste arbeta hårdare för att stärka motståndsförmågan på det digitala området såväl inom institutionerna och medlemsstaterna som inom internationella partner och organisationer. Detta understryker ytterligare vikten av åtgärderna inom säkerhetsunionen till stöd för medlemsstaterna i kampen mot hoten från cyberangrepp och cyberbaserade angrepp, hybridhot och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) risker. I denna sextonde lägesrapport om säkerhetsunionen anges det övergripande läget, med tonvikt på kommissionens senaste initiativ som åtföljde talet om tillståndet i unionen 2018 och de framsteg som gjorts sedan den senaste rapporten 9 i juni Detta gäller även de lagstiftningsprioriteringar som ordförandena för Europaparlamentet, rådet och kommissionen kom överens om i sin gemensamma förklaring av den 14 december 2017 (se även förteckningen över alla initiativ i säkerhetsunionen i bilaga I) 10. II. FÖRVERKLIGANDE AV LAGSTIFTNINGSPRIORITERINGAR Under de senaste månaderna har överenskommelser nåtts om följande lagstiftningsprioriteringar för säkerhetsunionen: Medlagstiftarna har nått en överenskommelse om förslaget till inrättande av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias), som kommer att göra det möjligt att i förväg kontrollera om personer som reser till EU utan visering utgör en risk för irreguljär migration eller säkerheten 11. De har enats om att stärka Schengens informationssystem, det system som används mest för att dela information kring säkerhet och gränsförvaltning i Europa 12. De har nått en överenskommelse om förslaget om att stärka mandatet för eu-lisa, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora itsystem inom området frihet, säkerhet och rättvisa 13. De har kommit överens om strängare regler som kriminaliserar penningtvätt 14. De har antagit nya åtgärder för att stärka EU:s regler för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism genom det femte penningtvättsdirektivet 15. För de åtgärder som ännu inte har antagits bör detta sista steg tas COM(2018) 470 final, COM(2016) 731 final, COM(2016) 881 final ( ), COM(2016) 882 final ( ) och COM(2016) 883 final ( ). COM(2017) 352 final, COM(2016) 826 final, Direktiv (EU) 2018/843,

4 snabbt. För ett stort antal förslag har ingen överenskommelse ännu nåtts, och ytterligare ansträngningar krävs. 1. Starkare och smartare informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering För att säkerställa att medlemsstaternas brottsbekämpande personal och gränskontrolltjänstemän har fullständig, korrekt och tillförlitlig information där och då de behöver den, lade kommissionen i december 2017 fram lagstiftningsförslag om att upprätta interoperabilitet mellan EU:s informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering. Dessa förslag ändrades i juni De föreslagna åtgärderna kommer att göra det möjligt för de nationella myndigheterna att upptäcka multipla identiteter och motverka identitetsstöld. Rådet erhöll ett förhandlingsmandat den 14 juni 2018, vilket kompletterades den 12 september avseende de senare ändringarna. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) väntas rösta om sitt förhandlingsmandat under de kommande dagarna, och den påföljande bekräftelsen av mandatet i Europaparlamentets plenarsammanträde planeras till vecka 43. Alla tre institutionerna kom i den gemensamma förklaringen överens om att nå resultat i fråga om de föreslagna förordningarna om interoperabilitet före valet till Europaparlamentet 2019 För att uppnå detta är det nödvändigt att hålla sig till den ambitiösa tidsplan som medlagstiftarna angett. Förhandlingarna om lagstiftningsförslaget 17 om att utvidga det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister också till tredjelandsmedborgare en annan prioritet vad gäller informationsutbyte befinner sig i sitt slutskede. Förslaget innehåller planer på att inrätta en central databas som ska göra det möjligt att snabbt kontrollera om någon medlemsstat innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare. En slutlig överenskommelse i ärendet är inom räckhåll, och vid nästa trepartsmöte (enligt planen den 17 oktober) torde medlagstiftarna kunna avsluta diskussionerna om detta prioriterade lagstiftningsinitiativ i enlighet med den gemensamma förklaringen. Kommissionen har också lagt fram ett förslag 18 om att stärka Eurodac genom att utvidga dess uppdrag till att omfatta identifiering av inte bara asylsökande utan även tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och personer som tar sig in i EU på ett irreguljärt sätt. I detta ärende har inga framsteg gjorts under de senaste månadernas förhandlingar, trots den preliminära politiska överenskommelsen mellan medlagstiftarna i juni Medlagstiftarna bör snarast möjligt slutföra detta prioriterade lagstiftningsinitiativ i linje med överenskommelsen i den gemensamma förklaringen. Detta är nödvändigt dels för att se till att uppgifter om tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och personer som har tagit sig in i EU på ett irreguljärt sätt omfattas av den föreslagna interoperabiliteten mellan EU:s informationssystem, och dels för att bidra till arbetet med att finna en snabb lösning avseende asylreformen. Förslaget om att stärka Eurodac är ett av de fem längst hunna ärenden som syftar till att reformera det gemensamma europeiska COM(2017) 793 final ( ), COM(2017) 794 final ( ), COM(2018) 478 final ( ) och COM(2018) 480 final ( ). COM(2017) 344 final, COM(2016) 272 final,

5 asylsystemet. Liksom med de andra ärendena som nått samma skede bör lagstiftarna slutföra förhandlingarna före årets slut. Dessutom pågår arbete i Europaparlamentet och rådet om lagstiftningsförslaget 19 från maj 2018 om att stärka Informationssystemet för viseringar (VIS). I förslaget föreskrivs en utvidgning av databasen så att den även innehåller uppgifter om handlingar avseende längre vistelse och deras innehavare, utökade kontroller i olika databaser för att upptäcka och identifiera potentiella risker för migration och säkerhet innan en visering utfärdas eller vid utfärdande av en handling för längre vistelse, samt större kapacitet att förebygga, upptäcka och utreda brott. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att anta sina förhandlingsmandat före årsskiftet och att inleda trepartsdiskussioner senast i början av 2019, eftersom detta krävs för att medlagstiftarna ska kunna nå en överenskommelse om denna akt under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att göra följande för att få informationssystemen för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering att bli både starkare och smartare: Prioriteringar från den gemensamma förklaringen: Inleda trepartsdiskussioner i oktober 2018 om lagstiftningsförslagen om interoperabilitet, och nå en överenskommelse före årets slut. Nå en överenskommelse i oktober 2018 om lagstiftningsförslaget om att utvidga det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister också till tredjelandsmedborgare. Slutföra förhandlingarna om lagstiftningsförslaget om Eurodac senast i slutet av Övrigt: Anta sina förhandlingsmandat avseende lagstiftningsförslaget om att stärka Informationssystemet för viseringar senast i slutet av Stärkt säkerhet genom bättre förvaltning av de yttre gränserna Den inre säkerheten är beroende av att de yttre gränserna får ett bättre skydd. Den 12 september 2018 antog kommissionen i samband med talet om tillståndet i unionen 2018 lagstiftningsförslag 20 om att stärka mandatet för såväl den europeiska gräns- och kustbevakningen som Europeiska unionens asylbyrå 21 och att öka återvändandet 22. Tillsammans kommer dessa förslag att ge de verktyg som behövs för att bättre säkerställa en effektiv migrationshantering vid de yttre gränserna. Kommissionen har föreslagit ett flertal ändringar av Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån i synnerhet vill man förse den med en egen operativ verksamhet: den europeiska gräns- och kustbevakningens permanenta kår med anställda för operativ verksamhet senast 2020, med verkställande befogenheter på alla sina verksamhetsområden så COM(2018) 302 final, COM(2018) 631 final, COM(2018) 633 final, COM(2018) 634 final,

6 att den kan ge medlemsstaterna effektivt stöd ute på fältet genom tillförlitligt och omedelbart tillgängligt stöd. På så sätt får Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån den kapacitet som krävs, även egen utrustning, för att skydda EU:s yttre gränser, förhindra sekundära förflyttningar och verkställa irreguljära migranters återvändande. Förslaget kommer också att stärka samarbetet med tredjeländer och ytterligare förbättra möjligheterna att utbyta information mellan byrån och Europol, även personuppgifter om personer som misstänks för gränsöverskridande brottslighet. Kommissionen ser detta förslag som en klar prioritet och uppmanar Europaparlamentet och rådet att anta den föreslagna lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. För att detta ska kunna ske bör båda medlagstiftarna anta sina förhandlingsmandat senast i slutet av 2018, så att trepartsdiskussionerna kan inledas i början av För att stärka säkerheten genom bättre förvaltning av de yttre gränserna, uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att göra följande: Initiativ från talet om tillståndet i unionen 2018: Senast i slutet av 2018 anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslagen om att stärka den europeiska gräns- och kustbevakningen och Europeiska unionens asylbyrå, samt lagstiftningsförslaget om återvändandedirektivet, i syfte att anta lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. 3. Förebygga radikalisering Motverkande av terrorisminnehåll online är fortfarande en viktig utmaning i kampen mot terrorism och förebyggande av radikalisering. De senaste terroristattackerna på EU:s mark har visat hur terrorister ständigt och systematiskt missbrukar internet för att lära upp och rekrytera anhängare, förbereda och underlätta terroristverksamhet, förhärliga sina grymheter och uppmana andra att följa deras exempel samt skapa rädsla bland allmänheten. Värdtjänstleverantörer har på myndigheternas uppmaning infört vissa åtgärder för att bekämpa terrorisminnehåll på sina plattformar genom frivilliga ramar och partnerskap, bland annat EU:s internetforum som lanserades i december Det finns dock ett behov av att förbättra värdtjänstleverantörernas och medlemsstaternas insatser för att motverka terrorisminnehåll online. För att ta itu med detta allvarliga problem, och som svar på uppmaningar till brådskande åtgärder från Europaparlamentet 23 och Europeiska rådet 24, åtföljdes Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2018 av ett lagstiftningsförslag om att inrätta en klar och Europaparlamentet uppmanade, i sin resolution om onlineplattformar och den digitala inre marknaden den 15 juni 2017, de berörda plattformarna att vidta kraftigare åtgärder mot olagligt och skadligt innehåll och uppmanade kommissionen att lägga fram förslag för att ta itu med dessa problem. Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte den juni 2017 sektorn att utveckla nya tekniker och verktyg i syfte att förbättra den automatiska upptäckten av och raderingen av innehåll som uppviglar till terroristdåd. Detta bör vid behov kompletteras genom relevanta lagstiftningsåtgärder på EU-nivå. Europeiska rådet välkomnade vid sitt möte den 28 juni 2018 kommissionens avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag i syfte att förbättra upptäckten och raderingen av innehåll som framkallar hat och uppviglar till terroristdåd. 5

7 harmoniserad rättslig ram för att förhindra att värdtjänstleverantörer missbrukas för att sprida terrorisminnehåll online 25. Förslaget bygger på kommissionens rekommendation från mars om åtgärder som ska vidtas av onlinetjänstleverantörer och medlemsstaterna för att bättre bekämpa olagligt innehåll online, framför allt terrorisminnehåll. Genom de föreslagna åtgärderna ökar möjligheterna att garantera att den digitala inre marknaden fungerar smidigt, samtidigt som man ökar säkerheten och förtroendet på nätet och stärker skyddet för yttrandefriheten och informationsfriheten. Medlemsstaternas behöriga myndigheter kommer att kunna utfärda avlägsnandeorder som förpliktar värdtjänstleverantörer att avlägsna terrorisminnehåll online inom en timme, vilket är det skede då terrorisminnehåll är som mest skadligt eftersom det sprids så snabbt. Enligt förslaget blir medlemsstaterna skyldiga att säkerställa att deras behöriga myndigheter har den kapacitet som krävs för att ingripa mot terrorisminnehåll online. Förslaget klargör också värdtjänstleverantörernas ansvar för att vidta alla lämpliga, rimliga och proportionella åtgärder som krävs för att trygga deras tjänsters säkerhet samt snabbt och effektivt upptäcka och avlägsna terrorisminnehåll online, med beaktande av den grundläggande vikten av yttrandefrihet och informationsfrihet i ett öppet och demokratiskt samhälle. Genom förslaget införs också ett antal nödvändiga skyddsåtgärder som är avsedda att säkerställa full respekt för grundläggande rättigheter såsom yttrandefriheten och informationsfriheten i ett öppet och demokratiskt samhälle, utöver den möjlighet till rättslig prövning som garanteras genom rätten till ett effektivt rättsmedel. Kommissionen ser detta förslag som en klar prioritet och uppmanar Europaparlamentet och rådet att anta den föreslagna lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. För att detta ska kunna ske bör båda medlagstiftarna anta sina förhandlingsmandat senast i slutet av 2018, så att trepartsdiskussionerna kan inledas i början av Parallellt med lagstiftningsarbetet för att bekämpa terrorisminnehåll online kommer kommissionen även fortsättningsvis att arbeta med värdtjänstleverantörer på frivillig basis inom ramen för EU:s internetforum för att minska tillgången till terrorisminnehåll online och ge partner i det civila samhället verktyg att öka mängden effektiva alternativa budskap på nätet. Nästa möte på ministernivå äger rum i december Samtidigt fortsätter EU att stödja förebyggande av radikalisering i medlemsstaterna och deras lokalsamhällen. Den 1 och 2 oktober 2018 träffades EU-nätverket av beslutsfattare som arbetar med förebyggande insatser för att börja genomföra rekommendationerna från högnivågruppen av experter på radikalisering 27. Detta kommer att bidra till arbetet i den nyligen inrättade styrelsen för unionens insatser för att förebygga och motverka radikalisering som träffas för första gången i Wien den 24 oktober Den 11 oktober 2018 kommer ministrar och sakkunniga att stråla samman vid RAN-nätverkets fjärde högnivåkonferens om radikalisering för att diskutera de problem som uppstår i samband med att barn återvänder från områden under terroriststyre (inklusive flyktingbarn) samt utmaningar med att frige radikaliserade fångar, däribland terrorister, från fängelse. Som en del av 2018 års COM(2018) 640 final, C(2018) 1177 final, Se den femtonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2018) 470 final, ). C(2018) 5345,

8 arbetsprogram för fonden för inre säkerhet 29 för polisiärt samarbete och brottsförebyggande, med en total finansiering på 70 miljoner euro, kommer kommissionen att inleda en ansökningsomgång för riktad finansiering på 5 miljoner euro för att förebygga och motverka radikalisering. För att förebygga radikalisering uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att göra följande: Initiativ från talet om tillståndet i unionen 2018: Senast i slutet av 2018 anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslaget om att förhindra spridning av terrorisminnehåll online, i syfte att anta lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. 4. Motverka cyberbaserade hot och förbättra cybersäkerheten Det är en avgörande del av säkerhetsunionen att se till att våra demokratier kan stå emot angrepp angrepp mot röstningsinfrastruktur och kampanjinformationssystem är hybridhot som unionen omedelbart måste ta itu med. Massiva politiskt motiverade desinformationskampanjer på nätet, även sådana som bedrivs av tredjeländer i det specifika syftet att misskreditera val och skada deras legitimitet, har identifierats som ett växande hot mot våra demokratier 30. För att slå tillbaka mot dessa komplexa hot har kommissionen lagt fram ett antal initiativ, allt från åtgärder mot cyberincidenter i syfte att stärka EU:s cybersäkerhet till åtgärder som syftar till att motverka desinformation och manipulering online, även genom missbruk av personuppgifter. Kommissionens senaste insats, som Jean-Claude Juncker tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2018, är en rad åtgärder som lades fram den 12 september 2018 för att säkerställa fria och rättvisa val till Europaparlamentet 31. Med en rekommendation om valsamarbetsnätverk, onlinetransparens, skydd mot cybersäkerhetsincidenter och bekämpning av desinformationskampanjer, uppmanar kommissionen medlemsstaterna att inrätta ett nationellt valsamarbetsnätverk av relevanta myndigheter såsom val-, cybersäkerhets- och dataskyddsmyndigheter samt brottsbekämpande myndigheter och att utse en kontaktpunkt för deltagande i ett europeiskt valsamarbetsnätverk 32. Medlemsstaterna måste också kontrollera att deras vallagar är rustade för onlinekampanjernas verklighet. De behöver även se till att valförordningar och påföljder som gäller offlineverksamhet, t.ex. rörande transparens och kampanjfinansiering, även kan tillämpas på onlineverksamhet. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna samt europeiska och nationella politiska partier, stiftelser och kampanjorganisationer att genomföra de åtgärder som anges i rekommendationen utan dröjsmål. Kommissionen har dessutom lagt fram riktlinjer om tillämpningen av EU:s dataskyddslagstiftning, vilka kommer att hjälpa de nationella myndigheterna samt europeiska och nationella politiska partier och andra aktörer som deltar i valprocessen att C(2018) 6336, JOIN(2018) 16 final, COM(2018) 637 final, C(2018) 5949 final,

9 tillämpa dataskyddsskyldigheterna enligt EU:s lagstiftning i samband med valet 33. Kommissionen har också lagt fram ett lagstiftningsförslag om en riktad ändring av förordningen från 2014 om partifinansiering, vilket kommer att göra det möjligt att utdöma böter om någon överträder dataskyddsreglerna i syfte att avsiktligt påverka resultatet av valet till Europaparlamentet 34. Det kan röra sig om böter på upp till 5 % av årsbudgeten för det europeiska politiska parti eller den europeiska politiska stiftelse som berörs. Kommissionen ser detta förslag som en klar prioritet och uppmanar enträget Europaparlamentet och rådet att se till att de föreslagna riktade ändringarna har införts i tid till 2019 års val till Europaparlamentet. För att detta ska kunna ske bör båda medlagstiftarna anta sina förhandlingsmandat som brådskande ärenden, så att trepartsdiskussionerna kan inledas utan dröjsmål. Genom genomförandet av EU:s strategi för att bekämpa desinformation online, som lades fram i april , främjar kommissionen en mer transparent, tillförlitlig och ansvarig onlinemiljö. Den 26 september 2018 tillkännagav onlineplattformar och reklambranschen självreglerande handlingsregler avseende desinformation online som omfattar ett brett spektrum av åtaganden för att bekämpa desinformation på nätet. Kommissionen kommer att följa framstegen ingående samt analysera och rapportera om de första resultaten av handlingsreglerna före slutet av Kommissionen kommer att öka medvetenheten och fortsätta sin dialog med medlemsstaternas myndigheter, framför allt genom högnivåkonferensen om cyberbaserade hot mot val, vilken ska hållas den oktober Resultaten av konferensen ska ligga till grund för nästa kollokvium om grundläggande rättigheter (den november 2018) vars fokus blir demokrati i Europeiska unionen. Analysen av handlingsreglernas resultat och slutsatserna från högnivåkonferensen kommer även att utgöra grunden för en gemensam handlingsplan för att bekämpa desinformation som kommissionen och den höga representanten ska lägga fram i slutet av året, som en uppföljning till Europeiska rådets slutsatser från juni 2018 och talet om tillståndet i unionen I denna handlingsplan kommer rapport att avläggas om de framsteg som gjorts med att genomföra meddelandet om bekämpande av desinformation online. Med utgångspunkt i erfarenheterna från arbetsgruppen East Stratcom 36 kommer handlingsplanen att innehålla förslag som ska främja en mer samarbetsinriktad strategi för desinformation, i nära samarbete med medlemsstaterna 37. I handlingsplanen kommer man även att ta upp de tre arbetsgruppernas mandat och resurser och överväga olika sätt att stärka deras kapacitet att bekämpa desinformation med ursprung i de tre regionerna. På detta sätt går det att se till att EU:s och medlemsstaternas insatser är tillräckligt omfattande för att angripa komplexiteten i de desinformationskampanjer som bedrivs av fientliga aktörer COM(2018) 638 final, COM(2018) 636 final, COM(2018) 236 final, I meddelandet Bekämpande av desinformation online: en EU-strategi lade kommissionen fram åtgärder och uppmanade till utökade självreglerande instrument för att bekämpa spridningen och effekterna av desinformation online i Europa. Arbetsgruppen East Stratcom inrättades för att motarbeta Rysslands pågående desinformationskampanjer, efter handlingsplanen för strategisk kommunikation från juni Arbetsgruppen utvecklar kommunikationsprodukter och kampanjer som inriktas på att förklara EU:s politik bättre. Två andra arbetsgrupper har skapats med olika geografisk inriktning: en för västra Balkan och en för de arabisktalande samhällena i södra Medelhavsområdet. Se även det gemensamma meddelandet om att öka motståndskraften och stärka kapaciteten att hantera hybridhot (JOIN(2018) 16 final, ). 8

10 Att motverka it-brottslighet och öka cybersäkerheten är fortfarande en prioriterad fråga för EU. Den 12 september 2018 antog kommissionen i samband med talet om tillståndet i unionen 2018 ett förslag till förordning 38 om att slå samman resurser och sakkunskap avseende cybersäkerhetsteknik. För att hålla jämna steg med ständigt föränderliga cyberhot kommer förslaget att leda till att ett nätverk av nationella samordningscentraler inrättas i syfte att bättre rikta och samordna tillgängliga medel för samarbete, forskning och innovation i anknytning till cybersäkerhet. Ett nytt europeiskt kompetenscentrum för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning ska förvalta cybersäkerhetsrelaterade anslag från EU:s budget inom ramen för det föreslagna programmet för ett digitalt Europa och programmet Horisont Europa, samt underlätta gemensamma investeringar från EU, medlemsstaterna och branschen för att stärka EU:s cybersäkerhetssektor. Dessutom kommer det i princip att vara möjligt att stödja cyberförsvarsprojekt inom ramen för den framtida Europeiska försvarsfonden, som kommissionen nyligen föreslagit. Det europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning skulle kunna agera som projektledare för sådana projekt, om medlemsstaterna så begär. Kommissionen ser detta förslag som en klar prioritet och uppmanar Europaparlamentet och rådet att anta den föreslagna lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. För att detta ska kunna ske bör båda medlagstiftarna anta sina förhandlingsmandat senast i slutet av 2018, så att trepartsdiskussionerna kan inledas i början av Som en del av de åtgärder som anges i det gemensamma meddelandet Resiliens, avskräckning och försvar: ett starkt cyberförsvar för EU 39 från september 2017, höll medlagstiftarna två trepartsmöten den 13 september och den 1 oktober 2018 om den föreslagna cybersäkerhetsakten 40. För att öka cybersäkerhetskapaciteten och medlemsstaternas och företagens beredskap, samt för att förbättra samarbetet och samordningen mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, byråer och organ, kommer förslaget att leda till att EU:s byrå för nät- och informationssäkerhet får ett förlängt mandat och det nya namnet EU:s cybersäkerhetsbyrå. I förslaget ingår också inrättande av en europeisk ram för cybersäkerhetscertifiering för produkter, system och tjänster inom informations- och kommunikationsteknik. Alla tre institutionerna har åter bekräftat sin beslutsamhet att slutföra förhandlingarna om förslaget före årets slut, i enlighet med den gemensamma förklaringen. Framsteg har också gjorts med lagstiftningsförslaget om andra betalningsmedel än kontanter, en annan del av cybersäkerhetspaketet från september De föreslagna reglerna är ett sätt att uppdatera EU:s rättsliga ram mot bedrägeri och förfalskning av andra betalningsmedel än kontanter, genom att beakta nya utmaningar och teknisk utveckling såsom virtuella valutor och mobila betalningar, avlägsna hinder för operativt samarbete och förbättra förebyggande åtgärder och stöd för offer. Medlagstiftarna höll ett första trepartsmöte den 26 september 2018, och alla tre institutionerna har uttryckt en vilja att nå en snabb överenskommelse om förslaget. För att komma till rätta med cyberbaserade hot och förbättra cybersäkerheten, uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att göra följande: Initiativ från talet om tillståndet i unionen 2018: COM(2018) 630 final, JOIN(2017) 450 final, COM(2017) 477 final, COM(2017) 489 final,

11 Se till att de föreslagna riktade ändringarna av förordningen om partifinansiering har införts lagom till 2019 års val till Europaparlamentet. Senast i slutet av 2018 anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslaget om det europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av nationella samordningscentraler, för att kunna anta lagstiftningen under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. Prioriteringar från den gemensamma förklaringen: Nå en överenskommelse om den föreslagna cybersäkerhetsakten före årets slut. Övrigt: Nå en överenskommelse om lagstiftningsförslaget om andra betalningsmedel än kontanter under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. 5. Minimerat handlingsutrymme för terrorister EU har vidtagit kraftfulla åtgärder för att minimera handlingsutrymmet för terrorister och andra brottslingar. Systematiska säkerhetskontroller för alla personer som passerar de yttre gränserna 42 och behandling av uppgifter enligt direktivet om passageraruppgifter 43 gör det svårare för terrorister att komma in i och röra sig inom EU. Direktivet om bekämpande av terrorism 44 bidrar till att förebygga terroristattacker genom att kriminalisera verksamhet såsom att finansiera terrorism, delta i utbildning eller resa för terroriständamål samt att organisera eller underlätta sådana resor. Stärkta regler för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism inom ramen för det femte penningtvättsdirektivet 45, samt de nyligen överenskomna reglerna om att bekämpa penningtvätt genom straffrättsliga åtgärder 46, kommer att göra det svårare för terrorister att få tillgång till pengar. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att införliva dessa instrument snarast möjligt för att intensifiera kampen mot finansiering av terrorism och penningtvätt. Den stärkta rättsliga kontrollramen avseende förvärv och innehav av vapen 47, tillsammans med fortsatta insatser mot olaglig handel med skjutvapen 48, begränsar utbudet av skjutvapen som finns tillgängliga för brottslingar och terrorister. Även om betydande framsteg har gjorts för att motarbeta terrorism och andra säkerhetshot i EU finns det ingen gemensam EU-strategi för utredning, lagföring och utdömande av straff för gränsöverskridande terroristbrott. Eftersom Europeiska åklagarmyndigheten 49 är det enda unionsorganet med befogenhet att genomföra brottsutredningar, väcka åtal inför behöriga Förordning (EU) 2017/458, Direktiv (EU) 2016/681, Direktiv (EU) 2017/541, Direktiv (EU) 2018/843, COM(2016) 826 final, Direktiv (EU) 2017/853, Se EU:s handlingsplan mot den olagliga handeln med och användningen av skjutvapen och sprängämnen (COM(2015) 624 final, ). Att störa organiserade kriminella grupper som ägnar sig åt olaglig handel med och distribution och användning av skjutvapen är också en prioriterad fråga inom EU:s policycykel avseende organiserad och grov internationell brottslighet under perioden I april 2018 antog kommissionen en rekommendation om att medlemsstaterna skulle stärka genomförandet av reglerna om export och import av civila skjutvapen, i synnerhet genom att genomföra systematiska bakgrundskontroller av alla personer som ansöker om exporttillstånd (C(2018) 2197 final). Rådets förordning (EU) 2017/1939,

12 nationella domstolar och ställa förövarna inför rätta, har den mycket goda förutsättningar att avsevärt förbättra de pågående insatserna för att bekämpa terrorbrott i Europeiska unionen. Som en uppföljning till 2017 års tal om tillståndet i unionen lade kommissionen den 12 september 2018 fram ett initiativ till att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens behörighet till att utreda och lagföra gränsöverskridande terroristbrott, tillsammans med ett utkast till Europeiska rådets beslut om ändring av artikel 86 i EUF-fördraget med avseende på Europeiska åklagarmyndighetens behörighet 50. Kommissionen uppmanar Europeiska rådet att driva detta initiativ tillsammans med Europaparlamentet och att besluta om utvidgningen av Europeiska åklagarmyndighetens behörighet till terroristbrott som påverkar fler än en medlemsstat. EU har stränga regler mot penningtvätt, men nyligen har det i samband med fall som rör penningtvätt i EU-banker uttryckts oro över att dessa regler inte alltid övervakas och faktiskt verkställs i hela EU. Den 12 september 2018 föreslog kommissionen, i samband med talet om tillståndet i unionen 2018, en stärkt roll för Europeiska bankmyndigheten vad gäller övervakningen av den finansiella sektorn avseende bekämpning av penningtvätt 51. De föreslagna åtgärderna kommer att ytterligare stärka tillsynen av EU:s finansinstitut för att bättre förebygga penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att godkänna förslagen till att stärka Europeiska bankmyndighetens roll och anta de relevanta lagstiftningsåtgärderna så fort som möjligt, senast i början av Elektroniska bevis är viktiga i de allra flesta brottsutredningar. Allt oftare måste rättsliga myndigheter göra en begäran till en annan jurisdiktion för att erhålla sådana elektroniska bevis från tjänsteleverantörer. Det är av yttersta vikt att göra det enklare och snabbare att erhålla dessa bevis, även över gränserna, för att man effektivt ska kunna utreda och lagföra brott, däribland terrorbrott och it-brottslighet. Det finns därför ett verkligt behov för medlagstiftarna att anta kommissionens förslag från april 2018 om att förbättra gränsöverskridande insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden 52. I rådet, diskussioner pågår. Det kommande rådsmötet (rättsliga och inrikes frågor) den oktober 2018 är ett viktigt tillfälle för ministrarna att diskutera de viktigaste aspekterna av förslagen, i synnerhet omfattningen av initiativet samt dess processuella aspekter och nödvändiga skyddsåtgärder, i syfte att enas om rådets ståndpunkt senast i december Med tanke på hur viktiga elektroniska bevis är vid utredning av nästan alla typer av brottslighet, uppmanar kommissionen Europaparlamentet och rådet att arbeta med detta prioriterade lagstiftningsinitiativ som ett brådskande ärende, anta sina förhandlingsmandat senast i slutet av 2018 och inleda trepartsdiskussioner utan dröjsmål. Detta skulle göra det möjligt att nå resultat i fråga om denna lagstiftningsakt före valet till Europaparlamentet 2019, som alla tre institutionerna kom överens om i den gemensamma förklaringen. Kommissionen fortsätter att noga följa utvecklingen i fråga om elektroniska bevis i tredjeländer, däribland Förenta staternas rättsakt om laglig användning av utländska uppgifter (Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act, eller CLOUD Act). Detta kommer att diskuteras på politisk nivå vid EU:s och Förenta staternas ministermöte kring rättsliga och inrikes frågor i Washington den 8 9 november Kommissionen följer också noga utvecklingen i förhandlingarna om ett andra tilläggsprotokoll till Europarådets COM(2018) 641 final, COM(2018) 645 final, COM(2018) 225 final, , och COM(2018) 226 final,

13 Budapestkonvention om it-brottslighet om åtkomst till elektroniska bevis. Kommissionens förslag om elektroniska bevis utgör en stabil grund för en samordnad och enhetlig strategi både inom EU och för EU:s arbete på internationell nivå. Kommissionen har för avsikt att snarast möjligt lägga fram ett förslag om att anta två rekommendationer till förhandlingsdirektiv om de internationella aspekterna av förslagen om elektroniska bevis, såsom efterlystes av rådet (rättsliga och inrikes frågor) i juni 2018, dvs. andra tilläggsprotokollet till Budapestkonventionen om it-brottslighet och en överenskommelse mellan EU och Förenta staterna om gränsöverskridande åtkomst till elektroniska bevis. Tidpunkten för antagandet av de två rekommendationerna, vilket skulle infalla samtidigt, är beroende av vilka framsteg som görs i diskussionerna om förslagen om elektroniska bevis och av att tillräcklig klarhet uppnås i fråga om parametrarna och skyddsåtgärderna i EU:s framtida interna arrangemang samt om de skyddsåtgärder som behövs i tredje partnerländers rättssystem. Med tanke på hur viktig finansiell information är för utredningar lade kommissionen i april 2018 fram ett lagstiftningsförslag för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra allvarliga brott 53. Detta prioriterade lagstiftningsinitiativ syftar till att ge utsedda brottsbekämpande myndigheter och kontor för återvinning av tillgångar direkt åtkomst till uppgifter om bankkonton i nationella centrala bankkontoregister, och att stärka samarbetet mellan nationella finansunderrättelseenheter och brottsbekämpande myndigheter. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att hantera detta prioriterade lagstiftningsinitiativ som ett brådskande ärende, med tanke på överenskommelsen mellan alla tre institutionerna i den gemensamma förklaringen om lagstiftningsprioriteringar, för att se till att resultat nås i fråga om denna rättsakt före valet till Europaparlamentet Detta kräver att båda medlagstiftarna antar sina förhandlingsmandat som brådskande ärenden och inleder trepartsdiskussioner utan dröjsmål. Terrorister har utnyttjat hemmagjorda sprängämnen i många attacker i EU, och ett ännu större antal misslyckade och avvärjda attacker har inbegripit försök att använda sådana. För att i så stor utsträckning som möjligt begränsa terroristernas åtkomst till farliga sprängämnesprekursorer som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen, lade kommissionen i april 2018 fram ett lagstiftningsförslag om att skärpa restriktionerna för saluföring och användning av sprängämnesprekursorer 54. Utgående från kommissionens rekommendation 55 från oktober 2017 syftar detta initiativ till att täppa till säkerhetsluckor med ett antal åtgärder, såsom förbud mot ytterligare kemikalier som kan användas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen, obligatoriska kontroller av kriminalregistret för personer som ansöker om tillstånd för inköp av begränsade ämnen samt förtydligande av att regler som gäller ekonomiska aktörer också gäller för företag som bedriver verksamhet på nätet. För att nå dessa mål är det viktigt att medlagstiftarna antar sina förhandlingsmandat innan årets slut och inleder trepartsdiskussioner senast i början av 2019, eftersom detta är det enda sättet för medlagstiftarna att kunna nå en överenskommelse om denna akt under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. För att göra det svårare för terrorister och andra brottslingar att missbruka eller förfalska handlingar som används för att resa in i och förflytta sig inom EU och samtidigt göra det COM(2018) 213 final, COM(2018) 209 final, C(2017) 6950 final,

14 lättare för EU-medborgarna att utnyttja sin rätt till fri rörlighet, lade kommissionen i april 2018 fram ett lagstiftningsförslag om att förbättra säkerhetsdetaljerna i nationella id-kort och uppehållshandlingar 56. I förslaget fastställs lägsta standarder för dokumentsäkerhet för nationella id-kort, i synnerhet krav på att ett biometriskt foto och fingeravtryck ska lagras i ett chip på id-kortet. I förslaget beskrivs också vilka uppgifter som minst ska anges på uppehållshandlingar som utfärdas till EU-medborgare som bor i en annan medlemsstat, och formatet för uppehållskort för familjemedlemmar från tredjeland harmoniseras fullständigt. Båda medlagstiftarna förväntas få sina förhandlingsmandat senast i november 2018, vilket bör utgöra en grund för snabbt framåtskridande och antagande av akten under Europaparlamentets innevarande mandatperiod. För att minimera terroristernas handlingsutrymme, uppmanar kommissionen Europeiska rådet att göra följande: Initiativ från talet om tillståndet i unionen 2018: Göra framsteg med initiativet om att utvidga Europeiska åklagarmyndighetens behörighet. Kommissionen uppmanar också Europaparlamentet och rådet att göra följande: Initiativ från talet om tillståndet i unionen 2018: Godkänna de åtgärder som syftar till att stärka Europeiska bankmyndighetens tillsynsroll för att bekämpa penningtvätt i finanssektorn, och anta relevant lagstiftning så snart som möjligt, senast i början av Prioriteringar från den gemensamma förklaringen: Som ett brådskande ärende anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslagen om elektroniska bevis och inleda trepartsdiskussioner utan dröjsmål. Som ett brådskande ärende anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslaget om att underlätta användningen av finansiell information och inleda trepartsdiskussioner utan dröjsmål. Övrigt: Anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslaget om att skärpa restriktionerna av saluföring och användning av sprängämnesprekursorer senast i slutet av Anta sina förhandlingsmandat om lagstiftningsförslaget om att förbättra säkerhetsdetaljerna i nationella id-kort och uppehållshandlingar senast i november III. GENOMFÖRANDE AV ANDRA PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN 1. Genomförande av överenskomna åtgärder inom säkerhetsunionen Åtgärder som vidtas av EU inom ramen för säkerhetsunionen kan endast ge största möjliga nytta och maximala stöd till de nationella myndigheter som arbetar på fältet om samtliga 56 COM(2018) 212 final,

15 medlemsstater genomför unionsinstrumenten fullt ut. För att uppnå detta stöder kommissionen medlemsstaternas fullständiga genomförande och tillämpning av de åtgärder som överenskommits inom ramen för säkerhetsunionen, bland annat genom att underlätta utbyte av bästa praxis och tillhandahålla finansiering 57. Men kommissionen tvekar inte att i nödvändiga fall vidta alla åtgärder som står till dess förfogande för att genomdriva EU-rätten. Detta inkluderar även att i tillämpliga fall inleda överträdelseförfaranden, vilket har gjorts i följande fall av utebliven underrättelse. Tidsfristen för genomförandet av EU-direktivet om passageraruppgifter 58 löpte ut den 25 maj 2018, och den 19 juli inledde kommissionen överträdelseförfaranden mot 14 medlemsstater för att de inte anmält antagande av nationell lagstiftning som fullständigt införlivar direktivet 59 ett viktigt verktyg i kampen mot terrorism och allvarlig brottslighet. Parallellt med detta fortsätter kommissionen att stödja samtliga medlemsstater i deras arbete med att slutföra utvecklingen av sina system för passageraruppgifter, bland annat genom att underlätta utbytet av information och bästa praxis. I 2018 års arbetsprogram för fonden för inre säkerhet 60 planeras satsningar på ytterligare 1,5 miljoner euro för sammankoppling av nationella enheter för passagerarinformation. Tidsfristen för införlivande av dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning 61 i nationell lagstiftning löpte ut den 6 maj Den 19 juli inledde kommissionen därför överträdelseförfaranden mot 19 medlemsstater som inte har anmält antagande av nationell lagstiftning som fullständigt införlivar direktivet 62. Tidsfristen för införlivande av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem (it-säkerhetsdirektivet) 63 i nationell lagstiftning löpte ut den 9 maj Den 19 juli inledde kommissionen därför överträdelseförfaranden mot 17 medlemsstater som inte har anmält antagande av nationell lagstiftning som fullständigt införlivar direktivet 64. Tidsfristen för identifiering av aktörer som ska omfattas av kraven i direktivet, s.k. leverantörer av samhällsviktiga tjänster, löper ut den 9 november Som en del av den sektorsspecifika strategin för cybersäkerhet utarbetar kommissionen riktlinjer för att fastställa Till exempel har kommissionen stött medlemsstaterna genom hela processen för införlivande av direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem (se nedan) på grundval av meddelandet från september 2017 om maximalt utnyttjande av it-säkerhetsdirektivet (COM (2017) 476 final, ). Därtill offentliggjorde kommissionen i november 2016 en plan för genomförandet av EU-direktivet om passageraruppgifter (se nedan) för att stödja medlemsstaterna i denna process (SWD(2016) 426 final, ). Direktiv (EU) 2016/681, Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Slovenien och Finland. Kommissionen har mottagit svar från medlemsstater, även anmälningar av berörd lagstiftning, och dessa håller som bäst på att analyseras (se även fotnot 69). C(2018) 6336, Direktiv (EU) 2016/680, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Frankrike, Grekland, Spanien, Kroatien, Cypern, Lettland, Litauen, Luxemburg, Ungern, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien och Finland. Kommissionen har mottagit svar från medlemsstater, även anmälningar av berörd lagstiftning, och dessa håller som bäst på att analyseras (se även fotnot 70). Direktiv (EU) 2016/1148, Österrike, Bulgarien, Belgien, Kroatien, Danmark, Frankrike, Grekland, Ungern, Irland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien och Spanien. Kommissionen har mottagit svar från medlemsstater, även anmälningar av berörd lagstiftning, och dessa håller som bäst på att analyseras (se även fotnot 71). 14

16 cybersäkerhetskrav på energisektorn. En högnivåkonferens, som ordnas gemensamt av det österrikiska ordförandeskapet och kommissionen, kommer att äga rum den 11 oktober i Bryssel. Tidsfristen för införlivande av direktivet om bekämpande av terrorism 65 löpte ut den 8 september 2018, medan tidsfristen för införlivande av direktivet om kontroll av förvärv och innehav av vapen 66 löpte ut den 14 september Kommissionen håller på att bedöma de anmälningar som inkommit från medlemsstaterna och kommer att använda sina befogenheter i egenskap av fördragens väktare för att inleda överträdelseförfaranden om och när så blir nödvändigt för att säkerställa ett fullständigt genomförande av dessa instrument. Kommissionen bedömer också införlivandet av det fjärde penningtvättsdirektivet 67 och arbetar för att se till att bestämmelserna tillämpas i praktiken. Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot 20 medlemsstater som inte har anmält antagande av nationell lagstiftning som införlivar direktivet 68. Den kommer att fortsätta att använda sina befogenheter när det krävs för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv. Kommissionen uppmanar alla medlemsstater att till fullo genomföra och tillämpa alla EUåtgärder och instrument som överenskommits inom ramen för säkerhetsunionen. Eftersom tidsfristen för införlivande har löpt ut uppmanar kommissionen medlemsstaterna att som ett brådskande ärende vidta nödvändiga åtgärder för att fullt ut införliva följande direktiv i nationell lagstiftning och meddela detta till kommissionen: EU-direktivet om passageraruppgifter åtta medlemsstater måste ännu anmäla införlivande i den nationella lagstiftningen och två medlemsstater måste komplettera anmälan av införlivande 69. Dataskyddsdirektivet för brottsbekämpning elva medlemsstater måste ännu meddela införlivande i den nationella lagstiftningen och två medlemsstater måste komplettera anmälan av införlivande 70. Direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem åtta medlemsstater måste ännu meddela införlivande i den nationella lagstiftningen och tre medlemsstater måste komplettera anmälan av införlivande 71. Direktivet om bekämpande av terrorism nio medlemsstater måste ännu meddela införlivande i den nationella lagstiftningen och tio medlemsstater måste komplettera anmälan av införlivande Direktiv (EU) 2017/541, Direktiv (EU) 2017/853, Direktiv (EU) 2015/849, Österrike, Belgien, Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Spanien, Frankrike, Finland, Kroatien, Irland, Litauen, Lettland, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien och Slovakien. Cypern, Grekland, Spanien, Finland, Nederländerna, Portugal, Rumänien och Slovenien har ännu inte meddelat införlivande. Tjeckien och Estland har meddelat delvis införlivande och ska ännu komplettera anmälan av införlivande. Bulgarien, Cypern, Estland, Grekland, Finland, Spanien, Lettland, Nederländerna, Polen, Rumänien och Slovenien har ännu inte meddelat införlivande. Tjeckien och Portugal har meddelat delvis införlivande och ska ännu komplettera anmälan av införlivande. Österrike, Bulgarien, Belgien, Grekland, Lettland, Luxemburg, Nederländerna och Rumänien har ännu inte meddelat införlivande. Polen, Litauen och Ungern har meddelat delvis införlivande och ska ännu komplettera anmälan av införlivande. Bulgarien, Tyskland, Grekland, Italien, Cypern, Luxemburg, Malta, Rumänien och Finland har ännu inte meddelat införlivande. Österrike, Belgien, Kroatien, Tjeckien, Estland, Frankrike, Litauen, Portugal, 15