Stål och Metall Arbetsgivareförbundet

Stål och Metall Arbetsgivareförbundet (Stål och Metall) och Industrifacket Metall (IF Metall) Parterna enades om att de för avtalsåren 2010 och 2011 gällande avtalen ska gälla som kollektivavtal fr o m den 1 februari 2012 t o m den 31 mars 2013 med nedanstående ändringar och tillägg. 1 Överenskommelsens giltighetstid Överenskommelsen omfattar avtalsåret 2012 varmed avses perioden 1 februari 2012 31 mars 2013 Tidsplan och procedur m m för omförhandling framgår av Industriavtalet. 2 Fredsplikt Fredsplikt gäller under avtalsperioden. 3 Överenskommelsens omfattning - Löneavtal enligt med Bilaga A - Allmänna anställningsvillkor enligt Bilaga B och B:1 - Anteckningar till förhandlingsprotokollet i enlighet med Bilaga C - Partsgemensam målbild avseende lönebildning, kompetensutveckling och arbetsorganisation Bilaga D - Överenskommelse om ändring i Utvecklingsavtalet Bilaga E - Direktiv till industriövergripande arbetsgrupper (Rehabilitering och arbetsmiljö och Kartläggning av utbud av utbildningar relevanta för anställda inom industrin) Bilaga F:1-2 Stockholm den 12 december 2011 Stål och Metall Arbetsgivareförbundet Industrifacket Metall

2 BILAGA A LÖNEAVTAL FÖR AVTALSÅRET 2012 1 Löneavtalets syfte och förutsättningar Parterna är överens om att Industriavtalet syftar till att ge industrins parter förutsättningar att utan stridsåtgärder genomföra konstruktiva avtalsförhandlingar med balanserade resultat. Genom Industriavtalet tar parterna ett gemensamt ansvar för lönebildningen på sin del av arbetsmarknaden. De centrala parterna ansvarar därmed också för att ge de lokala parterna de nödvändiga förutsättningarna för att kunna leva upp till Industriavtalets krav. Parterna är sålunda ense om att de lokala förhandlingarna i varje företag ska föras i enlighet med Industriavtalets och detta avtals syfte. De lokala parterna ska därvid vinnlägga sig om att - genom en omsorgsfull fördelning av lönepotten i enlighet med löneprinciperna - uppnå en god kvalitet i lönebildningen på det enskilda företaget. På så vis ökar förutsättningarna för en långsiktigt hållbar lönebildning till gagn för företaget och de anställda. 2 Grundläggande principer för lönebildning och lönesättning i företagen Parternas gemensamma uppfattning är att lönebildningen i företagen ska främja företagens produktivitetsutveckling, lönsamhet och konkurrenskraft. Lönebildningen och lönesättningen ska utgöra en del av en produktivitets- och intäktsskapande process. Lönesättning och lokala lönesystem bör därför utvecklas så att de stimulerar till ökade arbetsinsatser och kompetensutveckling och därmed bli en drivkraft för företaget och arbetarna. Grunderna för lönesättning av den enskilde arbetaren framgår av Stål och Metallavtalets 6 mom 1. Lönesättningen bör vara sakligt väl motiverad så att den enskilde arbetaren vet på vilka grunder lönen satts och vad arbetaren kan göra för att höja sin lön. Samma principer för lönesättning ska gälla för kvinnor och män liksom för yngre och äldre arbetare och oavsett etnisk tillhörighet. 3 Avtalets tillämpning Löneavtalets syfte och förutsättningar och de grundläggande principerna för lönebildning och lönesättning i företagen (punkt 1 och 2 ovan) förutsätter att de lokala parterna gör en gemensam genomgång av avtalets intentioner och tillämpning i företaget. Parterna ska snarast upprätta en tidsplan för förhandlingarna. Med sin kännedom om företagets och de enskilda arbetarnas förhållanden ska de genom ömsesidigt hänsynstagande medverka till en god kvalitet i företagets lönebildning.

3 4 Företagsvis lönepott 4.1 Löneavtalet bygger på förutsättningen att det ska tillämpas enbart i enlighet med sitt uttryckliga innehåll. Beräkning av den företagsvisa lönepotten. För avtalsåret beräknas och fördelas en företagsvis lönepott i enlighet med följande bestämmelser. 4.2 I varje företag beräknas en lönepott genom att a) för timavlönade ett örestal respektive b) för månadsavlönade ett krontal (heltid) multipliceras med antalet vuxna arbetare i företaget 2012 - Örestalet är 395 öre och krontalet är 689 kr Anmärkningar 1 Vid beräkning av potten för månadsavlönade skall, för deltidsanställda, krontalet nedräknas i proportion till sysselsättningsgraden. 2 Innan potten fördelas ska den minskas med det belopp som motsvarar genomslaget av höjda garantilöner. Fördelning av den företagsvisa lönepotten 4.3 Lönepotten fördelas i lokala förhandlingar i enlighet med avtalets principer med giltighet fr o m 2012-02-01 såvida inte annat lokalt överenskommes. Tillämpas i företaget ett mellan de lokala parterna i kollektivavtal överenskommet lönesystem, ska lönepotten användas inom ramen för lönesystemet. Exempel på åtgärder med lönepotten är att införa nya komponenter i systemet eller att förändra värdet på befintliga komponenter i systemet. Kostnaden för sådana åtgärder avräknas från lönepotten och minskar denna. Samma gäller också om parterna överenskommer om ett nytt lönesystem i samband med fördelningen av potten. Anmärkningar 1 För att lönepotten ska kunna användas inom ramen för gällande lönesystem, kan överenskommelse träffas om att fördela den vid flera tillfällen under avtalsåret. 2 Lönehöjning för arbetare som erhåller annat arbete med högre grundlön ska ej avräknas från lönepotten. 3 I samband med förhandling om fördelning av den företagsvisa lönepotten bör en genomgång av lönesystem och lönesättning i enlighet med punkt 2 Grundläggande principer för lönebildning och lönesättning i företagen göras.

4 5 Förhandlingsordning 5.1 Förhandlingar om fördelning av företagsvis lönepott ska följa en mellan de lokala parterna uppgjord tidsplan. 5.2 Om de lokala parterna ej enas om annat, ska förhandlingarna om fördelning av den företagsvisa lönepotten vara avslutade 2012-04-30, såvitt inte part dessförinnan frånträtt förhandlingen. 5.3 Kan de lokala parterna ej enas i förhandlingar om fördelning av företagsvis lönepott, äger part rätt att föra frågan till central förhandling. Sådan förhandlingsframställan ska vara motparten tillhanda senast 14 dagar efter att den lokala förhandlingen avslutats. Protokollsanteckningar till löneavtal 2012 1 Ökningen av garantilönerna i avtalet får i och för sig icke inverka på utgående löner i annan mån än att reglering i samband härmed ska göras rörande de under 6 mom 2 angivna individuella minimitimlönerna. 2 Har arbetare slutat sin anställning och har fordran på grund av ovannämnda bestämmelser ska han senast 30 dagar efter den lokala lönerevisionens avslutande hos arbetsgivaren anmäla sin fordran med angivande av sin postadress. Försummas detta har arbetaren förlorat sin rätt i berörda hänseende och beloppet överlämnas till för arbetarna vid företaget avsedd sjukkassa eller användes för annat liknande ändamål. 3 Retroaktiva belopp ska utbetalas så snart kan ske. 4 Parternas avsikt med löneavtalet är att begränsa löneutvecklingstakten i enlighet med intentionerna med Industriavtalet och parternas egna analyser och bedömningar. Parterna har därför genom avtalets konstruktion velat understycka vikten av att hålla avtalets nivåer. Avsikten har emellertid inte varit att förhindra lönehöjningar till följd av ökat ansvar, ökade krav och befogenheter i arbetet, befordran eller annan övergång till mer kvalificerade uppgifter, vare sig förändringarna beror på byte till nya arbetsuppgifter eller genomgripande förändringar av arbetsorganisationen.

5 BILAGA B ÄNDRINGAR I DE ALLMÄNNA BESTÄMMELSERNA AVSEENDE AVTALSÅRET 2012 1 Avtalets omfattning, giltighetstid m m Mom 2 - Giltighetstid Momentet får ny lydelse Detta avtal gäller t o m den 31 mars 2013. 6 Lön Mom 8 - Lönegrupper garantilön Nya garantilöner i enlighet med Bilaga B:1. 7 Ersättning för arbete på övertid, obekväm tid samt ersättning för ledighet vid veckovila Rubriken får ny lydelse enligt följande: Ersättning för arbete på övertid, omställningsersättning, obekväm tid, ersättning för veckovila samt övergång till sommartid/normaltid Mom 1 - Övertidsersättning Ny ersättning enligt Bilaga B:1. Mom 2 Omställningsersättning Stycke 2 får ny lydelse enligt följande: För arbetad tid, som avses i tilläggsregeln i 7 mom 1, betalas under sjudygnsperiod omställningsersättning med 100 kr per skift som fullgörs i det nya schemat. Stycke 3 5 stryks. Mom 3 Regler vid deltidsarbete Stycke 1 får ny lydelse enligt följande: Förlängs eller förskjuts deltidsarbete utanför det för deltidsarbetet gällande ordinarie arbetstidsschema tillämpas bestämmelserna i mom. 1 respektive mom. 2. Dessa bestämmelser tillämpas utan beaktande av arbetstidsschemat för motsvarande heltidsarbete. Omställningsersättning enligt mom. 2 utges i proportion till sysselsättningsgrad. Stycke 4 stryks.

6 Mom 4 - Arbete på obekväm tid Ny ersättning enligt Bilaga B:1 9 Semester Mom 2 Semesterlön Ny ersättning enligt Bilaga B:1

7 BILAGA B:1 6 Lön Mom 8 - Lönegrupper - garantilön För månadsavlönade: 1/2-2012 kr Grupp T: Teknikergruppen 20 058 Grupp 1: Grupp 2: Grupp 3: Vuxna yrkesskickliga arbetare, vilka arbetat minst 6 år i yrket 18 991 Vuxna yrkeskunniga arbetare, vilka arbetat minst 3 år i yrket 17 787 Övriga vuxna arbetare, vilka fyllt 18 år 16 766 Grupp 4: Arbetare, vilka fyllt 17 år 15 158 Grupp 5: Arbetare, vilka fyllt 16 år 13 552 För timavlönade Mom 8 Lönegrupper garantilön Garantilönen är inom respektive lönegrupp följande: 1/2-2012 öre/tim Lönegrupp T: Teknikergruppen 11 528 Lönegrupp 1: Vuxna yrkesskickliga arbetare, vilka arbetat minst 6 år i yrket 10 914 Lönegrupp 2: Vuxna yrkeskunniga arbetare, vilka arbetat minst 3 år i yrket 10 222 Lönegrupp 3: Övriga vuxna arbetare, vilka fyllt 18 år 9636

8 1/2-2012 öre/tim Lönegrupp 4: Arbetare, vilka fyllt 17 år 8711 Lönegrupp 5: Arbetare, vilka fyllt 16 år 7789 7 Ersättning för arbete på övertid, omställningsersättning, obekväm tid, ersättning vid ledighet för veckovila samt övergång till sommartid/normaltid Mom 1 Övertidsersättning 1/2-2012 öre/tim Övertidsersättningen höjs till 4315 Mom 2 - Omställningsersättning Ny regel, se bilaga B Mom 4 - Arbete på obekväm tid Tilläggen höjs till Punkt 1 1/2-2012 öre/tim Mellan kl 17 och 22 2369 Mellan 22 och 06 3450 Punkt 2 Fredag 22 till lördag 22 6642 Från kl 22 dagen före till kl 22 söndagar, trettondagen.. till kl 06 på långfredagen 9316 Dag före nyårsafton kl 22 nyårsdagen kl 22, dagen före julafton kl 22 annandag jul kl 22 15 505

9 9 Semester Mom 3 Lägsta semesterlön Nya belopp enligt följande: 1133 kr för vuxna arbetare 850 kr för minderåriga

10 BILAGA C ANTECKNINGAR TILL FÖRHANDLINGSPROTOKOLLET 1 Garantilön Parterna är överens om att garantilönerna i grupp 3 långsiktigt ska uppgå till 65 % av de genomsnittliga förtjänstläget i branschen. Detta hanteras på så sätt att en avstämning sker vid varje riksavtalsförhandlingstillfälle. Garantilönen höjs då med samma krontal som i riksavtalets potter och vid samma tidpunkter som det nya riksavtalet. Dessutom görs en uppföljning av utgående avtalsperiods löneutveckling i branschen. Därefter görs nödvändig justering av garantilönen i syfte att nå ovan nämnda målsättning. 2 Följsamhet avseende ob-tillägg Parterna är överens om att tillämpa följande hanteringsmetod för höjningar av obtilläggen i syfte att uppnå följsamhet i enlighet med överenskommelse träffad i riksavtalsförhandlingarna 2004. En avstämning sker vid varje riksavtalsförhandlingstillfälle, varvid en uppföljning av utgående avtalsperiods löneutveckling i branschen görs. I den mån den faktiska löneutvecklingen skiljer sig från vad som anges i det utgående riksavtalet, görs en justering av ob-tilläggen i motsvarande mån. Därefter höjs ob-tilläggen med samma procenttal och vid samma tidpunkter som det nya riksavtalet. 3 Tillfälligt arbete över avtalsgränser Den samlade kompetensen hos de anställda är viktig för företagens konkurrenskraft. Det är positivt att anställda innehar kompetens även för arbetsuppgifter utanför det avtalsområde denne är anställd inom. På grund av detta förekommer att anställda tillfälligtvis utför arbetsuppgifter utanför deras huvudsakliga avtalsområde. 4 Livsarbetstid Med anledning av IF Metall yrkande på villkorsförändringar i Livsarbetstidspremien konstaterar parterna att fråga om månadsinbetalning och premiebefrielse vid sjukdom och föräldraledighet behandlas i pågående förhandlingar om avtalsförsäkringar mellan Svenskt Näringsliv och LO. Parterna är överens om att beakta resultatet av dessa förhandlingar avseende nämnda frågor. 5 Delpension Parterna har överenskommit att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden gemensamt ska se över riktlinjerna för delpension (DP). 6 Övertid och omställningsersättning Parterna har överenskommit att tillsätta en arbetsgrupp som under avtalsperioden ska se över reglerna för registrering av övertid och mertid. Arbetsgruppen ska dessutom genomlysa hur den tvåmånadersregel avseende övertidsbegränsning som infördes genom 2010 år avtalsförhandling, tillämpas i företagen. Vidare ska arbetsgruppen följa de förändrade reglerna om omställningsersättnings tillämpning.

11 7 Avtalsförsäkringar Mot bakgrund av IF Metalls yrkande på förändringar i avtalsförsäkringarna noteras att dessa frågor behandlas mellan Svenskt Näringsliv och LO. I dessa förhandlingar diskuteras bl a förändringar i TFA avseende ersättning under de första 14 dagarna efter arbetsplatsolycksfall. Parterna är överens om att utrangera det centrala avtalets regel ( 13 mom 5 a) om arbetsplatsolycksfall efter eventuella förändringar i TFA:n. 8 Ändrat beräkningsunderlag LP Parterna är överens om att ändra LP-överenskommelsen på så sätt att premieunderlaget ska motsvaras av underlaget i reglerna i Avtalspensionen SAF/LO. Parterna har kostnadsberäknat denna ändring till 0,26 %, vilket har avräknats från löneutrymmet i det centrala löneavtalet. För det fall lokala överenskommelser redan träffats om att helt eller delvis tillämpa detta eller motsvarande beräkningsunderlag, ska hänsyn i den lokala lönerevisionsförhandlingen tas till att företaget till följd av det ny centrala beräkningsunderlaget inte vidkänns någon kostnadsökning. 9 UVA Genom överenskommelse i förhandlingsprotokoll daterat den 12 augusti 1983 antog parterna det mellan SAF-LO-PTK den 15 april 1982 träffade Utvecklingsavtalet (UVA), med vissa tillägg och ändringar. En ändring avsåg 16 mom 1 andra stycket i UVA och innebar att central förhandling skulle begäras inom 14 dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Parterna noterar att i samband med årets avtalsförhandlingar särskild överenskommelse har träffats om förändring avseende denna regel på så sätt att tidsfristen ska vara sju dagar. Parterna är överens om att se över formerna för hur begäran av central förhandling kan ske. 10 Gemensam målbild Mot bakgrund av den Partsgemensamma målbilden avseende lönebildning, kompetensutveckling och arbetsorganisation, är parterna överens om att under avtalsperioden i en arbetsgrupp driva dessa frågor, i syfte att stötta arbetet med frågorna på lokal nivå. 11 Av Stål och Metall ensidigt införd anteckning till förhandlingsprotokollet I enlighet med 2 i 2007-04-16 upprättat förhandlingsprotokoll angående införande av Pensionsöverenskommelse Avtalspension SAF-LO ska avräkning ske för företagens kostnader för införandet Avtalspensionen. Kostnadsökning för Stål och Metalls medlemsföretag till följd av införandet uppgått till 1,73 %, avräkning har hitintills endast skett med 0,6 %. Följaktligen återstår 1,13 % att avräkna. 12 Arbetsgrupp Rehabilitering och arbetsmiljö Arbetsgruppen ska rapportera sitt arbete till Förhandlingsrådet. 13 Korttidsarbete Parterna är överens om att fortsätta det arbete som bedrivits för att utarbeta ett förslag om korttidsarbete som kan vinna gehör hos regering och riksdag och således leda till den lagstiftning och andra författningsändringar som krävs. Arbetet är

12 långt framskridet och parterna har kontakter med regeringskansliet. Ambitionen är att parternas egna arbete ska vara slutfört före februari månads utgång 2012. Som en följd av förslaget om korttidsarbete ska parterna även bedriva arbete med kartläggning av utbud av utbildningar enligt bilaga F:2.

13 BILAGA D Partsgemensam målbild avseende lönebildning, kompetensutveckling och arbetsorganisation Lönesystem för utveckling i arbete och lön skapar förbättrad konkurrenskraft För att utveckla och bibehålla stål- och metallföretagens internationella konkurrenskraft krävs en ständig utveckling av företagens förmåga att snabbt kunna möta förändringskrav, genom bl a framförhållning och flexibilitet hos såväl företag som anställd. Det är vidare nödvändigt att företagen framstår som attraktiva arbetsgivare för framtidens arbetskraft. Lönebildningen, arbetsorganisationen och kompetensutvecklingen vid företagen är i detta sammanhang tre viktiga, sammanhängande faktorer att utveckla. Lönebildningen ska vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stimulerar de anställda till och skapar förutsättningar för utveckling i arbetet, goda insatser, engagemang och resultat. Härigenom kan lönebildningen bidra till ökad produktivitet, effektivitet och lönsamhet. Därför behövs det lokala lönesystem som stimulerar både till individuell utveckling och utveckling av företagets verksamhet. Utgångspunkten är att utveckling i arbetet ger utveckling i lön, så att högre skicklighet, prestation, ansvarstagande samt krav på ansvar och kompetens ger högre lön än där lägre krav ställs. En alltför sammanpressad lönestruktur kan motverka detta syfte. Skillnader i lön kan bidra positivt till löneutveckling och produktivitet. Det är viktigt att varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad de kan göra för att påverka lönen. En bra arbetsorganisation tillgodoser företagets behov av framförhållning, förmåga till snabba omställningar och ökat kapacitetsutnyttjande och därmed högre produktivitet. En bra arbetsorganisation motverkar dessutom förslitningsskador, utslagning från arbetslivet samt bidrar till trivsel och variation i arbetet. Det är en gemensam uppgift för företaget och den lokala fackliga organisationen att skapa former för ett aktivt utvecklingsarbete, åtgärder och insatser i syfte att utveckla individer, arbetsorganisation och produktivitet utifrån förutsättningar och behov som finns på den egna arbetsplatsen, vilket ska avspeglas i det lokala lönesystemet. Det är företagens ansvar att genomföra utvecklingsinsatser av personal, organisation och teknik. Ett viktigt inslag är lärande i arbetet och arbetsrotation. Andra viktiga utbildningsinsatser kan gälla handledd utbildning i företaget, utbildning eller kurser. Tidsåtgången kan variera beroende på de anställdas förutsättningar och företagets behov. Ett kontinuerligt förändringsarbete förutsätter att såväl företagets som de anställdas utvecklingsbehov identifieras. Härvid har cheferna en viktig uppgift att översätta företagets behov till den egna arbetsgruppen och dess medlemmar. Detta kan ske genom t ex regelbundet återkommande utvecklingssamtal. Det åvilar också den enskilde anställde att ta initiativ och känna engagemang

14 och ansvar för sin kompetensutveckling, samt att tillämpa den kunskap han/hon besitter. De anställdas idéer utifrån sina perspektiv om sina egna och företagets utvecklingsbehov ska beaktas. Det kan vara fråga om att utveckla kunskaper och förmåga som på sikt kan gynna både den enskilde och företaget.

15 Bilaga E Överenskommelse mellan Stål och Metall Arbetsgivareförbundet och Industrifacket Metall, Ledarna, Sveriges Ingenjörer och Unionen angående ändring i det mellan parterna gällande Utvecklingsavtalet (UVA) Genom överenskommelse i förhandlingsprotokoll daterat den 12 augusti 1983 antog parterna det mellan SAF-LO-PTK den 15 april 1982 träffade Utvecklingsavtalet (UVA), med vissa tillägg och ändringar. En ändring avsåg 16 mom 1 andra stycket i UVA som fick följande lydelse: Önskar arbetstagarparten enligt 14 MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts, ska förhandling begäras inom 14 dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Om annat ej överenskommes gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingar upptas skyndsamt. Parterna har nu överenskommit om ändring av ovan nämnda regel, med innebörden att central förhandling som där avses ska begäras inom sju dagar istället för som tidigare gällande 14 dagar. Efter ändringen får UVA 16 mom 1 andra stycket sålunda följande lydelse: Önskar arbetstagarparten enligt 14 MBL påkalla central förhandling och att arbetsgivaren ska avvakta med beslut eller åtgärd till dess sådan förhandling genomförts, ska förhandling begäras inom sju dagar från den lokala förhandlingens avslutande. Om annat ej överenskommes gäller att den centrala förhandlingen ska ske under medverkan av förbunden å ömse sidor samt att förhandlingar upptas skyndsamt.

16 Bilaga F:1 DIREKTIV Arbetsgrupp Rehabilitering och arbetsmiljö Bidraget till företagshälsovården Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arbetsgivaren vid behov har tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det statliga bidraget till företagshälsovården enligt förordning 2009:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnå sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möjligt, gemensamt utarbeta ett förslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Målsättningen ska vara att de av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete med rehabilitering och förebyggande insatser. Köp av arbetsmiljö- och hälsotjänster Vidare kommer parterna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljöoch hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Även utbildningar och seminarier kan komma ifråga. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehabiliteringsarbete och rehabiliteringskedjan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala parterna kan arbeta systematiskt med arbetsanpassning och rehabilitering. Om behov bedöms föreligga avser parterna att under avtalsperioden ta fram en sådan vägledning. Stärka arbetsmiljökompetensen Parterna är överens om att verka för att företagen tillsammans med skyddsombuden lättare ska kunna få tag på relevant arbetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arbetsmiljöområdet. Parterna ska med bl.a. det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att få ut relevant arbetsmiljöforskning för praktisk tillämpning.

17 Övrigt Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att på olika sätt försöka bistå företagen och skyddsombuden med relevant arbetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations- och utbildningsprojekt via Prevent samt utvecklings- och forskningsprojekt via AFA Försäkring.

18 Bilaga F:2 DIREKTIV Arbetsgruppen för kartläggning av utbud av utbildningar relevanta för anställda inom industrin Bakgrund Som ett följdarbete i tiden efter den ekonomiska krisen och för att skapa förutsättningar för en effektiv hantering av liknande kriser i framtiden har parterna bedrivit ett utredningsarbete rörande s.k. korttidsarbete, där en arbetsgrupp har studerat system för korttidsarbete i olika länder och lämnat förslag på hur ett sådant system skulle kunna utformas i Sverige. Korttidsarbetsgruppen redovisade sitt arbete i oktober 2011. Som en av flera slutsatser i rapporten anger korttidsarbetsgruppen att ett svenskt system för korttidsarbete bör innehålla någon form av utbildningsinslag. Parterna har dock kunnat konstatera att det under den ekonomiska krisen 2008-2010 för många lokala parter förelåg betydande svårigheter att finna utbildningar som var relevanta för arbetstagarna och företagen. Det var till och med så att de lokala parterna hade svårt att få en överblick över vilka utbildningar som över huvud taget erbjöds. Det finns anledning att anta att dessa svårigheter består alltjämt. Mot angiven bakgrund är parterna överens om att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga utbudet av kortare utbildningar med relevans för industrin och vid behov lämna förslag på utbildningar som borde erbjudas men som i dagsläget inte finns tillgängliga. Uppdrag Syftet med arbetsgruppens arbete ska vara att kartlägga och gå igenom befintligt utbud av kortare utbildningar med relevans för industrin och dess olika branscher göra en bedömning av dessas syfte, funktion, tillgänglighet m.m. Arbetsgruppen ska göra en analys av vilka behov av kortare utbildningar som finns inom industrin och beskriva det väsentligaste innehållet i sådana utbildningar. Det är inte en uppgift för arbetsgruppen att utveckla kursplaner eller på annat sätt ta ansvar för utvecklandet av kursinnehåll i sådana kurser. Syftet ska vara att beskriva det behov av kortare utbildningar som industrin har, särskilt i samband med ekonomiska kriser då korttidsarbete eller andra extraordinära åtgärder måste vidtas för att undvika uppsägningar. Därefter ska arbetsgruppen kartlägga utbudet av relevanta utbildningar och redovisa vilka utbildningsanordnare som bör komma i fråga för de kortare utbildningar som avses.

19 Arbetsgruppen bör under 2012 presentera en slutrapport. När rapporten presenterats har Utvecklingsrådet i uppgift att bedöma hur arbetet fortsättningsvis ska uppdateras och även hur kartläggningen kan göras tillgänglig för de lokala parterna.