Vad kan den medicinska insatsen bidra med i elevhälsan? Christina Stenhammar Charlotte Friberg

Historiska förändringar är av betydelse idag? 1960 Elevvården börjar ta form och ökar i omfattning Skolsköterskorna kände sig till viss del hotad och ville gärna fortsätta det kurativa uppdraget 1990 Besparingar i skolan Skolsköterskan var en uppskattad kompetens. Det drogs ner på kurator och psykolog 1991 Statens skolverk ersatte skolöverstyrelsen

Vad säger lagen? Skollagen 2010:800 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2016) - Lgr 11 Gymnasieförordningen 2010:2039 Gy2011

Eleverna ska nå målen för utbildningen.

Rätt fokus Rätt insatser Kunskap om skolan och vårt uppdrag

Vad säger lagen? SKOLLAGEN 2010:800

Vad gör/kan skolsköterskan. Egenvård Hälsobesök/ Hälsosamtal Öppen mottagning/enkla sjukvårdsinsatser Tillväxt/fysisk utveckling Lärarvikarie Personalvård /vacc. Rastvakt Elevhälsan Sex- och samlevnad/ relationer Kost/sömn/ vila/ aktivitet Vaccination Olycksfall/HLR/ Krisplan Journalhantering Remittera/ hantera/bevaka Stress /arbetsmiljö Dokumentation Alkohol/droger/ rökning/doping Självbild/ Levnadsvanor Hälsovecka massage etc.

Egenvård Hälso- och sjukvården bedömer om skolan kan ge egenvård på ett säkert sätt. För en korrekt bedömning ska det ske i samråd med skolan. Skolan har ett ansvar för att eleverna får hjälp med sin egenvård. Elevhälsans medicinska insats har inte ansvar för att utföra egenvård. Elevhälsan kan dock komma att delta vid planering och samverkan kring elevens egenvård.

Vad säger lagen? SKOLLAGEN 2010:800

Lgr 11 Idrott och hälsa Biologi

Lgr 11 Idrott och hälsa första hjälpen och hjärt- och lungräddning Biologi Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Metoder för att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar och oönskade graviditeter på individnivå, på global nivå och i ett historiskt perspektiv

Gymnasieförordningen Gy2011 Förändringar av ämnesplaner och betygsskalan, behörighetskrav till gymnasiet. Demokrati och mänskliga rättigheter är centralt i reformen.

Vad säger lagen? För eleverna i [ ] ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses.

Mål Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas - Kunskapskraven - Värdegrundsmålen Alla elever har rätt att nå kunskapskraven För en elev [ ] ska det särskilda stödet ges på det sätt och i den omfattning som behövs för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås (3 kap. 10 skollagen)

Stödinsatser Ledning och stimulans Extra anpassningar Särskilt stöd

Särskilt stöd och åtgärdsprogram Regelbundna specialpedagogiska insatser under längre tid Tillgång till elevassistent Placering i särskild undervisningsgrupp Enskild undervisning Anpassad studiegång

Godkända betyg från grundskolan är den överlägset största skyddsfaktorn mot utanförskap och psykisk ohälsa i livet

Skolans värdegrundsarbete är viktigt

En samlad och likvärdig elevhälsa Elevhälsans insatser ska svara mot elevernas behov av insatser. Elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och undanröja hinder för lärande och utveckling. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsan behöver arbetssätt för skapa samverkan mellan de lagstadgade kompetenserna. Elevhälsan behöver samverka med regelbundenhet. Elevhälsan behöver utgå från en hög grad av samverkan mellan elevhälsan och övrig personalgrupp.

En samlad och likvärdig elevhälsa Tvärprofessionell elevhälsa - samtliga kompetenser

För att kunna arbeta förebyggande och främjande krävs att elevhälsan bland annat har kunskap om elevernas resultat på skolan i vilka ämnen det finns flest antal elever som inte uppnår kunskapskraven om det finns skillnader mellan olika elevgruppers resultat om det finns skillnader mellan olika lärares resultat vad enkäter säger om elevers och föräldrars upplevelse närvaro om det finns otrygga platser på skolan etc.

Har elevhälsan kompetens och arbetssätt för, samt vidtar insatser i, det hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbetet, som motsvarar behoven hos eleverna på skolan?

Följande områden granskades av Skolinspektionen Har eleverna tillgång till elevhälsa och alla dess kompetenser? Arbetar elevhälsans kompetenser [ ] hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på ett sätt som stärker elevernas hälsa, och stödjer dem att nå utbildningens mål? Utgår elevhälsans arbete från erhållen kunskap, identifierade faktorer och förhållanden i skolans fysiska, organisatoriska och psykosociala miljö, samt från identifierade behov hos skolans elever? Utvärderas elevhälsans arbete så att resultatet kan ligga till grund för nya insatser och förbättringsarbete som tar sikte på att eleverna ska känna sig trygga och nå utbildningens mål?

Svar som gett kritik i frågan - tillgång till.. Vid de tre tillfällen som skolan haft elevhälsoteammöten har endast skolsköterskan och specialpedagogen deltagit tillsammans med rektorn. Skolan har organiserat sin verksamhet på ett sätt som gör att de kompetenser som ingår i elevhälsan har sina arbetstider på skolan vid olika tidpunkter, vilket försvårar ett kontinuerligt samarbete. Lärarna bedömer att omfattningen av kuratorns tjänst inte är dimensionerad efter de behov som finns vid skolan. Mentorsuppdraget innefattar rätt mycket, man vill ta mycket ansvar och jag själv är dålig på att lasta av, på till exempel kurator. Om det hade funnits en kurator som hade mer tid och var här längre tid så skulle jag lämnat över till kuratorn. På det första besökstillfället framförde delar av elevhälsan att de inte uppfattar sig som en samlad resurs eftersom det saknas schemalagd tid då hela elevhälsan kunde mötas och för att de hade sina arbetsrum långt ifrån varandra. Rektorn förstår att många elever inte känner till begreppet elevhälsa eftersom skolpersonalen själva inte använder det begreppet så ofta. Däremot uppger rektorn att hon inte vet hur elevhälsouppdrag når ut till eleverna och varför så många elever vid skolan inte fått information om att det finns elevhälsa vid skolan. Rektorn tror dock att såväl kuratorn, skolsköterskan som specialpedagogen brukar presentera sig för eleverna.

Har eleverna tillgång till elevhälsa och alla dess kompetenser? Organisatoriska förhållandena. Graden av samverkan; inom elevhälsa, mellan elevhälsan och skolans övriga personal. Är eleverna informerade om att elevhälsan finns och kan de använda den utifrån sina behov. Motsvarar insatserna som de medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatserna ger - elevernas behov?! Tillgången ska motsvara elevernas behov.

Svar som gett kritik i frågan - hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande.. Vid intervjuer med samtliga intervjugrupper framkommer att elevhälsans arbete främst är inriktat på det åtgärdande arbetet. De tisdagsmöten som elevhälsan har och dit lärare är inbjudna handlar i hög utsträckning om enstaka elever som är i svårigheter eller klasser där problem uppstått. "I vår klass kan man säga vad som helst framför läraren men det händer ingenting, läraren verkar inte bry sig om det. I vår klass säger läraren till, ofta. Nej, inte i vår klass, läraren bryr sig inte." Lärarna uppger att de är ganska ensamma i det förebyggande arbetet och att det i mycket bygger på enskilda lärares initiativ. Eleverna upplever att det råder bristande studiero vid många lektioner, flera av dem tycker inte att de får tillräcklig hjälp om de har svårigheter i skolarbetet och flera uppger också att de inte får stimulans nog att utvecklas vidare. Lärarna säger att det hälsofrämjande arbetet är en del av det pedagogiska arbetet men att de inte alltid hinner tänka på hur de kan arbeta hälsofrämjande och att det inte finns någon gemensam hållning i det arbetet på skolan. De tycker också att elevhälsan är för osynlig i det hälsofrämjande arbetet. En av lärarna uttryckte: "Det är ganska mycket att man får leta efter själv."

Arbetar elevhälsans kompetenser [ ] hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på ett sätt som stärker elevernas hälsa, och stödjer dem att nå utbildningens mål? Hälsofrämjande elevhälsoarbete Insatser som främjar goda relationer mellan elever, och elever och personal. Insatser som medverkar till att skapa en tolerant, positiv och trygg skolmiljö.

Arbetar elevhälsans kompetenser [ ] hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på ett sätt som stärker elevernas hälsa, och stödjer dem att nå utbildningens mål? Förebyggande elevhälsoarbete, dvs insatser som tillgodoser elevers behov av extra anpassningar. stödjer lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassning i olika lärmiljöer. minskar konsekvenser av förekommande individuella riskfaktorer hos eleverna, såsom svårigheter vad gäller språklig förmåga, självkontroll, social kompetens, självförtroende eller inlärning. Hejdar eller förhindrar förekommande riskbeteenden hos enskilda elever och elevgrupper (droganvändning, kränkningar, asocialt eller destruktivt beteende, skolk eller hemmasittande men också utveckla goda relationer mellan hem och skola)

Arbetar elevhälsans kompetenser [ ] hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande på ett sätt som stärker elevernas hälsa, och stödjer dem att nå utbildningens mål? Åtgärdande elevhälsoarbete ofta insatser på individuell nivå tillgodose elevers behov av särskilt stöd agera vid akuta situationer för elever eller grupper av elever med riskbeteenden eller uttalad psykisk ohälsa

State of the Science-konferensen Skolan har en stor betydelse för barns psykiska hälsa. Att de första skolåren blir en positiv erfarenhet och att barnet lär sig läsa är viktigt för barnets fortsatta lärande och för att de ska må bra. Dåliga skolprestationer leder till en låg självkänsla. Det kan även leda till utåtagerande beteenden, som i sin tur förstärks när lärare och kamrater bemöter barnets beteende negativt. Forskning visar även att orsakssambandet går i andra riktningen; att en låg självkänsla och att utåtagerande beteenden ökar risken för att barnet ska prestera sämre i skolan. Det finns belägg för att en ond cirkel av psykisk ohälsa och dåliga skolprestationer ofta följer barnet från tidiga skolår och upp i ungdomsåren. Mycket tyder på att barnets läsförmåga är central. Forskning som presenterades under konferensen tyder på att en förskola av hög pedagogisk kvalité kan förbättra barnets läsförmåga och matematiska färdigheter. Vistelsen i förskolan påverkar ända upp i ungdomsåren. Enligt studien var en högkvalitativ förskola speciellt viktigt för barn från mindre resursstarka hem. Mer forskning krävs dock för att belägga detta. Betydelsen av lässvårigheter för barnens skolresultat, talar för att stöd till förbättrad läsning kan vara av stor betydelse. Studier av hur skolan kan stödja läsutvecklingen, utan att samtidigt stigmatisera barnen, är angelägna. Hos äldre barn är sambandet mellan en svag prestation och psykisk ohälsa starkare hos flickor.

Utvärderas elevhälsans arbete? Finns rutiner för uppföljning och analys av det genomförda arbetet? Formuleras mål, som i sig är utvärderingsbara? Utvärderas målen mot bakgrund av elevernas behov?

Svar som gett kritik i samband med beslut - utvärderas elevhälsans arbete.. Elevhälsoplanen saknar dock konkreta och utvärderingsbara mål för elevhälsans arbete vid skolan. Rektorn betraktar detta som "ett utvecklingsområde" och tillägger: "Jag tror inte att man har satt upp mål, inte följt upp. Idag arbetar de olika professionerna i elevhälsan i mångt och mycket var för sig, vad gäller olika sammanställningar, summativa analyser och upprättande av mål för sitt arbete. Uppföljningar av elever sker på individuell nivå, men inte på aggregerad. Någon sammanställning av det arbete och de insatser som gjorts utifrån gruppen elevhälsan finns således inte. Rektorn, lärarna och elevhälsan säger att det inte finns någon elevhälsoplan där elevhälsans systematiska kvalitetsarbete finns nedskrivet.

Skolinspektionen bedömer att elevhälsan fungerar väl. Elevhälsan dokumenterar sina insatser och har rutiner för att följa upp och analysera sina insatser. Eleverna känner till var, hur och när de kan nå elevhälsan, och har möjlighet att på eget initiativ och utifrån eget upplevt behov kontakta respektive kompetens. Eleverna uppger att de får stöd och hjälp om de behöver det. Skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog, kurator samt skolans ledning utgör en samlad resurs som har en kontinuerlig dialog med varandra gällande elevhälsofrågor och kring olika insatser och åtgärder i elevhälsoarbetet. Uppföljning och utvärdering av elevhälsoteamets arbete sker terminsvis. Vid läsårets slut sammanställs EHTärenden för överblick av antal aktualiserade ärenden samt av vidtagna åtgärder och insatser. Elevhälsan finns tillgänglig för den pedagogiska personalen kring frågor om extra anpassningar utifrån elevernas behov. Elevhälsan utgår i sitt arbete från olika kartläggningar som exempelvis enkäter, hälsosamtal samt utredningar av enskilda elevers behov för att kunna stödja elevens lärande.

Varför är elevhälsan viktig? Exempel: Alla våra elever uppnår inte kunskapskraven Alla våra elever känner sig inte trygga i skolan Vi har elever som inte kommer till skolan Vi har elever med psykisk ohälsa och elever som upplever stress i skolan Antalet anmälningar till SI och diskrimineringsombudsmannen ökar.

Slutsats Den funktion som benämns elevhälsan har dock en specifik möjlighet att, utifrån de olika professioner som ingår i den, skapa förutsättningar för förbättrad hälsa, ökad trygghet och ökat lärande hos skolans elever på såväl övergripande som individuell nivå.

Vad är den medicinska insatsens bidrag i en samlad elevhälsa? Basprogram Hälsobesök Elevhälsa EHT-arbete Basprogram Öppen mottagning Basprogram Vaccination Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas

Journalrekvirering Journalhantering Övrig administrationstid Dokumentation Remissbevakning Kontrollelever Etc. Elevhälsa EHT-arbete Basprogram Hälsobesök Basprogram Öppen mottagning Basprogram Vaccination Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas

Medicinska insatsens uppdrag Basprogram Hälsobesök Basprogram Öppen mottagning Elevhälsa EHT-arbete Basprogram Vaccination Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas

Lagen säger följande.. Varje elev [ ] ska erbjudas minst tre hälsobesök [och gymnasiet -ett, sameskolan -två] som innefattar allmänna hälsokontroller.. Skolinspektionen säger följande.. Det framgår inte i skollagen vad hälsobesöken ska innehålla eller uttryckligen vem som ska utföra dem. Skolverket och Socialstyrelsen har gett ut riktlinjer för arbetet Vägledning för elevhälsan.

Socialstyrelsen anser.. Hälsobesök är en särskild arbetsform med både hälsoövervakande och hälsofrämjande funktioner. Ett nära samarbete med elev och vårdnadshavare är viktigt vid hälsobesöken. Termen hälsobesök markerar en förskjutning från ett kontrollerande till ett mer hälsofrämjande arbetssätt. Begreppet hälsoundersökning ersätts därför i riktlinjerna med termen hälsobesök.

Hälsobesökets syfte Tidig upptäckt Elevens psykiska välbefinnande Hitta oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem Kartlägga hinder för elevens utveckling t.ex. Begränsningar i barnets förutsättningar Skolans pedagogik Miljöförhållanden Riskfyllda levnadsvanor Psykiska problem Sociala problem Eleven får diskutera Hälsa Skolsituation Somatisk undersökning Individuell hälsoupplysning Samarbeta med elev och vårdnadshavare Det är särskilt viktigt att vårdnadshavarna medverkar vid det första hälsobesöket i samband med skolstarten

Hälsobesökets syfte Tidig upptäckt Elevens psykiska välbefinnande Hitta oupptäckta funktionssvårigheter, sjukdomar och andra hälsoproblem Kartlägga hinder för elevens utveckling t.ex. Begränsningar i barnets förutsättningar Skolans pedagogik Miljöförhållanden Riskfyllda levnadsvanor Psykiska problem Sociala problem Hälsofrämjande funktioner Eleven får diskutera Hälsa Skolsituation Somatisk undersökning Individuell hälsoupplysning Investera i en god relation till varje enskild elev inför ev. framtida Samarbeta svårigheter! med elev och vårdnadshavare Det är särskilt viktigt att vårdnadshavarna medverkar vid det första hälsobesöket i samband med skolstarten

Hälsobesök arbetsformer.. För att tidigt upptäcka elever som kan vara i behov av särskilt stöd, använder den medicinska insatsen två principiellt olika arbetsformer, klinisk identifikation och screeningundersökning Klinisk identifikation Sammanställer och värderar information från olika källor hälsoenkäten undersökningsresultaten uppgifter från lärare, BVC och sjukvården etc. Screeningundersökning Resultaten behöver i stort sätt inte värderas, resultatet ska leda till en i förväg definierad åtgärd.

Hälsouppgift - arbetet innebär följande.. Frågor riktade till vårdnadshavare Personuppgifter Upplevelse av skolsituation och inlärning Trivsel Kamratrelationer Förekomst av eventuell sjukdom, problem med hälsa och utveckling Matvanor och fysisk aktivitet Eventuella allvarliga familjesvårigheter i hemmet som skolan bör känna till Frågor riktade till eleven själv Elevens egen uppfattning om sin hälsa, skolsituation och livsstil Samtliga uppgifter ska dokumenteras

Hälsobesök - arbetet innebär följande.. Genomgång av barnhälsovårdsjournal/tidigare journal Hälsouppgifter från vårdnadshavare och elev Information från elevens lärare Undersökning av Längd, vikt, syn, hörsel och rygg Samtal med elev och vårdnadshavare om bl.a.. Inlärning, trivsel, kamratrelationer Eventuella hälsoproblem eller svårigheter Kost, fysisk aktivitet, hemsituation, ev. oro, etc Sammanfattande bedömning av elevens hälsotillstånd och utveckling Samtycke om återkoppling till elevhälsan Samtliga uppgifter ska dokumenteras

Hälsobesök - resultat Identifierade sammanfattande bedömningar i behov av uppföljning (kontrollelever/bevakningar) Ska följas upp utifrån art och grad av respektive bedömning Den medicinska kompetensen ska samverka med ev. behandlande instans Återkoppling till elevhälsa och lärare efter samtycke Den medicinska kompetensen bör följa upp elever när de byter lärare eller skola och vid stadieövergångar

Lagen säger följande.. Elever som avses i 27 får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser Skolinspektionen säger följande Elever i de obligatoriska skolformerna kan utöver elevhälsoinsatserna dessutom få enkla sjukvårdsinsatser som exempel omplåstring eller preliminära bedömningar vid smärre olyckor under utbildningsmoment. Socialstyrelsen säger följande Med enkla sjukvårdsinsatser avses vissa begränsade bedömningar och behandlingar samt rådgivning och stöd i psykosociala frågor och svårigheter.

Arbetet innebär följande.. Skolan ska erbjuda Öppen mottagning med kontinuitet Rekommendera fasta tider eftersom mottagningen inte är en akutmottagningen och ska inte ersätta primärvårdens uppdrag. Men flexibilitet för en öppen mottagning med extra uppmärksamhet för vad eleven söker skolsköterskan för Mottagningen ökar möjligheten att tidigt uppmärksamma och åtgärda hälsoproblem, som är relaterade till skolan. Inte sällan en oas, för elever med svårigheter och problem. Vid lätta olycksfall utanför den fasta rekommenderade tiden uppmuntras elev till egenvård, ibland med stöd av lärare eller annan personal.

Lagen säger följande.. Nationella vaccinationsprogrammet delas in i allmänna vaccinationsprogram och särskilda vaccinationsprogram för riskgrupper. Landstinget svarar för kostnaderna för vaccinationer inom barnhälsovården och förskoleklassen och skolhuvudmannen för vaccinationer av övriga elever inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Allmänna vaccinationsprogrammet Alla barn i Sverige har rätt till vaccination mot tio allvarliga sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hib (Haemophilius influenzae typ B), pneumokockinfektion, mässling, påssjuka och röda hund. Alla flickor erbjuds vaccin mot humant papillomvirus.

Arbetet innebär följande.. Vaccination enligt nationella allmänna vaccinationsprogrammet Förberedelser och dokumentation Vaccination sker oftast tillsammans med annan skolsköterska för att öka säkerheten vid vaccinationstillfället Alla vaccinationer som ges inom ramen för nationella vaccinationsprogram ska rapporteras till vaccinationsregistret

Lagen säger följande.. Kort repetition Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas.

För den medicinska insatsen innebär arbetet följande....repetition En samlad elevhälsa Ett tvärprofessionellt arbete alla behövs! Gör er Analys innan ni sätter in insatser! Stort fokus på kvalitativa hälsobesök och korrekta insatser Den medicinska insatsen behöver inhämta elevens och/eller vårdnadshavares samtycke Återkoppling - sammanfattande bedömning av elevens hälsotillstånd och utveckling i samband med Hälsobesöket Återkoppling pulsen i klassen Återkoppling besök på öppna mottagningen Ständigt arbeta med samtycke Tidig upptäckt gör skillnad stöd ska ges skyndsamt och på rätt sätt!

Vad kan den medicinska insatsen bidra med i elevhälsan?

Eleverna ska nå målen för utbildningen.