Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel

Relevanta dokument
Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel

Workshop spår 1 lokal Biljetten Konsekvensanalys vid regelgivning

Analyser av politikens samhällskonsekvenser är otillräckliga i Sverige. Lena Nerhagen, VTI Sara Forsstedt, Transportstyrelsen

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

Justitieutskottet Inkomna EU-dokument 7 april 12 april 2016

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

RESFRIA MÖTEN vad blir effekterna och hur redovisar man dem?

A Novel Approach to Economic Evaluation of Transport Infrastructure? K

OECD Publications News

Sammanfattning 2018:5

Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Utvärdering av miljökompensation vid väg- och järnvägsprojekt

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

SYSTEMANALYS AV HCT-INFÖRANDE PÅ VÄG

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem

Miljöpolitik på samhällsekonomisk grund

Samordning för omställning till fossilfri transportsektor

Se över gränserna: att arbeta med CSR i Skandinavien

Portföljinriktning hur samarbetar Trafikverket med omvärlden?

Session 4: Samhällsekonomi vad är alternativet?

Kommerskollegiums remissvar av SOU 2019:13, Agenda 2030 delegationens slutbetänkande

arbetet kännetecknas av en öppen process.

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Projektpresentation: Fossilfria transporter i norr

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Regional Carbon Budgets

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Sammanfattande beskrivning

EUs regelförenklingsarbete

NVF Fordon och Transporter, augusti 2010 Elmia konferenscenter i Jönköping, Sverige.

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Nationell Strategi och handlingsplanför användning av ITS. Petter Åsman

SAMHANDLING PÅ RIKTIGT

Ansökan till Vinnova PROJEKTUPPGIFTER. Diarienummer. Inskickad. Utlysning

En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik

Miljöräkenskaper på SCB

Forskningsprogrammet Hållbara Norrköping Sara Gustafsson Linköpings universitet Jannica Schelin Norrköpings kommun

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Plattformen för samhällsekonomiska analyser

Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

Syntesrapporten med fokus på utsläppsminskning (WG3) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

ERA Working Group översyn av CSM

Energisparande och teknisk utveckling från ett multiregionalt klimatperspektiv

Uppdrag att genomföra informations- och kunskapshöjande åtgärder inom området omställning av transportsystemet till fossilfrihet

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Läkemedels miljöeffekter internationell utveckling på väg. Åke Wennmalm f.d. miljödirektör i Stockholms läns landsting

Vilka samhällsekonomiska analyser görs på miljöområdet? Presentation på Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 2014

The Mining Research Programme. Prof. Per Eriksson Director General VINNOVA

Analyser av politikens samhällskonsekvenser är otillräckliga i Sverige

Inhemsk biomassa för biodrivmedelsproduktion

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Institutionella perspektiv på policyanalys. Rational choice perspektiv

Multikriterieanalys av alternativa marina bränslen

Transportstyrelsens arbete med konsekvensutredningar

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Trafikverkets program för elvägar. NVF Jan Pettersson, Trafikverket Programchef

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Aktuell rapport från miljöchefen. Miljönämnden 18 april

Tänk efter före! En ESO-rapport om samhällsekonomiska konsekvensanalyser

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Akademins bidrag till industriell omvandling

Riktlinjer för arbetet med intern kontroll

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Trafikverkets arbete med Nationell Transportplan och ny plan för åren Christian Mineur. Strategisk planering, Trafikverket region Öst

Samhällsekonomisk analys i arbetet med nationell risk- och förmågebedömning - vägledning och förslag på metodik

Tillgänglighet vs. miljö biobränsle på regionala flygplatser i Norrland Anna Möller Boivie, Copenhagen Economics

The European Citizens Initiative - new possibilities for European citizens?

Rådets möte (Miljö) den 20 december Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: Nej

Policy Brief Nummer 2019:8

Arbetsformer

Systemanalys HCT. Emeli Adell Trivector Projektledare

Styrgruppsmöte 2 - Forum för smarta elnät den 15 september 2016

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Byggnadsteknik och Belysningsvetenskap

Committee / Commission AFCO. Meeting of / Réunion du 06/09/2010 BUDGETARY AMENDMENTS / AMENDEMENTS BUDGÉTAIRES. Rapporteur: Algirdas SAUDARGAS

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

CURRICULUM VITAE Umeå, Sweden. Assistant professor at Ume University.

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Särläkemedel. Viktiga läkemedel för sällsynta sjukdomar

BIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

ERASMUS FÖR ALLA? - ett integrerat program för utbildning, ungdom och sport ( )

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Regelrådet (N 2008:05) Dir. 2011:71. Beslut vid regeringssammanträde den 25 augusti 2011

Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Automatiserat beslutsfattande blir no 1

FP9 Hur går resonemanget i Bryssel? Vad har kommissionen för planer? 27 april Dan Andrée VINNOVAs Brysselkontor

HFS Konferens Utvecklingskraft 30 maj Regeringsuppdrag om hälsofrämjande insatser rörande mat och fysisk aktivitet vad blev resultatet?

Hållbar stadsutveckling. Forskning och innovation Satsningar och medfinans TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0

Transkript:

Politiska krav och tjänstemäns roll för analys av och beslut om styrmedel Lena Nerhagen, Ek. dr. och projektledare Presentation på Perspektiv på energi 2017 Programkonferens 2017-12-06

Projektet Övriga deltagare: Heather Congdon Fors, GU; Johanna Jussila Hammes, VTI (nu Konjunkturinstitutet); Lisa Hansson, LiU och Högskolan i Molde; Roger Pyddoke, VTI Referensgrupp: Lina Andersson t.o.m. vår 2017, Transportstyrelsen; Johanna Farelius, Naturvårdsverket; Sten Hammarlund, Trafikverket; Anders Lewald, Energimyndigheten; Anders Ljungberg, Trafikanalys Bakgrund och syfte: Utgångspunkten för ansökan var bedömningen att det saknas en utvecklad svensk praxis för att i förväg genomföra systematisk analys av styrmedel/ åtgärder och för att väga av effekter mellan olika samhällsmål åtminstone på områden energi och miljö. Detta till skillnad från EU och USA där Regulatory Impact Assessment (regleringskonsekvensbeskrivning), som baseras på samhällsekonomisk analys, används. Det förväntade resultatet är en bättre förståelse för varför, eller varför inte, samhällsekonomiska analyser av detta slag används i svensk statsförvaltning och om det skiljer sig åt mellan olika myndigheter. Genomförande: 3 fristående men ömsesidigt beroende delprojekt med utgångspunkt från Sveriges arbete med EU:s förnybarhetsdirektiv 2009/28/EC. Detta är ett direktiv som berör flera av de i projektet deltagande myndigheterna. EU:s arbete inleddes 2007 med en Communication om An Energy Policy for Europe.

Delprojekt 1 - RKB (RIA) ses som en innovation i offentlig förvaltning på EU-nivå men har denna innovation nått Sverige? Genomförande: Dokumentstudier (Regeringskansliets faktapromemorior och årsberättelser till riksdagen, underlagsrapporter framtagna av myndigheter enskilt eller gemensamt, klimatrapportering till FN m.fl. från 2004). Resultat: RIA och CBA har inte använts i svenskt arbete vilket förklaras av: - RIA, which includes a logic of economic analysis, is difficult to implement in systems based on negotiated policy-making traditions (Wegrich 2011). - National agencies play a central role in the government, as advisories and agenda setters, however the general tendency today is to offer the agencies a fairly free hand in the form of a framework budget (Wockelberg 2014). - Ordinance 2007:1244 on impact assessment only applies to regulatory agencies and has a focus on simplification for business. - The Swedish tradition is using commissions of inquiry as a basis for regulation; they often neglect the use of RIA (Petersson 2016). - Consultation in the parliamentary committee on EU affairs comes late in EU s decisionmaking process; therefore, the room for maneuvering is limited.

Delprojekt 2 Experiment i form av en enkätstudie om beslutsfattande i offentliga organisationer. Genomförande: Utveckling av teoretiska modeller för beslutsfattande i offentlig förvaltning, baserat på tidigare forskning om karriärhänsyn och kognitiv dissonans, samt enskilda tjänstemäns beslut att genomföra CBA. Därutöver enkätexperiment av typen betalningsviljestudier till tjänstemän på de fem deltagande myndigheterna. Resultat: Enligt teorin så kan organisationskultur och förutsättningar för att arbeta med CBA påverka tillgången på kompentens på detta område på en myndighet. När det gäller valet att göra en CBA påverkas det bland annat av riskpreferenser, kompetens och om det finns en budgetrestriktion. Enkäten visar: - Att personer med nationalekonomisk kompetens utgör en liten andel av tjänstemännen som besvarat enkäten (runt 10% exklusive TRAFA). - Att preferenserna mellan nationalekonomer och övriga skiljer sig åt på olika sätt, bland annat gällande risk. - Att information om budgetrestriktion spelar roll för gjorda val i handlingsplansfrågan för alla myndigheter utom Trafikverket. Gruppen som fått denna information är mindre benägna att välja de alternativ som är dyrare (kr/kg utsläpp) men som ger stor minskning av koldioxid.

Delprojekt 3 Tjänstemäns dagliga praktik, hur kunskap integreras i beslutsfattande och policyprocessen. Genomförande: Djupintervjuer och dokumentstudier för att fånga sådana omständigheter som styr tjänstemännens vardagliga val. Syftet är att få en fördjupad förståelse för tjänstemännens arbetssituation och hur de arbetar med konsekvensanalyser och hanterar olika avvägningar som exempelvis målstyrning medför. Resultat: Två nyligen genomförda processer gällande handlingsplaner rörande omställning av transportsystemet har studerats. Bägge är regeringsuppdrag. Den ena processen har resulterat i ny förpackning av pågående politik och eftersom RIA/CBA inte legat till grund för tidigare beslut så har denna typ av underlag inte påverkat förslagen. Det var inte heller något som tjänstemännen reflekterat över om det behövdes. I den andra processen har samhällsekonomisk analys varit en del i arbetet men den har inte integrerats i de olika arbetsgrupper som bildats med utgångspunkt från olika transportslag. Resultaten från den samhällsekonomiska analysen presenterades i en separat rapport. Tidigare framtagna rapporter är en utgångspunkt och sätter förutsättningarna för arbetet. Följande citat är hämtat från slutrapporten och illustrerar en syn på samhällsekonomisk analys som vi även såg i underlagen i delprojekt 1: Värdering av samhällsekonomiska kostnader är förknippade med stor osäkerhet. Dels för att transportsystemet och påverkan på samhället förändras över tid och dels för att kunskapen om trafikens olika effekter sällan är kompletta liksom de metoder som används för att värdera dessa effekter. Det är två problem med denna syn på samhällsekonomisk analys: 1) även empiriska studier och modeller inom andra vetenskaper är behäftade med stor osäkerhet och 2) monetär värdering är en mindre komponent i en bredare samhällsekonomisk analys typ RIA. Fokus i en sådan är snarare effektsamband och förståelse för effekter i ett dynamiskt samhällssystem.

Output 7 projektmöten (första 22/4-2015) Lunchföreläsning Energimyndigheten 2015-11-12 Seminarium med Energimyndigheten 2016-05-13 3 referensgruppsmöten (första 24/5-2016). Gruppen har också under våren 2017 bidragit till genomförandet av enkäten i delprojekt 2 Presentation av resultat delprojekt 1 på konferensen Regulatory governance, juni 2016 Presentation av resultat om RIA på ITF-OECD konferens 5/10-2016 samt Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys 22/11-2017 Presentation Triple Steelix 2017-05-23 Presentation av projektet på Transportforum 2018 Avslutningsseminarium planeras i april/maj 2018 Publikationer: Implementing regulatory measures in Sweden: on policymaking traditions and the non-use of regulatory impact assessment. Submitted Journal of Environmental Policy & Planning Bidrag till ITF-OECD Discussion paper och artikel i Ekonomisk debatt nr. 3 2017 The impact of career concerns and cognitive dissonance on bureaucrats use of cost-benefit analysis. CTS WP no. 2017:5 WP 2 delprojekt 2 pågående (till WCERE i Göteborg 31 januari) Artikel delprojekt 2 om enkätens choice experiment färdigställs under våren 2018 Artikel delprojekt 3 färdigställs våren 2018