Utbildningsinspektion vid vuxenutbildningen i Eslövs kommun

Utbildningsinspektion i Eslövs kommun Vuxenutbildningen Dnr 53-2007:59 Utbildningsinspektion vid vuxenutbildningen i Eslövs kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan/rektorsområdet/verksamheten...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...4 Bedömning av förutsättningarna...8 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt Vuxenutbildningen i Eslöv den 27-29 mars. I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen/läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se/ Inspektion). Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen vid kommande inspektionstillfälle. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Eslövs kommun och Vuxenutbildningen, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Vuxentutbildningen i Eslöv intervjuades studerande, lärare, studie- och yrkesvägledare och skolledning. Inspektörerna besökte lektioner vid grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare och vuxenutbildning för utvecklingsstörda. 1

Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektorn har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. Verksamheten Beskrivning av verksamheten Antal studerande Kommunal vuxenutbildning - gymnasial 382 Kommunal vuxenutbildning - grundläggande 104 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 31 Svenskundervisning för invandrare 160 Källa: Skolverkets statistik Siffrorna i tabellen avser antalet studerande vid inspektionstillfället. Vuxenutbildningen i Eslöv är samlad i ett rektorsområde som omfattar alla former av vuxenutbildning. Verksamheten är belägen i centrala Eslöv i nära anslutning till en gymnasieskola. Skolan omfattar förutom lärosalar och grupprum ett bibliotek, vilket delas med gymnasieskolan. Av dem som antogs till grundläggande och gymnasial vuxenutbildning i Eslöv under 2006 var ca 70 procent kvinnor och 30 procent män. Inom sfi antogs under 2006 239 studerande, representerande 32 olika språk. Sfi-undervisningen omfattar också studerande från Höörs kommun. Inom Särvux studerar för närvarande 31 personer på grundläggande nivå. Halva gruppen är analfabeter. Åldersspannet hos de studerande inom Särvux är 22 till 64 år. Skolan driver för närvarande tre olika projekt. Vägvisaren riktar sig till arbetslösa och lågutbildade ungdomar. Kraftkällan riktar sig till långtidssjukskrivna. Det tredje projektet riktar sig till plusjobbare. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Vuxenutbildningen i Eslöv och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) och övriga skolförfattningar. Inspektörerna bedömer att vuxenutbildningen i Eslöv har ett bra klimat och en god stämning. Det råder goda relationer mellan de studerande och deras lärare. Det är arbetsro under lektionerna och ett tydligt fokus på de studerandes lärande. Lärarna på skolan är kompetenta och engagerade. Flexibilitet och individanpassning utmärker undervisningen. Kvaliteten på sfi-undervisningen är god, med hög genomströmningstakt och goda resultat. Stödbehoven tillgodoses väl genom skolans studieverkstad och andra insatser. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas - Eleverna deltar inte i upprättande av likabehandlingsplan (2 förordningen om barns och elevers delaktighet i arbetet med en likabehandlingsplan). - Alla kunskapsområden erbjuds inte inom den grundläggande vuxenutbildningen (2 kap. 16 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Personalen är inte delaktig i framtagandet av skolans kvalitetsredovisning (4 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). 2

- Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Åtgärder för att etablera ett mer systematiskt kvalitetsarbete bör vidtas. - Rektorn bör stärka sina insatser för att utveckla utbildningen, främst genom ett tydligt fokus på övergripande läroplansmål. - Fortbildning och kompetensutveckling bör användas som ett verktyg för skolans utvecklingsarbete. - Arbetet med en likvärdig och rättvis betygssättning bör stärkas. - Syftet med den individuella studieplanen bör tydliggöras för de studerande. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans studerande utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, Lpf94, de nationella kursplanerna och programmålen. Enligt kvalitetsredovisningen för 2006 slutförde inom den grundläggande vuxenutbildningen 70 procent av de studerande någon kurs, att jämföra med 65 procent i riket. Totalt sattes 94 betyg under 2006, varav fyra procent IG, 52 procent G och 44 procent VG. Antal avbrott anges för 2006 sammanslaget med avhoppen från gymnasial utbildning, uppgår till 85 studerande. Under 2005 var det 29 studerande inom grundläggande utbildning som avbröt studierna, vilket motsvarar 19 procent av studerandeantalet då. Resultaten inom sfi beskrivs i kvalitetsredovisningen för 2006 i en tabell som beskriver andelen studerande i procent, som godkänts inom sfi 2000-2005: 99-00 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 Eslöv 85 46 68 70 53 54 Riket 38 37 35 32 34 34 Under höstterminen 2006 sattes 24 betyg i kurs B, 18 betyg i kurs C samt 21 betyg i kurs D. Antalet avbrott uppgick 2006 till 98 stycken, vilket också inkluderar byte av kurs. Genomströmningshastigheten anges inte i kvalitetsredovisningen men uppges i intervjun med sfi-lärarna vara god. Inom den gymnasiala vuxenutbildningen sattes 1792 betyg under 2006. Av dessa var sex procent IG och 32 procent G, 40 procent VG och 22 procent MVG. Det framgår inte av redovisningen hur stor andel som fullföljt studierna. Det framgår dock av kvalitetsredovisning 2005 att 76 procent av de antagna fullföljde studierna helt, medan 24 procent lämnade studierna helt eller delvis. Resultaten redovisas inte uppdelat på ämnen och kurser för vare sig grundläggande eller gymnasial vuxenutbildning. Resultat på nationella prov redovisas inte heller. Enligt rektorn saknas bra systemstöd för en mer omfattande resultatuppföljning. Inspektörerna bedömer att en mer detaljerad uppföljning av kunskapsresultaten bör utvecklas, som en del i ett mer systematiskt kvalitetsarbete. 3

Under januari till februari 2007 genomfördes telefonintervjuer med studerande som under våren 2006 avslutade sina gymnasiala studier. 50 slumpmässigt utvalda personer intervjuades. Av dessa studerar 21 vidare, medan 15 arbetar. Resultaten överensstämmer med uppföljningar som skolan har gjort tidigare år. Kunskapsresultaten för Särvux följs inte upp och redovisas inte. Måluppfyllelse avseende läroplansmålen följs inte upp systematiskt. Rektorn uppger att dessa utvärderas på en studiedag en gång om året. Studerandeinflytandet beskrivs i kvalitetsredovisning 2005, och följs enligt rektor upp av lärarna tillsammans med de studerande. I kvalitetsredovisning 2006 redovisas också en nöjdhetsundersökning, där 99 respektive 97 procent av respondenterna vid två utvärderingstillfällen, svarade att utbildningen och undervisningen var bra eller mycket bra. Samtliga intervjuade studerande vittnar om ett mycket gott värdegrundsklimat på skolan. Det bekräftas av den atmosfär som råder vid inspektionstillfället. Inspektörerna bedömer att relationen mellan lärare och studerande är god och att det råder ett gott värdegrundsklimat på skolan. Sammanfattning Sfi uppvisar goda kunskapsresultat. Resultatuppföljningen för den gymnasiala delen omfattar effektstudier vilket inspektörerna bedömer som positivt. Det saknas uppföljning och redovisning av nationella prov, specifika ämnen och kurser samt övergripande läroplansmål. Resultatet av skolans arbete med normer och värden är gott. Inspektörerna bedömer att resultaten för vuxenutbildningen i Eslöv är svårbedömda på grund av en begränsad uppföljning. Sfi uppvisar dock goda kunskapsresultat. Resultatuppföljningen för den gymnasiala delen omfattar effektstudier vilket inspektörerna bedömer som positivt, men det saknas också inslag som uppföljning av nationella prov och övergripande läroplansmål. Resultatet av skolans arbete med normer och värden är gott. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, studerandes delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen/läroplanerna och i andra författningar för respektive skolform. Arbetsmiljö och delaktighet Komvux i Eslöv har nyligen utarbetat en likabehandlingsplan som tar upp insatser för att förebygga, upptäcka och åtgärda händelser av kränkande karaktär. De studerande har inte varit med i arbetet med att ta fram likabehandlingsplanen, vilket författningarna kräver. En situation då lärare eller annan personal utsätter studerande för kränkningar kan vara särskilt känslig och svårhanterlig. Denna situation är inte specifikt beskriven i den aktuella likabehandlingsplanen. Istället beskrivs alla tänkbara situationer i ett sammanhang. Förebyggande åtgärder och tidpunkten för deras genomförande beskrivs också generellt i planen. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplanen måste omarbetas i samverkan med studerande, och vill 4

påpeka vikten av att likabehandlingsplanen omfattar alla former av kränkande behandling och att förebyggande insatser tidsplaneras. Skolan skall enligt författningarna sträva efter att de studerande tar ett personligt ansvar för sina studier och ges reella möjligheter till inflytande över utbildningen. Det finns ett studeranderåd på skolan, något man har arbetat mycket med för att få till stånd. Rektorn uppger att det varit svårt, bland annat på grund av successivt intag av studerande. Rådet har möten ungefär en gång i månaden med rektorn, studie- och yrkesvägledare och lärarrepresentanter. Studeranderådet har även rätt att utse två representanter som är närvarande vid Gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens sammanträden. Det finns även ett studerandeskyddsombud. Studeranderådet har diskuterat avslutningar, luciafirande och praktiska göromål av olika slag. Ibland har man velat diskutera antalet timmar i någon kurs. Rektorn uppger att de studerande inte alltid har så mycket inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Rektorn försöker ta upp frågan om studerandeinflytande i utvecklingssamtal och på studiedagar. De studerande är genomgående mycket positiva till möjligheterna till inflytande. Möjligheterna att lägga upp studierna efter personliga behov beskrivs som mycket goda. Dialogen med lärarna beskrivs som öppenhjärtig och respektfull. Lärarna sägs alltid vara välvilligt inställda till att anpassa undervisningen till de studerandes önskemål och behov. Mål för ämnet och betygskriterier diskuteras, menar flertalet av de intervjuade studerande. Vid proven diskuteras oftast kraven för olika betygssteg. Inspektörerna bedömer att möjligheterna till delaktighet och inflytande är acceptabla. Innehåll, organisering och arbetssätt Flertalet studerande inom grundläggande vuxenutbildning finns inom svenska och svenska som andraspråk. Dessutom ordnas kurser för dyslektiker samt läsoch skrivkurser. Studierna bedrivs i små grupper med datorer som stöd. Kontinuerlig intagning tillämpas vilket innebär att studerandegrupperna kan förändras under terminens gång. Inom sfi-undervisningen sker ett kontinuerligt intag av studerande och en flexibel avslutning. Studierna sker i grupper som kombinerar AB-, BC- eller CD-nivå eller i rena B, C eller D-grupper. Klasserna har ca 18 20 studerande. De studerande går framåt i egen takt och avslutar respektive nivå när de nått målen. Efter avslutade sfi-studier finns möjlighet att gå direkt över i andra delar av vuxenutbildningen. Många studerande kombinerar studier med arbete, eller studier med praktik. Samverkan med kommunens socialförvaltning ger goda möjligheter till praktik, vilket förstärker språkutvecklingen. Vid besöket understryker flera studerande inom sfi de goda möjligheterna till individanpassning och berömmer den flexibilitet som råder. Inom Särvux studerar ca 30 individer i nio grupper. Studietiden är en till fyra timmar i veckan. Skolan har erbjudit heldagsundervisning, men ingen av de studerande önskar detta. Den genomsnittliga studietiden är mellan två och tre timmar i veckan. De ansvariga lärarna beskriver undervisningen som inriktad på trivsel, men med ambitionen att maximera lärandet. Goda resultat är enligt lärarna detsamma som god närvaro och hög grad av trivsel och nöjdhet. Betyg sätts inte på grund av otillräckliga prestationer. Samverkan med de studerandes omsorgspersonal beskrivs som ett utvecklingsområde av lärarna. 5

Enligt de intervjuade gymnasielärarna utmärks arbetet på Vuxenutbildningen i Eslöv av hög flexibilitet. De studerande kan i regel börja när de vill och på den nivå som passar dem. Detta gäller mest svenska, engelska, data och matematik. Det som är en fördel beskrivs också som en nackdel. De studerandes studiegång riskerar att bli alltför individuell, lärandet genom kommunikation och samspel med andra är svårt att nå när alla studerande är på olika ställen i processen. Även ämnesintegrerade arbetsområden försvinner i allt högre grad. Den stora friheten ställer stora krav på vägledningen, vilken sägs fungera väl av de intervjuade lärarna. Individanpassning, individuell studieplanering och stöd Vuxenutbildningen har två studievägledare som träffar i stort sett alla studerande någon gång för vägledning före studierna. Förutom de studerande som blir antagna till studier träffar vägledarna många andra personer som inte kommer in i verksamheten eller som vill ha information och individuell vägledning inför högskola eller universitet. De studerande inom sfi och grundläggande vuxenutbildning genomgår tester innan de skrivs in på kurserna så att de kan starta på rätt studienivå. Inom ramen för en orienteringskurs kan studerande få prova på studier för att komma fram till vilket innehåll och vilka mål deras studier bör ha. Enligt förordningen om kommunal vuxenutbildning ska individuella studieplaner upprättas för samtliga deltagare. Vid vuxenutbildningen i Eslöv har de flesta studerande en individuell studieplan som revideras minst en gång per termin. Särskilt inom sfi och grundläggande vuxenutbildning utgör studieplanerna ett väsentligt inslag i verksamheten. Det framgår av intervjuerna att det inte är alla studerande som har en studieplan. Det är också uppenbart att vissa studerande inte ser studieplanen som något meningsfullt inslag i eller inför studierna. Inspektörerna bedömer att skolan måste ha individuella studieplaner för samtliga studerande, samt bör utveckla arbetet med den individuella studieplanen som pedagogiskt verktyg och som motivationsskapare. I skolans studieverkstad kan studerande få hjälp med studieteknik, läxor, stöd i distansstudierna, råd och tips inför skriftliga uppgifter m.m. Studieverkstaden är belägen i anslutning till vägledningen och biblioteket och är öppen för alla invånare i Eslöv. De studerande uppger att det är lätt att få stöd och hjälp på skolan. Inspektörerna bedömer att de studerandes stödbehov är väl tillgodosedda inom Vuxenutbildningen i Eslöv. Utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning På Vuxenutbildningen i Eslöv utvärderas undervisningen i slutet av varje termin. Vid intervjuerna framgår att dessa utvärderingar sällan dokumenteras eller återkopplas till de studerande på ett sammanfattande sätt. De tycks stanna inom ramen för en dialog mellan lärare och elev. Under studiedagar brukar lärarna diskutera likvärdig betygsättning ämnesvis. Lärarna har också påbörjat ett arbete i att konkretisera betygskriterierna. Det finns dock ingen systematisk samverkan med lärare på andra skolor i dessa frågor. Inspektörerna bedömer att skolans utvärderingsarbete tydligare bör kopplas till en gemensam kvalitetscykel, samt att arbetet med en likvärdig och rättvis betygsättning bör utvecklas i samverkan med lärare på andra skolor. 6

Ledning och kvalitetsarbete Skolledningen består av rektor och en biträdande rektor på halvtid. Rektorn har en grundutbildning som studie- och yrkesvägledare, fil. kand. och lärare i svenska som främmande språk och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Rektorn har tidigare varit ansvarig för kunskapslyftet i Eslöv. Alla lärare träffas i en arbetsplatsträff en gång i månaden. Enligt skolledningen finns ett behov av fördjupning av diskussionerna under dessa möten. Intervjuade lärare instämmer i detta och efterlyser initiativ från skolledningen beträffande pedagogiska diskussioner, vilket kan bilda utgångspunkt för ett pedagogiskt utvecklingsarbete. Det utvecklingsarbete som bedrivs idag, är i regel knutet till projekt av olika slag. Skolledningen beskrivs som tillgänglig och med god kännedom om verksamheten. Inspektörerna bedömer att rektorn bör stärka sina insatser för att utveckla utbildningen, främst genom ett tydligt fokus på övergripande läroplansmål. Kvalitetssystemet omfattar kvalitetsredovisning och arbetsplan samt uppföljning och utvärdering av valda delar av verksamheten. I kvalitetsredovisningen presenteras statistiska resultat som andelen studerande som slutfört en kurs, fått betyg, antal avbrott m.m. Dokumentation av resultat på en del nationella prov saknas dock, liksom sammanställningar av resultat i olika ämnen. Inom Särvux sker inte uppföljning och utvärdering av resultat på ett systematiskt sätt. Vid intervjuerna framgår att personalen inte varit delaktig i arbetet med kvalitetsredovisningen. Effektstudier har bedrivits tre år i rad. Första året skickade skolan ut enkäter och ringde till de som inte svarade. Andra året ringde man enbart, vilket fungerade väl. Effektstudierna görs enbart på den gymnasiala utbildningen. Förutom effektstudierna förekommer också regelbundna mätningar av nöjdhet. Inga strategier för arbetet med de övergripande läroplansmålen finns på skolan. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet innehåller flertalet nödvändiga komponenter och många goda sidor. De olika komponenterna i systemet hänger dock inte ihop på önskvärt sätt. Utvärderingarna påverkar inte verksamheten eller har för svag påverkan. Det finns heller ingen tydlig koppling mellan arbetsplan och kvalitetsredovisning. De övergripande läroplansmålen diskuteras muntligt på en årlig studiedag, men detta tycks inte påverka utvecklingsarbetet. Vid intervjun med studie- och yrkesvägledarna framgår att denna funktion inte hanteras inom ramen för skolans kvalitetsarbete. Inspektörerna bedömer att också studie- och yrkesvägledningen bör följas upp och utvärderas. Sammanfattningsvis behöver åtgärder vidtas för att etablera ett mer systematiskt kvalitetsarbete som omfattar skolans alla centrala verksamheter inklusive studie- och yrkesvägledningen. Sammanfattning Skolans likabehandlingsplan måste omarbetas i samverkan med de studerande. Möjligheterna till delaktighet och inflytande är tillfredsställande. Alla studerande måste ha en individuell studieplan och skolan bör utveckla arbetet med den individuella studieplanen som pedagogiskt verktyg och som motivationsskapare 7

De studerandes stödbehov är väl tillgodosedda. Ett mer systematiskt kvalitetsarbete bör utvecklas. Personalen måste vara delaktig i arbetet med kvalitetsredovisningen. Arbetet med en likvärdig och rättvis betygssättning bör utvecklas. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. Inom grundläggande vuxenutbildning erbjuds engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk, samhällskunskap, hem- och konsumentkunskap samt datoranvändning. Det innebär att samliga kunskapsområden inte finns representerade inom grundläggande vuxenutbildning. De har heller inte erbjudits. Detta kommer enligt rektorn att åtgärdas till nästa termin. Inspektörerna bedömer att samtliga ämnen måste erbjudas inom den grundläggande vuxenutbildningen. Inom gymnasial vuxenutbildning erbjöds 2006 39 olika kurser på dagtid och kvällstid, under en eller två terminer. Resurserna räcker inte till att erbjuda samtliga sökande plats. I de fall då få söker en utbildning ges kursen ofta som handledningskurs, vilket innebär ett nedskuret antal lärarledda lektioner. Det gäller B-kurserna i geografi, psykologi och samhällskunskap, samt C-kursen i engelska. Sfi-undervisningen omfattar 15 timmars undervisning i veckan, vilket motsvarar den anmodade mängden. Samtliga lärare är behöriga. Rektor menar att det kan förekomma kompetensproblem inom grundläggande vuxenutbildning eftersom en del av lärarna där är lågstadielärare, medan kunskapsområdena omfattar hela grundskolan. Kompetensutveckling erbjuds för att komplettera med det som saknas. Lärarna uppger vid intervjun att de får den kompetensutveckling som de vill. Det går bra att ta egna initiativ. Det finns dock inga prioriterade områden för kompetensutvecklingen. Inspektörerna bedömer att kompetensutvecklingen i högre grad bör knytas till skolans övergripande utvecklingsarbete. Vuxenutbildningen har två studie- och yrkesvägledare, varav båda arbetar heltid. En av dem ägnar 50 procent av tiden åt sfi. I deras öppna mottagning servar de alla kommuninvånare med information och vägledning om utbildning. Vad gäller materiella förutsättningar är lärarna på den gymnasiala delen kritiska till bristen på projektorer, kartmaterial och bredvidläsningsmaterial. Från sfilärarna formuleras visst missnöje med lokalerna. De studerande är genomgående nöjda med den befintliga utrustningen. Inspektörerna bedömer att de materiella förutsättningarna är tillfredsställande. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förutsättningarna för verksamheten vid Vuxenutbildningen i Eslöv generellt sett är goda. Samtliga ämnen måste dock erbjudas inom den grundläggande vuxenutbildningen. Kompetensutvecklingen bör i högre grad knytas till skolans övergripande utvecklingsarbete. De materiella förutsättningarna är tillfredsställande. 8

Datum Ort 2007-11-16 Lund Lars Berglund Martin Persson 9