Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden 2016-08-29 Rev 2017-02-06 diarienummer 1555/16 Exploateringsavdelningen Carin Borgelsson telefon 368 10 69 e-post: carin.borgelsson@fastighet.goteborg.se Revidering av Programmet för miljöanpassat byggande Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden godkänner revidering av programmet för miljöanpassat byggande i enlighet med förslag i detta tjänsteutlåtande. 2. Uppdraget att revidera programmet för miljöanpassat byggande förklaras fullgjort. Ärendet I mål- och inriktningsdokumentet för 2013 uppdrogs åt fastighetskontoret att revidera programmet för miljöanpassat byggande och där ett förslag till revidering presenterades i augusti 2016. Vid fastighetsnämndens sammanträde 2016-09-26 beslutades att återremittera ärendet (se bilaga) med inriktningen att belysa ett antal områden: hur energikraven är formulerade några utpekade certifieringssystem, hur kemikalieplanens riktlinjer beaktats, möjligheten till krav på förnybart/återvunnet byggmaterial, riktlinjer för minskat materialsvinn, byggnaders beständighet samt krav på miljömärkt el. I detta reviderade tjänsteutlåtande presenteras ett nytt förslag till program för miljöanpassat byggande där förändringar som skett utifrån återremissen är inarbetade. Några av förslagen i återremissen bedöms inte kunna tillgodoses i denna revidering vilket redovisas i ett särskilt avsnitt. Sammanfattning En uppdatering av riktlinjerna har gjorts med beaktande av den utveckling som har skett inom området för miljöanpassat byggande. Riktlinjerna har även kortats ner, förtydligats och renodlats. För att minska antalet riktlinjer har dessutom de riktlinjer som återfinns i gällande lagstiftning tagits bort eftersom lagkrav alltid ska gälla. Vissa justeringar av riktlinjernas formulering och omfattning har gjorts utifrån inkomna remissynpunkter samt återremissyrkandet. Sammanfattningsvis gör kontoret bedömningen att den föreslagna revideringen av programmet för miljöanpassat byggande även skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart byggande i Göteborg. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 1 (9)
Bakgrund I mål- och inriktningsdokumentet för 2013 uppdrogs åt fastighetskontoret att revidera programmet för miljöanpassat byggande. Även i Göteborgs Stads miljöprogram, antaget av kommunfullmäktige i december 2013, anges att programmet för miljöanpassat byggande avses att revideras. Programmet för miljöanpassat byggande fastställdes av fastighetsnämnden den 4 maj 2009. Programmet lyfter fram sju sakområden och inom vart och ett av dessa sakområden ges riktlinjer för hur sakområdet ska hanteras i processens olika skeden. Sedan våren 2012 har projekt som befunnit sig i olika skeden av byggprocessen följts upp. Revideringsarbetet har bedrivits i samverkan med berörda förvaltningar och bolag, såsom lokalförvaltningen, Higab, Förvaltnings AB Framtiden, Göteborgs Energi och Älvstranden utveckling AB. Föreslagna förändringar I arbetet med revideringen av programmet har en uppdatering av riktlinjerna gjorts med beaktande av den utveckling som har skett inom området för miljöanpassat byggande, men riktlinjerna har även förtydligats och omformuleras. För att renodla programmet har riktlinjer som återfinns i gällande lagstiftning, såsom plan och bygglagen (PBL) och Boverkets byggregler (BBR), tagits bort eftersom lagkrav alltid gäller. Programmet omfattar även fortsättningsvis samma sju sakområden som i programmet från 2009. Inom vart och ett av dessa sakområden ges riktlinjer för hur sakområdet ska hanteras i processens olika skeden, dvs. planering, projektering och produktion. Den bärande idén i programmet är att skapa ett energieffektivt hus som är byggt med beständiga och miljökontrollerade material vilket skapar förutsättningar för ett förvaltningsskede med låg miljöpåverkan. Certifieringssystem I de fall en exploatör väljer att Svanenmärka sin byggnad enligt Nordisk Miljömärknings Svanenkriterier gället det även som verifikat på att riktlinjerna i programmet för miljöanpassat byggande har uppfyllts. Svanen har valts för att systemet är statligt, drivs utan vinstintressen och är gemensamt inom norden samt att det bedöms vara välkänt hos allmänheten. Programmet för miljöanpassat byggande går längre än Svanenmärkningen avseende några riktlinjer där man i Svanen kan välja vissa av dessa som poängkrav. Därför krävs redovisning och verifiering av några specifika riktlinjer i Programmet för miljöanpassat byggande som komplement. De tillkommande riktlinjerna från miljöanpassat byggande är redovisning av energikravet avseende nettoenergi och värmeeffektbehov, krav på miljöbedömning och loggbok även för el- och VVS-teknisk installationsutrustning, individuell mätning av varmvatten, avfallshantering på byggarbetsplatsen samt trafikkontorets skrift Gemensamma miljökrav för entreprenader. Emissioner Ett grundläggande problem är att det saknas emissionsdata för många produktgrupper. Marknadens aktörer har en viktig möjlighet att påverka utvecklingen genom att öka efterfrågan på emissionsdata och då kan programmet för miljöanpassat byggande vara en del i att påskynda det arbetet. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 2 (9)
Riktlinjerna har förtydligats med uppgifter om för vilka materialgrupper emissioner ska kontrolleras. I de fall materialdatabaserna BVB eller SH används finns uppgifter om emissioner angivna i de fall det finns data. Om byggherren vill använda sig av annan oberoende tredjepartsgranskare hänvisas i checklistan till befintliga bedömningssystem för emissioner istället för specifika haltgränser. Det kan även nämnas att det pågår ett arbete på nationell nivå rörande emissioner från byggmaterial. Om nationella riktlinjer kring emissioner från byggmaterial beslutas kan programmet för miljöanpassat byggande komma att behöva anpassas till dessa. Individuell mätning och debitering av tappvarmvatten, IMD I revideringen föreslås att riktlinjen som avser individuell mätning behålls medan kravet på debitering slopas eftersom det ses som en del av förvaltningen. Enligt Boverket ska individuell mätning installeras vid nyproduktion när det är kostnadseffektivt. I dag när byggnader har så låg energiförbrukning står varmvattnet enligt beräkningsschabloner för ca 40 % av energianvändningen för uppvärmning inklusive fastighetsenergi. Efter ett års drift ska energianvändningen redovisas i en energideklaration och uppfylls inte de satta riktlinjerna ska orsaken till avvikelsen analyseras och åtgärder vidtas. Det har därför bedömts viktigt att kunna redovisa hur varmvattenförbrukning slår mellan olika brukare för att kunna vidta rätt och riktade åtgärder eller informationskampanjer. Energihushållning Nettoenergi I riktlinjerna föreslås en övergång till begreppet nettoenergi (byggnadens energibehov) istället för köpt energi. Nettoenergi fokuserar på ett bättre sätt på byggnadens verkliga energibehov för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla och el för fastighetens drift. Detta oavsett uppvärmningssystem och eventuellt kylsystem. Kravet kommer alltså ställas på beräknat energibehov inte den förväntade framtida energi som behöver köpas till fastigheten. Vidare föreslås att begreppet bruttoeffekt för uppvärmning byts ut till begreppet värmeeffektbehov. Begreppet är enklare och tydligare än bruttoeffekt. Likt i nuvarande kravställning fokuserar på byggnadens värmeförluster över klimatskalet och de ventilationsförluster som uppstår vid ett dimensionerande vintertillstånd. Skillnad mot tidigare är att tillskottsvärme från bedriven verksamhet inte blandas in. Det blir alltså ett rent mått på klimatskalets och ventilationsanläggningens effektivitet. I BBR finns ingen direkt jämförbar kravställning till värmeförlusttalet. Närmats är krav på högst tillåtna Um (genomsnittligvärmegenomgångskoefficient) vilket beskriver hur väl isolerad byggnaden är och därmed dess förmåga att reducera transmissionsförluster. Här tas dock ingen hänsyn till byggnadens täthet eller ventilationsanläggningens effektivitet. Såväl i Feby 12 som i SKLs rekommendation om kommunala energikrav på flerbostadshus återfinns dock begreppet värmeförlusttal med samma definition som här föreslås. Kravnivåerna för värmeeffektbehov justeras så att de baseras enbart på värmeförlusterna via ventilation och över klimatskalet dvs. kravet fokuserar strikt på själva byggnadens behov oaktat uppvärmningssystem, antal personer och spillvärme från teknisk utrustning i bostaden. Nivån för flerbostadshus justeras därmed från 15 till 19 W/kvm eftersom de interna tillskotten (ca 4 W/kvm) inte längre får tillgodoräknas. Det medför att effekten motsvarande de 4 W/kvm tillförs via värmesystemet. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 3 (9)
Begreppet nettoenergi överensstämmer med Göteborgs Stads svar på Boverkets remiss rörande förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader där begreppet nettoenergi förordades. I tjänsteutlåtande som var uppe i fastighetsnämnden i augusti redovisades att det fanns viss osäkerhet kring kravnivåerna för småhus som planeras i områden utan fjärrvärme. Ambitionen är att riktlinjerna även för småhus ska vara möjliga att nå med olika tekniska systemlösningar avseende uppvärmning. Den utredning som fastighetskontoret låtit en konsult utföra avseende energikraven för småhus visar på ett behov av justering av kravnivån. För att en teknikneutral lösning med avseende på uppvärmningssystem ska vara möjlig i småhus behöver nivån ligga på 65 kwh/kvm och ett värmeeffektbehov på 23 W/kvm. Eftersom värmeeffektbehovet strikt fokuserar på förluster via ventilation och klimatskalet justeras kravnivån i likhet med resonemanget för flerbostadshus samt för att möjliggöra en lösning med frånluftsvärmepump som uppvärmningskälla. Sammanfattningsvis föreslås därmed nivåerna för energibehov i miljöanpassat byggande, uttryckt som nettoenergi, för flerbostadshus till 60 KWh/kvm och för småhus 65 kwh/kvm. Differensen i kravnivå mellan flerbostadshus och småhus överensstämmer med Boverkets byggregler BBR24 som har motsvarande differens i kravnivå mellan flerbostadshus och småhus 75 kwh/kvm respektive 80 kwh/kvm. Denna skillnad återfinns även i andra karvställande system inom branschen, se Tabell 2 nedan. Värmeeffektbehovet för flerbostadshus föreslås till 19 W/kvm och för småhus 23 W/kvm. Jämförelse av krav på energieffektivitet mellan olika kravställare I återremissyrkandet efterfrågas en jämförelse mellan olika riktlinjer/kravnivåer för energieffektivitet. Nedan redovisas en tabell där Sveriges kommuner och landstings (SKL), Centrum för nollenergihus samt Boverkets remissförslag 2015 till Nära nollenergibyggnader redovisas. Tabell 1: Energikrav för flerbostadshus. System Energikrav, Effektkrav, kwh/kvm A temp W/kvm MAB, nettoenergi 60 19 (utan tillskott från internvärme och sol) Feby passivhus (köpt energi) Fjv: 50 El-värmt: 25 15 (utan tillskott från internvärme och sol) Feby minienergihus (köpt energi) Fjv: 70 El-värmt: 33 20 (utan tillskott från internvärme och sol) SKL, specifik energianvändning 70 20 Nära noll energibyggnader Förslag under 2017- Förslag under 2017 Nära noll energibyggnader, remissversion 2015, köpt energi (redovisat föreslag gällde för orten Stockholm) 55 U m -värde* *) U m -värde: Genomsnittlig värmegenomgångskoefficient för klimatskalet (hur väl isolerad byggnaden är). Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 4 (9)
Tabell 2: Energikrav för flerbostadshus jämfört småhus. System Energikrav flerbostadshus, kwh/kvm A temp Energikrav småhus, kwh/kvm A temp Förslag MAB nettoenergi 60 65 BBR 24 (köpt energi) Fjv: 75 (80 om övervägande små lgh) El-värmt: 45 (50 om överv. små lgh) Fjv: 80 E-värmtl: 50 Feby passivhus (köpt energi) Fjv: 50 El-värmt: 25 Fjv: 55 El-värmt: 27 Feby minienergihus (köpt energi) Fjv: 70 El-värmt: 33 Fjv: 75 El-vämt: 35 SKL specifik nettoenergi Fjv: 70 - Regeringen har beslutat om en ändring av Plan- och bygglagen, PBF, för att Sverige ska uppfylla sina åtaganden kring nära nollenergibyggnader enligt EU direktivet om byggnaders energiprestanda. Boverket kommer efter att detta beslut, som träder i kraft 1 april 2017, ta fram föreskrifter som kommer att skickas ut på remiss. Föreskrifterna kommer innehålla nära -noll-krav på byggnader som byggs från och med 1 april 2017 samt preciserade krav för nära nollenergibyggnader 2021. Av vad som framgått hittills kommer en byggnads energiprestanda även i fortsättningen definieras som mängden köpt energi som används för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighetsdrift. El från lokala förnybara energikällor, till exempel solceller, ska inte räknas med. Troligen kommer även primärenergifaktorer att införas, vilket kan medföra att el- och värmepumpsvärmda byggnader kan komma att straffas kontra fjärrvärmevärmda. I ett förslag från Boverket 2015 anges viktningsfaktorn el jämfört fjärrvärme 2,5. Boverket har nu som uppgift att definiera dessa nivåer så att det kommande regelverket värnar om teknikneutralitet. En svår uppgift då faktorerna kan komma att ha stor påverkan på val av energisystem. Förnybar el Riktlinjerna avseende förnybar el under produktionsfasen förtydligas med vilken typ av märknings som avses. Som förnybar el accepteras Naturskyddsföreningens Bra Miljöval el eller annan tredjepartskontrollerad miljömärkningslicens som verifierar ursprung med hjälp av ursprungsgarantier upprättade enligt den gemensamma standarden European Energy Certificat System, EECS eller likvärdigt. Verifieras via fakturakopior med uppgifter om typ av märkning och ursprungsgarantier. Eftersom entreprenörer kan vara låst av redan tecknade elavtal med viss löptid får detta vägas in vid uppföljningen. Materialval Miljöpåverkan från byggnadsmaterial Det finns krav i Programmet för miljöanpassat byggande som beaktar miljöpåverkan från byggnadsmaterial via krav på miljöbedömning av kemikalier, varor och byggmaterial. Riktlinjerna skärps avseende kontrollen av kemikalier och miljöfarliga ämnen som en anpassning till stadens kemikalieplan. Stadens byggande förvaltningar och bolag tillämpar kemikalieplanen i sina verksamheter och byggprojekt. Genom att i programmet för miljöanpassat byggande förorda materialbedömningssystem som har oberoende tredjepartsgranskning, så som Byggvarubedömningen Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 5 (9)
(BVB), SundaHus (SH) eller oberoende tredjepartsgranskning av annan aktör, säkerställs en opartisk bedömning av innehållet. I det tredje tillgängliga systemet, Bastasystemet, gör materialtillverkaren själv bedömningen enligt Bastas kriterier och lägger upp varan i systemet. Kontoret gör bedömningen att det inte är att likställa med en oberoende tredjepartsgranskning. Den ämnesgrupp där kemikalieplanen och miljövarudatabaserna BVB och SH skiljer sig åt är avseende hormonstörande ämnen. I stadens kemikalieplan refereras till Internationella Kemikaliesekretariatet, ChemSecs lista Substitute It Now (SIN-listan) när det gäller hormonstörande ämnen. I Byggvarubedömningen och SundaHus görs bedömningen i stället enligt EU:s EDC databas, kategori 1 och 2. Vid en jämförelse som de byggande bolagen och förvaltningarna i staden låtit göra av skillnaderna mellan SIN-listan och EDC databasen visade det sig att skillnaden rör en handfull hormonstörande ämnen varav bara några få visade sig återfinnas i byggvaror. Miljöbyggnad och Svanen hänvisar båda till EU:s EDC databas, kategori 1 och 2 avseende hormonstörande ämnen. Fastighetskontoret gör bedömningen att fokus i nuläget måste ligga på att få alla aktörer att verkligen arbeta med materialbedömning och att materialen loggas i en loggbok. Det måste därför vara någorlunda enkelt och då måste aktörerna kunna använda databaserna i grundutförandet. Det blir onödigt krångligt med krav på specialanpassningar eller tilläggstjänster i databaserna för att fånga upp några få ämnen i ett fåtal produkter. Beständighet I Programmet för miljöanpassat byggande finns en långs rad riktlinjer vars syfte är att skapa en beständig och robust byggnad. För att visa på hur frågor rörande beständighet beaktats ska byggherren redovisa en kortfattad beskrivning av byggnaden som redovisar fasad- och bjälklagssystem, tak- och fasadsystem och material samt vald ventilationslösning (krav B1 i checklistan). De olika alternativen och vald systemlösning ska motiveras utifrån livslängd och underhållsbehov. Det är viktigt att så tidigt som möjligt beakta framtida underhållsbehov och kostnader dvs. framtida aspekter i en underhållsplan. Beständighet kommer även in i andra riktlinjer såsom kravet på ett strukturerat arbetssätt rörande fuktfrågor via krav på att följa branschstandarden ByggaF som ska tillämpas under både planering, projektering och produktion (krav F1). Även kraven på miljöbedömning av byggmaterial (krav M1) samt åtkomlighet för service och underhåll (krav BE1) styr mot en beständig byggnad Resurshushållning Minskat materialsvinn I Programmet för miljöanpassat byggande finns redan flera riktlinjer som handlar om minskat materialsvinn via krav på måttanpassning (krav R4), demonterbara metoder (krav R7), krav på avfallsplan med redovisning av avfallsfraktioner och statistik uppdelat per fraktion samt att eftersortering ska undvikas (krav R6). Även kraven på att arbeta med ByggaF- metodiken (krav F1, F2) syftar till ett minskat materialsvinn genom att fokusera på fuktfrågor och materialhantering under hela projektet Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 6 (9)
Riktlinjerna förtydligas så att hänvisning görs till Sveriges Byggindustriers (BI) riktlinjer för källsortering av byggavfall, basnivå som omfattar nio fraktioner, enligt BI:s bilaga 3. Riktlinjerna kompletteras med krav på att byggarbetsplatsen ska tillämpa retursystem för byggpall samt att max 10 % av avfallsmängden (vikt%) får gå till deponi. Formuleringen avseende avfallshanteringen på byggarbetsplatsen ligger i linje med förslag i Miljöbyggnad 3.0. Byggmaterial av förnybart/återvunnet ursprung I miljöanpassat byggande finns riktlinjer för återanvändning av vissa utpekade materialgrupper där det bedöms möjligt att tillämpa återanvändning/återbruk i dag. Det är att återanvända grus och bergkross på den aktuella platsen för att minska behovet av transporter samt att återanvända betongkantsten och betongmarksten för markbeläggning (krav R5). Det finns vissa problem kopplat till att återanvända material då det finns krav på renhet, utseende och finish när byggnader uppförs i ett kommersiellt syfte. Det finns även krav avseende byggprodukters bedömda egenskaper, att de överensstämmer med krav i svenska byggregler, som verifieras via CE-märkning alternativt typgodkännanden som ökar komplexiteten avseende återbruk. För den privata marknaden i Göteborg finns redan i dag grunden till en infrastruktur för och möjlighet till återanvändning via Återbruket. För den kommersiella marknaden är arbetet i ett utvecklingsskede där det finns vissa aktörer men infrastrukturen är inte utbyggd och tillgången är begränsad. Det finns flera forskningsprojekt och pilotprojekt inom detta område så det finns skäl att bevaka vad som händer på marknaden avseende möjligheter till återbruk/återanvändning. Förslag i återremissen som inte tillgodosetts Miljökrav under förvaltningsskedet I syfte att över tid upprätthålla byggnadens beständighet och energiprestanda ställs krav på överlämning av skötselinstruktioner för brukare och drift- och underhålls instruktioner för byggnadens förvaltning (riktlinjerna (D-F1 och D-F2). Via tillämpning av samtliga riktlinjer i programmet under planering, projektering, produktion samt krav på instruktioner för driftsfasen skapas förutsättningar för ett miljö- och energimässigt effektivt förvaltningsskede. Fastighetskontoret gör bedömningen att vi inte har rådighet över förvaltningsskedet när det gäller bostadsrättsföreningar, privata småhus eller privata flerfamiljshus. Kommunen kan ställa krav rörande driftsskedet för det kommunala fastighetsbeståndet via AB Framtiden men det bör göras på annat sätt än via Programmet för miljöanpassat byggande. Byggnadsmaterials klimatpåverkan, Det pågår mycket diskussioner och olika studier kring livscykelanalyser (LCA) i byggbranschen. Det grundläggande problemet för en bredare tillämpning är bristen på enkla, entydiga och robust beräkningsmodeller för LCA samt bristen på materialspecifik livscykeldata (LC-data). De medför att resultat är svårtolkade och är svåra att jämföra sinsemellan. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 7 (9)
Göteborgs Stad via AB Framtiden, lokalförvaltningen, miljöförvaltningen, Stockholms Stad samt IVL driver ett utvecklingsprojekt där målet är att utveckla ett öppet beräkningsverktyg för att nå likformiga och jämförbara resultat vid LCA-beräkningar. Ett begrepp som på senare tid dykt upp i olika sammanhang inom byggbranschen handlar om själva byggmaterialens miljöpåverkan s.k. inbyggd energi. Inbyggd energi ingår som en dela av en LCA och då studeras specifikt den energi som finns inbyggd i materialet och dess klimatpåverkan. Systemgränserna för inbyggd energi kan sättas på olika sätt och på så sätt blir materialets klimatpåverkan inte entydig. När det gäller byggmaterials bidrag till klimatpåverkan så pekas betong ut som det ett viktigt material. Ett utvecklingsområde inom betongindustrin är att få fram betong med bättre klimatprestanda s.k. grön betong. Sådan betong har man för avsikt att använda i Riksbyggens pilotprojekt Brf. Viva i Göteborg. Problemet är dock att den s.k. gröna betongen än så länge inte är fullt kommersiellt tillgänglig. Inom certifieringssystemet Miljöbyggnads reviderade version 3.0, som bedöms komma under våren 2017, finns förslag på att införa vissa krav på någon form av LCAberäkning för vissa byggnadsdelar. Fastighetskontoret bedömning är att vi bör avvakta med att införa krav på LCAberäkningar och invänta det arbete som pågår inom det utvecklingsprojekt där stadens byggande förvaltningar och bolag, Stockholm och IVL samarbetar. Vidare bör vi även invänta och se hur Miljöbyggnad väljer att hantera frågan i version 3.0. Om det finns önskemål om vissa fokusområden eller spjutspetsfrågor som t.ex. LCA ska lyftas fram är kontorets bedömning att det än så länge bäst hanteras via speciellt riktade markanvisningar. Remisshantering av ursprungligt förslag Fastighetskontoret skickade under våren 2016 ett koncept till reviderat program till byggbranschens intresseföreningar, berörda förvaltningar och bolag i Göteborgs Stad samt ett antal andra aktörer och intressenter, med önskemål om deras synpunkter. Remissinstansernas synpunkter och hur de har beaktas redovisas nedan. Önskemål har framförts i några remissvar om att etablerade certifieringssystem ska godkännas som verifikat på att riktlinjerna i miljöanpassat byggande har uppfyllts. Synpunkten har beaktats på så sätt att om byggherren kan verifiera att man projekterat och byggt i enlighet med Svanens kriterier d.v.s. Svanenmärker byggnaden kompletterat med några tillkommande riktlinjer från miljöanpassat byggande, så bedöms det som fullt godkänt. De synpunkter som berört de omformulerade riktlinjerna för energianvändning har övervägande varit positiva till förslaget. Det har framförts önskemål om att bruttoeffektkravet bör ersättas med ett enklare och entydigare begrepp. Kontoret har ersatt begreppet bruttoeffekt med värmeeffektbehov. Inga remissynpunkter har framförts på de striktare kraven på materialbedömning och vilka databaser som accepteras. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 8 (9)
Flera av remissinstanserna belyser problemet att det saknas nationella riktlinjer kring emissioner från byggprodukter och att det saknas emissionsdata för väldigt många produkttyper. Fastighetskontoret vet om denna svårighet och den beaktas genom att i programmet hänvisa till materialdatabaser där emissioner vägs in i den totala bedömningen i den mån data finns. Det framförs önskemål om att det ska ges möjlighet att ansöka om dispens från riktlinjen om individuell mätning av varmvatten samt att helt ta bort kravet på debitering. Fastighetskontoret föreslår att riktlinjen rörande mätning av tappvarmvatten behålls. Mätdata är viktigt för att kunna göra en bra analys vid energiuppföljningen efter ett års drift och för att kunna vidta rätt och vid behov riktade åtgärder. Riktlinjen rörande debitering slopas eftersom det ses som en del av förvaltningen. Synpunkter inkom rörande problem med att kräva miljömärkt el då byggherrar och entreprenörer ofta gör generella upphandlingar av bl.a. el och då för större områden än enskilda kommuner och ofta över längre avtalsperioder. Det framfördes även synpunkter på att det borde ställas krav på förnybar el i stället för på miljömärkt el, då begreppet miljömärkt el inte är definierat. Formuleringen avseende riktlinjer för inköpt el på byggarbetsplatsen har formulerats om, se vidare under punkten Förnybar el. I remissynpunkterna har det förts diskussioner kring om riktlinjer för inbyggd energi (energi inbyggd i byggmaterial) ska ingå i miljöanpassat byggande. Fastighetskontoret gör bedömningen att beräkningar av inbyggd energi inte lyfts in i miljöanpassat byggande vid den här revideringen. Se vidare resonemang under punkten Byggnadsmaterials klimatpåverkan. Bedömda konsekvenser av revideringen Den genomförda revideringen har resulterat i ett väl genomarbetat, tydligare och mer lättöverskådligt program som i förlängningen genererar positiva miljöeffekter. Fastighetskontoret ser därmed uppdraget som fullgjort. Det kommer att finnas skäl att se över riktlinjerna rörande energiprestanda i miljöanpassat byggande när Boverkets kravformulering och kravnivåer för nära nollenergibyggnader beslutats. I samband med en sådan översyn kan även förutsättningar för återbruk/återanvändning samt statusen på utvecklingsarbetet kring LCA-verktyg och LC-data studeras vidare. Martin Öbo Tf. Fastighetsdirektör Elisabet Gondinger Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1: Checklista/miljöplan med riktlinjer och dokumentationskrav. Bilaga 2: Återremissyrkande gällande program för miljöanpassat byggande. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 9 (9)
2017-02-06 Program för miljöanpassat byggande Inledning Bygg- och bostadssektorn står för en mycket stor del av all energi- och resursanvändning i Sverige och ger på ett påtagligt sätt stora och långsiktiga effekter på miljön. Programmet för miljöanpassat byggande (MAB) är ett viktigt instrument och hjälpmedel för att minska sektorns miljöpåverkan och bidra till att uppnå såväl våra nationella miljökvalitetsmål som stadens egna lokala miljömål. Bakgrund År 2013 fick fastighetskontoret i uppdrag av fastighetsnämnden att revidera programmet för miljöanpassat byggande. Programmet har nu tillämpats i sju år sedan det infördes i maj 2009 och uppföljning har gjorts sedan 2012. Under dessa år har en rad nya styrdokument utarbetats inom staden och erfarenheter dragits från genomförda projekt vilket legat till grund för revideringen. Syfte Avsikten med programmet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande. Handlingen är ett kravdokument vid ansökan om markanvisning och i markanvisningsavtalet som tecknas med byggherren (BH) och fungerar som riktlinjer för detaljplanering och projektering. I första hand avser riktlinjerna all nyproduktion av bostäder men ska i en förlängning även kunna fungera som vägledning vid om- och tillbyggnad av bostadshus. Programmet ska fungera som ett incitament i miljöarbetet genom att höja ambitionsnivån, mana till ständiga förbättringar och skapa framåtanda. Ett ytterligare syfte är att ge erfarenhetsåterföring till byggbranschen. Handlingen ska därför vara ett dynamiskt och levande dokument som kommer att revideras med jämna mellanrum för att förbli ett utvecklingsdrivande verktyg. Status Fastighetsnämnden beslutade 2014-12-15 att programmet för miljöanpassat byggande även fortsättningsvis ska gälla för fastighetskontorets markanvisningar av kommunal mark. Gällande version Den version av programmet som gällde vid markanvisningen gäller för projektets genomförande. Andra certifieringssystem I de fall en exploatör väljer att Svanenmärka sin byggnad enligt Nordisk Miljömärknings Svanenkriterier gället det även som verifikat på att riktlinjerna i programmet för miljöanpassat byggande har uppfyllts. Programmet för miljöanpassat byggande går längre än Svanenmärkningen avseende några riktlinjer. Därför krävs redovisning och verifiering av några specifika riktlinjer i Programmet för miljöanpassat byggande som komplement. Tillägg: De tillkommande riktlinjerna från miljöanpassat byggande är redovisning av energikravet avseende nettoenergi och värmeeffektbehov, krav på miljöbedömning och loggbok även för eloch VVS-teknisk installationsutrustning, individuell mätning av varmvatten, avfallshantering på byggarbetsplatsen samt trafikkontorets skrift Gemensamma miljökrav för entreprenader.
2017-02-06 Sanktioner Inför tilldelning av en ny markanvisning väger fastighetskontoret in till vilken grad en exploatör uppfyllt riktlinjerna i tidigare markanvisningar som omfattats av programmet för miljöanpassat byggande. I bedömningen vägs antalet avvikelser in samt i vilken grad programmets ambition och syfte uppfyllts. Kvalitetssäkring För att erhålla markanvisning ställer Göteborgs Stad krav på att byggherren har en långsiktig kvalitets- och miljöprofil. I programmet för miljöanpassat byggande läggs tonvikt på att hela byggprocessen kvalitetssäkras. Avsikten är att lägga grunden för en uthållig förvaltning under byggnadens hela livslängd. Göteborgs Stad förutsätter att byggherren kvalitetssäkrar byggprojektet genom att tillämpa någon form av kvalitets och miljöledningssystem. Generellt finns det olika sätt att säkerställa kvalitet i ett byggprojekt så som kvalitets- och miljöledningssystem, kvalitets- och miljöplan, egenkontrollprogram, dokumenterad egenkontroll, eller extern kontroll som exempelvis P-märkning, Miljödiplomering eller likvärdigt. Ett hjälpmedel för redovisning av kvalitets- och miljösäkringen är checklistan/miljöplanen som finns i detta dokument. Nationellt och lokalt miljöarbete Följande styrande dokument på nationell och lokal nivå har bäring på frågor kring miljöanpassat byggande. Nationella miljökvalitetsmål Flera av de nationella miljökvalitetsmålen har anknytning till byggnation, nedan nämns de som mer direkt kan anses vara aktuella vid byggnation av bostäder. Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Säker strålmiljö God bebyggd miljö Styrande dokument i Göteborgs Stad Kommunfullmäktiges budget Stadens miljökvalitetsmål Miljöpolicy Miljöprogram Klimatstrategiska programmet inklusive energiplan Kemikalieplan Grönytefaktor och kompensationsåtgärder Föreskrifter för avfallshantering i Göteborg Göteborgs Stads Gemensamma miljökrav för entreprenader
2017-02-06 Sakområden Programmet omfattar följande sakområden: 1. Beständighet 2. Hälsa och inomhusklimat 3. Miljöpåverkan 4. Resurshushållning 5. Bullerskydd 6. Energihushållning 7. Fuktskydd 8. Övriga aspekter Processer Riktlinjerna hanteras och förankras under ett projekts fyra olika faser, se Bild 1. Bild 1. Implementeringsprocess avseende programmet för miljöanpassat byggande. Under exploateringsprocessen informeras om programmet för miljöanpassat byggande vid vissa givna hållpunkter enligt Bild 2 nedan. Bild 2. Informationstillfällen rörande miljöanpassat byggande under planeringsprocessen.
2017-02-06 Särskilt samråd Ambitionen har varit att försöka samordna avstämningarna enligt miljöanpassat byggande med SBK:s process för att underlätta och minska antalet hållpunkter. Jämförelse mellan Stadsbyggnadskontorets (SBK) bygglovsprocess och fastighetskontorets (FK) process avseende miljöanpassat byggande, se Bild 3 nedan. I de fall BH gör en förprojektering, söker bygglov och sedan utför en detaljprojektering ska det särskilda samrådet hållas i anslutning till det tekniska samrådet hos byggnadsnämnden enligt principen i bild 3 nedan. I de fall BH väljer att inleda detaljprojektering tidigt ska det särskilda samrådet hållas så tidigt som möjligt i projekteringsfasen för att fånga upp riktlinjerna i programmet. Bild 3. Jämförelse mellan SBK:s och FK:s respektive processer. Energiprestanda I den reviderade versionen av Program för miljöanpassat byggande anges energikravet som nettoenergi stället för som i Boverkets Byggregler (BBR) köpt energi, se vidare flik 2 Instruktioner.
2017-02-06 Instruktioner: Det särskilda samrådet och övriga avstämningar Det är byggherren som ansvarar för att kalla fastighetskontorets kontaktperson till det särskilda samrådet samt de två följande avstämningarna, det vill säga inför startbesked respektive slutbesked. Byggherren (BH) har ett ansvar att informera alla projektdeltagare, både projekteringsdeltagare men också byggare, om programmets riktlinjer och att tidigt initiera ett samarbete mellan inblandade aktörer. Vidare är informationsöverföring viktig i övergången från byggskede till förvaltningsskede för att säkerställa kvaliteterna under förvaltningsskedet. För att underlätta fastighetskontoret granskning av hur väl exploatören uppfyller riktlinjerna i programmet ansvarar byggherren för att checklistan fylls i och erforderlig dokumentation lämnas till fastighetskontoret. Som verifikat på att programmets riktlinjer har beaktats ska byggherren inför det särskilda samrådet redovisa ifylld checklista som sedan uppdateras inför de övriga avstämningarna. I checklistan anges hänvisning till vilken handling t. ex. AF, BH:s miljöprogram, projekteringsrutiner, de olika disciplinernas rambeskrivningar med hänvisning till aktuell punkt i beskrivning och aktuella ritningsnummer där riktlinjen är inarbetad. Inför byggstart kompletteras checklistan med uppgifter och hänvisningar till aktuell handling i den färdiga bygghandlingen. Energiprestanda Byggnadens förväntade specifika nettoenergibehov vid normalt brukande enligt Sveby skall beräknas. Systemgränser framgår av Bild 4 nedan. Här redovisas även de energiflöden som kravställningen avser med grönmarkerade pilar. Således avser kravet: Den värmeenergi som tillförs inom byggnaden för att täcka transmissions-, infiltrations-och ventilationsförluster. Det energibehov (inklusive förluster) som finns kopplat till varmvattenanvändning inom byggnaden. Det eventuella behov för att aktivt bortföra värme från byggnaden via komfortkyla. Behov av inköpt fastighetsel. I de fall frånluftsvärmepump används som uppvärmningskälla får återvunnen energi tillgodoräknas utgående från frånluftens temperaturfall över förångaren ner till aktuell utetemperatur vid varje givet driftsfall. Den eleffekt som använd för att driva frånluftsvärmepumpen i varje givet driftfall skall dock adderas till värmebehovet. Avseende eventuellt komfortkylbehov skall detta endast beräknas då det inom byggnaden eller anslutet till byggnaden finns system installerat/anslutet för att aktivt bortföra värme. Energibehovet för detta bestäms då utgående från den faktiska temperatur systemet är utformat för att hålla i byggnaden. Används system som enbart utnyttjar frikyla behöver behovet inte beaktas. Observera att byggnadsanknutna energiproduktionssystem så som solfångare, solceller och mindre vindkraftverk ligger utanför systemgränsen och därmed inte får inkluderas för att uppfylla krav avseende högsta energibehov.
2017-02-06 Utgående från förväntade specifika nettoenergibehov bestäms även förväntad specifik energianvändning (inköpt energi) enligt BBR. Den specifika energianvändningen skall givetvis uppfylla gällande BBR-krav och redovisad nivå används i samband med verifiering av kravuppfyllnad i färdig byggnad. Systemgräns Bild 4. Systemgräns för nettoenergi Effektbehov uppvärmning Byggnadens förväntade effektbehov för uppvärmning beräknas. Beräkningen utförs vid DVUT och för obelastad byggnad. Systemgränser framgår av Bild 5 nedan. Här redovisas även det behov av tillförd effekt kravställningen avser med grönmarkerad pil. Således får inverkan av solinstrålning, personlaster eller verksamhetslater inte tas i beaktande då kravnivån verifieras. I de fall frånluftsvärmepump används som uppvärmningskälla får minskningen av tillförd värmeeffekt bestämmas utgående från frånluftens temperaturfall över förångaren ner till vald dimensionerande ute temperatur. Den eleffekt som krävs för att driva frånluftsvärmepumpen i detta dimensionerande fall skall dock adderas till värmeeffektbehovet. Om beräkning av byggnadens värmeeffektbehov baseras på DVUT utgående från en högre tidskonstant än 1-dygn för byggnaden skall beräkning av tidskonstanten redovisas. Betydande köldbryggor som uppstår vid fönsterinfästningar, balkonginfästningar och bjälklagskanter skall beräknas i detalj och redovisas. Övriga köldbryggor kan hanteras schablonmässigt via procentpåslag på byggnadens Um-värde.
2017-02-06 Bild 5. Systemgräns värmeeffektbehov. Kunskapskrav All personal som är inblandad i projektets olika faser skall ha erforderlig kompetens och kunskap för att kunna hantera och implementera riktlinjerna så att intentionerna i programmet uppfylls. Avvikelse Om någon av riktlinjerna av något skäl bedöms omöjliga/orimliga att uppfylla i det aktuella projektet ansvarar byggherren för att lyfta frågan till fastighetskontoret. En motivering och en bedömning av kostnadseffekter redovisas till fastighetskontoret som underlag till bedömning av om avvikelse kan accepteras. När anses riktlinjerna vara uppfyllda Riktlinjerna anses uppfyllda då samråd och avstämningar utförts i enlighet med riktlinjerna i programmet och erforderlig dokumentation har redovisats som styrker att riktlinjer uppfyllts. Checklistan används som ett arbetsdokument av både byggherre, konsulter, entreprenör och fastighetskontoret för redovisning av hur riktlinjerna har hanterats och beaktats kompletterat med FK:s granskningskommentarer. Alternativt kan företagsinterna checklistor användas. I checklistan hänvisas till gällande handlingar så som förfrågningsunderlag och bygghandlingar och dokumentationen lämnats till fastighetskontoret. Dokumentationen omfattar rutiner, beskrivningar, ritningar, fakturor och andra verifikat samt mätningar och kontroller som styrker att riktlinjerna har följts.
2017-02-06 Dokumentation Erforderlig dokumentation framgår i detalj av checklistan, samt översiktligt enligt Bild 6 nedan. Bild 6. Dokumentation i olika skeden All dokumentation ska lämnas till fastighetskontoret. Kontaktuppgifter: Fastighetskontoret Exploateringsavdelningen Carin Borgelsson 031-368 10 69 carin.borgelsson@fastighet.goteborg.se
1 (9) 2017-02-06 Datum: Projekt: Byggherre: RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. KVALITETÄKRING OCH INFORMATION Projektering: (byggherren): Upprätta miljöprogram för projektet där riktlinjerna enligt programmet för miljöanpassat byggande inarbetas. Projektanpassat miljöprogram och miljö-/ kvalitetsplan Miljöprogram Produktion: (entreprenören): Objektsanpassad kvalitets- och miljöplan A1 upprättas som visar hur riktlinjerna kommer att följas upp under produktionen. Redovisning av följande: - Miljöledningssystem -Rutiner för miljöarbetet - Omhändertagande av projektspecifika miljökrav -System för revisioner och miljöronder -Uppföljning av underkonsulters och leverantörers miljöarbete Byggherre, Entreprenör Kvalitets- och miljöplan Alternativt kan denna checklista användas i projektet och fyllas i under projektering och produktion A2 BE 1 Byggherren informerar alla konsulter och entreprenörer om miljöarbetet och styrningen i projektet. BESTÄNDIGHET Mål: Långlivade byggnader för att minska byggnadens totala resursomsättning Vid projekteringen beaktas kravet på beständighet för byggnadsdelar. Förutsättningar för service och underhåll av bärande konstruktioner ska beaktas. Genomgång av miljökraven (ex. miljöprogram eller denna checklista) vid projektstart och inför varje nytt skede. Kravet att MAB gäller ska finnas med i AF-delen (alternativt intern kontraktshandling) vid upphandling av både konsulter och entreprenörer Beskrivning av byggnadens stom-, bjälklags- och fasadsystem, ytskikt på fasad och tak samt ventilationssystem. Livslängd, underhållsbehov, förutsättningar för service och underhåll samt motivering till vald lösning jämfört med andra diskuterade lösningar ska redovisas. Byggherre Byggherre A, K, VVS, El, AF-text / kontraktsskrivning Mötesprotokoll Beskrivning av byggnaden med motivering till valda lösningar.
2 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning Kontrollpunkt HÄL OCH INOMHUSKLIMAT Mål: Byggnader och bostäder med god inomhusmiljö. Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. H-I 1 Rutiner ska finnas för granskning och riskbedömning av materialval före inköp med avseende på emissioner av kända hälsofarliga ämnen (formaldehyd och VOC) och allergener (material som i innehållsdeklarationen klassas som allergiframkallande). Materialgrupper som ska kontrolleras: - golvmaterial - avjämningsmassor - skivmaterial - vägg- och takbeklädnad - färg och lack - isolermaterial - fast inredning, skåp, hyllor dörrar Rutin ska finns Accepteras i BVB eller lägst klass B i SundaHus - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Riktlinjer för oberoende tredjepartsgranskning: Krav enligt något av följande system uppfylls*: EMICODE EC2, AgBB eller M2 (RTS) *Om det framgår i underlagen att motsvarande krav efterlevs accepteras även andra certifikat eller rapporter A, VVS, K, El, Entreprenör Digital dokumentation typ loggbok i BVB eller Sunda Hus. Oberoende tredjepartsgranskning: Verifieras med certifikat Byggvarudeklarationer Säkerhetsdatablad (kemiska produkter) Certifikat/intyg (träbaserade varor) Avvikelse ska dokumenteras med plats och mängd H-I 2 Materialsystems kompatibilitet ska verifieras, t.ex. spackel, lim och ytskikt. Inte sällan görs val av lim eller spackel i produktionsskedet och då ska verifiering göras innan produkten används. Kontroll av att spackel och tätskiktssystem inkl. fix och fog alternativt spackel, lim och matta är kompatibla A, VVS, K, El, Entreprenör Dokumentation av bedömningsresultat H-I 3 Ventilationssystemet utformas så att god avskiljning av partiklar och andra föroreningar i tilluft uppnås. Beskriv placering av luftintag avseende avgaser. Projektera för F7 filter som lägsta klass om inget annat behov finns Redovisa placering av luftintag A, VVS Dokumentation av valt filter och placering av luftintag H-I 4 Femledarsystem installeras som standard. Femledarsystem installerat i hela byggnaden El, Entreprenör MILJÖPÅVERKAN Mål: Minskning av byggnadens negativa miljöpåverkan i ett livstidsperspektiv MATERIAL- OCH PRODUKTVAL Rambeskrivning Byggbeskrivning Rutiner ska finnas för val och riskbedömning av material och produkter före inköp så att byggprocessens och den färdiga byggnadens miljö- och hälsopåverkan är låg. Göteborgs stads kemikalieplan ligger till grund för riktlinjerna rörande val och riskbedömning av material. Kraven på kemiskt innehåll ska verifieras genom något av följande alternativ: Även arbetsplatsens inköp av förbrukningsmaterial och förbrukningsprodukter ska kontrolleras mot projektets miljö- och hälsokrav. 1. Produkten ska ha bedömningen Rekommenderas eller Accepteras i Byggvarubedömningen (BVB) (www.byggvarubedomningen.se) Digital dokumentation typ loggbok i BVB eller Sunda Hus.
3 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning M1 Kontrollpunkt Följande material och produkter ska bedömas: - kemiska produkter, dvs. färg, fog, lim, fogmassa, fogskum (L, Z mm) - cementbaserade produkter, dvs. puts, avjämningsmassa, spackel (E, L, M) - invändiga ytskikt (M) - byggskivor (K) - termisk isolering (I) - snickerier (N, B, DEG, DEK) - takbeläggningar (J) - plan plåt, t.ex. hängskivor, ståndskivor (J) - fasadmaterial: skivor (K), tegel (F), element (G), panel (H) - drev, tätning, nät (Z) - elinstallationer: kablar, kanaler, VP-rör, uttag, strömbrytare, dosor och liknande (S) - VS-installationer: VA-rör, radiatorer, ventiler, armaturer (P) - Vent-installationer: kanaler, spjäll, don, kondensisolering (Q) Basnivå 2. Produkten ska ha helhetsbedömning A eller B i SundaHus Miljödata (www.sundahus.se) 3. Produkten genomgår en miljöprövning som byggherren själv låter utföra och uppfyller ställda krav. Miljöprövningen ska vara granskad av tredjepart som är dokumenterat kompetent att göra en korrekt bedömning av kemiskt innehåll. Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör A, VVS, K, El, Entreprenör Dokumentation Avvikelse ska dokumenteras med plats och mängd Vid oberoende tredjepartsgranskning ska förteckning i Excel samt intyg från miljöprövning och tredjepartsgranskning bifogas för varje material/produkt. Aktuellt bedömningsunderlag så som Byggvarudeklaration, Säkerhetsdatablad eller annan miljödeklaration bifogas. FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. M 2 Koppar i tappvattensystemet får ej användas. Koppar får ej användas som tak- och/eller fasadmaterial om tak- respektive fasadvatten avleds till dageller spillvattensystem. Tappvattenrör kopparfria Koppar används inte som tak- och/eller fasadmaterial VVS, Entreprenör Verifikat på valda produkter i loggbok för materialval M 3 Trä/träråvara ska vara från uthålligt skogsbruk certifierad enligt FSC eller PEFC. Leverantör av träråvaran ska vara spårbarhetscertifierad enligt FSC eller PEFC. Byggnadsdelar av massivträ, limträ, plywood/kryssfaner: takstolar, stommar, bjälklag, utvändig fasad samt invändig panel A, Mark, K, Entreprenör Verifikat på att levererat virke är PEFC alt. FSCmärkt samt gällande spårbarhetscertifikat från leverantör M4 Tropiska träslag och tryckimpregnerat virke får ej användas exklusive kiselimpregnerat virke. Ingen förekomst A, Mark, K, Entreprenör Verifikat på levererat virke M5 Välj ljuskällor som innehåller en mycket liten mängd kvicksilver. < 2mg El-projektör/Entreprenör Armaturförteckning med ljuskälla angiven M 6 Göteborgs Stads styrdokument för Grönytefaktorer gäller. Uppnå den målnivå för grönytefaktor som angivits i markanvisningen A, M, Entreprenör Beräkning av grönytefaktor, ritningar och beskrivningar M 7 Dagvattenrening efter avstämning med kommunen. Föroreningar ska inte spridas okontrollerat. Utforma lösningar så nära källan som möjligt så att föroreningarna inte sprids utan kan tas om hand lokalt. Identifiering av ev. behov av rening av dagvatten Projektledare/ Landskapsarkitekt Dokumentation av behovet av rening och hur den uppnås M8 Göteborgs Stads skrift Gemensamma miljökrav för entreprenader avseende drivmedel, fordon, arbetsmaskiner och kemiska produkter på sid 5-9 gäller för projektet. Avseende övriga krav gäller rutiner och krav enligt denna checklista. Gällande version se Trafikkontorets (TK:s) hemsida. Se även Vägledning till Gemensamma miljökrav för entreprenader som också finns på TK:s hemsida. Kraven följs Entreprenör Verifikat på inköp bränsle via fakturor/kvitton. Övrig verifiering enligt TK:s vägledning via fordonsförteckning där ålder, CO2 -utsläpp, euroklass m.m. framgår.
4 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning M 9 Kontrollpunkt Kemikalier och bränslen ska förvaras på ett säkert sätt under byggtiden för att förhindra spill och läckage till mark, vatten eller någon form av avlopp. Hantering, transport av och omhändertagande av farligt och miljöskadligt avfall ska utföras på ett miljöriktigt sätt. RESURSHUSHÅLLNING Mål: Minskning av resursanvändning och avfallsmängder under byggnadens livstid Basnivå Plan för nödlägesberedskap ska finnas samt invallning eller speciell container för farligt avfall. Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Entreprenör Dokumentation Nödlägesberedskapsplan ska upprättas och finnas på plats. Protokoll från miljöronder FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. Tvättställs- och köksblandare energiklass B eller bättre R 1 Varm- och kallvattenbesparande armaturer (kranar och duschmunstycken) och snålspolande WC-stolar ska väljas. Termostatblandare inklusive duschmunstycke energiklass A VVS Produktblad Wc-stol med två spollägen R 2 Inom varje lägenhet ska finnas särskilt utrymme och/eller skåpsinredning för källsortering av hushållsavfall. Fyra fraktioner Arkitekt Bygghandling R3 Riktlinjer i "Gör rum för miljön" gäller. Främja möjligheten till återbruk inom fastigheten, se vidare Kretslopp och Vattens folder "Hur du startar och driver ett bytesrum". Det ska finnas plats för hantering av grovavfall (rum eller yta för container). Källsortering Fokusera på förutsättningar för återbruk, delande, minskad mängd restavfall, utsortering av matrester och ökad andel materialåtervinning Projektledare Arkitekt Bygghandling: Ritningar R 4 För att minska spill- och avfallsmängder från produktionen planera för måttbeställning av byggmaterial. Rutin A, K, Entreprenör Rutin Naturgrus får ej förekomma vid markfyllning och minimalt som ballast i betong. R 5 Återanvänd grus- och bergkrossmaterial och restmaterial så långt som möjligt. Kontrollera att materialet är rent och radonfritt. Återanvänd gatsten, kantsten, sten-/betongplattor. Riktlinjer följs Byggherre Entreprenör Produktblad Samordning mellan beställare och utförare om en optimal masshantering för bevarande av miljö, användande av deponier, mellanlagringsplatser och liknande.
5 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. Upprätta plan för sortering av byggavfall under produktionsskedet och utse avfallsansvarig. Avfallsplan och avfallsansvarig redovisas R 6 Sortering av byggavfall utförs i första hand på byggarbetsplatsen. Eftersortering undviks. Byggavfall ska i första hand återbrukas eller materialåtervinnas och i andra hand energiåtervinnas. Allt avfall ska källsorteras enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för källsortering av byggavfall, basnivå-bilaga 3. Mängden avfall från produktionen källsorteras och mäts Entreprenör Avfallsstatistik uppdelat per fraktion, total mängd samt andel till deponi ska redovisas Verifikat på att retursystem för byggpall (avtal alt. fakturor) Maximal andel byggavfall till deponi 10 % (vikt %) exkl. ev. schaktmassor från marksanering. Retursystem för byggpall tillämpas. R 7 Välj konstruktion, material och monteringsmetoder som gynnar demontering där det är möjligt för att förenkla utbyte och återvinning. Montering med lim skall undvikas vid montering av inredning såsom kök, inredning, skivor och golv Projektör, Entreprenör Beskriv val av metoder BULLERSKYDD Mål: Skapa en bra ljudmiljö för de boende och minska besvärande buller Ljudklass B gäller för lägenhetsskiljande vägg mot teknikrum med bullrande installationer som krävs för att uppnå en energieffektiv byggnad. BU 1 Ljud från ventilationssystemet skall klara minst ljudklass B i sovrum och vardagsrum, enligt 25267. Beaktat Projektledare, Akustiker A, K, V Ljud-PM med projekteringsförutsättningar Särskilda ljudisolerande åtgärder krävs om bullrande verksamhet som t.ex. restauranger, förskolor, gemensamhetslokaler finns inom byggnaden och gränsar till bostäder. BU 2 Utför ljudmätning av färdiga bostäder. Kontrollera speciellt bullerkällor och byggdelar, där risk finns för bullerstörningar. 5% Projektledare Akustiker PM med ljudmätningsprotokoll
6 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. ENERGIHUSHÅLLNING Mål: Minskning av klimatpåverkan, utsläppa av bl.a. växthusgaser och uttag av icke förnyelsebara energislag Beräkna byggnadens förväntade specifika netto energibehov. E 1 Energibehovet beräknas som byggnadens faktiska behov av värme, varmvatten, komfortkyla samt el för fastighetens drift. Byggnadens specifika energibehov ska även räknas om till specifik energianvändning d.v.s. inköpt energi för uppvärmning, varmvattenberedning, komfortkyla samt el för fastighetens drift. Byggnadens energianvändning utgör underlag för bygglov samt uppgifter till energideklaration och energiuppföljning år 2. Definition: Energibehovet (nettoenergi) definieras som den energi som tillförs byggnaden från tekniska system inom byggnaden för uppvärmning, komfortkyla och tappvarmvatten samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Flerbostadshus: max energibehov 60 kwh/m², år (A temp) Fristående byggnad (< 200 m²): max energibehov 65 kwh/m², år (A temp) Krav enligt ovan beräknas med lämpligt beräkningsprogram. Förväntad framtida specifik energianvändning (inköpt energi) beräknas. Energikonsult alt. VVS Rapporten skall tydligt redovisa såväl specifikt energibehov som energianvändning. Detta görs som ett minimum med upplösning uppvärmning, beredning av tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel. Energivärden dimensioneras för 21 C inomhustemperatur. Indata enligt Sveby. Uppföljning sker via uppföljande mätning av specifik energianvändning och redovisas senast 2 år efter byggnaden tagits i bruk. E 2 Beräkna byggnadens förväntade effektbehov för uppvärmning. Värmeeffektbehovet beräknas som faktiskt behov av tillförd värmeeffekt inom byggnaden. Definition: Effektbehov för uppvärmning definieras som behov av inom byggnaden tillförd effekt för att täcka transmissionsförluster, ofrivillig ventilation samt uppvärmning av ventilationsluft vid DVUT. Flerbostadshus: max 19 W/m² Fristående byggnad (< 200 m²): max 23 W/m² Energikonsult alt. VVS Effektberäkningen skall presenteras i form av en beräkningsrapport där förutsättningar, antaganden och samtliga resultat redovisas. Detta kan ingå som del i rapport för redovisning av krav enligt E1 ovan. Beräkningen ska utgå från 21 C inomhustemperatur. Beräkningen utförs för obelastad byggnad d.v.s. internlaster och solinstrålning får ej tillgodoräknas. E 3 Prioritera återvunnen, förnybar energi t.ex. sol, vind, biobränsle eller fjärrvärme för att minska CO 2 utsläpp. Beslutsunderlag redovisas Byggherre, VVS, Energikonsult Beslutsunderlag E 4 Energiutbyte mellan bostad och lokaler undersöks i relevanta fall. Möjligheten utreds VVS, Energikonsult Beslutsunderlag E 5 Utforma byggnadens klimat med hänsyn till solinstrålning och innetemperatur. Övertemperatur undviks Öppningsbara fönster A, K, VVS, Energikonsult Beräkning av övertemperatur E 6 Energieffektiv belysning och belysningsstyrning i gemensamma utrymmen. Ljuskällor i energiklass A eller bättre Dagsljusstyrd/närvarostyrd belysning El Förteckning ljuskällor
7 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. E 7 Välj energieffektiva installationer och vitvaror i bästa tillgängliga klass Kravet uppfyllt A, VVS och Entreprenör Förteckning med information om energiklass samt bifogade produktblad E 8 Mätare ska installeras och mätning utföras i enlighet med Svebys "Mätföreskrifter", senast gällande version. Kravet uppfyllt El, VVS Mätarschema Varmvatten samt el E9 Individuell mätning av varmvatten och el. Debitering av varmvattenförbrukning görs på frivillig basis. El, VVS Rambeskrivning Byggbeskrivning Förbered för mätning av kallvatten (frivillig basis) Utför mätningar i provlägenhet i tidigt skede E 10 Utförandekvalitet för byggnadens värmeisolering och lufttätande skikt kontrolleras där risk för ökat värmeläckage kan uppstå, exempelvis i anslutningar mellan byggdelar, blockskarvar, köldbryggor, fönsteranslutningar, installationsgenomföringar m.m. Lufttäthetsprovning och termografering av representativt antal lägenheter Lufttäthetsprovning enligt -EN-ISO 9972:2015 Termografering enligt -EN 13187 Projektledare, Entreprenör Rapport från provtryckning Rapport från termografering Minimering av energi under produktionsskedet: Byggnad (el och värme) E 11 Bodetablering (el och värme) Förnybar el Mätning och debitering av energianvändning under produktionsskedet Byggnad: närvarostyrd energieffektiv belysning och undersöka fjärrvärmeanslutning för uttorkning och byggvärme Bodetablering: närvarostyrd energieffektiv belysning samt bodleverantörens "lågenergikoncept". Byggherre/Entreprenör Energistatistik för produktion och bodetablering Inköp av förnybar el verifieras via fakturakopior med uppgifter om typ av märkning och ursprungsgarantier. Som verifikat på förnybar el accepteras: Naturskyddsföreningens Bra Miljöval el eller annan tredjepartskontrollerad miljömärkningslicens som verifierar ursprung med hjälp av ursprungsgarantier upprättade enligt den gemensamma standarden European Energy Certifikat System, EECS eller likvärdigt. E 12 Mätning ska ske enligt Svebys "Mätföreskrifter". För att verifiera specifik energianvändning skall köpt energi mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod, avslutad senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Utvärdering och analys görs mot ställda krav. Byggherre/ Fastighetsägaren Verifiering av energiprestanda presenteras i en rapport innehållande uppmätt energianvändning, tidigare beräknad energianvändning och tidigare beräknat energibehov. Detta görs som ett minimum med upplösning uppvärmning, beredning av tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel. I de fall skillnad mellan uppmätta och beräknade värden föreligger skall analys och förklaring till skillnaderna redovisas.
8 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning FUKTSKYDD Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. Mål: Undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livstid Fuktsakkunnig utsedd och namngiven Fuktsäkerhetsbeskrivning upprättad Fuktsäkerhetsprojektering och riskanalys utförd F 1 Välj metod för att säkerställa fuktsäkerhet i byggprocessen. ByggaF eller likvärdigt Byggherre Projektledare Entreprenör Fuktskyddsansvarig utsedd och namngiven för produktionsskedet Fuktsäkerhetsplan produktion upprättad Information i fuktfrågor till nyckelpersoner inför fuktkritiska moment Avvikelserapport Slutlig fuktskyddsdokumentation inkl. kontroller och mätresultat finns F 2 Kvalitetssäkra utförandet av rörskarvar. Kopplingar på vattenledningar placeras åtkomligt för underhåll och besiktningar. Utförande enl. Säker vatteninstallation. Följ BBV. Begär särskild varugaranti i enlighet med BKR och GVK för vattentäta golv- och väggbeklädnader VVS, VS-entreprenör Intyg Säker Vatten Installation ÖVRIGA ASPEKTER TRAFIK/KOMMUNIKATION T-K 1 Skapa säkra och väderskyddade utrymmen för cykelparkering. Förvaring i cykelrum eller cykelcell i garage/källare eller fristående cykelförråd Projektledare, Arkitekt Bygghandling: Ritningar
9 (9) 2017-02-06 RIKTLINJER VERIFIERAT RESULTAT Projektering Skede Produktion Förvaltning = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning Beteckning DRIFT OCH FÖRVALTNING Kontrollpunkt Basnivå Byggherren är ansvarig för samtliga krav Berörd konsult/ entreprenör A= Arkitekt K= Konstruktör El= Elkonsult VVS= VVS-konsult Mark= Markprojektör Dokumentation FK:s slutliga bedömning av resultat Typ av dokument, dokumentbeteckning Beskrivning av resultat Byggherre, projektörer och entreprenör: fyller i aktuellt datum och hänvisning till aktuellt dokument, sida och punkt samt rutin som verifierar att riktlinjen inarbatats i handlingar respektive omhändertagits under byggproduktionen. Fastighetskontoret: fyller i granskningsdatum och eventuella granskningskommentarer rörande det särskilt samråd samt avstämning byggstart och slutavstämning. Överlämna information till boende /hyresgäst med minst följande innehåll: D-F 1 - Miljöanpassad användning/skötsel gällande material, installationer, utrustning och gemensamma utrymmen. - Energisnålt brukande. - Farligt/miljöskadligt avfall med uppgift om identifiering och var det skall lämnas. - Sortering av hushållens/hyresgästernas avfall med uppgift om identifiering och var det skall lämnas. Boendepärmen innehåller nödvändig information Byggherre Konsulter, Entreprenör Boendepärm Överlämna information till förvaltare med minst följande innehåll: Drift- och underhållsinstruktioner i enlighet med AMA ska överlämnas till byggnadens förvaltare. Informationen ska överlämnas i form av pärm samt USB-minne (säkerhetskopia). Följande information skall finnas med: - Skötselplaner samt underhållsinstruktioner för drift, underhåll och mark (grönytor på tomten). - Injusteringsprotokoll ska redovisas samt KV-värden (injusteringsvärden på ritning) vilket visar att anläggningen är injusterad för att uppnå optimal drift. Följs även upp, se punkt E14. D-F 2-4 timmars utbildning av driftspersonal rörande installationer (effektiv energianvändning). - Tydlig information om sortering och hantering av hushållens/hyresgästernas avfall och vad man får använda avloppet till. Dokumentation finns Byggherre, Entreprenör Komplett underlag i form av DU-pärm samt USBminne (säkerhetskopia) - Instruktion för identifiering, säker hantering och förvaring av farligt och miljöskadligt avfall, samt rutiner för bortforsling och omhändertagande. - Gynna möjligheter till återbruk för de boende genom att, om möjlighet finns, upplåta lämpligt utrymme inom fastigheten. - Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.
Återremisssyrkande MP, S, V Fastighetsnämnden 2016-09-26, ärende 25 Återremissyrkande gällande program för miljöanpassat byggande Program för miljöanpassat byggande som fastställdes 2009 ska nu revideras. Göteborg ska fortsätta vara ledande i miljö- och klimatarbetet. Därför ska det reviderade programmet för miljöanpassat byggande styra mot ett klimatneutralt, fossilfritt samhälle och ökad miljönytta. Det finns delar i förslaget till program som behöver utvecklas för att leda till ett mer miljöanpassat byggande. Miljöpåverkan från byggnadsmaterial är stor och vi saknar krav på dessa. Exempelvis är det stor skillnad på klimatpåverkan från olika sorters cement. Det är också viktigt med återvunnet byggnadsmaterial. Fastighetsnämnden föreslås besluta återremittera ärende med följande inriktning Redovisa hur nära förslaget är SKL-rekommendationerna om energieffektivitet. Det är även intressant att jämföra med passivhus och nära-nollenergibyggnader. En redovisning av vilka krav i stadens kemikalieplan som inte uppfylls och relation till ledande certifieringssystem ska också ges. Värdera möjligheten att kräva att en andel av byggmaterialet ska vara av förnybart ursprung och/eller återvunnet. Värdera möjligheten att kräva en plan för att minska materialsvinn samt hur miljökraven ska upprätthållas även under förvaltningsskedet Värdera möjligheten att ställa krav på material och byggnaders beständighet. Utforma krav på inköpt el som motsvarar kraven för miljömärkt el.