Revidering av programmet för miljöanpassat byggande tilläggsyrkande

Transkript

1 Tjänsteutlåtande till Fastighetsnämnden diarienummer 1555/16 Exploateringsavdelningen Carin Borgelsson telefon e-post: Revidering av programmet för miljöanpassat byggande tilläggsyrkande Förslag till beslut 1. Fastighetsnämnden godkänner fastighetskontorets svar på tilläggsyrkandet i enlighet med detta tjänsteutlåtande. Ärendet I mål- och inriktningsdokumentet för 2013 uppdrogs åt fastighetskontoret att revidera programmet för miljöanpassat byggande och ett förslag till revidering presenterades i augusti Vid fastighetsnämndens sammanträde beslutades att återremittera ärendet för att belysa ett antal områden ytterligare. Vid fastighetsnämndens sammanträde beslutades föreslagna förändringar i enlighet med återremissen dock med ett tilläggsyrkande enligt bilaga 1. Tillkommande riktlinjer Klimatpåverkan Livscykelanalyser (LCA) har diskuterats länge i branschen men det har saknats bra och relevanta beräkningsverktyg och dataunderlag som ger jämförbara. Det har dock hänt väldigt mycket de senaste åren och många pilotprojekt och forskningsprojekt har gjorts inom området. Det är fortfarande en bit kvar innan LCA görs som en helt naturlig del av en projektering. Men nu under 2017 lanseras ett nytt beräkningsverktyg som är fritt och öppet för alla att använda men behovet av relevanta underlagsdata är fortfarande stort. Sweden Green Building Council (SGBC) ansvarar för certifieringssystemet Miljöbyggnad och de lanserade sin reviderade version 3.0 i maj I den nya versionen har indikatorn 15 Stommen och grundens klimatpåverkan införts. Syftet med indikatorn är att öka kunskapen om stommens och grundkonstruktionen klimpåverkan, öka efterfrågan och tillgången på miljövarudeklarationer (Environmental Product Declaration, EPD) och verka för att minska stommens klimatpåverkan. Klimatpåverkan redovisas i gram CO2-ekvivalenter per uppvärmd yta (CO2-e per Atemp) och betygskriterier finns för tre nivåer brons, silver och guld, se tabell längre ner. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 1 (4)

2 Tabell 1: Klimatpåverkan enligt Miljöbyggnad 3.0. Fastighetskontorets förslag Fastighetskontorets förslag är att Programmet för Miljöanpassat byggande i sin helhet hänvisar till Miljöbyggnad och indikatorn 15, Stommens och grundens klimatpåverkan. Det innebär att både metodik, val av lämpligt beräkningsverktyg, och redovisning ska göras i enlighet med Miljöbyggnad 3.0. På så sätt kan exploatörerna även ta del av Miljöbyggnads råd och tips och svar på uppkomna frågor. Efter dialog med personer som hanterar livscykelanalyser föreslås betygsnivån silver för Programmet för miljöanpassat byggande, den nivån täcker in produktion och transport av byggvaror. För silver gäller även att vid beräkning av klimatpåverkan för produktion av byggvarorna ska minst 50% av dataunderlaget baseras på produktspecifika miljövarudeklarationer (EPD:er). De ger en bättre beskrivning av verkligheten vad gäller utsläpp av växthusgaser vid produktion av leverantörsspecifika varor, till skillnad från de genomsnittliga värden som används i generiska data (generella data för en produktgrupp). Det bidrar på sikt till att öka tillgången på produktspecifika EPD:er vilket i sin tur verkar för att framtida livscykelanalyser baseras på bättre och mer relevanta data. Motsvarande på EPD:er återfinns inte i nivån brons och nivån guld är ett långtgående som för tillfället inte bedöms vara relevant att ställa i Miljöanpassat byggande. Energiprestanda i miljöanpassat byggande Boverkets byggregler (BBR) ändrades 1 juli 2017 där en för nära nollenergibyggnader definierades. Kraven är formulerade så som de presenterades i Boverkets remissversion från januari De nuvarande BBR-en, BBR24 är uttryckt som levererad energi, specifikenergianvändning. I de nya en i BBR25 införs istället begreppet byggnadens primärenergital PE, vilket är i enlighet med EU-lagstiftningen. Det primärenergital som gällerför flerfamiljshus är 85 kwh/kvm och för småhus 90 kwh/kvm. I korthet innebär det att nivån avseende energiförbrukningen för värme och varmvatten för ett flerfamiljshus i Göteborg då den geografiska justeringsfaktorn beaktats hamnar på ca 72 kwh/kvm. Till de 72 kwh/kvm för värme och varmvatten ska Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 2 (4)

3 sedan andelen förbrukad el multiplicerat med en faktor 1,6 läggas till och det ger primärenergitalet 85 kwh/kvm. Nedan följer tre jämförelse mellan Miljöanpassat byggande och Boverkets nära noll energi enligt BBR25. Flerbostadshus uppvärmt via fjärrvärme Krav enligt Miljöanpassat byggande är ett energibehov på max 60 kwh/kvm, år (vilket även utgör byggnadens behov av inköpt energi). Detta behov antas fördelas enligt följande; energi för uppvärmning (FJV) ca 20 kwh/kvm, år, energi för tappvattenberedning (FJV) ca 25 kwh/kvm, år och fastighetsenergi (el) ca 15 kwh/kvm, år. För jämförelse med BBR25 behöver byggnadens primärenergital beräknas. För ett flerbostadshus beläget i Göteborg och en fördelning mellan värme och el enligt ovan blir detta 71,2 kwh/kvm, år. Vilket skall jämföras med om primärenergital på max 85 kwh/kvm, år enligt BBR25. Miljöanpassat byggande är alltså även här ca 20 % strängare. Flerbostadshus uppvärmt via bergvärme Krav enligt Miljöanpassat byggande är ett energibehov på max 60 kwh/kvm, år (vilket här inte utgör byggnadens behov av inköpt energi). Behovet av inköpt energi blir enligt följande; energi för uppvärmning (el) ca 5 kwh/kvm, år, energi för tappvattenberedning (el) ca 12 kwh/kvm, år och fastighetsenergi (el) ca 15 kwh/kvm, år. För jämförelse med BBR25 behöver byggnadens primärenergital beräknas. För ett elvärmt flerbostadshus beläget i Göteborg och en fördelning enligt ovan blir detta 52,1 kwh/kvm, år. Vilket skall jämföras med om primärenergital på max 85 kwh/kvm, år enligt BBR25. Miljöanpassat byggande är alltså även här ca 40 % strängare. Ett småhus uppvärmt via bergvärme Krav enligt Miljöanpassat byggande är ett energibehov på max 65 kwh/kvm, år (vilket här inte utgör byggnadens behov av inköpt energi). Behovet av inköpt energi blir enligt följande; energi för uppvärmning (el) ca 8,8 kwh/kvm, år, energi för tappvattenberedning (el) ca 10 kwh/kvm, år och fastighetsenergi (el) ca 10 kwh/kvm, år. För jämförelse med BBR25 behöver byggnadens primärenergital beräknas. För ett elvärmt flerbostadshus beläget i Göteborg och en fördelning enligt ovan blir detta 47,6 kwh/kvm, år. Vilket skall jämföras med om primärenergital på max 90 kwh/kvm, år enligt BBR25. Miljöanpassat byggande är alltså även här ca 50 % strängare. Fastighetskontorets förslag Mot denna bakgrund förslår fastighetskontoret att energiet i Programmet för miljöanpassat byggande behåller formuleringen av energiet som nettoenergi med tilläggset på värmeeffektbehov. Där energibehovet är 60 kwh/kvm för flerfamiljshus och 65 kwh/kvm för småhus och ett värmeeffektbehov på 19 respektive 23 W/kvm. Checklistan uppdateras när det gäller hänvisningar till relevanta indataparametrar. Det hänvisas till både branschgemensamma brukarindata Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader (SVEBY) samt Boverkets nya beräkningsindata Byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BEN). Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 3 (4)

4 Information om kommande i framtida revideringar I informationsfliken till checklistan med de reviderade riktlinjerna finns information inskriven om de att i framtida revidering kommer ställas på lägsta andel återvunnet material och Trafikkontorets avseende gatsten kommer att gälla för all sten som används som råvara. Bedömda konsekvenser av revideringen Förslaget att behålla formuleringen nettoenergi och nivån 60 kwh/kvm respektive 65 kwh/kvm för småhus leder till energieffektivare byggnader än en i BBR24 som gäller under en övergångsperiod fram till nästa sommar och även nya BBR25 som gäller från den 1 juli De införda en på redovisning av klimatpåverkan i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 ökar branschens medvetenhet och bidrar även till grundläggande kunskapsuppbyggnad, bättre tillgång till relevanta underlagsdata och därmed bättre förutsättningar för att kunna göra relevanta livscykelanalysberäkningar av byggmaterials klimatpåverkan. Martin Öbo Fastighetsdirektör Elisabet Gondinger Avdelningschef Bilagor: Bilaga 1: Tilläggsyrkande gällande revidering av program för miljöanpassat byggande Bilaga 2: Checklista/miljöplan med riktlinjer och dokumentations. Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 1555/16 4 (4)

5

6 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 1 (10) Datum: Projekt: Byggherre: Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt KVALITETÄKRING OCH INFORMATION : (byggherren): Upprätta miljöprogram för projektet där riktlinjerna enligt programmet för miljöanpassat byggande inarbetas. Projektanpassat miljöprogram och miljö-/ kvalitetsplan Miljöprogram A1 : (en): Objektsanpassad kvalitets- och miljöplan upprättas som visar hur riktlinjerna kommer att följas upp under produktionen. Redovisning av följande: - Miljöledningssystem -Rutiner för miljöarbetet - Omhändertagande av projektspecifika miljö -System för revisioner och miljöronder -Uppföljning av underkonsulters och leverantörers miljöarbete Byggherre, Kvalitets- och miljöplan Alternativt kan denna checklista användas i projektet och fyllas i under projektering och produktion A2 Byggherren informerar alla konsulter och er om miljöarbetet och styrningen i projektet. Genomgång av miljöen (ex. miljöprogram eller denna checklista) vid projektstart och inför varje nytt skede. Kravet att MAB gäller ska finnas med i AF-delen (alternativt intern kontraktshandling) vid upphandling av både konsulter och er Byggherre AF-text / kontraktsskrivning Mötesprotokoll BE 1 BESTÄNDIGHET Mål: Långlivade byggnader för att minska byggnadens totala resursomsättning Vid projekteringen beaktas et på beständighet för byggnadsdelar. Förutsättningar för service och underhåll av bärande konstruktioner ska beaktas. Beskrivning av byggnadens stom-, bjälklags- och fasadsystem, ytskikt på fasad och tak samt ventilationssystem. Livslängd, underhållsbehov, förutsättningar för service och underhåll samt motivering till vald lösning jämfört med andra diskuterade lösningar ska redovisas. Byggherre A, K, VVS, El, Beskrivning av byggnaden med motivering till valda lösningar.

7 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 2 (10) HÄL OCH INOMHUSKLIMAT Mål: Byggnader och bostäder med god inomhusmiljö. Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt H-I 1 Rutiner ska finnas för granskning och risk materialval före inköp med avseende på emissioner av kända hälsofarliga ämnen (formaldehyd och VOC) och allergener (material som i innehållsdeklarationen klassas som allergiframkallande). Materialgrupper som ska kontrolleras: - golvmaterial - avjämningsmassor - skivmaterial - vägg- och takbeklädnad - färg och lack - isolermaterial - fast inredning, skåp, hyllor dörrar Rutin ska finns Accepteras i BVB eller lägst klass B i SundaHus Riktlinjer för oberoende tredjepartsgranskning: Krav enligt något av följande system uppfylls*: EMICODE EC2, AgBB eller M2 (RTS) *Om det framgår i underlagen att motsvarande efterlevs accepteras även andra certifikat eller rapporter A, VVS, K, El, Digital dokumentation typ loggbok i BVB eller Sunda Hus. Oberoende tredjepartsgranskning: Verifieras med certifikat Byggvarudeklarationer Säkerhetsdatablad (kemiska produkter) Certifikat/intyg (träbaserade varor) Avvikelse ska dokumenteras med plats och mängd H-I 2 Materialsystems kompatibilitet ska verifieras, t.ex. spackel, lim och ytskikt. Inte sällan görs val av lim eller spackel i produktionsskedet och då ska verifiering göras innan produkten används. Kontroll av att spackel och tätskiktssystem inkl. fix och fog alternativt spackel, lim och matta är kompatibla A, VVS, K, El, av bedömnings H-I 3 Ventilationssystemet utformas så att god avskiljning av partiklar och andra föroreningar i tilluft uppnås. Beskriv placering av luftintag avseende avgaser. Projektera för F7 filter som lägsta klass om inget annat behov finns Redovisa placering av luftintag A, VVS av valt filter och placering av luftintag H-I 4 Femledarsystem installeras som standard. Femledarsystem installerat i hela byggnaden El, MILJÖPÅVERKAN Mål: Minskning av byggnadens negativa miljöpåverkan i ett livstidsperspektiv MATERIAL- OCH PRODUKTVAL Rambeskrivning Byggbeskrivning Rutiner ska finnas för val och risk material och produkter före inköp så att byggprocessens och den färdiga byggnadens miljö- och hälsopåverkan är låg. Göteborgs stads kemikalieplan ligger till grund för riktlinjerna rörande val och risk material. Även arbetsplatsens inköp av förbrukningsmaterial och förbrukningsprodukter ska kontrolleras mot projektets miljö- och hälso. Kraven på kemiskt innehåll ska verifieras genom något av följande alternativ: 1. Produkten ska ha bedömningen Rekommenderas eller Accepteras i Byggvarubedömningen (BVB) ( 2. Produkten ska ha helhetsbedömning A eller B i SundaHus Miljödata ( Digital dokumentation typ loggbok i BVB eller Sunda Hus.

8 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 3 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt M1 Följande material och produkter ska bedömas: - kemiska produkter, dvs. färg, fog, lim, fogmassa, fogskum (L, Z mm) - cementbaserade produkter, dvs. puts, avjämningsmassa, spackel (E, L, M) - invändiga ytskikt (M) - byggskivor (K) - termisk isolering (I) - snickerier (N, B, DEG, DEK) - takbeläggningar (J) - plan plåt, t.ex. hängskivor, ståndskivor (J) - fasadmaterial: skivor (K), tegel (F), element (G), panel (H) - drev, tätning, nät (Z) - elinstallationer: kablar, kanaler, VP-rör, uttag, strömbrytare, dosor och liknande (S) - VS-installationer: VA-rör, radiatorer, ventiler, armaturer (P) - Vent-installationer: kanaler, spjäll, don, kondensisolering (Q) 3. Produkten genomgår en miljöprövning som byggherren själv låter utföra och uppfyller ställda. Miljöprövningen ska vara granskad av tredjepart som är dokumenterat kompetent att göra en korrekt kemiskt innehåll A, VVS, K, El, Avvikelse ska dokumenteras med plats och mängd Vid oberoende tredjepartsgranskning ska förteckning i Excel samt intyg från miljöprövning och tredjepartsgranskning bifogas för varje material/produkt. Aktuellt bedömningsunderlag så som Byggvarudeklaration, Säkerhetsdatablad eller annan miljödeklaration bifogas. M 2 Koppar i tappvattensystemet får ej användas. Koppar får ej användas som tak- och/eller fasadmaterial om tak- respektive fasadvatten avleds till dageller spillvattensystem. Tappvattenrör kopparfria Koppar används inte som tak- och/eller fasadmaterial VVS, Verifikat på valda produkter i loggbok för materialval M 3 Trä/träråvara ska vara från uthålligt skogsbruk certifierad enligt FSC eller PEFC. Leverantör av träråvaran ska vara spårbarhetscertifierad enligt FSC eller PEFC. Byggnadsdelar av massivträ, limträ, bambu, eller plywood/kryssfaner: takstolar, stommar, bjälklag, utvändig fasad samt invändig panel A, Mark, K, Verifikat på att levererat virke är PEFC alt. FSC-märkt samt gällande spårbarhetscertifikat från leverantör M4 Tropiska träslag och tryckimpregnerat virke får ej användas exklusive kiselimpregnerat virke. Ingen förekomst A, Mark, K, Verifikat på levererat virke M5 Välj ljuskällor som innehåller en mycket liten mängd kvicksilver. < 2mg Elprojektör/ Armaturförteckning med ljuskälla angiven M 6 Göteborgs Stads styrdokument för Grönytefaktorer gäller. Uppnå den målnivå för grönytefaktor som angivits i markanvisningen A, M, Beräkning av grönytefaktor, ritningar och beskrivningar M 7 Dagvattenrening efter avstämning med kommunen. Föroreningar ska inte spridas okontrollerat. Utforma lösningar så nära källan som möjligt så att föroreningarna inte sprids utan kan tas om hand lokalt. Identifiering av ev. behov av rening av dagvatten Projektledare/ Landskapsarkitekt av behovet av rening och hur den uppnås

9 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 4 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt M8 Kraven i Göteborgs Stads skrift Gemensamma miljö för entreprenader avseende drivmedel, fordon, arbetsmaskiner och kemiska produkter kopplade till dessa gäller för projektet. Avseende övriga gäller rutiner och enligt denna checklista. Gällande version se Trafikkontorets (TK:s) hemsida. Se även Vägledning till Gemensamma miljö för entreprenader som också finns på TK:s hemsida. Kraven följs Kemikalier, material och varor loggas i projektets loggbok. Verifikat på inköp bränsle via fakturor/kvitton. Övrig verifiering enligt TK:s vägledning (fordonsförteckning där ålder, CO2 -utsläpp, euroklass m.m) M 9 Kemikalier och bränslen ska förvaras på ett säkert sätt under byggtiden för att förhindra spill och läckage till mark, vatten eller någon form av avlopp. Hantering, transport av och omhändertagande av farligt och miljöskadligt avfall ska utföras på ett miljöriktigt sätt. Plan för nödlägesberedskap ska finnas samt invallning eller speciell container för farligt avfall. Nödlägesberedskapsplan ska upprättas och finnas på plats. Protokoll från miljöronder Silver enligt Miljöbyggnad 3.0 M10 Redovisning av klimatpåverkan från stommen och grundkonstruktionen i gram CO 2 -e per A temp i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15. Klimatpåverkan vid produktion och transport av byggvaror, dvs A1 A3 + A4. Minst 50 % av klimatpåverkan för produktion av byggvarorna baseras på produktspecifika EPD:er. Klimatpåverkan från transporter beräknas med generiska uppgifter för transportsätt och faktiska transportsträckor. BH, konsulter Redovisning av i enlighet med Miljöbyggnad 3.0 indikator 15. RESURSHUSHÅLLNING Mål: Minskning av resursanvändning och avfallsmängder under byggnadens livstid Tvättställs- och köksblandare energiklass B eller bättre R 1 Varm- och kallvattenbesparande armaturer (kranar och duschmunstycken) och snålspolande WC-stolar ska väljas. Termostatblandare inklusive duschmunstycke energiklass A VVS Produktblad Wc-stol med två spollägen R 2 Inom varje lägenhet ska finnas särskilt utrymme och/eller skåpsinredning för källsortering av hushållsavfall. Fyra fraktioner Arkitekt Bygghandling

10 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 5 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt R3 Särskilt och tillräckligt stort utrymme ordnas inom fastigheten för sortering av hushållsavfall som materialåtervinns respektive lämnas till kommunens omhändertagande av avfall. Det ska finnas plats för hantering av grovavfall (rum eller yta för container). Främja möjligheten till återbruk inom fastigheten, se vidare Kretslopp och Vattens folder "Hur du startar och driver ett bytesrum". Källsortering Riktlinjer i "Gör rum för miljön" gäller. Fokusera på förutsättningar för återbruk, delande, minskad mängd restavfall, utsortering av matrester och ökad andel materialåtervinning Projektledare Arkitekt Bygghandling: Ritningar R 4 För att minska spill- och avfallsmängder från produktionen planera för måttbeställning av byggmaterial. Rutin A, K, Rutin Naturgrus får ej förekomma vid markfyllning och minimalt som ballast i betong. R 5 Återanvänd grus- och bergkrossmaterial och restmaterial så långt som möjligt. Kontrollera att materialet är rent och radonfritt. Återanvänd gatsten, kantsten, sten-/betongplattor. Riktlinjer följs Byggherre Produktblad Samordning mellan beställare och utförare om en optimal masshantering för bevarande av miljö, användande av deponier, mellanlagringsplatser och liknande. Upprätta plan för sortering av byggavfall under produktionsskedet och utse avfallsansvarig. Avfallsplan och avfallsansvarig redovisas R 6 Sortering av byggavfall utförs i första hand på byggarbetsplatsen. Eftersortering undviks. Byggavfall ska i första hand återbrukas eller materialåtervinnas och i andra hand energiåtervinnas. Allt avfall ska källsorteras enligt Sveriges Byggindustriers riktlinjer för källsortering av byggavfall, basnivå-bilaga 3. Mängden avfall från produktionen källsorteras och mäts Avfallsstatistik uppdelat per fraktion, total mängd samt andel till deponi ska redovisas Verifikat på att retursystem för byggpall (avtal alt. fakturor) Maximal andel byggavfall till deponi 10 % (vikt %) exkl. ev. schaktmassor från marksanering. Retursystem för byggpall tillämpas.

11 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 6 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt R 7 Välj konstruktion, material och monteringsmetoder som gynnar demontering där det är möjligt för att förenkla utbyte och återvinning. Montering med lim skall undvikas vid montering av inredning såsom kök, inredning, skivor och golv Projektör, Beskriv val av metoder BULLERSKYDD Mål: Skapa en bra ljudmiljö för de boende och minska besvärande buller Ljudklass B gäller för lägenhetsskiljande vägg mot teknikrum med bullrande installationer som krävs för att uppnå en energieffektiv byggnad. BU 1 Ljud från ventilationssystemet skall klara minst ljudklass B i sovrum och vardagsrum, enligt Beaktat Projektledare, Akustiker A, K, V Ljud-PM med projekteringsförutsättningar Särskilda ljudisolerande åtgärder krävs om bullrande verksamhet som t.ex. restauranger, förskolor, gemensamhetslokaler finns inom byggnaden och gränsar till bostäder. BU 2 Utför ljudmätning av färdiga bostäder. Kontrollera speciellt bullerkällor och byggdelar, där risk finns för bullerstörningar. 5% Projektledare Akustiker PM med ljudmätningsprotokoll ENERGIHUSHÅLLNING Mål: Minskning av klimatpåverkan, utsläppa av bl.a. växthusgaser och uttag av icke förnyelsebara energislag E 1 Beräkna byggnadens förväntade specifika nettoenergibehov. Energibehovet beräknas som byggnadens faktiska behov av värme, varmvatten komfortkyla samt el för fastighetens drift. Byggnadens specifika energibehov skall även räknas om till specifik energianvändning d.v.s. inköpt energi (BBR24). Vidare beräknas byggnadens energiprestanda uttryckt som primärenergital (gäller fr.o.m. BBR25). Dessa uppgifter utgör underlag för bygglov samt underlag inför energiuppföljning och energideklaration inom 2 år fr.o.m. byggnadens färdigställande. Definition: Energibehovet (nettoenergi) definieras som den energi som tillförs byggnaden från tekniska system inom byggnaden för uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvattenberedning samt energi för byggnadens fastighetsdrift. Allmänna indata enligt uppgifter gällande bostäder i BFS 2016:12 BEN 1. För områden denna inte täcker kan indata enligt SVEBY tillämpas. Flerbostadshus: Max energibehov 60 kwh/m 2 A temp,år Fristående byggnad (< 200 m 2 ): Max energibehov 65 kwh/m 2 A temp,år Krav enligt ovan beräknas med lämpligt beräkningsprogram. Specifik energianvändning (inköpt energi) eller byggnadens energiprestanda uttryckt som primärenergital beräknas. Uppföljning i färdig byggnad sker via mätning av energianvändningen och redovisas senast 2 år efter det att byggnaden tagits i bruk. Energikonsult alt. VVS Resultat skall redovisas i rapport som tydligt redovisar såväl specifikt energibehov som energianvändning. Detta görs som ett minimum med upplösning uppvärmning, beredning av tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel.

12 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 7 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt Beräkna byggnadens förväntade effektbehov för uppvärmning. Värmeeffektbehovet beräknas som faktiskt behov av tillförd värmeeffekt inom byggnaden. E 2 Definition: Effektbehov för uppvärmning definieras som behov av inom byggnaden tillförd effekt för att täcka transmissionsförluster, ofrivillig ventilation samt uppvärmning av ventilationsluft vid DVUT. Flerbostadshus: max 19 W/m² Fristående byggnad (< 200 m²): max 23 W/m² Energikonsult alt. VVS Effektberäkningen skall presenteras i form av en beräkningsrapport där förutsättningar, antaganden och samtliga redovisas. Detta kan ingå som del i rapport för redovisning av enligt E1 ovan. Beräkningen ska utgå från 21 C inomhustemperatur. Beräkningen utförs för obelastad byggnad d.v.s. internlaster och solinstrålning får ej tillgodoräknas. E 3 Prioritera återvunnen, förnybar energi t.ex. sol, vind, biobränsle eller fjärrvärme för att minska CO 2 utsläpp. Beslutsunderlag redovisas Byggherre, VVS, Energikonsult Beslutsunderlag E 4 Energiutbyte mellan bostad och lokaler undersöks i relevanta fall. Möjligheten utreds VVS, Energikonsult Beslutsunderlag E 5 Utforma byggnadens klimat med hänsyn till solinstrålning och innetemperatur. Övertemperatur undviks Öppningsbara fönster A, K, VVS, Energikonsult Beräkning av övertemperatur E 6 Energieffektiv belysning och belysningsstyrning i gemensamma utrymmen. Ljuskällor i energiklass A eller bättre Dagsljusstyrd/närvarostyrd belysning El Förteckning ljuskällor E 7 Välj energieffektiva installationer och vitvaror i bästa tillgängliga klass Kravet uppfyllt A, VVS och Förteckning med information om energiklass samt bifogade produktblad E 8 Mätare ska installeras och mätning utföras i enlighet med Svebys "Mätföreskrifter", senast gällande version. Kravet uppfyllt El, VVS Mätarschema Mätning av varmvatten samt el E9 Individuell mätning av varmvatten och el. Debitering av varmvattenförbrukning görs på frivillig basis. El, VVS Rambeskrivning Byggbeskrivning Förbered för mätning av kallvatten (frivillig basis)

13 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 8 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt Utför mätningar i provlägenhet i tidigt skede E 10 Utförandekvalitet för byggnadens värmeisolering och lufttätande skikt kontrolleras där risk för ökat värmeläckage kan uppstå, exempelvis i anslutningar mellan byggdelar, blockskarvar, köldbryggor, fönsteranslutningar, installationsgenomföringar m.m. Lufttäthetsprovning och termografering av representativt antal lägenheter Lufttäthetsprovning enligt -EN-ISO 9972:2015 Termografering enligt -EN Projektledare, Rapport från provtryckning Rapport från termografering E 11 Minimering av energi under produktionsskedet: Byggnad (el och värme) Bodetablering (el och värme) Förnybar el Mätning och debitering av energianvändning under produktionsskedet Byggnad: närvarostyrd energieffektiv belysning och undersöka fjärrvärmeanslutning för uttorkning och byggvärme Bodetablering: närvarostyrd energieffektiv belysning samt bodleverantörens "lågenergikoncept". Byggherre, Energistatistik för produktion och bodetablering Inköp av förnybar el verifieras via fakturakopior med uppgifter om typ av märkning och ursprungsgarantier. Som verifikat på förnybar el accepteras: Naturskyddsföreningens Bra Miljöval el eller annan tredjepartskontrollerad miljömärkningslicens som verifierar ursprung med hjälp av ursprungsgarantier upprättade enligt den gemensamma standarden European Energy Certifikat System, EECS eller likvärdigt. E 12 Mätning ska ske enligt Svebys Mätföreskrifter. Utöver detta skall värme genererad av panna eller värmepump inom byggnaden kunna mätas. För att verifiera specifik energianvändning skall såväl köptenergi som energibehov mätas under en sammanhängande 12-månadersperiod. Mätperioden avslutas senast 24 månader efter det att byggnaden tagits i bruk. Utvärdering och analys görs mot ställda. Analys skall omfatta en normalisering till normalt brukande enligt BFS 2016:12 BEN 1. Verifierande mätningar redovisas. Byggherre/ Fastighetsägare Verifiering av energiprestanda presenteras i en rapport innehållande uppmätt energianvändning, uppmätt energibehov, tidigare beräknad energianvändning och tidigare beräknat energibehov. Detta görs som ett minimum med upplösning uppvärmning, beredning av tappvarmvatten, komfortkyla och fastighetsel. I de fall skillnad mellan uppmätta och beräknade värden föreligger skall analys och förklaring till skillnaden redovisas.

14 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 9 (10) FUKTSKYDD Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt Mål: Undvika skadlig fukt i byggnaden under hela dess livstid Fuktsakkunnig utsedd och namngiven Fuktsäkerhetsbeskrivning upprättad Fuktsäkerhetsprojektering och riskanalys utförd Fuktskyddsansvarig utsedd och namngiven för produktionsskedet F 1 Välj metod för att säkerställa fuktsäkerhet i byggprocessen. ByggaF eller likvärdigt Byggherre Projektledare Fuktsäkerhetsplan produktion upprättad Information i fuktfrågor till nyckelpersoner inför fuktkritiska moment Avvikelserapport Slutlig fuktskyddsdokumentation inkl. kontroller och mät finns F 2 Kvalitetssäkra utförandet av rörskarvar. Kopplingar på vattenledningar placeras åtkomligt för underhåll och besiktningar. Utförande enl. Säker vatteninstallation. Följ BBV. Begär särskild varugaranti i enlighet med BKR och GVK för vattentäta golv- och väggbeklädnader VVS, VS- Intyg Säker Vatten Installation

15 = Särskilt samråd - Byggstart = Slutavstämning 10 (10) Byggherre, projektörer och : fyller i aktuellt ÖVRIGA ASPEKTER TRAFIK/KOMMUNIKATION T-K 1 Skapa säkra och väderskyddade utrymmen för cykelparkering. Förvaring i cykelrum eller cykelcell i garage/källare eller fristående cykelförråd Projektledare, Arkitekt Bygghandling: Ritningar DRIFT OCH FÖRVALTNING Överlämna information till boende /hyresgäst med minst följande innehåll: D-F 1 - Miljöanpassad användning/skötsel gällande material, installationer, utrustning och gemensamma utrymmen. - Energisnålt brukande. - Farligt/miljöskadligt avfall med uppgift om identifiering och var det skall lämnas. - Sortering av hushållens/hyresgästernas avfall med uppgift om identifiering och var det skall lämnas. Boendepärmen innehåller nödvändig information Byggherre Konsulter, Boendepärm Överlämna information till förvaltare med minst följande innehåll: Drift- och underhållsinstruktioner i enlighet med AMA ska överlämnas till byggnadens förvaltare. Informationen ska överlämnas i form av pärm samt USB-minne (säkerhetskopia). Följande information skall finnas med: - Skötselplaner samt underhållsinstruktioner för drift, underhåll och mark (grönytor på tomten). - Injusteringsprotokoll ska redovisas samt KV-värden (injusteringsvärden på ritning) vilket visar att anläggningen är injusterad för att uppnå optimal drift. Följs även upp, se punkt E14. D-F 2-4 timmars utbildning av driftspersonal rörande installationer (effektiv energianvändning). finns Byggherre, Komplett underlag i form av DU-pärm samt USBminne (säkerhetskopia) - Tydlig information om sortering och hantering av hushållens/hyresgästernas avfall och vad man får använda avloppet till. - Instruktion för identifiering, säker hantering och förvaring av farligt och miljöskadligt avfall, samt rutiner för bortforsling och omhändertagande. - Gynna möjligheter till återbruk för de boende genom att, om möjlighet finns, upplåta lämpligt utrymme inom fastigheten. - Skötselinstruktioner för att upprätthålla byggnadens beständighet.