Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014

PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL Riket 4,0 2,0 0,0

Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014: Grundkrav 1. Patientsäkerhetsberättelse Grundkrav 2. Nationell patientenkät Grundkrav 3. Handlingsplaner för patientsäkerhetskulturen Grundkrav 4. Strukturerad journalgranskning Grundkrav 5. Nationell patientöversikt Indikator 1. Basala hygienrutiner och klädregler Indikator 2. Antibiotikaanvändning Indikator 3. Läkemedelsanvändning Indikator 4. Trycksår Indikator 5. Överbeläggningar Indikator 6. Infektionsverktyget

Uppföljning AB Hälsocentral: Uppföljning avser 2014: Kontaktperson (namn, tel. nr. och e-postadress): 1. Har ni tagit ut uppgifter på förskrivare på förskrivarnivå? Ja/Nej 2. Om ja, på hur många är detta gjort? 3. Har ni försett era förskrivare med en översikt av deras personliga förskrivning? 4. Har ni på er hälsocentral genomfört några åtgärder/dragit några slutsatser relaterat till uppgifterna av förskrivning av AB på förskrivarnivå? Om så är fallet beskriv vilka åtgärder/slutsatser ni kommit fram till. 5. Beskriv kort om ni vidtagit några åtgärder relaterat Åtgärd 2.1 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till vårdenhetens förskrivningar 2.2 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till länets förskrivningar 2.3 På ett strukturerat sätt satt förskrivningarna i relation till lokala behandlingsrekommendationer 2.4 Vidtagit utbildning inom antibiotikaområdet för sin personal

Uppföljning Vi ser att vi inte alltid förskriver som vi tror. Vi har fått hjälp att förstå vilka preparat vi behöver tänka till kring gällande både ökad och minskad förskrivning. Vi har även sett att vi till stor del följer rekommendationer och skiljer oss åt men har även mycket stora likheter i vår förskrivning. Vi jämförde förskrivningen med vad som är rekommenderat och såg att ibland avvek det och då diskuterade vi det och igenom riktlinjer Vi har också haft utbildningstillfällen för all personal

Uppföljning Vi har kallat in kommunapotekaren som dels haft utbildning, genomgång med alla våra läkare och sjuksköterskor. Samt hon har hjälpt oss att titta på statistiken, vad ärdet som drar upp våra siffror (2013). Det som kom fram då var Hiprex som såg ut att vara en stor post. Hiprex är ju inget antibiotikum. Vår reflektion är att det inte är rätt att den är med. Där efter har vi i alla fall satt ut Hiprex där vi sett att det står kvar. Vi har en diskussion hela tiden angående antibiotika förskrivning över lag och vi tycker att vår ordinarie personal är väl medveten och välutbildad i frågan.

Uppföljning Vi följer förskrivningen på basenhetsnivå och har haft diskussion i läkargruppen. En läkare på båda HC är antibiotikaansvarig, deltar i möten och informerar kollegorna Mycket personrelaterat men vi har gått igenom förskrivning individuellt och relaterat till kollegor på hc samt relaterat till länet. Dessutom fokuserat på STRAMA, alla har gått igenom rekommendationerna (inkl. sköterskor som sitter i telefonrådgivning)

På initiativ från oss har vi startat ett samarbete med kommunen/särskilda boenden. Vi ser att man där på små eller inga indikationer tar urinprov på boenden. Med följden att de flesta visar sig ha bakterier i urinen och det lätt kan resultera i förskrivning av antibiotika. (50% av alla kvinnor 80 år och äldre har bakterier i urinen, utan symtom.) Här vill vi skapa en rutin som sjuksköterskorna på boendena ska följa. Förebyggande åtgärder i första hand; Ex vätskelista, rikligt med dryck, c-vitamin rik dryck, god intimhygien. Tanken är att istället för att som första åtgärd ta ett urinprov, ska dessa punkter först tillgodoses, kvarstår behov av att kontrollera urinprov pga sådan symtombild, så görs detta som steg två. Vår tanke är att vi följer upp antibiotika förskrivningen och ser om det blir skillnad (ex efter en 6 månaders period) Får detta ett bra utslag så kommer vi att utvidga detta till att även omfatta hemsjukvårds/hemtjänstpersonal i kommunen.

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2014 Socialstyrelsen anser att det är angeläget att landstingen fortsätter att arbeta för en rationell antibiotikaanvändning, det vill säga att rätt preparat ges i rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle och under rätt be-handlingstid. Därmed undviks onödig antibiotikaanvändning vilket minskar risken för resistensutveckling.

Uppdaterad Sverigekarta mars 2014

Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Region Skåne Stockholm Sörmland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland rådet 2013 Mars 20134 Gula områden Väsentliga steg för införande av infektionsverktyget Förbättrat resultat VRI och trycksår Kan påvisa ex på hur patienter och närstående involveras i PS-arbetet r rad mningar Frågor att ställa Vad är det som i slutändan gjort att vi hamnat på denna nivå på Sverigekartan? eanalyser l och nutrition tningen inom Vad är det som just nu står i vägen för oss att ta oss till nästa nivå, dvs. vilka tre prioriterade åtgärder skulle vi behöva genomföra för att förbättra oss till nästa nivå? ärstående

Framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner En nationell studie för att minska vårdrelaterade infektioner Ett projekt initierat av SKL tillsammans med sexton landsting våren 2914 Syfte; att hitta framgångsfaktorer och strategier för att förebygga infektionerna. Omfattar fem steg identifiera landsting och sjukhus som uppvisar goda respektive sämre resultat när det gäller vårdrelaterade infektioner analys av kvantitativa samband genom intervjuer identifiera och analysera förklaringsfaktorer göra en syntes av framgångsfaktorer en rapport att publiceras med återkoppling till deltagande landsting

PPM VRI 2014

Kostnadsberäkning för skador och vårdskador Beräkningarna i rapporten baseras på 19 141 granskade vårdtillfällen inom somatisk slutenvård under 2013. 34 länsdelssjukhus 22 länssjukhus 7 universitetssjukhus Rapporten omfattar Vårdskadekostnader Extra vårddygn pga vårdskada Rapporten bygger på nationella källor och databaser från SKL och Socialstyrelsen. Nationella databaser som ligger till grund för analysen Markörbaserad journalgranskning PPM-mätningar av Vårdrelaterade infektioner (VRI)

Kostnader 11,5 miljarder kr/år kostar skador/vårdskador Varv vårdskador* beräknas kostar 8,5 miljarder kr/år

Extra vårddygn på grund av vårdskada I genomsnitt förlängs vårdtiden med 6,8 vårddygn på grund av en vårdskada. 9,6-13,1 procent av alla vårdplatser beläggs av patienter som drabbats av en eller flera vårdskador 1-1,5 miljoner extra vårddagar/år på grund av skada/vårdskada

Preliminär data för NLL 2013 1090 journaler granskades under 2013 Medelvårdtiden för patienter utan skada var 5.6 vårddagar, för patienter med skada varden 11,8 dagar. Andelen vårdtillfällen med skada var 10,8% efter sex månader och efter 12 månader 11,1 %. Vanligaste skadetypen är VRI