DAGVATTENUTREDNING BÅT- HAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION. Rapport

DAGVATTENUTREDNING BÅT- HAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION Rapport 2014-11-17 Reviderad 2016-11-10 Upprättad av: Michaela Alsmyr och Ida Enjebo Granskad av: Mats Karlström

DAGVATTENUTREDNING INFÖR DETALJPLANERNA, BÅTHAMNSVÄGENS ERSÄTTNING OCH ÅKERSBERGA STATION KUND SL KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Michaela Alsmyr, WSP Samhällsbyggand, 010-722 51 92 Ann Catrin Malmberg, WSP Samhällsbyggnad, 010-722 83 19 2 (22)

INNEHÅLL 1 BAKGRUND OCH SYFTE 4 2 OMRÅDESBESKRIVNING 4 2.1 Båthamnsvägens ersättning 4 2.2 Åkersberga station 5 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 7 3.1 Befintlig avvattning 7 3.1.1 Båthamnsvägens ersättning 7 3.1.2 Åkersberga station 8 3.2 Recipienter och Miljökvalitetsnormer 8 3.3 Jordarter och grundvatten 9 3.4 Föroreningar i mark 10 3.5 Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag 10 3.6 Österåkers dagvattenstrategi 12 4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN 13 4.1 Dagvattenflöden före och efter plan 13 4.2 Föroreningsförhållanden och miljökvalitetsnormer (MKN) 15 4.3 Fördröjning och påverkan på markavvattningsföretaget 18 5 FÖRESLAGNA PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 20 5.1 Under byggtiden 21 5.2 Avvattning Båthamnsvägens ersättning 21 5.3 Avvattning Åkersberga station 22 3 (22)

1 BAKGRUND OCH SYFTE Två behovsbedömningar utfördes 2014-07-04 där det bedömdes att en MKB skulle utföras inför två detaljplaner vid, Båtmansvägens ersättning och Som underlag till MKB och detaljplan har WSP tagit fram en dagvattenutredning. I behovsbedömningen stod följande; Inom ramen för miljöbedömningen ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas där den betydande miljöpåverkan som planen kan antas medföra identifieras, beskrivs och bedöms enligt 6 kap.12 miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen ska visa till planens påverkan och konsekvenser på närområdet. Aspekter att ta hänsyn till är markföroreningar, hantering av dagvatten och miljökvalitetsnormerna för vatten samt ökade bullernivåer. Dagvattenhanteringen har beaktats för hela detaljplaneområdena och frågeställningar som berörs i denna utredning är; Vilka förutsättningar finns för dagvattenhanteringen? Hur kommer dagvattnet hanteras inom planområdena? Behövs särskild rening eller andra skyddsåtgärder? Finns risk för att föroreningar och näringsämnen når Åkerströmmen och påverkar miljökvalitetsnormer (MKN) negativt? Kommer diket tillhörande markavvattningsföretaget att påverkas? 2 OMRÅDESBESKRIVNING Utredningsområdet omfattar två detaljplaneområden i Åkersberga, Båthamnsvägens ersättning och Nedan sammanställda information är hämtad från WSP, detaljplanernas behovsbedömningar (2014-07-04) och planernas illustrationskartor. 2.1 Båthamnsvägens ersättning Planområdet är beläget vid i Runö väster om Åkersberga centrum och söder om väg 276 (figur 1). Syftet med planen är att förbättra kommunikationerna i och omkring centrala Åkersberga. I samband med att får dubbelspår och tätare trafik planeras en planskild korsning som ersätter tidigare plankorsning. Porten förses med plastspont för att förhindra inläckage av grundvatten. Grundvatten tros inte behövas pumpas från porten. Planområdet har en areal på ca 5,7 ha och omfattar kvartersmark för handel, kontor, industri, bilservice och järnvägsändamål samt allmän plats (gata och återvinning) och vattenområde (figur 2). Bebyggelsen inom planområdet består av handels- och industribyggnader (OKQ8, Byggmax och Alvruds El & Motor). Kvartersmark som idag nyttjas för industri och handel behöver tas i anspråk för att möjliggöra nya trafiklösningar i området. Dike och kulvert tillhörande markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö-Husby ligger inom planområdet. 4 (22)

Figur 1. Planområdet. Figur 2. Illustrationsplan på detaljplaneområdet Båthamnsvägens ersättning. Bebyggelse (brun), järnvägsområde (mörkgrå), vägområde (ljusgrå) och vattenområde (blå). 2.2 Åkersberga station Planområdet är beläget längs i centrala Åkersberga. Syftet med planen är att möjliggöra ett tredje spår vid Åkersberga station för vändning och uppställning av tåg. En breddning av spårområdet innebär att intilliggande mark på den södra sidan av spåret som utgörs av kvartersmark (bostad, parkering, teknisk anläggning) och allmän plats (park, gång- och cykelväg) behöver tas i anspråk. Planområdet har en areal på ca 1,9 ha och omfattar kvartersmark för järnvägsändamål, bostad, parkering och transformatorstation, allmän plats (park och gång- och 5 (22)

cykelväg) samt vattenområde (figur 3 och 4). Den enda bebyggelsen inom planområdet utgörs av mindre byggnader i form av transformatorstation, teknikbodar, garagelängor etc. Tre gång- och cykelövergångar finns inom planområdet: en plankorsning på vardera sidan av stationen samt en planskild korsning under spåret vid Åkers kanal. Figur 3. Planområdet vid Figur 4. Illustrationsplan för detaljplaneområde Tomtmark (ljusgrön), parkmark (mörkgrön), bebyggelse (brun), järnvägsområde (mörkgrå), vägområde (ljusgrå) och vattenområde (blå). 6 (22)

3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN 3.1 Befintlig avvattning 3.1.1 Båthamnsvägens ersättning En vattendelare finns i detaljplaneområdet östra del. De delar av detaljplaneområdet som ligger på vattendelarens östra sida avvattnas österut via diken och trummor/ledningar mot Åkers kanal. Större delen av området söder om Roslagsvägen och norr om järnvägsspåret (McDonalds, Preem och Lidl) avvattnas ytligt och via ledningar mot dike som går längs järnvägsspåret. Diket avvattnas västerut mot ett större dike som tillhör Nedre och övre Husbys markavvattningsföretag och leder vattnet vidare via två trummor under järnvägen. Markavvattningsföretagets dike går i nordväst-sydöstlig riktning, är kulverterat under Sågvägen och mynnar i Tunafjärden. OKQ8 avvattnas västerut mot dagvattenledningar som har utlopp i dike som rinner mot markavvattningsföretaget. Söder om järnvägsspåret avvattnas större delen av industriområdet mot en dagvattenledning i Sågvägen som först går österut för att sedan vika av söderut och mynna i diket som tillhör markvattningsföretaget. Kvartersmarken vid Byggmax avvattnas sannolikt direkt mot markavvattningsföretagets kulvert eller dike. Detaljplaneområdet påverkades tidigare av dagvatten från Roslagsvägen. En ledning går från Roslagsvägens vägdike och mynnar vid järnvägsspårets dike. Ledningen har nu proppats och dagvattnet leds istället österut via vägdike mot Åkers kanal. Detaljplaneområdets sydligaste delar vid Sågvägen och Byggmax innefattar dike och kulvert som tillhör markavvattningsföretaget (avsnitt 3.5). I figur 5 visas befintliga ledningar och generella flödesriktningar i detaljplaneområdet. Figur 5. Befintliga dagvattenledningar, flödesriktningar (blå pilar) och diken (ljusblå pilar) vid detaljplaneområde Båthamnsvägens ersättning. 7 (22)

3.1.2 Åkersberga station Dagvattnet inom planområdet avrinner västerut mot Åkers kanal och vidare mot Tunaviken. Dagvattenledningar och flödesriktningar i närheten av detaljplanområdet visas i figur 6. Vägarna runt järnvägsområdet avvattnas via rännstensbrunnar. Dagvattnet från banvallen infiltrerar grönytor längs spåret. Terrängen norr om planområdet lutar söderut och dagvatten från området leds igenom planområdet via ledning. Dagvatten från dessa områden kan påverka planområdet vid extremregn. Figur 6. Befintliga dagvattenledningar och flödesriktningar vid detaljplaneområde Åkersberga station. 3.2 Recipienter och Miljökvalitetsnormer Tunaviken och Åkers kanal är klassade som vattenförekomster enligt VISS (tabell 1). Båda vattenförekomsterna är klassade med måttlig ekologisk status. Vid Tunaviken är miljöproblemen främst kopplade till övergödning och syrefattiga förhållanden och till miljögifter med påverkanskällor från bl.a. jordbruk, enskilda avlopp och urban markanvändning. Miljöproblemen vid Åkers kanal är främst kopplade till övergödning p.g.a. belastning från näringsämnen och miljögifter med påverkanskällor från jordbruk, enskilda avlopp men troligen även urban markanvändning (Behovsbedömning, 2014). Förslag till nya miljökvalitetsnormer finns som arbetsmaterial framtagna av Länsstyrelsen 2016. För Trälhavet är förslaget till miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2027 och god kemisk status med undantag för Kvicksilver och Bromerad difenyleter. Åkerströmmen-Åkers kanal har förslag till miljökvalitetsnorm god ekologisk status 2021 och god kemisk status med undantag för Kvicksilver och Bromerad difenyleter. Detaljplanerna får inte medföra en försämring av miljökvalitetsnormerna. 8 (22)

Tabell 1. Miljökvalitetsnormer för detaljplaneområdenas recipienter, Tunaviken och Åkers kanal hämtade från Länsstyrelsen (VISS). Vattenförekomst Tunaviken, del av Trälhavet (SE592605-182310 Åkers kanal, del av vattenförekomst Åkerströmmen-Åkers kanal (SE659873-164072) Ekologisk status Kemisk status (exkl. Kvicksilver) Kommentarer Måttlig God Kvalitetskrav god ekologisk status till år 2021. Risk att inte uppnå god kemisk status till år 2021 Måttlig God Kvalitetskrav god ekologisk status till år 2021. Risk att inte uppnå god kemisk status till år 2021 3.3 Jordarter och grundvatten Detaljplaneområdet Båthamnsvägens ersättning utgöras av lera. I området kring planskild korsning Rallarvägen börjar leran ca 1 m under befintlig markyta. Lerans mäktighet varierar inom planområdet. Detaljplaneområdet Åkersberga station utgörs av lera med undantag för det sydöstra hörnet som utgörs av berg (gnejsgranit). För översikt av områdets jordarter, se figur 7. Grundvattennivåmätningar gjordes 2008 och visade att grundvattnets trycknivå i friktionsmaterialet under leran ligger i marknivå. Leran ligger som ett lock så inget vatten tränger upp på ytan. Eftersom grundvattennivåerna är höga och jordarterna består av lera och berg bedöms infiltrationsmöjligheterna i området som dåliga. Dagvattenhanteringen bör inte bygga på infiltrationslösningar utan bör fördröjas och avledas på annat sätt. 9 (22)

Figur 7. SGUs jordartskarta via kartvisaren. Detaljplaneområdet berörs av postglacial lera och gyttjelera (gulaområden), morän (ljusblå områden) samt berg (röda områden). 3.4 Föroreningar i mark Detaljplaneområdet, Båthamnsvägens ersättning har under de senaste decennierna präglats av industrier och andra verksamheter. Detta har lett till markföroreningar av varierande omfattning. Förutom föroreningar i marken inom fastigheterna antas föroreningar även finnas i ledningsgravar för spill- och dagvatten och eventuellt även i vägkropparna (Behovsbedömning, 2014). Vid detaljplaneområdet, Åkersberga station, finns risk att spårområdet har utsatts för föroreningar genom tågtrafiken, främst i form av tungmetaller från bromsbelag och tjära vilket tidigare användes som bindningsmedel i makadamet. Bekämpningsmedel mot ogräs kan ha förorenat spårområdet. Risken för markföroreningar inom angränsade fastigheter söder om detaljplaneområdet bedöms vara stor. Fastigheterna har under årens lopp nyttjats för olika verksamheter såsom bilservice, drivmedelsstation, brandstation och brandövningsplats. Osäkerhet finns i huruvida dessa har spridit sig till planområdet (Behovsbedömning, 2014). Risk finns att föroreningar lakas ut till vattendragen via dagvattnet och försämrar miljökvaliteten. Ett PM om markföroreningar och hydrogeologi tas fram separat av WSP under hösten 2016. 3.5 Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag Nedre och Övre Runö-Husby markavvattningsföretag berörs av detaljplaneområdet, Båthamnsvägens ersättning (figur 8). Roslagsvatten är huvudman för företaget. Markavvattningsföretagets dike har ett avrinningsområde till kulvert vid Sågvägen 10 (22)

på ca 20 ha (figur 9, bild erhållen från Österåkers kommun). Diket avvattnar bland annat golfbanorna nordväst om planområdet samt närliggande bostadsområden och handels/industriområden. Diket är kulverterat under befintliga järnvägsspår och under Sågvägen. Öppna diket är dimensionerat för återkomsttid 10 år. Ingen hänsyn var då tagen till klimatfaktor vilket är lämpligt i framtida beräkningar för diket. Enligt Roslagsvatten belastas diket idag med mer dagvatten än vad som är tillåtet enligt gällande vattendom. Enligt Roslagsvatten är tillåtet flöde till markavvattningsföretaget 20 l/s, ha från planområdet. Tidigare har beslut tagits att befintliga vattengenomlopp (trumma, 800 mm och stentrumma, 850x1100) skulle ersättas med trummor av dimension 1200mm. Beslut togs även om att uppströms liggande dike skulle utformas som ett avlångt fördröjningsmagasin. Anmälan om vattenverksamhet gjordes 2009 i och med utbyggnationen av dubbelspår (Anmälan för vattenverksamhet för markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö-Husby i Österåkers kommun, 2009). Det är viktigt att avvattningsförhållandena inte försämras när planen genomförs. Vid spåret i läget för kulverten är vattenföringen beräknad till 2,4 m 3 /s. Vattenföringen kan antas reducerad med 30-40% genom fördröjning i uppströms liggande dike (Anmälan för vattenverksamhet för markavvattningsföretaget Nedre och Övre Runö- Husby i Österåkers kommun, 2009). Om detaljplanerna kan tänkas påverka markavvattningsföretaget behöver tillståndet för vattenverksamhet omprövas. t.ex. om flödet ökar till diket eller om grundvattennivån sänks vid schakt (se vidare avsnitt 4.3). Figur 8. Markavvattningsföretag Nedre och Övre Runö-Husby. 11 (22)

Figur 9. Dikets avrinningsområde. 3.6 Österåkers dagvattenstrategi Österåkers dagvattenstrategis intention för dagvattenhanteringen är att; Dagvattenhanteringen ska vara robust och uthållig. Lokalt omhändertagande ska eftersträvas. Källor till föroreningar ska identifieras och föroreningarna ska minska. I första hand eftersträvas reningsåtgärder vid föroreningskällan. Förorenat dagvatten ska så långt möjligt inte blandas med rent dagvatten. Dagvattenhanteringen ska vara säker. Sekundära avrinningsvägar ska identifieras och säkerställas vid detaljplaneläggning. Dagvatten bör, i den mån det kan kombineras med övriga mål, användas i gestaltning för att höja de estetiska värden samt öka förståelsen kring vatten Det allmänna dagvattensystemet dimensioneras normalt som mest för ett nederbördstillfälle med en återkomsttid på 10 år. Diken bör dimensioneras för trycklinje i marknivå vid återkomsttid 30 år vilket rekommenderas för centrum-/industriområden i Svenskt vatten P110. 12 (22)

4 DAGVATTENSITUATION EFTER PLAN 4.1 Dagvattenflöden före och efter plan Dagvattenflödet och markanvändningen före och efter plan beräknades med rationella metoden för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för båda detaljplaneområdena (tabell 2 och 3). Klimatfaktor (k) 1,2 användes och regnintensitet 228 l/s, ha respektive 328 l/s, ha enligt Dahlströms formel (Svenskt Vatten, P104). Detaljplan Båthamnvägens ersättning innebär större andel hårdgjord yta inom planområdet. Det medför i sin tur ett ökat dagvattenflöde. Markanvändningen förändras genom att den nya vägsträckningen och utökningen av kvartersmarken vid Byggmax och OKQ8 tar grönområden i anspråk. Ombyggnationen innebär även att befintligt handelsområde förändras genom att en befintlig parkering försvinner och en ny byggs. Vid Båthamnsvägens ersättning har beräkningar utförts för fem delavrinningsområden. Delavrinningsområdena innefattar inte bara planområdet utan även direkt närliggande ytor som avvattnas mot planområdet eller mot samma avvattningssystem (figur 10). Figur 10. Delavrinningsområden till flödesberäkningar. Vid detaljplan Åkersberga Station har flödesberäkningar utförts inom planområdesgränsen före och efter genomförande av detaljplanen. Hänsyn har tagits till breddningen av spåret, tillkommande perronger, parkmark, parkering och gc-väg. Beräkningen visar att dimensionerande dagvattenflöde blir ungefär lika före och efter genomförande av planen exklusive klimatfaktor. En flödesökning kan väntas oavsett på grund av framtida klimatförändringar. 13 (22)

Tabell 2. Dagvattenflöde för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för detaljplaneområde Båthamnsvägens ersättning. Båthamnsvägens ersättning Area (ha) φ Flöde (l/s) återkomstid 10 år 30 år Efter Före plan** plan Före plan Efter plan Före plan Efter plan** 1. Avvattnas västerut i dike Handelsområde 0,83 0,59 0,8 151 108/129 218 154/182 Återvinningstation - 0,08-15/18-21/25 Befintlig väg 0,26-0,8 47-68 - Tak 0,24 0,24 0,9 49 49/59 71 72/86 Spårområde 0,50 0,50 0,2 23 23/27 33 32/39 Grönytor 1,11 0,68 0,1 25 16/19 36 22/27 Roslagsvägen 0,08 0,08 0,8 15 15/18 21 21/27 Ny väg - 0,75 0,8-137/164-196/235 Ny parkering - 0,12 0,8-22/26-31/37 Summa: 3,02 3,02 312 382/458 448 549/659 2. Handel avvattnas västerut (OKQ8) Tak 0,16-0,9 33-47 - Hårdgjord 0,51-0,8 93-133 - Grönyta 0,29-0,1 7-9 - Tomtmark - 0,95 0,6-0,8 Summa: 0,95 0,95 132-131-174/ 157-208* 131-174/ 157-208* 190 188-250/ 225-300* 188-250/ 225-300* 3. Avvattnas söderut mot ledningsnät i Sågvägen Hårdgjort 0,23 0,23 0,8 42 42/50 60 60/72 4. Handel avvattnas åt sydväst (Byggmax) Tak 0,35 0,37 0,9 72 75/90 102 108/130 Hårdgjord 0,72 0,22 0,8 131 223/267 188 320/384 Grönyta inkl. dike 0,53 0,06 0,1 12 1/2 17 2/2 Grus 0,05-0,2 2-4 - Summa: 1,64 1,64 217 299/359 311 430/516 5. Avvattnas österut mot Åkers kanal Grönytor 0,38 0,24 0,1 9 5/6 12 8/9 Hårdgjorda ytor 0,57 0,70 0,8 104 128/153 150 184/221 Spårområde 0,35 0,35 0,2 16 17 23 24/29 Summa: 1,30 1,30 129 150/180 185 215/258 *Dimensionerande flöde mellan två expolateringsgrader med avrinningskoefficient 0,6-0,8 med/utan klimatfaktor 1,2. **Dimensionerande dagvattenflöde efter med/utan klimatfaktor, 1,2. 14 (22)

Tabell 3. Dagvattenflöde för 10-årsregn och 30-årsregn med varaktighet 10 minuter för detaljplaneområde Flöde (l/s) återkomstid Area (ha) Åkersberga station Före Efter Före Efter Före Efter 10 år 30 år φ plan plan plan plan* plan plan* Spår 0,51 0,89 0,2 23 41/49 33 59/70 Tak, perrong, bro 0,14 0,31 0,9 29 63/75 41 90/108 Hårdgjord yta (parkering, gc-väg 0,54 0,31 0,8 99 57/68 142 82/98 mm) Grus 0,04 0,02 0,2 2 1/1 3 1/1 Park och grönyta 0,68 0,39 0,1 16 9/11 22 13/15 Vatten 0,005 0,005 1,0 1 1/1 2 1/2 Summa: 1,92 1,92 169 171/205 244 246/295 *Dimensionerande dagvattenflöde efter med/utan klimatfaktor, 1,2. 4.2 Föroreningsförhållanden och miljökvalitetsnormer (MKN) Den nya trafiklösningen i detaljplaneområdet, Båthamnsvägens ersättning ger ökade mängder trafikdagvatten vilket kan innebära större föroreningshalter i dagvattnet. För bedömning om behov av rening kan enligt Österåkers dagvattenstrategi krav ställas genom att använda markanvändningsmatriser eller med hjälp av riktvärden föreligger i enskilda projekt eller verksamheter (tabell 4). Trafiktätheten på de planerade vägarna inom detaljplaneområde, Båthamnsvägens ersättning bedöms till ca 8 500 fordon/dygn vid södergående lokalgatan mellan Roslagsvägen och Sågvägen och till ca 5 500 fordon per dygn vid Stationsvägen. Trafiktätheten grundar sig på framtida scenario för år 2030. Föroreningshalterna från planerad väg bedöms enligt tabell 4 som låga måttliga. När dagvatten leds till mindre sjöar och vattendrag krävs ingen rening vid låga halter men för måttliga. Rening rekommenderas därför där det är möjligt främst för södergående lokalgata. Rening sker lämpligtvis i närliggande dike där partiklar tillåts sedimentera. I övrigt förändras inte markanvändningen nämnvärt. Marken är idag förorenad och dagvattnet från järnvägen tas om hand i närliggande diken. Där sker till stor sannoliket fastläggning av föroreningar. Jordarten är lera så spridningsrisken via grundvattnet är mindre än vid mer genomsläppliga jordar. Handelsområdena och bensinstationerna kommer inte att förändras nämnvärt och därmed inte heller föroreningsbelastningen till recipient. Vid markarbetena bör dagvatten tas om hand så att grumling och annan påverkan på närliggande markavvattningsföretag och Åkers kanal minimeras. Föroreningsbelastningen efter plan vid Åkersberga station är svårbedömd. Markanvändningen förändras inte i så stor omfattning. Dagvatten från nya perronger bedöms inte som förorenade. 15 (22)

Tabell 4. Förväntat föroreningsinnehåll vid olika markanvändningar (Österåkers dagvattenstrategi). För att bedöma om det finns risk för påverkan på miljökvalitetsnormerna har föroreningsberäkningar utförts i Stormtac som komplement till markanvändningsmatrisen. Beräkningen är utförd för detaljplaneområde Båthmansvägens ersättning där markanvändningen förändras i större utsträckning och bygger på årlig avrinning samt schablonhalter på dagvatten från olika marktyper. Indata till beräkningen är markanvändningen före och efter exploatering samt årlig nederbörd 636 mm/år. Samma delområden (figur 10) har använts som för flödesberäkningarna men marktypen har fördelats efter marktyperna i Stormtac (tabell 5). Vid delområde 1 har hänsyn tagits till den rening som bedöms kunna ske under befintliga förhållanden i diket längs järnvägen och till den rening som föreslagen dagvattendamm inom delområde 1 (se avsnitt 5.2) schablonmässigt skulle kunna innebära. Reningseffekter har hämtats från Stormtac. Tabell 5. Marktyper före och efter genomförande av detaljplan. Trafikmängder visas som befintliga trafikmängder uppmätta 2015/framtida trafikmängder 2030. Markanvändning inom delområden Yta befintlig (ha) Yta framtid (ha) Mot damm järnvägsdiken och framtida damm Centrumområde (Byggmax, Lidl och McDonalds) 0,89 0,73 Industriområde (fastighet öster om Byggmax) 0,05 0 Bensinstation (Preem) 0,49 0,48 Väg Rallarvägen ÅDT 5 292 0,23 0,00 Banvall 0,38 0,38 Gräsytor 0,95 0,53 Gång- och cykelväg 0,11 0,18 Ny väg mellan Roslagsvägen och Sågvägen ÅDT 8 500 0 0,44 Ny väg Stationsvägen ÅDT 5 500 0 0,22 Återvinningstation 0 0,07 16 (22)

Totalt 3,11 3,02 Mot Sågvägen söderut Industriområde 0,06 0 Centrumområde (Byggmax) 0,08 0 Gång-cykelväg 0,02 0,04 Sågvägen ÅDT 3 865/12 000 0,04 0,03 Gräsyta 0,03 0 Ny väg mellan Roslagsvägen och Sågvägen ÅDT 8 500 0 0,16 Totalt 0,23 0,23 Mot sydväst (Byggmax) Centrumområde (Byggmax) 1,05 1,64 Gräsyta 0,39 0 Industriområde 0,19 0 Totalt 1,64 1,64 Mot nordväst (OKQ8) Bensinstation (OKQ8) 0,84 0,95 Totalt 0,84 0,95 Mot öst och Åkers kanal Banvall 0,28 0,28 Gång-cykelväg 0,03 0,11 Parkering 0,26 0,16 Stationsvägen ÅDT 4 480/5 500 0,23 0,34 Gräsyta 0,47 0,38 Totalt 1,27 1,27 Föroreningshalter och mängder för varje delavrinningsområde visas i bilaga 1. Resultatet visar att föroreningsmängderna är i samma nivå före som efter genomförande av detaljplanen (Tabell 6). Reningen i dagvattendammen (se avsnitt 5) kommer att minska halterna från delområde 1 medan halterna ökar något i de övriga delavrinningsområdena. Enligt beräkningen blir det sammanvägt en väldigt liten förändring på föroreningsmängderna som når recipienten. Schablonhalterna är inte platsspecifika och modellen har också en viss felmarginal. Resultatet kan inte påvisa någon ökning av föroreningsmängderna till recipienten och därmed ingen påverkan på miljökvalitetsnormerna som berör vattenkvalitet. Tabell 6. Totala föroreningsmängder från planområdet vid Båthamnsvägens ersättning. MÄNGDER (kg/år) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 4,1 44 0,55 0,63 2,37 0,023 0,13 0,14 0,0013 1444 18 0,021 0,0016 Efter 4,1 48 0,48 0,58 2,43 0,020 0,12 0,12 0,0014 1473 20 0,017 0,0013 För att relatera planområdet med recipientens avrinningsområdesstorlek har följande jämförelse tagits fram som kan användas vid resonemang angående påverkan på miljökvalitetsnormerna. Delavrinningsområdena som planområdet ligger inom är 1173 ha respektive 1605 ha. Avrinningsområdena rinner mot Trälhavet och Åkerströmmen (figur 11). Planområdet Båthmansvägens ersättning utgör ca 5,5 ha 17 (22)

vilket motsvarar ca 0,5 % av delavrinningsområdet som rinner mot Trähavets storlek. En grov bedömning av de årliga mängderna kväve och fosfor som området Båthamnasvägens ersättning står för relativt den totala bruttobelastningen av kväve och fosfor till recipienterna visar att andelen är 0,6 % för kväve och 1,2 % för fosfor. Recipienternas belastning är hämtad från SMHIs vattenwebb. Åkers kanal Tunaviken Figur 11. Delavrinningsområden till recipienterna Åkerströmmen-Åkers kanal och Trälhavet. 4.3 Fördröjning och påverkan på markavvattningsföretaget För att inte öka flödesbelastningen på markavvattningsföretaget efter genomförande av planen föreslås att dagvattenmagasin anläggs inom detaljplaneområde Båthamnsvägens ersättning. För dagvatten som leds österut direkt mot Åkers kanal, och därmed inte berör markavvattningsförtaget, bedöms ingen flödesutjämning behövas. Vid detaljplan Åkersberga station föreslås ingen flödesutjämning eftersom flödesökningen väntas bli väldigt liten vid. Att ändå anlägga ett magasin inom planområdet förordas av Roslagsvatten för att avlasta dagvattenledningsnätet. 18 (22)

För Båthamnsvägens ersättning, delavrinningsområde 1 (figur 10,nytt vägområde, befintligt handelsområde och ny återvinningsstation) har magasinsvolymer beräknats för flera fall beroende på val av återkomsttid på nederbörden och tillåten avtappning till markavvattningsföretaget (tabell 7). Magasinsvolymen är beräknad enligt Svenskt Vattens publikation P110. Lämpligaste plasten för fördröjning är dike och grönytor på norra sidan av järnvägsspåret. Tabell 7. Fördröjningsvolymer (m3), delavrinningsområde 1 (figur 10). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 60* 10 290 2 60* 30 495 3 312** 10 30 4 312** 30 115 5 448*** 30 40 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid. Där grönytan ersätts med hårdgjord på kvartersmarken vid Byggmax krävs utjämningsvolym för att inte öka dagvattenflödet till markavvattningsföretaget (delavrinningsområde 4, figur 10). Om kravet istället är avtappning 20 l/s, ha för hela kvartersmarken blir volymen betydligt större (tabell 8). Detta är ett hårt krav för en redan bebyggd fastighet. Flödesutjämningsåtgärder kan anläggas inom kvartersmarken. Det råder platsbrist och det kan bli svårt att anlägga ett stort magasin inom kvarterat. Volymen kan reduceras något genom att välja mer genomsläppliga ytor som grus istället för asfalt. Vid Byggmax påverkas även markavvattningsföretaget utformning om diket kulverteras under den nya kvartersmarken. Tabell 8. Fördröjningsvolymer (m3), delavrinningsområde 4 (figur 10). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 33* 10 270 2 33* 30 455 3 217** 10 35 4 217** 30 110 5 448*** 30 50 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid. Om grönytorna inom hela kvartersmarken vid OKQ8 ersätts med hårdgjord yta (delavrinningsområde 2, figur 10) krävs flödesutjämning för att inte öka dagvatten- 19 (22)

flödet till markavvattningsföretaget. Detta gäller endast vid 0,8 i avrinningskoefficient på kvartersmarken. Om framtida markanvändning istället visar att exploateringsgraden blir lägre (0,6) bedöms inget magasin behövas eftersom det då inte blir någon flödesökning inom delavrinningsområdet. Om kravet istället är avtappning 20 l/s, ha för hela kvartersmarken blir volymen betydligt större (tabell 9). Volymen är beräknad under antagande att hela kvartersmarken är hårdgjord. Volymen kan reduceras genom att välja mer genomsläppliga ytor som grus eller gräs istället för asfalt. Vid OKQ8 kan utjämning ske på kvartersmarken eller järnvägen tillsammans med dagvattnet från det nya vägområdet. Inom detta delavrinningsområde råder samma resonemang som vid Byggmax gällande svårighet att få plats med ett stort magasin. Tabell 9. Fördröjningsvolymer (m3), delavrinningsområde 2 (figur 10). Fall Avtappning (l/s) Återkomsttid (år) Magasinsvolym (m 3 ) 1 19* 10 160 2 19* 30 265 3 132** 10 15 4 132** 30 60 5 190*** 30 25 *Avtappning, 20 l/s, ha enligt Roslagsvattens krav. **Avtappning till markavvattningsföretaget som befintligt dimensionerande flöde vid 10-årsregn (exkl. klimatfaktor) från området i syfte att inte öka flödet till markavvattningsförtaget vid beräknat för återkomsttid 10 och 30 år. *** Avtappning, befintligt dimensionerande flöde vid 30-årsregn (exkl. klimatfaktor) i syfte att inte öka flödet vid 30-årsregn till markavvattningsförtaget vid. Om tillräckliga fördröjningsåtgärder utförs vid detaljplaneområdet Båthamnsvägens ersättning blir flödesinverkan på markavvattningsföretaget Nedre och övre Husby minimal. Med det hårdare kravet (avtappning på 20 l/s, ha) kan flödet från området minskas markant. Samråd rekommenderas mellan Österåkers kommun och Roslagsvatten angående vilka krav på flödesutjämning som ska gälla vid de olika delavrinningsområdena som berör markavvattningsföretaget. Det är bra om diket längs järnvägen blir kvar så rinntiden för dagvattnet inte blir snabbare. Nuvarande förslag på utformning av vägport och järnvägsbro medför ingen permanent grundvattensänkning som kan påverka flödet eller nivån i diket. Marken består av tät lera och eventuell sänkning av grundvattennivån blir troligtvis väldigt lokal runt porten. Om vägens konstruktion vid porten vid Sågvägen påverkar befintlig kulvert bör inverkan på företaget utredas vidare i den punkten. Markavvattningsföretagets utformning påverkas av utökningen av kvartersmarken vid Byggmax. Samråd med länsstyrelsen rekommenderas för att avgöra om det krävs omprövning av markavvattningsföretaget för kulverteringen. 5 FÖRESLAGNA PRINCIPLÖSNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERINGEN Dagvattnet från detaljplanerna avleds lämpligtvis till befintliga dagvattennät. För att inte påverka markavvattningsföretaget bör erforderlig fördröjning anordnas enligt avsnitt 4.3. 20 (22)

5.1 Under byggtiden Pumpning kommer behövas är för att hålla bort yt-/regnvatten från schakten. Grumling och föroreningsspridning genom dagvattenavrinning från förorenade massor till vattendrag bör förhindras. 5.2 Avvattning Båthamnsvägens ersättning Fördröjning i grönytorna längs spåret föreslås för att inte öka flödet till markavvattningsföretaget Nedre och Övre Husby. Dagvattnet från den nya cirkulationsplatsen avleds med hjälp av pumpning västerut, först till ett dike och därefter till en utjämningsdamm och vidare till markavvattningsföretaget Nedre och Övre Husby. Förutom cirkulationsplatsen kommer även handelsområdet nordöst om cirkulationsplatsen, ny återvinningstation och den nya vägsträckningen längs järnvägen avvattnas till pumpstationen. I och med den nya vägen norr om cirkulationsplatsen kommer befintliga ledningar behöva flyttas och nya läggas. Beroende på höjdsättning av väg och omkringliggande mark, samt förekomst av övriga ledningar i mark, kanske en del av dagvattnet norrifrån kan ledas direkt till dagvattendammen och inte behöva pumpas. Dammen ska utformas så att den får både en renande och en flödesutjämnande funktion. Dammens ytbehov beror på kravet på flödesutjämning (se avsnitt 4.3). Exempelvis har en damm som ska rymma 495 m 3 med reglerhöjd 0,5 m ett ytbehov av ca 990 m 2 medan en damm med volym 30 m 3 istället har ett ytbehov av 60 m 2. Om dammen utformas med vattenspegel krävs schablonmässigt ca 150 m 2 vattenyta/reducerad yta för att uppnå god rening enligt Stormtac. I detta fall är den reducerade ytan ca 1,7 ha vilket ger ett ytbehov på ca 255 m 2. Det är viktigt att det skapas utrymme för dagvattendammen i detaljplanen. Dagvatten från planerad järnvägsbro leds till dike på västra sidan och bron och vidare i befintligt dike västerut som mynnar i nedre och övre Husbys markavvattningsföretag. Järnvägssträckorna som inte byggs om avvattnas likt idag i diken och till brunnar längs banvallen. Dränering från banvallen avleds separat från dagvattnet och behöver således inte pumpas. Den nya vägsträckningen längs järnvägen, öster om den nya cirkulationsplatsen, avvattnas i nya dagvattenledningar, dels västerut mot pumpstationen och dels österut mot Åkers kanal. Dagvatten från den sydligaste delen av vägen leds till befintligt dagvattennät vid Sågvägen. Dagvatten från kvartersmarken vid Byggmax och OKQ8 föreslås utjämnas och avledas mot befintliga anslutningspunkter. I figur 12 visas förslaget på dagvattenhanteringen. 21 (22)

Figur 12. Skiss av dagvattenlösning vid Båthamnsvägens ersättning. 5.3 Avvattning Åkersberga station Dagvatten från Åkerbergas station leds till befintligt ledningsnät som mynnar i Åkers kanal. Dagvattenflödet från spår och perronger ökar väldigt lite inom planområdet. Roslagsvatten förordar ändå flödesutjämning för att avlasta dagvattenledningsnätet. Ett sten- eller kassetmagasin skulle eventuellt kunna utföras i anslutning till de nya perrongerna och breddningen av spåret (avsnitt 4.3). Behovet av magasinet kan dock ifrågasättas. Mer detaljerad plan för hur avvattningen kan ske tas fram vid detaljprojekteringen. 22 (22)

Projects\5648\10199742\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvattenutredning\BILAGA 1 - Föroreningsberäkningar.docx UPPDRAGSNAMN RB Åkersberga vändspår FÖRFATTARE Michaela Alsmyr UPPDRAGSNUMMER DATUM 10199742 2016-10-20 BIL AG A 1 - FÖRORENINGSBERÄKNING AR Denna bilaga visar resultat från föroreningsberäkningar utförda i Stormtac för detaljplaneområdet Båthamnsvägens ersättning. Bilagan tillhör Rapport Dagvattenutredning Åkersberga station daterad 2014-11-17. I huvudrapporten finns indata till Stormtac i form markanvändning, trafikmängder och årlig nederbörd. Föroreningsberäkningen är utförd för fem delavrinningsområden och redovisas i tabell 1-5. I delavrinningsområde 1 visas föroreningshalter och mängder före och efter rening i dike för befintliga förhållanden och rening i damm+dike för framtida förhållanden. Anledningen till att siffror före och efter rening anges är att en dagvattendamm planeras längt befintligt järnvägsdike som ger ytterligare dagvattenrening jämfört med befintliga förhållanden. Reningseffekter som använts är hämtade från stormtac och visas i tabell 6. Tabell 1. Föroreningshalter och mängder från delavrinningsområde 1 som avvattnas mot västerut i dike längs järnvägen. Längs diket planeras en dagvattendamm efter byggnation av vägport. FÖRORENINGS- PAH P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil HALTER (µg/l) 16 BaP Före utan rening 160 1800 18 25 100 0,8 6 6,5 0,05 62000 910 0,61 0,05 Före med rening i dike 112 1620 11 19 45 0,5 4 3,2 0,05 18600 137 0,52 0,04 längs banvall Efter utan rening 160 1700 19 22 93 0,9 4 5,6 0,04 59000 880 0,61 0,05 Efter med rening i damm 50 995 3 6 21 0,1 1 0,4 0,03 3540 26 0 0,01 och dike Riktvärde 2M 160 2000 8 18 75 0,4 10 15,0 0,03 40000 400 0,03 FÖRORENINGS- PAH P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil MÄNGDER (kg/år) 16 BaP Före utan rening 2,0 20 0,23 0,27 1,1 0,010 0,054 0,07 0,0005 730 11,0 0,008 0,00067 Före med rening i dike 1,4 18 0,14 0,20 0,5 0,007 0,035 0,03 0,0005 219 1,7 0,006 0,00057 längs banvall Efter utan rening 2,2 25 0,24 0,35 1,4 0,010 0,080 0,09 0,0007 860 13,0 0,008 0,00065 Efter med rening i damm och dike 0,7 15 0,04 0,09 0,3 0,001 0,021 0,01 0,0004 52 0,4 0,002 0,00014 1 (3) WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan 11 803 20 Gävle Besök: Norra Skeppargatan 11 Tel: +46 10 7225000 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm http://www.wspgroup.se

Projects\5648\10199742\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvattenutredning\BILAGA 1 - Föroreningsberäkningar.docx UPPDRAGSNAMN RB Åkersberga vändspår FÖRFATTARE Michaela Alsmyr UPPDRAGSNUMMER DATUM 10199742 2016-10-20 Tabell 2. Föroreningshalter före och efter mot ledningar och dike i nordväst (OKQ8) (delavrinningsområde 2). FÖRORENINGS- HALTER (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 94 1100 46 28 100 1,8 3 3,8 0,05 56000 930 1,6 0,06 Efter 94 1100 46 28 100 1,8 3 3,8 0,05 56000 930 1,60 0,06 Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15,0 0,03 40000 400 0,03 FÖRORENINGS- MÄNGDER P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP (kg/år) Före 0,44 5,1 0,22 0,13 0,5 0,009 0,013 0,02 0,0002 260 4,3 0,007 0,00026 Efter 0,5 5,7 0,24 0,15 0,6 0,010 0,015 0,02 0,0003 300 4,9 0,008 0,00029 Tabell 3. Föroreningshalter före och efter söderut mot dagvattenledningen i Sågvägen (delavrinningsområde 3). FÖRORENINGS- HALTER (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 220 1900 15 26 130 0,7 7 8,2 0,06 73000 1300 0,47 0,07 Efter 140 2300 4 22 42 0,3 7 4,3 0,08 53000 730 0,14 0,01 Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15,0 0,03 40000 400 0,03 FÖRORENINGS- MÄNGDER P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP (kg/år) Före 0,22 2 0,02 0,03 0,1 0,001 0,007 0,01 0,0001 75 1,3 0,000 0,00007 Efter 0,18 3,1 0,00 0,03 0,1 0,000 0,010 0,01 0,0001 71 1,0 0,000 0,00001 Tabell 4. Föroreningshalter före och efter mot markavvattningsföretag/ledningar i sydväst (Byggmax) (delavrinningsområde 4). FÖRORENINGS- HALTER (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 250 1700 18 22 130 0,9 5 8,2 0,05 85000 1300 0,53 0,09 Efter 260 1800 18 20 130 0,9 5 8,1 0,05 92000 1400 0,54 0,09 Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15,0 0,03 40000 400 0,03 FÖRORENINGS- MÄNGDER P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP (kg/år) Före 1,6 11 0,12 0,14 0,9 0,006 0,034 0,05 0,0003 560 8,7 0,003 0,00057 Efter 2,1 15 0,15 0,17 1,1 0,007 0,037 0,07 0,0004 750 11,0 0,004 0,00074 2 (3)

Projects\5648\10199742\3_Dokument\36_PM_Rapport\Dagvattenutredning\BILAGA 1 - Föroreningsberäkningar.docx UPPDRAGSNAMN RB Åkersberga vändspår FÖRFATTARE Michaela Alsmyr UPPDRAGSNUMMER DATUM 10199742 2016-10-20 Tabell 5. Föroreningshalter före och efter öster ut med avvattning i diken mot Åkers kanal (delavrinningsområde 5). FÖRORENINGS- HALTER (µg/l) P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Före 100 1700 12 27 81 0,3 8 4,3 0,04 67000 520 0,62 0,03 Efter 110 1900 10 26 79 0,3 8 4,8 0,05 57000 550 0,45 0,03 Riktvärde 160 2000 8 18 75 0,4 10 15,0 0,03 40000 400 0,03 FÖRORENINGS- MÄNGDER P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP (kg/år) Före 0,48 8,1 0,06 0,13 0,4 0,001 0,039 0,02 0,0002 330 2,5 0,003 0,00015 Efter 0,58 9,8 0,05 0,14 0,4 0,002 0,041 0,03 0,0003 300 2,9 0,002 0,00013 Tabell 6. Reningseffekter enligt Stormtac. Reningseffekt P N Pb Cu Zn Cd Cr Ni Hg SS Oil PAH16 BaP Dike 30 10 40 25 55 35 35 51 10 70 85 15 15 Dike+damm 69 42 85 74 78 87 74 93 37 94 97 75 79 3 (3)