1 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Bakgrund och syfte Som ett led i arbetet med att höja kvaliteten i utbildningen vid Göteborgs universitet har rektor beslutat om en översyn av universitetets samtliga utbildningsprogram. Översynen syftar till att inför kommande verksamhetsdialoger med fakulteterna rörande utbildningsutbudets inriktning och kvalitet skapa en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid Göteborgs universitets utbildningsprogram. Översynen har fått arbetsnamnet BLUE 11 (Better Learning in University Education) och ska genomföras under 2011. Ett första förslag till verktyg arbetades fram under våren 2010. Förslaget byggde på befintliga styrdokument vid Göteborgs universitet samt på idéer från utvecklingen av motsvarande verktyg vid andra lärosäten. Under hösten 2010 har verktyget diskuterats inom Grundutbildningsberedningen, Kvalitetsrådet, PIL samt med företrädare för fakulteter, program och studenter. Den slutliga utformningen är resultatet av en sammanvägning av olika synpunkter och beslutades av rektor den 10 januari 2011. Verktyg för uppföljning Verktyget är utformat så att det ska vara möjligt att få en samlad redovisning av kvalitet och kvalitetsarbete vid utbildningsprogrammen vid Göteborgs universitet. Det består av ett antal teman som har bäring på kvalitet och kvalitetsarbete. En viktig utgångspunkt är att programmens kvalitetsarbete ska kunna stämmas av mot de mål för utbildningen som återfinns i universitetets styrdokument. I verktyget efterfrågas för varje deltema ett antal uppgifter som ska redovisas och kommenteras inom ramen för översynen. Vilka program avses? Översynen gäller alla program, såväl på grundnivå som på avancerad nivå, som gavs under 2010 och som fortsätter 2011. Som program definieras utbildning som i utbildningskatalogen anges som program. I den mån olika program uppvisar stora likheter kan de beskrivas i en och samma programrapport. Många utbildningsprogram som ges vid Göteborgs universitet är nyinrättade. Det innebär att vissa uppföljningsfrågor i BLUE 11 inte kan belysas för dessa program.

2 Ansvar Ansvaret för att genomföra och redovisa resultatet av uppföljningsarbetet ligger på fakultetsnämnden. Varje fakultet tilldelas särskilda medel för uppföljningsarbetet. Arbetsgång Uppföljningen ska ske i tre steg: 1) En programrapport, inklusive en basfaktadel, som redovisar programmets uppläggning och kvalitetsarbete ska tas fram. 2) En dokumenterad audit/extern bedömning av programrapporten ska genomföras. 3) Fakultetsnämndens samlade bedömning av fakultetens programutbud ska avsluta arbetet. I. Programrapport Programrapporten ska innehålla basfakta om programmet samt redovisning av efterfrågade uppgifter och kommentarer till dessa. Det bör vara möjligt att få fram basfakta och vissa efterfrågade uppgifter genom fakultetens försorg eller genom kontakter med studentavdelningen. De uppgifter som avses (utöver basfakta) är kvantitativa data under delteman I A 1-2, I B 1 och V B 1-2 nedan. Observera dock att programledningen så långt möjligt ska kommentera samtliga lämnade uppgifter. Utbildningsplan och programmets kursplaner, samt andra relevanta dokument som kan tjäna som faktaunderlag, ska anges som webblänkar. Programrapporten är tänkt som ett slags självvärdering som utgör basen för en extern granskning samt för den bedömning som fakultetsnämnden gör av programmet. Programrapporterna ska lämnas som bilagor till fakultetsnämndens redovisning till rektor. Studenter ska ges tillfälle att vara delaktiga i framtagandet av rapporten. Det underlag som rapporteras kan eventuellt hämtas från tidigare producerade texter, och vice versa texter som skrivs för programrapporten bör kunna utformas så att de kan användas i andra sammanhang. Detta kan bland annat gälla Högskoleverkets utbildningsutvärderingar och fakultetsuppföljningar av olika slag. Programrapporten ska vara kortfattad.

3 II. Audit/extern bedömning En dokumenterad extern bedömning ska genomföras med programrapport och, om möjligt, kompletterande intervjuer som grund. Bedömarnas uppgift är att utifrån de teman som behandlas i rapporten ge synpunkter på och lämna rekommendationer rörande det granskade programmet och dess kvalitetsarbete. Auditrapporten ska vara kortfattad. Det är önskvärt att granskningen genomförs av en grupp ( auditgrupp ) som utses av fakultetsnämnden på förslag av programledningen. Bedömare kan rekryteras inom fakulteten/gu, nationellt och/eller, när så är lämpligt, internationellt. I auditgruppen bör ingå minst en verksamhets-/ämnesföreträdare med programerfarenhet, en student och i möjligaste mån en arbetslivsföreträdare. Samma auditgrupp kan granska flera program om dessa är ämnesmässigt närliggande. III. Fakultetsnämndens bedömning Fakultetsnämnden ska utifrån programrapporter och bedömarkommentarer göra en värdering av styrkor och problemområden i fakultetens programutbud. Nämnden bör dessutom peka på möjligheter att utveckla fakultetens program. Projektledning För projektledning, samordning och stöd av arbetet kring BLUE 11 svarar rektorsrådet Bengt-Ove Boström tillsammans med Karin Fogelberg och Malin Östling vid universitetsledningens kansli. Karin Fogelberg fungerar som koordinator för arbetet.

4 Skriv in text i högerspalten Basfakta om programmet Programmets namn: Uppgifter/kommentarer Kulturarvsstudier Ansvarig programledare/studierektor: Lars Nyström (koordinator) Håkan Karlsson (viceprefekt) Omfattning (hp): Nivå (grund/avancerad): Grund Examensbenämning: Kandidatexamen med huvudområdet kulturarvsstudier Startår i sin nuvarande form: 2010 Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för historiska studier; Institutionen för kulturvetenskaper; Institutionen för globala studier. Studietakt (helfart/halvfart): Helfart Campus/distans: Campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: Möjlighet till praktik 30 alternativt 7,5 hp. Programmet genomförs helt/delvis/ej på Enstaka föreläsningar på engelska. engelska: Antagning till programmet (varje termin/varje Varje höst. höst/varje vår/annat): Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) 30 termin/år: Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: 1 114 000 Eventuell samordning med andra program: Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): Ev kommentarer till uppgifterna ovan: Tema Deltema Uppgifter/kommentarer

5 I. Studentrek rytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). År 2010: 30 platser 197 sökanden (samtliga prioritetsordningar) 42 antagna, 32 registrerade. Det är ej realistiskt att kulturarvssektorn kan svälja dessa studentgrupper, utan man måste tänka sig en avsättning gentemot en bredare arbetsmarknad. Vår målsättning har i detta sammanhang varit att göra studenterna bättre förberedda inför yrkeslivet än genom en traditionell fil kand. Det är vidare rimligt att anta att många jobb inom branschen kommer kräva kompletterande utbildning på mastersnivå. -- Inför programstart 2010 gjordes en bred marknadsföringsinsats genom fakulteten med material från reklambyrå, mässbesök etc. Studerandeenkät visade dock att nästan alla studenter fått kunskap om programmet genom kurskatalog/studera.nu. Inför antagning 2011 gjordes omfattande marknadsinsatser gentemot studenterna inom ingående ämnen där det bedömdes att det borde finnas goda möjligheter till ökad rekrytering. Ett utdrag ur datalagret visart på en genomströmning om 73% för det första läsår basåret gavs 2010-2011. Detta arbete sker huvudsakligen inom ramen för lärarrådet där individuella studentärenden löpande diskuteras. Koordinator tar vid behov särskild kontakt med studenterna ifråga.

6 II. Innehåll och utformning 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev Personliga kontakter, observationer i samband med undervisning, kvalitatativa och kvantitativa avstämningar rörande resultat. Kursplanerna har gått genom två instanser, dels ett lärarråd, dels en programnämnd med flera rutinerade personer vad gäller kursplanearbete. I denna process har kursplanerna genomgått omfattande förbättringar. Då programmet ännu befinner sig under uppstartsfas och då kurserna hittills löpt väl har vi ej sett någon anledning att redan nu genomföra förändringar i kursplanerna. Vid kursplanernas utformning och revidering sker avstämning gentemot Högskoleförordningens examensmål. Hänsyn tas vid revidering till kursvärderingar och respons från intressenter/avnämare. Utbildningen samlar vetenskaplig kompetens från flera olika discipliner. Flera lärare har själva forskat kring kulturarvsfrågor och/eller har egen erfarenhet av att praktiskt arbeta med kulturarvsfrågor. De mest involverade lärarna samlas i ett lärarråd där programmets innehåll, upplägg och vetenskapliga förankring löpande diskuteras. Se ovan. Centralt för programmets upplägg är praktiska moment bestående av övningar i grupp eller individuellt, exkursioner, seminarier osv. Detta varvas med konventionella föreläsningar. På programmets högre nivåer ingår uppsatsskrivande med handledning och seminarier samt ett större projektarbete i grupp och/eller individuell praktik som viktiga komponenter. Uppskattningsvis står de traditionella föreläsningarna för ca 75% av den för studenten lärarledda tiden. Seminarier, övningar etc väger dock tyngre pedagogiskt och budgetmässigt då de äger rum i mindre grupper och är kopplade till omfattande förberedelsearbete för studenterna.

7 variationer under programmet. 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Under basåret förekommer följande examinationsformer: Salstentamen (ca 20%), individuell hemtentamen (ca 30%), gruppövningar med individuella inslag, som exempelvis juridiskt kulturarvscase, landsskapsanalys eller utveckling av utställningskoncept (ca 25%) individuella uppgifter, som exempelvis föremålsanalys, guidning eller framtagning av broschyr/hemsida rörande kulturarvsobjekt (ca 25%). Ca 6 timmar (för den enskilda studenten). Löpande kurs- och basårsutvärderingar, enkäter med studenterna, löpande möten inom lärarråd och programnämnd, möten med samtliga deltagande lärare där programmets progression diskuteras. Inför de flesta examinationer utdelas i god tid i förväg ett dokument där målen för examinationen anges och där vi särskilt anger vad som är centralt i vår bedömning. Resultaten följds i de flesta fall också upp genom muntliga eller skriftliga kommentarer, vid behov individuellt. Såväl individuella prestationer samt resultaten inom gruppen som helhet diskuteras löpande inom lärarråd. Resultaten ligger enligt vår bedömning väl i linje med examensmålen i högskoleförordningen.

8 III. Lärarkompetens E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. Ca 50% Programmet nystartat. Då det är specialdesignat och ges på svenska torde få inkommande studenter vara att vänta. Däremot är det vår förhoppning att flera studenter väljer att förlägga delar av sin utbildning utomlands. Internationella postdokforskare inom ramen för universitetets kulturarvssatsning kommer under det närmsta året att deltaga som föreläsare. Utbildningen har en till stora delar internationell prägel, bland annat genom medverkan från globala studier. Föreläsningar, litteratur och exempel rör sig utifrån axeln lokalt globalt. Flera medverkande lärare har omfattande internationella kontaktnät. Mycket av litteraturen är på engelska och författad utifrån en internationell kulturarvsdiskurs. se ovan. Bland kärnlärarna är 100% disputerade, totalt uppskattningsvis ca 85-90%. Av de återstående medverkande lärarna är en hög andel yrkesverksamma inom kulturarvssektorn. Tre medverkande professorer under basåret. Enstaka föreläsningar och exkursioner. 3. Andel av undervisande lärare Övervägande delen har anställning som lektor vilket innebär att de av universitetet bedömts ha

9 IV. Studentinflytande V. Omvärldsanalys som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Vi söker genomgående upp personer med specialkompetens för respektive ingående kurs. Detta arbete sker i hög utsträckning inom ramen för lärarrådet som tillsammans besitter en omfattande erfarenhet och kontaktnät inom många discipliner och verksamhetsområden. Gästföreläsare hämtas från relevanta verksamheter. Löpande utvärderingar inom programmet enligt ovan. Det bestående resultatet är att studenterna i huvudsak är mycket nöjda med innehållet, men att vi måste bli ännu tydligare vad gäller instruktioner rörande exempelvis examinationer. Studentbarometer är ej nedbrytningsbar vad gäller programmet. Sammanställning av enkäter med studenterna, löpande möten med lärarråd och programnämnd. Vi har uppmuntrat och uppmanat studenterna att bilda en programgrupp vilken skulle vara önskvärt att ha som motpart och samarbetspartner i den fortsatta utvecklingen av programmet, exempelvis genom återkommande gemensamma möten med lärarråd. Detta har dock ännu ej givit resultat. Studenter har dock representation i grundutbildningsberedningsgruppen på institutionen samt i institionsstyrelsen därprogrammets progression innefattande etc kursplaner behandlas. Vi ser positivt på att även ta in studeranderepresentanter i programnämnden i linje med de policybeslut som nyligen tagits på fakulteten. Utbildningar inriktade mot kulturarv ges också vid institutionen för kulturvård. I jämförelse utmärks vår utbildning av en bredare syn på kulturarv där både materiella och immateriella aspekter ingår, samt ett tvärvetenskapligt perspektiv utifrån i utbildningen ingående discipliner (arkeologi, etnologi,historia, socialantropologi samt antikvetenskap). Vidare präglas programmet

10 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. 2. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. av en global infallsvinkel. Liknande program finns eller är planerade vid flera lärosäten. Kontakt bör tas med dessa för att tillsammans tydligare formera kulturarv som utbildningsgång. Programmet nystartat varför underlag saknas. Se ovan. Avnämare har ej deltagit i utformning av programmet, men är närvarande genom ett högt inslag av föreläsare yrkesverksamma inom kulturarvssektorn, vilka även medverkat i utformingen av ingående kurser. Eventuellt kan även representant för avnämare tas med i programnämnd när denna ses över.

11 VI. Framtid VII. Övrigt av vikt om programmet VIII. Sammanfattande bedömnin g Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer) Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. 4. Övrigt. Kommentera: 1. Programmets största styrka. Programmet är ännu under uppstart. Fortlöpande korrigeringar kommer att ske utifrån erfarenheter och resultat under programmets första cykel. Både på kort och lång sikt framstår det som centralt att utveckla kontakterna gentemot kulturarvssektorn, inte minst för att underlätta för praktik, yrkesrelaterade projektarbeten samt i förlängningen skapa gynnsamma möjligheter för våra studenter att komma in på arbetsmarknaden. Se ovan. Programmet sorterar under viceprefekt för utbildning på grund- och avancerad nivå. Det löpande arbetet samordnas genom en programkoordinator i samråd med ett lärarråd där för programmet centrala lärare deltar. Vidare finns en programnämnd som löpande följer upp programmets progression. Från och med år 2 kommer en eller ett par gemensamma aktiviteter/termin för studenterna av olika årgångar att genomföras. Vidare anordnas olika former av samkväm i samband med basårets uppstart samt sista examination. Programmet genomsyras av en pedagogik som syftar till att utveckla ett förhållningssätt präglat av entreprenörskap och innovation där ett av de centrala lärandemålen är att identifiera intressanta kulturarvsaspekter. Genomgående tvingas studenterna själva att definiera, utveckla och sälja in sina idéer/projekt under vägledning och hjälp från lärare och de andra studenterna. Engagerade och kunniga lärare med kompletterande erfarenheter på området; tvärvetenskapligheten, kombinationen av en gedigen akademisk skolning och mer yrkesinriktade, praktiska inslag. 2. Programmets största svaghet. De osäkra arbetsmarknadsutsikterna för våra studenter.

12 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Eventuella extra resurser användes lämpligen till att ytterligare stärka kopplingen till kulturarvssektorn samt att marknadsföra våra studenter gentemot arbetsmarknaden. Som ett led i detta arbete kunde kontakter med andra liknande utbildningar inom landet vara intressanta. På vissa kurserna vore det vidare önskvärt med mer lärarledd undervisning, särskilt i mindre grupper. Vidare kommer ytterliga administrativa resurser krävas när programmet växer och fler studenter bedriver praktik, kulturarvsprojekt och examensarbete.

Senast ändrad 2011-09- 16 BLUE 11 Better Learning in University Education Verktyg för uppföljning av utbildningsprogram vid Göteborgs universitet Programrapport för KULTUR, kandidatprogram (H1KLT) Basfakta om programmet Programmets namn: KULTUR, kandidatprogram (H1KLT) Ansvarig programledare/studierektor: Lena Martinsson (viceprefekt), Thomas Bossius (programkoordinator) Omfattning (hp): 180 hp Nivå (grund/avancerad): Grund Examensbenämning: Filosofie kandidatexamen med huvudområdet kulturvetenskap Startår i sin nuvarande form: 2010 Huvudsakliga deltagande institutioner: Institutionen för kulturvetenskaper Studietakt (helfart/halvfart): helfart Campus/distans: campus Verksamhetsförlagd utbildning i hp: 15 hp (praktik under examensåret), samt två museikurser à 7,5 hp vardera. Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: ej på engelska Antagning till programmet (varje termin/varje höst/varje vår/annat): varje höst Platstilldelning föregående/senaste läsår (hst) termin/år: 60 hst Ungefärlig medelstilldelning till programmet/år: Tilldelas medel med samma ersättning per helårsstudent och helårprestation som fristående kurs på humanistisk fakultet. Utöver denna basresurs tilldelas programmen en förstärkning om ca 10 % att täcka fördyrande omkostnader för administration, programnämnd och samordning samt övriga merkostnader. Eventuell samordning med andra program: Förekommer ej 1

Senast ändrad 2011-09- 16 Relevanta webblänkar (utbildningsplan, kursplaner mm): https://gul.gu.se/public/courseid/48045/coursepath/38097/ecp/lang- sv/publicpage.do I. Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd A. Rekrytering och söktryck. Beskriv/ange och kommentera: 1. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena samt programmets dimensionering i relation till utbildningsutbud och arbetsmarknad. Planeringstal: 60 (HT10 och HT11) Antal sökande: HT10: 605 HT11: 678 Faktiskt antagna: 70 (HT10), samma antagningstal planeras för HT11. 2. Planeringstal, antal sökande och faktiskt antagna på programmet vid de senaste två antagningstillfällena vad gäller internationella studenter (för program som ges på engelska). Ej aktuellt. 3. Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Utöver reklam på institutionens hemsida gjordes med stöd av fakulteten och en reklambyrå en broschyr om programmet som bl a delades ut på gymnasiemässan och på fakultetens informationsdagar, vid båda tillfällena deltog även vår studievägledare och informerade om programmet. Vi blev också intervjuade i olika medier. B. Studentuppföljning och studentstöd. Beskriv/ange och kommentera: 1. Genomsnittlig genomströmning på programmet (hpr i relation till hst) senaste året. Programmet började ges HT10, vi har alltså inga siffror på detta. 2. Uppföljning av studenter på programmet (avhopp, retention). Programkoordinatorn har följt upp och haft personlig kontakt med de enskilda studenterna. Studenter som gjort uppehåll har lämnat in ett skriftligt avtal. 2

Senast ändrad 2011-09- 16 3. Metoder för att identifiera studenters behov av särskilt stöd. Studievägledaren ger generell information om möjligheter till olika former av stöd i samband med introduktionen. Vid enskild studievägledning efterfrågas eller framkommer ibland behov av stöd t ex i form av språkhandledning eller särskilt stöd t ex vid olika former av funktionshinder som dyslexi, fysiska eller psykiska funktionshinder av varierande slag. Stödet kan vara att förmedla kontakt med stödfunktioner i organisationen eller att i vägledningen identifiera problem och söka lösningar eller att stötta i studiesituationen. II. Innehåll och utformning A. Innehåll. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kursplanernas kvalitet, t ex förekomst av regelbundna kursplanerevideringar. För att uppnå programmets mål utvecklades nya kurser och kursplaner. Kursplanerna diskuterades och utformades av ett arbetslag/programråd bestående av lärare, studierektorer, programkoordinator och viceprefekt. Efter genomgången kurs har också kursplanerna bland annat med utgångspunkt i kursvärderingarna diskuterats av lärarlagen tillsammans med programkoordinator/studierektor. Eventuella revisioner har gjorts av programkoordinator/studierektor. Även dessa har diskuterats i programrådet innan de lämnats vidare till institutionens beredningsgrupp för granskning av kursplaner, varefter de går till institutionsstyrelsen för beslut. Slutligt fastställande görs av fakultetsnämnden. 2. Metoder för att säkra att innehållet i programmet svarar mot Högskoleförordningens examensmål (dvs. att kursplanernas lärandemål sammantaget uppfyller examensmål). I samband med att nya kurser skapas eller att kursplaner revideras diskuterar programrådet de enskilda kursernas innehåll och lärandemål med utgångspunkt i utbildningsplanens lärandemål för programmet och examensmålen. Även progressionen mellan kurserna diskuteras i programrådet. B. Vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra vetenskaplig/konstnärlig kvalitet. Vårt beredningsarbete av kursplanerna först i studierektorsgruppen/programrådet och därefter i institutionsstyrelsen säkrar att utbildningen är forskningsrelevant och aktuell. Vårt beredningsarbete av litteraturlistor i studierektorsgruppen/programrådet säkrar att litteraturen är aktuell och relevant för forskningsläget inom respektive område. 3

Senast ändrad 2011-09- 16 Beredningsgruppernas diskussioner förankras och vidareutvecklas i lärarlagen. 2. Metoder för integrering av aktuell och relevant forskning. Planeringen i samtliga delkurser sker i lärarlag där även programkoordinator/studierektor ingår för att säkra kontinuitet och progression. Lärarna är alla disputerade och aktiva som forskare. Enda undantaget är en av handledarna på fältarbetskursen (delkurs 2, termin 1). Denne har dock lång erfarenhet som universitetslärare och är i egenskap av doktorand aktiv som forskare och uppdaterad vad gäller relevant forskning. Föreläsningar, seminarier, grupparbeten, analysövningar och fältarbeten präglas av kulturvetenskapliga metod- och forskningsfrågor. Pågående forskning används som exempel i undervisningen. Tema Deltema C. Utformning. Beskriv/ange och kommentera: 1. Undervisningsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika undervisningsformer samt ev variationer under programmet. Den huvudsakliga undervisningen sker på institutionen för kulturvetenskaper. Under år 2 kan studenterna dock välja inriktningsämnen även utanför den institutionen. Nedanstående uppräkning bygger på de undervisningsformer som förekommer på programmets egna kurser samt på de inriktningsämnen som finns på institutionen för kulturvetenskaper. Föreläsningar förekommer i skiftande grad varvat med övrig undervisning i alla kurser utom praktiken. Seminarier förekommer i skiftande grad varvat med övrig undervisning i alla kurser Fältarbeten förekommer kontinuerligt genom hela programmet. Handledning förekommer i samband med skrivövningar, gruppövningar, analysövningar, fältarbeten och uppsatsskrivande, samt i samband med vissa redovisningar, PBL och självständiga arbeten med arrangemang Analysövningar ingår i de flesta av delkurserna Grupparbeten ingår i de flesta av delkurserna Konferenser med aktivt deltagande av studenterna hålls varje höst och vår Muntliga redovisningar ingår i de flesta av delkurserna Skriftliga redovisningar ingår i de flesta av delkurserna Multimediala redovisningar ingår i flera av delkurserna och är centrala i vissa 4

Senast ändrad 2011-09- 16 Skrivövningar (utöver hemtentor) ingår i flera av delkurserna och är centrala framförallt i kursen Att skriva om kultur (7,5 hp) Diskussion, analys och reflektion av egna och andras texter ingår i flera av delkurserna och är centrala framförallt i kursen Att skriva om kultur (7,5 hp) PBL ingår främst i kursen Förvaltningskulturer (7,5 hp) Praktik består av en praktikkurs på 15 hp. Verksamhetsförlagd undervisning ingår i flera kurser Studiebesök ingår i flera kurser Avnämarbesök (föreläsningar, seminarier) är ett återkommande inslag Övningar i att självständigt organisera kulturarrangemang ingår främst i kurserna Kulturoffensiv (7,5 hp) och Examenskurs/Outro (7,5 hp) 2. Examinationsformer som används inom programmet, andelsmässig fördelning (ungefärlig) mellan olika examinationsformer samt ev variationer under programmet. Nedanstående uppräkning bygger främst på de examinationsformer som förekommer på programmets egna kurser samt på de inriktningsämnen som finns på institutionen för kulturvetenskaper. Hemtentamen med olika typer av uppgifter t ex olika typer av kulturanalyser (diskursanalys, textanalys etc) och uppgifter där central problematik i kurslitteraturen diskuteras på ett reflexivt och problematiserande sätt. Hemtentamen utgör den huvudsakliga examinationsformen på programmets egna läskurser. Skriftliga gruppredovisningar kombinerad med individuell loggbok används av inriktningsämnet genusvetenskap. Salstentor främst skriftliga salstentor men även lyssningstentor för dem som läser musikvetenskap. Skriftliga salstentor förekommer inte på programmets egna kurser men i någon mån inom vissa av inriktningsämnena. Muntliga tentamina såsom gruppredovisningar av analyser och fältarbeten, samt diskussionsseminarier. T ex diskussion av och opponering på egna och andras skrivna texter förekommer i flera av kurserna och är central i Fältarbete (5hp) och Att skriva om kultur (7,5hp). Uppsatser främst på fortsättningskurser inom inriktningarna, men även den skriftliga redovisningen på kurserna Fältarbete (5hp) och Förvaltningskulturer (7,5hp) görs i form av 5

Senast ändrad 2011-09- 16 mindre uppsatser. Under examensåret skriver studenterna en kandidatexamensuppsats, 15 hp. Kursen Kulturoffensiv (7,5hp) redovisas genom att studenterna presenterar sina kunskaper i audiovisuell form, t ex med hjälp av posters, vykort, tidskrift, utställning, foton och liknande. 3. Ungefärligt antal timmar/vecka som utgörs av lärarledd tid under programmets första år - samt eventuella variationer under programmet. 24 timmar/vecka. (en föreläsningstimme beräknas till c:a 4 klocktimmar, en seminarietimme, 2 klocktimme, som resurs under basgruppsarbete etc motsvarar en undervisningstimme en klocktimme). På kursen Att skriva om kultur läggs totalt 64 extra timmar på handledning, alltså ca 11 extra timmar/vecka. 4. Metoder för pedagogiskt utvecklingsarbete inom programmet. Pedagogiska seminarier ges varje termin på institutionen, fakulteten och universitetet. Pedagogiska diskussioner förs vid kursplaneutveckling, kursutvärderingar och lärarlagsmöten samt vid årliga programkonferenser där alla lärare på programmet deltar. D. Kvalitet på studentprestationer. Beskriv/ange och kommentera: 1. Metoder för att säkra kvalitet i studenternas prestationer på examinationer (t ex förekomst av bedömnings- och betygskriterier). Bedömnings- och betygskriterier diskuteras för närvarande tillsammans med övriga institutioner på fakulteten i ett benchmarkingprojekt. På institutionen pågår ett med benchmarkingarbetet parallellt utarbetande av nya kursguider och betygskriterier. Särskilt viktigt är att det skapas gemensamma betygskriterier för programmets kandidatuppsatser. För att säkra kvalitén i betygsbedömningarna planeras även betygskollegier. 2. Resultat som uppnåtts i förhållande till examensmålen i högskoleförordningen (efterfrågas även i samband med Högskoleverkets utbildningsutvärderingar). Programmet startade hösten 2010 och examensåret har ännu inte getts. 6

Senast ändrad 2011-09- 16 E. Internationella perspektiv i programmet. Beskriv/ange och kommentera: 1. Ungefärlig andel litteratur på engelska och/eller andra språk än svenska. År 1: ca 20% År 2: varierar mellan de olika inriktningsämnena År 3: planering pågår. 2. Ungefärligt antal utbytesstudenter och lärarutbyten, utresande samt inkommande år 2010. Förekom ej under 2010. Information om utbytesmöjligheter ges. 3. Metoder/aktiviteter som används för att studenten efter sin utbildning ska vara väl förberedd att verka i internationella sammanhang. Studenterna informeras och uppmuntras att utnyttja möjligheten att genomföra delar av sina studier som utbytesstudent vid ett internationellt universitet. Internationella koordinatorn informerar om vilka möjligheter som finns och vilka utbytesavtal som finns vid institutionen. Även möjligheterna att förlägga sin praktik utomlands med stipendium från programmet för Erasmuspraktik uppmuntras och stöttas. Kontaktytor mot studenter på institutionens internationella kurser skapas för att öka kunskapen om andra länders universitetskulturer och stimulera viljan att studera utomlands. 4. Internationell erfarenhet hos de lärare som huvudsakligen undervisar på programmet. Utöver internationellt nätverkande, deltagande i konferenser och publikationer på engelska, vilket delas av merparten av lärarna på kulturprogrammet, har även ett flertal av lärarna andra typer av internationell erfarenhet. T ex har en läst hela och en delar av sin forskarutbildning utomlands, en har varit stipendiat vid svenska institutet i Rom, flera har deltagit i internationella forsknings- och/eller bokprojekt, en har jobbat som utlandslektor i två år. III. Lärarkompetens Tema Deltema Beskriv/ange och kommentera: 1. Andel disputerade lärare av dem som huvudsakligen undervisar på programmet. 100% 2. Antal professorer som undervisar på programmet och ungefärlig omfattning på deras undervisning. År 1 läsåret 2010: Inga professorer undervisade, men två av lärarna har ansökt om befordran. 7

Senast ändrad 2011-09- 16 År 2 läsåret 2011: Antalet professorer skiftar för de olika inriktningsämnena. År 3 läsåret 2012: Ännu oklart. 3. Andel av undervisande lärare som har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Merparten av lärarna som undervisar på programmets egna kurser liksom på de inriktningar som ingår i institutionen för kulturvetenskapers ämnen har behörighetsgivande högskolepedagogisk kompetens. Vissa deltar i sådan utbildning nu. 4. Metoder för att säkra att det finns lärare med aktuell och relevant professionsrelaterad kompetens. Samarbete med avnämare som också kommer in och undervisar på våra färdighetskurser. IV. Studentinflytande Beskriv/ange och kommentera: 1. Resultat från studentundersökningar (t ex GU:s Studentbarometer 2010 om nedbrytning till programmet är möjlig), programutvärderingar och kursvärderingar. Det vi hittills har gjort är kursutvärderingar för de enskilda delkurserna under första omgångens första år. Kommentarerna från studenterna har i huvudsak varit positiva. Lärare, undervisning och upplägg har fått god kritik. Såväl studenternas som lärarnas egna utvärderingar av kurserna har dock även rymt en rad synpunkter som föranlett korrigeringar främst gällande upplägget. 2. Metoder för samlad kvalitetsanalys (t ex kursrapport, kursbokslut, programnämnd, kurskonferens) och utveckling av programmet. Utvärdering av kursvärderingar, regelbundna möten med lärarlagen, programråd, årliga kvalitetsdagar med hela personalgruppen där utvecklingsarbetet med programmet sker med utgångspunkt i resultatet från utvärderingarna, benchmarkingarbete tillsammans med andra institutioner. 3. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ. Studentmedverkan i beredande och beslutande organ är vår absoluta ambition, men pga att kårobligatoriet tagits bort har detta blivit svårare att genomföra. En programnämnd med studentrepresentant är under uppbyggnad hösten 2011. 8

Senast ändrad 2011-09- 16 V. Omvärldsanalys A. Omvärldsanalys utbildningsutbud. Beskriv/ange och kommentera: 1. Programmets bidrag i jämförelse med program inom GU som har liknande innehåll. På Humanistiska fakulteten finns två kandidatprogram med inriktning på kulturfrågor. Kulturarv. Kandidatprogram syftar till att problematisera, teoretisera och skaffa praktiska färdigheter relaterade till kulturavsproblematiken. Det historiska perspektivet dominerar, samt nutida förståelser av vad som räknas som kulturarv. Kultur. Kandidatprogram teoretiserar, analyserar och fokuserar främst nutidsfrågor om jämlikhet, demokrati samt om kulturyttringar relaterade till musik, film, konst och bild. Båda programmen ger viktiga kompetenser för att arbeta inom exempelvis museivärlden. Medan det förra främst fokuserar kulturhistoriskt inriktade museer så riktar sig det senare till konstmuseer men också till museer som exempelvis världskulturmuseet och stadsmuseer. Kultur. Kandidatprogram förbereder också för ett yrkesliv vid jämlikhets- och kulturförvaltningar samt som skribent och entreprenör inom kulturlivet. 2. Programmets profil i jämförelse med liknande program vid andra svenska lärosäten. I studien Utbildningar som haltar (2010) jämför Peter Almerud de olika utbildningsprogrammen i kulturadministration och kulturmanagement. Almerud skriver bl a att traditionella ämnesstudier i humaniora dominerar och att den del av programmen som skulle kunna betecknas som kulturvetenskap/kulturstudier är liten (sid 2). Avslutningsvis skriver han också att kulturvetarprogrammen faller sönder i tre delar kulturstudier, ämnesstudier och kortare kurser där kulturstudier bara utgör en liten del (sid 61). Kultur, kandidatprogram ingår i Almeruds studie men avviker från ovanstående beskrivning genom att ha kulturstudier som sin bas och genomgående perspektiv. De första 1,5 terminerna samläses med grundkursen och fortsättningskursen i Kulturstudier, och studenterna kan även välja att läsa de avslutande 15 högskolepoängen på fortsättningskursen under termin 2 eller 4. Även år tre är det kulturstudieperspektiven som utgör basen och är programmets genomgående profil. Andra året ägnas åt ämnesstudier men inte nödvändigtvis inom humaniora, studenterna kan även välja bland ämnena på samhällsvetenskaplig och konstnärlig fakultet. B. Omvärldsanalys arbetsmarknad. Beskriv/ange och kommentera: 1. Före detta studenters bedömning av studierna i relation till vad de behöver i sitt arbete (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Programmet har ännu bara gått ett år. 9

Senast ändrad 2011-09- 16 2. Före detta studenters etablering inom relevant yrkesområde (kommentera när så är möjligt resultat från Göteborgsakademiker 2010 eller annan/lokal alumnundersökning). Programmet har ännu bara gått ett år. 3. Modeller för samverkan med alumner och avnämare i planering, genomförande, uppföljning och utveckling av programmet, t ex programråd med externa representanter. Avnämare har medverkat i kursen Kulturoffensiv samt vid de två museikurserna. De planeras även in vid programkonferenser. Lärare på programmet samarbetar också pågående med avnämare vid olika museer och institutioner. VI. Framtid Beskriv/ange och kommentera: 1. Ev planerade förändringar av programmet på kort sikt. Inga planer för tillfället. Vi avvaktar utfallet från den första kullen studenter. 2. Programmets framtid på lång sikt (10 år eller mer). Programmet är fortfarande i sin uppstartsfas. VII. Övrigt av vikt om programmet Tema Deltema Beskriv/ange och kommentera: 1. Organisation och ledning av programmet. Programnämnd kommer att tillsättas HT11. Ledningsarbetet görs av programkoordinator och programråd bestående av viceprefekt och studierektorer för respektive ämne. 2. Förekomst av särskilda identitetsskapande moment (t ex mottagningsceremonier eller examenshögtider). Mottagningsceremoni i form av fest arrangeras av föregående års studenter i samarbete med lärarna. Konferenser hålls varje termin där studenter från alla årskullar deltar. Vid dessa tillfällen arrangeras också samkväm. Studenter i samarbete med lärare har startat kulturföreningen Avant som publicerar en webbtidskrift och anordnar fester. Studenterna har en egen korridor där det bland annat finns en redaktionslokal för Avant, kök och studieplatser. 10

Senast ändrad 2011-09- 16 3. Förekomst av moment om innovation och entreprenörskap. Under färdighetskursen Kulturoffensiv ges studenterna möjlighet att genomföra ett projekt. Projektet kan vara undersökande och/eller utförande, och kan också mynna ut i en produkt (eller en tänkt produkt ). Det kan vara att anordna/undersöka möjligheterna för teater, festival, bokmässa, konstutställning m.m. Studenterna uppmanas att söka nya platser och arenor för kulturdistribution, normkritiskt tänkande eller kulturkommunikation. Syftet med kursen är att uppöva och stärka den innovativa förmågan samt att synliggöra möjligheter för entreprenörskap. Under kursen möter studenterna inspiratörer verksamma inom olika sektorer där de arbetar innovativt med kulturvetenskaplig bakgrund. VIII. Sammanfattande bedömning Kommentera: 1. Programmets största styrka. Kvalificerade lärare, en sammanhållen utbildning där alla inblandade lärare har överblick över helheten. Studenttrycket är också stort vilket gör att studenterna är mycket väl meriterade och ambitiösa. Diskussioner och egna arbeten håller hög kvalitet. 2. Programmets största svaghet. Vi har än så länge bara hunnit ge programmets första år en gång och det känns lite tidigt att diskutera svagheterna såväl vad gäller första året som programmet i sin helhet. Programmet är nytt och det medför naturligtvis vissa barnsjukdomar. Dessa rättas dock kontinuerligt till och har ännu så länge inte medfört några större problem. 3. Om programmet fick extra resurser från 2013 skulle dessa användas till: Ökad undervisningsmängd, fortsatt kompetensutveckling av lärarna, kursutveckling, utökad interaktion med omvärlden, studieresor. 11