Bostadnära natur i Guldheden

UNIVERSITY OF GOTHENBURG Department of Human and Economic Geography & Department of Earth Sciences Geovetarcentrum/Earth Science Centre Bostadnära natur i Guldheden Maria Hjorth Per Österman ISSN 1400-3821 B713 Bachelor of Science thesis Göteborg 2012 Mailing address Address Telephone Telefax Geovetarcentrum Geovetarcentrum Geovetarcentrum 031-786 19 56 031-786 19 86 Göteborg University S 405 30 Göteborg Guldhedsgatan 5A S-405 30 Göteborg SWEDEN

Sammanfattning I denna uppsats undersöks den bostadsnära naturen i den centrala stadsdelen Guldheden i Göteborg. Syftet med arbetet är att undersöka hur god tillgången till bostadsnära natur är i Guldheden, undersöka hur den bostadsnära naturen används samt undersöka vad som kommer att ske med Guldheden i framtiden. För att finna svar på detta har vi med hjälp av observationer i fält, tolkning av kartor och via intervjuer med tjänstemän på Park- och naturförvaltningen samt Stadsbyggnadskontoret i Göteborg tagit fram ett underlag som ligger till grund för undersökningen. Resultatet visar på att grundtanken med Guldheden som mönsterstadsdel, där balans mellan bebyggelse och grönområden ska råda, sakta håller på att frångås. Problemet ligger i den förtätning där effektivisering och ekonomiska aspekter ges utrymme på bekostnad av den befintliga grönstrukturen. För att de bostadsnära grönområdena i Guldheden ska kunna bevaras krävs det att dessa ytor uppmärksammas och att samtliga fyller något form av syfte. Slutligen presenteras några förslag på hur utvalda lokaler i Guldheden kan förändras med relativt små medel för att öka dessa lokalers attraktionskraft och användningsområden. Nyckelord: Guldheden, bostadsnära natur, rekreation, utveckling, GIS.

Abstract The purpose with this paper is to examine the urban nature in the central district Guldheden in Gothenburg and find out how many of the inhabitants have access to urban nature within 300 meters of their home, and to investigate how these areas are used and what will happen to them in the future. To find answers to this, we use field observations, interpretation of maps and interviews with officials at Park and Nature Management Office and City Planning Office in Gothenburg, this material forms the basis for this study. Our results show that the basic idea of Guldheden as a model district, where the balance between buildings and green spaces should be equal, is now slowly abandoned. The problem lies in the urban densification in which efficiency and economic aspects are given space at the expense of the existing green structure. To preserve the green structure in urban areas it is required that these surfaces are recognized and that all of them fill a purpose for man and nature. Finally, we represent some ideas for chosen areas where some minor changes which can help make them more attractive and useful. Keywords: Guldheden, urban nature, recreation, development, GIS.

Förord Detta är en kandidatuppsats om 15 hp för avläggande av kandidatexamen i geografi med naturgeografisk inriktning vid Göteborgs Universitet. Vi vill tacka de personer som bistått oss under denna tid och kommit med nyttiga synpunkter och uppmuntran. Först och främst riktas ett varmt tack till handledare och Lektor Björn Holmér som med stort intresse satt sig in i vårt arbete och uppmuntrat oss under arbetsgången. Vidare tackar vi Kerstin Eriksson som gett oss välkommen respons på arbetet och som alltid ställt upp när vi har behövt en pratstund. Vi vill även rikta ett stort tack till Elisabeth Lindgren och Lars Arvidsson på Park- och naturförvaltningen samt Malin Häggdahl på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg för deras goda samarbete och medverkan i intervjuer.

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Frågeställningar... 2 2. Bostadsnära natur... 3 2.1 Definition av bostadsnära natur... 3 2.2 Betydelsen av bostadsnära natur... 5 2.3 Sociala värden och kvalitéer i ett grönområde... 6 3. Metodik... 9 3.1 Vald definition av bostadsnära natur... 9 3.2 Kartor och planer... 9 3.3 Tolkning av kartor... 9 3.4 Nyttjandeprofiler... 10 3.5 Fältrekognosering... 10 3.6 Val av lokaler... 10 3.7 Intervjuer... 11 3.8 Observationer av aktiviteter... 11 3.8.1 Datum och tider för observationer... 12 3.9 GIS analys och visualisering... 12 3.10 Granskning av metodik... 12 3.10.1 Vald definition av bostadsnära natur... 12 3.10.2 Kartor och planer... 13 3.10.3 Tolkning av kartor... 13 3.10.4 Nyttjandeprofiler... 13 3.10.5 Fältrekognosering samt val av lokaler... 14 3.10.6 Intervjuer... 14 3.10.7 Observationer av aktiviteter... 14 4. Områdesbeskrivning... 15 4.1 Utvalda lokaler i Norra Guldheden... 17 4.2 Utvalda lokaler i Södra Guldheden... 18 5. Resultat... 19 5.1 Tillgången till bostadsnära natur i Guldheden... 19 5.2 Utnyttjande av den bostadsnära naturen... 20 5.2.1 Norra Guldheden... 21 5.2.2 Södra Guldheden... 24 5.3 Insatser för att utveckla den bostadsnära naturen i Guldheden... 27 5.3.1 Intervjuer... 28 5.3.1.1 Park och naturförvaltningen... 28 5.3.1.2 Stadsbyggnadskontoret... 28 5.4 Aktuella byggplaner i Guldheden... 29 6. Diskussion... 32 6.1 Tillgång till bostadsnära natur och dess användning... 32 6.2 Guldheden i framtiden... 32 6.3 Jämförelse med liknande studier... 33

7. Slutsatser... 35 8. Rekommendationer... 36 8.1 Norra Guldheden... 36 8.2 Södra Guldheden... 36 9. Referenser... 37 9.1 Tryckta källor... 37 9.2 Internet... 38 Bevara Guldheden... 38 Bostadsrättsföreningen Norra Guldheden... 38 Boverket... 38 Byggvesta... 38 Göteborgs stad... 39 Miljömålsportalen... 41 Regeringskansliet... 41 Statistiska Centralbyrån... 41 Övriga... 41 9.3 Intervjuer... 42 Bilagor... 43 Bilaga 1... 43 Bilaga 2... 46

1. Inledning Urbaniseringen i Sverige har sedan länge följt en tydlig trend där städerna växer och världen över debatteras det kring stadsplanering och hur man på bästa sätt ska möta de utmaningar som häri ligger för att man fortsättningsvis ska kunna bygga hållbara samhällen. Vissa (Svensson 2009) förespråkar förtätning, en tätare stad där man utnyttjar stadens alla ytor till bebyggelse på bekostnad av stadens grönområden medan andra förespråkar utglesning (eng. urban sprawl) (Wärneryd, 2002, s. 16) av staden och således en spridning av stadens geografiska utbredning. Detta innebär att rurala områden som ofta är väldigt gröna, hotas av att ersättas av ett mer urbant präglat landskap. Debatten kring förtätning respektive utglesning är en svår balansgång inom stadsplanering då varje stad har sina egna utmaningar. Detta resulterar i en situation där många städer står inför valet mellan en ekonomisk utveckling på bekostnad av stadens grönområden och utveckling där främst bibehållande och skötsel av stadens bostadsnära natur främjas (Arvidsson 2011). Grönområden i städer har enligt forskning mycket stor betydelse för människors välbefinnande och bör värnas om (Statens folkhälsoinstitut 2009). Vistelse i natur har visat sig ha en lugnande effekt på människor. I dagens samhälle, där stress blir ett allt vanligare inslag i vår vardag, är det ett välkommet inslag att ge kroppen möjlighet att återhämta sig (Wärneryd 2002, s. 70). Vidare är bostadsnära natur viktig ur fler synpunkter än att vara estetiskt önskvärda. De har också en viktig funktion som stadens lungor (Boverket 2009). Levande städer är viktiga, inte bara ur ett estetiskt och ett rekreationsmässigt perspektiv men också för att bibehålla den biologiska mångfalden i staden. Parker, trädgårdar och andra grönområden är en del av stadens kulturarv och är också ett sätt att uttrycka sig arkitektoniskt och estetiskt (Boverket 2009). Det pågår således en markkonflikt inom städerna, när frågan om förtätning ställs emot frågan om utglesning. Denna konflikt är intressant att följa ur ett geografiskt perspektiv, varför denna uppsats kommit till. Göteborg, som de flesta andra storstäder, expanderar ständigt och för att kunna erbjuda invånarna boenden på attraktiva lägen i centrum hotas stadens centrala grönområden av nybyggnation. Göteborg som storkommun är en geografiskt vittspridd stad med relativt många och stora grönområden. Det var därför nödvändigt att rikta fokus mot ett mindre område. Valet föll på Guldheden (figur 1), som ingår i stadsdelsnämnden Centrum. Guldheden betraktas som en väldigt grön och lummig stadsdel där det idag är aktuellt med planer om förtätning. 1.1 Syfte Arbetet syftar inte till att tala för eller emot frågan om förtätning/utglesning, då det är ett ämne som vi inte menar att vi kan eller bör ta ställning till i detta arbete. Vi vill istället undersöka tillgången till bostadsnära natur i Guldheden är samt undersöka hur den bostadsnära naturen används. Vidare ska vi undersöka vilken utveckling som kommer att ske i Guldheden i framtiden. Slutligen vill vi föreslå åtgärder som kan tillåta fortsatt bevarande av 1

den bostadsnära naturen samtidigt som området kan utvecklas för att tillåta Guldheden att fortsatt vara en attraktiv stadsdel. Figur 1. Områdesbeskrivning Guldheden. Site description of Guldheden. Källa: Digitala kartbiblioteket, 2011 1.2 Frågeställningar Hur ser tillgången ut till bostadsnära natur för invånarna i Guldheden? Hur används den bostadsnära naturen i Guldheden? Vilka insatser görs idag för att utveckla den bostadsnära naturen i Guldheden? Vilka byggplaner är aktuella i Guldheden? 2

2. Bostadsnära natur Städer präglas av inslag av mer rural karaktär såsom parker, odlingar, träd eller hela skogspartier som införlivas i stadsbilden på ett så naturligt sätt som möjligt. Dessa gröna inslag fungerar som stadens lungor och bidrar till ett bättre stadsklimat genom att träd och växter renar luften (Boverket 2010a s.31). Större grönområden kan också bidra till att leda undan och rena dagvatten (Boverket 2010a, s. 37). För att vi också i framtiden ska kunna njuta av naturen i staden är det av stor vikt att vi tar hand om och bevarar dessa gröna inslag i vår stadsmiljö för att skapa ett hållbart ekologiskt samhälle (Boverket 2011). Att bevara den natur som ses som vårt kulturarv ligger i den svenska regeringens intresse. 1999 antogs 16 nationella miljömål och som den femtonde punkten återfinns en som heter God bebyggd miljö. I målet, som skall vara uppfyllt tills 2020 står det att: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas (Regeringskansliet 2005). Den för miljömålen ansvariga myndigheten, Boverket, har dock gjort bedömningen att målet antagligen inte kommer att kunna uppfyllas till utsatt tid då punkter inom målet såsom frågan om minskat trafikbuller samt människohälsa i samband med boende och stadsmiljöer är komplicerade frågor att ta sig an. Ytterligare en faktor som omöjliggör att målet kan nås till 2020 finner man under delmålet Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. På grund av att det inte finns några konkreta mätvärden kan man därför inte heller göra någon uppföljning eller uppnå delmålet till 2010 (Miljömålsportalen 2010). Målet anses också ha en ambitionsnivå så hög att det aldrig kommer att bli genomförbart (Boverket 2007a, s. 7). I begreppet kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ingår förutom byggnader också parker, planteringar och övriga grönytor (Boverket 2007a, s. 7). 2.1 Definition av bostadsnära natur Definitionerna på begreppet bostadsnära natur är inte entydiga och olika instanser rubricerar begreppet på olika sätt. Boverkets definition för grönstruktur är områden innehållandes grönska, vatten, berg, stränder samt de element som innefattar djurlivet. I en rapport från 1999 står det att grönstruktur består av ett nätverk av små och stora grönområden av olika karaktär med olika funktioner. Denna grönstruktur kan bestå av allt ifrån natur, parker, trädgårdar, kolonilotter, odlingslotter, planteringar på torg och gator, idrottsområden, samt områden som är olämplig för jord- och skogsbruk, exempelvis berghällar, kärr och fjäll. 3

Men även skyddsområden till industrier eller vägar, järnvägsbankar eller andra marker som har karaktären av impediment kan i vissa avseenden räknas hit (Boverket 1999, s. 12). Ett grönområde är enligt Boverket mer än en park eller en grön gräsmatta och kan även utgöras av trädgårdar, kolonilotter, kyrkogårdar, skolgårdar och idrottsområden (Boverket 2007b, s. 24). Statens folkhälsoinstitut, däremot, motsätter sig ovanstående definition då den faller på att all ovanstående yta ej får beträdas av allmänheten, till exempel odlingslotter och trädgårdar. De grönområden som åsyftas här kan definieras som tätortsnära natur eller stråk som lämpar sig för rekreation i form av fysisk aktivitet eller vila eller både och, och som får beträdas av allmänheten. Detta diskvalificerar alltså villaträdgårdar, åkermark, gräsytor mellan trafikerade vägar med mera (Statens folkhälsoinstitut 2009, s. 13). Statistiska Centralbyrån har snävare krav på bostadsnära natur. Dessa definitioner har tagits fram i samråd med Metria Miljöanalys (Statistiska centralbyrån 2010a). SCB skiljer på begreppen grönyta samt grönområden. Till grönyta räknas all grönska om minst 1 meter. Detta kan vara parker, gräsytor, trädbevuxna ytor, villaträdgårdar samt gröna ytor mellan byggnader. Grönområden däremot, har en areal minst omfattande 1 hektar och ligger minst 50 meter från andra byggnaders influensområde. Grönytor som är obebyggda och ligger utanför andra byggnaders influensområde på 50 meter utgör beståndsdelarna för grönområden. Om området då har en areal om minst 1 hektar klassas det som grönområde (Statistiska centralbyrån 2010a). En tredje definition kommer från Nationalencyklopedin och lyder som följer. Ett grönområde är ett reserverat område i form av park- och naturmark inom och i närheten av städer och tätorter, främst avsett för rekreation och friluftsliv. Växtligheten i grönområden har även stor betydelse som absorbent av luftföroreningar (Nationalencyklopedin 2011). Nyckelordet bostadsnära indikerar att åsyftade grönområde/grönyta ej skall finnas längre än 300 meter från bostaden. Detta på grund av att man konstaterat att detta är den sträcka som folk är villiga att transportera sig för att nyttja området på daglig basis (Boverket 2007b, s. 14). Vidare är det en förutsättning att alla människor ska få tillgång till denna natur, oavsett ålder, ekonomisk status eller eventuella funktionshinder (Boverket 2007b, s. 9). Den bostadsnära naturen antar mycket varierande former beroende på hur förutsättningarna för natur ser ut på olika platser. Denna typ av natur synliggörs på en mängd olika sätt beroende på landskaps- och bebyggelsestruktur, där den kan utgöras av allt från en å som stilla ringlar genom jordbruksmark i utkanten av en mindre ort till en grön innergård i en miljonstad. Begreppet är minst sagt mångfacetterat och visar inte endast på områden med 4

växtlighet, utan inbegriper också bland annat vatten, berg och djurliv som alla är delar i naturen och bidrar till fungerande ekosystem. Här spelar såväl natur- som kulturlandskapet lika viktiga roller (Boverket 2007b, s. 14). Den bostadsnära naturen ingår i helhetsbilden av en grön stad och bör upplevas som en naturlig del av staden, snarare än en skapad sådan (Boverket 2007b, s. 15). Kvaliteten i form och av storlek och innehåll kan skifta från plats till plats och kan vara belägen på mark som är antingen kommunalt eller privatägd (Boverket 2007b, s. 15). 2.2 Betydelsen av bostadsnära natur Grönområden i vår närhet har stor betydelse för människor socialt och kulturellt likväl som det har stort värde ur ett ekologiskt perspektiv (Boverket 2007a). För människan är det av betydelse att alla människor oavsett målgrupp ska ha tillgång till en yta i staden som ger möjlighet till rekreationella aktiviteter. Därtill är målet att flera olika målgrupper med olika behov och intressen ska kunna vistas i naturen. Strävan efter att tillfredsställa dessa behov ska resultera i varierad miljö med utrymme för alla. För att denna miljö ska tillgodose så många typer behov som möjligt, är det av stor vikt att samspelet mellan människa och ekosystem fungerar. Majoriteten av den bostadsnära naturen är skapad eller modifierad efter människans ideal om hur ett grönområde ska se ut, vilket gör att utseendet på dessa områden varierar kraftigt beroende på när de skapats och vem som skapat dem. Människors intressen och ideal finns alltså presenterade i utformningen av grönområden vilket ger dem ett kulturellt värde (Länsstyrelsen 2008, s.66, Boverket 1999, s. 30). Bostadsnära natur har stor betydelse för alla som bor i staden, men fokus ligger inte sällan på att anpassa dessa områden för barn, äldre och människor med funktionshinder (Statens folkhälsoinstitut 2009, s. 24, 28-30). För barnens del är det viktigt med nya intryck och möjlighet till kreativitet för att utvecklas och den bostadsnära naturens uppgift är att ge barnen det de behöver för att utvecklas socialt, psykiskt och fysiskt. För att detta ska uppnås behöver grönytorna erbjuda varierande struktur med t.ex. stenar, berg och träd för klättring, samt än mer röriga grönytor där lek vid bäckar, kojbygge och möjlighet till möten med växter och djur ingår (Sandberg, M. 2009, s. 13, 14). Att låta barn vistas mycket i natur redan i ung ålder är grundläggande för fortsatt intresse samt förståelse för naturen. Har man ekologisk läskunnighet har man också större respekt för naturen och de resurser som finns häri. Ekologisk läskunnighet medför också att barnen växer upp med ett större miljövårdsengagemang samt intresse för naturmiljö (Boverket 2007b, s.15, 24). De äldre i samhället nyttjar gärna den bostadsnära naturen i stor utsträckning (Statens Folkhälsoinstitut 2009, s. 28). För många betyder pensionen en nystart efter ett långt arbetsliv och att vara aktiv under denna period i livet förbättrar såväl den psykiska som den fysiska hälsan. Grönytorna behöver anpassas efter de äldres fysiska förmågor, vilket bland annat innebär jämna underlag att gå på och bra belysning (Statens Folkhälsoinstitut 2009, s. 29). 5

Ungefär en fjärdedel av den svenska befolkningen, 23 % har någon form av funktionsnedsättning (Statens hälsoinstitut 2009 s. 35). Denna siffra inbegriper rörelse-, synoch hörselnedsättningar, samt psykisk ohälsa. För att den bostadsnära naturen ska fungera som rekreationsplats för så många människor som möjligt, krävs ett mångsidigt tänkande som tar hänsyn till alla typer av behov då vistelse i natur är viktigt inte bara för den fysiska hälsan, men även den psykiska (Statens hälsoinstitut 2009 s. 14). Utgår man från ett humanekologiskt perspektiv framträder ytterligare argument för grönområdens existens i stadsklimatet då den bostadsnära naturen har en avgörande betydelse för miljön i staden. Det är lätt att glömma de stora värden som grönytorna ger oss människor. Vanligen ses dessa ytor som utmärkta platser för möten med andra människor, motion eller som platser för vila. Förutom att vara en arena för mänskliga aktiviteter har bostadsnära natur fler ekologiskt viktiga egenskaper. Grönområden kan till exempel minska dagvattenavrinningen samt kan även hjälpa med vattenrening exempelvis i en damm (Boverket 2010a, s. 49). Grönområden bidrar även till att sänka temperaturen i städerna. Städer består till största del av hårdgjorda ytor vilket gör att städer blir extra sårbara vid temperaturförändringar, vindförhållanden och nederbörd då byggmassan har hög kapacitet för värmelagring. Detta medför att städer får en högre temperatur än omgivande rurala ytor, och skillnaden kan i vissa fall uppgå till 12 C mellan urbana och rurala områden. Detta fenomen kallas stadens värmeö (eng. urban heat island). Grönområden fungerar som temperatursänkor genom att ge skugga samt att kontrastera mot stadens hårdgjorda ytor (Bogren et.al., 2008, s. 211, Boverket 2010a, s. 11, Statens folkhälsoinstitut 2009, s. 35). Vidare fungerar grönskan som luftrenare genom att den får luften att cirkulera samtidigt som den minskar andelen partiklar i luften (Boverket 2010a, s. 31). Principen är samma som med landbris och havsbris då luftströmmar uppstår till följd av temperaturskillnaderna i området. Grönområdens lägre temperatur jämfört med bebyggd miljö ger svaga vindar ut från grönområdet. Denna parkbris medför att luften cirkulerar och är vanligast förekommande under inversionsnätter (Bogren et. al., 2008, s. 218, Boverket 2010a, s. 28). Vidare bidrar grönområden till möjligheter för en biologisk mångfald i staden, skyddar från skadligt UV-ljus genom att ge skugga samt att det även fungerar som en uppskattad och effektiv bullerdämpare (Boverket 2010b, s. 8). Vegetation kan också fungera som vinddämpare och används för att skapa ett trivsamt stadsklimat (Boverket 2010a, s.32, Boverket 1999, s. 26). 2.3 Sociala värden och kvalitéer i ett grönområde Den bostadsnära naturen har olika användningsområden beroende på vilken typ av område det är, storlek samt det geografiska läget som avgör vilka som kan komma att använda området. Göteborgs stad har i sociotopkartor sammanställt hur invånarna i Södra Guldheden samt 6

Norra Guldheden 1 värderar och använder olika platser inom området. Dessa värden har bedömts efter observationer, grönvandringar och enkätundersökningar i området (Göteborgs stad 2005, 2006). Tabell 1. Sociala värden i en stad. Social values in a city. Begrepp Blomning Grön oas Odling Promenad Motion Naturupplevelse Gatusport Mötesplats Lek Picknick Sällskapslek Utblick Kulturhistoria Bad Båtliv Evenemang Fiske Bollsport Sällskapslek Vila Källa: Göteborgs stad 2005, 2006 Förklaring Rabatter, vilda blommor, blommande träd, buskar Lummigt omslutande rumslighet, kontrast mot omgivningen Odla, pyssla med grönt Promenera, vandra, strosa Jogga, stavgång Skogskänsla, djurmöte Aktiviteter på hård yta t.ex. skateboard, streetbasket Folkliv, umgås, titta på människor Pulka, kojbygge Picknick, grilla, utflykt Kubb, brännboll, boule Utsikt, öppenhet, luft Nostalgi, historia Bada, simma, solbada Båtliv, hamnaktivitet Demonstration, föreställning, marknad Fiska, meta Bollträning t.ex. fotboll, tennis Boule, kubb, brännboll Lugn och ro, avkoppling, hämta kraft 1 Sociotopkartan över Norra Guldheden visas som en del i sociotopkartan över området Centrum. De sociala värden som är aktuella skiljer sig inte åt i Guldheden som helhet (Norra och Södra) varför samma värden använts för hela Guldheden utan att behöva hålla de olika stadsdelarna separerade. 7

Vidare har Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp tagit fram 8 kvaliteter för grönområden som är viktiga vid vår bedömning om ett grönområde är attraktivt (tabell 2). Ju fler av dessa kvaliteter ett grönområde har, desto mer attraktivt blir det (Statens folkhälsoinstitut 2009). Tabell 2. De åtta kvaliteterna i ett grönområde. The eight qualities in green spaces. Kvalitet Egenskaper Det vilda Det artrika Det rymliga Det rofyllda Det lekfulla Det festliga Det kulturella Det gröna torget Behovet av att finna det vilda är starkt hos människor, att finna ett visst mått av mystik. Områden som betecknas som vilda känns helt opåverkade av människan och lämpar sig för aktiviteter av skilda slag, särskilt om de är tillräckligt stora Människan fascineras av biologisk mångfald. Det finns då mycket att studera och samlaren inom oss väcks till liv. Särskilt viktigt för biologisk mångfald är träd i olika åldrar, död ved, vegetation i flera skikt, ytvatten samt gröna stråk som binder samman olika grönområden Den rymliga parken ska ge en känsla av att komma in i en annan värld, att komma bort från staden. För att ge en känsla av rymd fordras två saker: Det ska vara möjligt att röra sig länge utan att komma utanför området. Områdets alla delar måste på ett naturligt sätt höra samman. Denna egenskap hänger samman med människors behov av frånvaro av stadens larm och buller samt renhet och orördhet. De rofyllda områdena ska inte innehålla några permanenta anordningar för nöjen och ska vara välskötta. Människan har ett starkt behov av att finna den lugna, fridfulla och rena oasen. Detta är barnens miljö där de får röra sig fritt i sin egen värld. Miljön är robust med klätterträd, stenar och buskar. Här finns också sandlådor, rutschkanor och gungor. Det ska finnas saker att upptäcka och barnens naturliga nyfikenhet och experimentlusta ska få plats. För att vara optimalt lämpad för lek bör det förutom en mängd växter även finnas djur och vatten. Hit går många för att se på människor, koppla av och roa sig bland andra. Det är en tillgång om det finns permanent anläggning av typen kafé och scen. Folklivet och festligheterna bör vara koncentrerade på en mindre yta. De kulturella egenskaperna kan vara i form av exempelvis stenmurar, torg, konstverk, fontäner, statyer och blomsterarrangemang Ett område med denna egenskap lämpar sig för dans, teater, musikevenemang och för idrott. Miljön ska vara robust och tålig och gärna innehålla kullar som kan användas för intervallträning men även som sittplatser för åskådare. Arenor och planer är viktiga kulturmiljöer. Källa: Berggren-Bärring A-M, Grahn P 1995 8

3. Metodik Vi har genomgående i arbetet utgått ifrån ett humanekologiskt perspektiv vilket innebär att man betraktar miljön som ett sammanhängande ekosystem inbegripande vatten, jord, levande organismer (växtlighet, djur och även människor) samt fysiska strukturer skapade av människan. Inom humanekologin menar man att det är av stor betydelse att samspelet mellan människa och miljö ska fungera (Marten, G. 2001). Detta innebär att den bostadsnära naturen bör vara användbar för både människor och djur, varför vi studerat hur grönområdena används, samt om det finns potential att utveckla dessa områden. För att besvara våra frågeställningar har vi sökt svar via tolkning av kartor, egna fältobservationer och intervjuer med insatta personer. 3.1 Vald definition av bostadsnära natur Genom att samla in, analysera och diskutera kring de olika begreppen från Boverket, Statistiska Centralbyrån och Nationalencyklopedin kunde vi välja ut en definition som är tillräckligt generell för att anpassas på bostadsnära natur i allmänhet, men som också är nog detaljerad för att tydligt förklara vad ett bostadsnära område är. Arbetet utgår från Boverkets definition (s. 3), vilken inbegriper allt av naturlig karaktär i en urban miljö såsom grönska, berg i dagen, stränder samt aspekter som innefattar djurliv. 3.2 Kartor och planer Publikationer från Statistiska Centralbyrån vari det gjorts beräkningar på grönytor i Göteborg visar i vilken utsträckning göteborgare har tillgång grönområden i nära anslutning till sina bostäder (Statistiska Centralbyrån 2009, 2010a). Kartmaterialet vi har använt kommer från Digitala Kartbiblioteket som tillhandahåller kartor över höjddata, marktäckedata samt ortofoton med mera över Sverige. Dessa tjänster är gratis för studerande och anställda vid högskolor och universitet (Lantmäteriet 2008). Då fokus ligger på Guldheden i Göteborg har vi undersökt vilka byggplaner som är aktuella i området samt om vilka effekter en eventuell förtätning skulle ha på den bostadsnära naturen. Aktuella byggplaner och bygglov samt översiktsplanen är offentligt material och finns att läsa om på Stadsbyggnadskontorets hemsida men är svårare att få tag på i tryckt format. 3.3 Tolkning av kartor Studier och diskussion kring dessa kartor resulterade i att ett stort antal ytor och platser valdes ut för närmare undersökning genom observationer i fält. Områden som fångade vårt intresse visade exempelvis på bostadsnära natur i närheten av skolor och andra verksamheter, högt belägna grönytor eller större och sammanhängande partier med grönområden. 9

3.4 Nyttjandeprofiler Sociotopkartan från Göteborgs stads samt Alnarps åtta kvalitéer sammanställdes och jämfördes. Vissa punkter, exempelvis gatusport och delar ur det gröna torget, var inte relevanta för begreppet bostadsnära grönområden och har därför sållats bort. Andra begrepp var direkt inaktuella för Guldheden, såsom båtliv och fiske då Guldheden ligger på ett berg och inte i närhet av havet. De kategorier som kvarstår rör alla bostadsnära natur. De nyttjandeprofiler vi identifierat (tabell 3) ligger sedan till grund för valet av lokaler. Kategoriseringen av nyttjandeprofilerna är ämnad att vara applicerbar på bostadsnära grönområden generellt. Tabell 3. Nyttjandeprofiler för bostadsnära natur. Usage profiles for urban nature. Nyttjandeprofil Naturupplevelse Motion Grön mötesplats Rekreation Utblick Lekaktivitet Förklaring Genuin känsla av natur, med större utbud av flora och fauna. Många olika naturtyper. Möjlighet till djurmöte. Löpning, promenader och andra motionsformer genomförs i område med sammanhängande grönstruktur, exempelvis gång- och cykelvägar som löper genom skogsområden och parker. Plats för möten, se på människor, fika, grilla, umgås. Scener och arenor inräknade. Lugnt, lummigt och tyst område för vila. Utsiktsplats, öppet och luftigt område där sikten inte begränsas av hög växtlighet. Utblicken behöver inte vara högt belägen, utan verkar lika bra i lägre belägna områden, förutsatt att sikten inte skyms. Lekplatser, ytor lämpade för lek såsom fotboll, kojbygge, kubb, boule. Häri ingår ej hårdgjorda ytor såsom tennisbanor. Omarbetat material från: Göteborgs Stad 2005 & Berggren-Bärring A-M, Grahn P 1995 3.5 Fältrekognosering I addition till tolkningen av kartor har vi rekognoserat området vid ett flertal tillfällen då vi gått runt i Norra samt Södra Guldheden. Under de första observationerna noterades vilka områden som används ofta och vilka nyttjandeprofiler som representeras. Det noterades att många bostadshus ligger i direkt eller nära anslutning till större grönområden då Guldheden är ett område med väl tilltagen bostadsnära natur. Med utgångspunkt i Boverkets definition av ett bostadsnära grönområde och ur ortofoton, satellitbilder och kartor från området, häribland en markanvändningskarta samt de angivna värdena i sociotopkartorna (tabell 1) har en bedömning gjorts kring vilka nyttjandeprofiler som är relevanta för bostadsnära natur. 3.6 Val av lokaler Totalt valdes 6 lokaler ut, 3 på Norra Guldheden samt 3 på Södra Guldheden. Valet av lokaler baseras på tolkning av kartor, flertalet rekognoseringsrundor i Guldheden samt utifrån nyttjandeprofilerna ovan. Lokalerna ligger i anslutning till bostäder eller större verksamheter (såsom Sahlgrenska sjukhuset) och används idag enligt en eller fler av ovanstående nyttjandeprofiler. Några av lokalerna är därtill aktuella i nybyggnationsfrågor som kan 10

komma att ha inverkan på den bostadsnära naturen varför det är intressant att undersöka om det finns ett egentligt underlag som stödjer dessa byggplaner. Gemensamt för alla de utvalda lokalerna är att de har potential att utvecklas så att de kan användas enligt fler än en av nyttjandeprofilerna. Lokalerna skulle vara möjliga att utveckla och består därför av offentlig mark, det vill säga inga trädgårdar eller privata ytor. 3.7 Intervjuer För att få djupare insikt i arbetet med skötsel och utveckling av den bostadsnära naturen samt att förstå hur kommunen arbetar med Guldheden vände vi oss till Park- och naturförvaltningen samt Stadsbyggnadskontoret vid Göteborgs stad. Respondenterna har fått svara på frågor av varierande karaktär gällande bostadsnära natur och arbetet kring dessa (frågeformulären finns att läsa under Bilaga 1). Utifrån svaren vi fått har vi försökt tolka framtidssituationen i Guldheden. En mailintervju med Lars Arvidsson, biolog på Park- och naturförvaltningen i Göteborg. Respondenten arbetar i första hand med naturen i Göteborgs stad och bevarande av arter inom dessa områden. Han har också kunskaper om den parkenhet som arbetar med allmänna platser i den bostadsnära naturen som lekplatser, bollplaner med mera. Även en kortare telefonintervju med Elisabeth Lindgren, landskapsarkitekt på Park- och naturförvaltningen genomfördes. Då Park- och naturförvaltningen i första hand arbetar med skötsel och bibehållande av befintliga grönområden runt om i staden, valde vi också att vända oss till Stadsbyggnadskontoret för att få insikt i hur de tänker om frågor som hållbar planering och utveckling. För detta ändamål intervjuades Malin Häggdahl muntligen. Hon arbetar som planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg och har god kännedom om Guldheden som stadsdel, samt vad som bör göras för att på ett hållbart sätt både bevara och utveckla den bostadsnära naturen i området. 3.8 Observationer av aktiviteter Lokalerna observerades vid totalt tio tillfällen. Vid dessa tillfällen noterades väderförhållanden samt vilka aktiviteter som genomfördes vid varje lokal. Varje lokal besöktes under 10 minuter vid 10 olika tillfällen. Observationstillfällena har spridits över flertalet olika veckodagar och över olika tillfällen på dygnet för att på så sätt täcka in skillnader i hur lokalerna används beroende på dag, väderlek och tid på dygnet. 11

3.8.1 Datum och tider för observationer Tabell 4 visar de olika tiderna samt datumen för observationerna i Norra samt Södra Guldheden. Tabell 4. Datum och tider för observationer. Date and time for the observations. Norra Guldheden Södra Guldheden 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni 10-11 13-14 10-11 18-19 7-8 7-8 10-11 18-19 13-14 13-14 13-14 10-11 13-14 19-20 8-9 8-9 13-14 19-20 10-11 10-11 3.9 GIS analys och visualisering För analys och visualisering har vi använt oss av geografiskt informationssystem (GIS), vilket är ett verktyg för att samla in, lagra, analysera och visualisera geografiska data. Programmet vi använt heter ArcMap från ESRI S-Group AB (ESRI 2011). Kartmaterialet vi har arbetat med i GIS kommer från Digitala Kartbiblioteket. De områden som identifierades var av intresse att utveckla har märkts ut på ortofoton. 3.10 Granskning av metodik 3.10.1 Vald definition av bostadsnära natur Fördelen med Boverkets definition framför de andra definitionerna är att den är generell nog att kunna anpassas på bostadsnära natur som ett generaliserande begrepp samtidigt som den är tillräckligt förklarande kring vad som räknas till ett bostadsnära grönområde. Boverkets definition för grönstruktur är områden innehållandes grönska, vatten, berg, stränder samt alla de element som innefattar djurlivet. Grönstrukturen kan vara allt från skogsområden till parker till kärr och fjäll. Boverkets definition av ett bostadsnära område inbegriper trädgårdar och odlingar vilka är privata varför ytorna inte är tillgängliga för alla. Detta kan vara en svaghet i definitionen då den bostadsnära naturen enligt vissa bör vara tillgänglig för alla oavsett social ställning i samhället. Motargumentet är att trädgårdar, kolonilotter samt odlingar ofta är relativt små och snarare än att vara representativa för bostadsnära natur som helhet, istället kompletterar den bostadsnära naturen. Övriga definitioner ställer krav till storleksmässiga förhållanden samt tillgänglighet vilka i sin konkretism blir svåra att anpassa på större sammanhang. SCB s definition utgår från alla områden om minst 1 kvadratmeter för att klassa det som grönområde medan ett grönområde är ett område om minst 1 hektar beläget minst 50 meter från andra byggnaders influensområde. 12

3.10.2 Kartor och planer Källmaterialet är till stor del hämtat direkt från respektive myndigheter. Dessa myndigheter förväntas vara objektiva i sina uttalanden varför de anses ha hög reliabilitet. Stora delar av litteraturen är hämtad från internet då det inte finns mycket tryckt material att tillgå kring detta ämne. All litteratur har dock ej varit helt objektiv, exempelvis yttranden från Bevara Guldheden samt Levande Guldheden som ju är intresseföreningar med ett syfte att just bevara Guldheden. För att ta hänsyn till detta har vi försökt skala bort de värderingar som häri legat. Samma gäller de byggplaner och yttranden från byggintressenter vi tagit del av. Dessa har också skrivits med en agenda varför vi i så stor utsträckning som möjligt velat skala bort alla värderingar och ställningstaganden. 3.10.3 Tolkning av kartor För att kategorisera och identifiera den bostadsnära naturen har tolkningar av ortofoton och kartor över Guldheden genomförts. Eftersom tolkningar av dessa ej är helt tillförlitliga har de kompletterats med observationer i fält samt studier av satellitbilder över området. Denna komplettering har gjorts på grund av att ortofoton kan vara av dålig kvalitet och är ofta svartvita vilket gör dem något svårtolkade. Vidare kan fotot vara gammalt och därmed visa på inaktuella förhållanden. Markanvändningskartorna är kraftigt förenklade och duger inte heller ensamt som en adekvat referens. För att få en så realistisk tolkning som möjligt har vi rekognoserat i fält och jämfört detta med tolkningarna vi gjort från kartorna. 3.10.4 Nyttjandeprofiler Med utgångspunkt i de sociotoper framtagna av Göteborgs stad och de åtta kvaliteterna framtagna av SLU i Alnarp samt vår definition av begreppet bostadsnära natur sammanställde vi några nyttjandeprofiler (se avsnitt 2.2 och tabell 3) som vi fann har störst relevans för den bostadsnära naturen. Då vårt fokus ligger på den bostadsnära naturen i dessa områden, så har vissa klasser tagits bort, slagits samman och döpts om. Begrepp som exempelvis odling har valts bort eftersom odlingar ofta är privata och inte kan påverkas av allmänheten. Härmed ska man inte förringa betydelsen av trädgårdar och mindre odlingar i strävan efter en grön stad. Begrepp som gatusport har vi också sållat bort då de baserar sig på hårdgjord yta och är således inte relevanta för vårt fokus. Inte heller har vi, som SCB, gjort skillnad på begrepp som grönområden och grönyta utan definierar bostadsnära natur som områden av naturlig karaktär i nära anslutning till den urbana stadsbilden. Indelningen baserar sig på hur människan upplever nämnda områden och hur de kan nyttja dem. Kategoriseringen är generell och kan tillämpas på alla bostadsnära områden i hela landet. Kategoriseringen av dessa nyttjandeområden baseras till stor del på det arbete som Göteborgs stad gjort (intervjuer, enkäter, rundvandringar) och styrktes av observationer och rekognoseringar där förekomsten av vem som rörde sig på lokalerna och vad de gjorde där noteras. 13

3.10.5 Fältrekognosering samt val av lokaler Valet av lokalerna baserades på flertalet rekognoseringar i Guldheden på olika tider och olika veckodagar. Rekognoseringen utgick från Sociotopkartor samt markanvändningskartor vilka vi analyserat och jämfört med hur lokalerna faktiskt används i dagsläget. Lokalerna valdes ut efter vilka nyttjandeprofiler de kunde kategoriseras efter samt om de kunde utvecklas så att lokalen kunde användas enligt fler än en eller fler av nyttjandeprofilerna. I valet av lokal var det viktigt att lokalerna skulle vara möjligt att förändra vilket uteslöt privata ytor. Platsernas storlek spelade också roll då vi under observationerna skulle kunna ha översikt över stället under observationstiden. 3.10.6 Intervjuer Respondenten från Park- och naturförvaltningen är professor inom ämnet biologi och har stor kunskap om bostadsnära natur och dess betydelse och är därför en lämplig intervjurespondent. På grund av tidspress är intervjuerna genomförda via mail, vilket kan ha haft en stor betydelse för hur frågorna har blivit besvarade. Vi har dock lagt mycket stor vikt vid att ställa välformulerade och tydliga frågor (Bilaga 2) för att undgå missförstånd. För att minimera risken att intervjufrågorna misstolkades har vi därtill låtit två testpersoner utan speciella förkunskaper inom ämnet läsa igenom frågeformulären och kommentera dem innan intervjuerna genomfördes. Eftersom testpersonerna ansåg sig förstå innebörden av frågorna och tyckte de var tydligt formulerade skickade vi frågeformulären på mail till intervjurespondenterna. En fördel med detta tillvägagångssätt kan vara att respondenterna fått mer tid på sig att besvara frågorna än de hade givits i en muntlig intervju, och därmed kunnat tänka igenom svaren och ge ett utförligare svar. Å andra sidan gavs inte vi som intervjuare eller respondenterna möjlighet till att fördjupa och eller omformulera frågorna. Kommunikationen har dock varit så att vi har kunnat ställa frågor i efterhand om så behövts. Vi har förstått att Arvidsson ansåg att frågeformuläret var lättöverskådligt och tydligt. 3.10.7 Observationer av aktiviteter Observationerna är genomförda totalt 10 gånger i pass om 10 minuter, vilket dels är ett resultat av att förutsättningarna på de valda lokalerna såg olika ut, samt för att de olika användningsområdena kan utföras under denna tid. Sett till den stora bilden finns det väldigt många 10-minuterspass under en hel dag, vilkas aktiviteter är fördelade under en längre period. Observationerna är gjorda på olika tider på dygnet för att i bästa mån påvisa om användningen av dessa ytor skiljer sig beroende på vilka målgrupper som rör sig i området på olika tider. De tre första observationerna genomfördes under två vardagar och en söndag på samma tider. (Förmiddag 10-11 och eftermiddag 13-14.) För att ytterligare stärka resultatet lade vi till två extra observationer som genomfördes under morgon (7-9) och kväll (18-20) på två vardagar. Vädret har varit soligt eller halvklart alla dagar utom en, vilket var under söndagen den 15 maj. Då var det uppehåll och mulet, vilket kan ha haft inverkan på hur de olika lokalerna används på en ledig dag. För att uppväga detta har tre pass lags på en söndag, sent en måndag och tidigt en tisdag. Observationen hade gett ett mer tillförlitligt svar om de hade genomförts flera gånger med jämnare intervaller. De två senaste observationerna visar användningen vid ett tillfälle morgon respektive kväll. 14

4. Områdesbeskrivning Guldheden är indelat i Norra (figur 2) samt Södra Guldheden (figur 3) och hade år 2010 ungefär 9300 invånare (Göteborgs stad 2011f). Se tabell 5. Guldheden är beläget på en höjd, där den högsta punkten ligger 102 m.ö.h. (Wikipedia 2012). Landskapet består till stor del av berg i dagen där grönområden och byggnadshus samsas om övriga utrymmen. Tabell 5. Befolkning i Guldheden 2010. Population in Guldheden 2010. Ålder Kvinnor Män 0-9 412 410 10-19 249 277 20-29 1124 1145 30-39 836 965 40-49 490 507 50-59 473 395 60-69 468 403 70-79 290 173 80-89 345 148 90-99 123 33 100-3 0 Källa: Göteborgs Stad, Statistikdatabasen 2011 Guldheden är intressant ur ett byggnadshistoriskt perspektiv då Guldheden från början har byggts efter en vision om en grön stadsdel. Innan byggandet tog fart i mitten av 1940-talet karaktäriserades området av stora arealer kuperad och till stor del orörd mark. Planerna på att bygga en ny stadsdel i Göteborgs stad väcktes 1943, när byggmästare Erik Wihlborg hade ett möte med fastighetsdirektören i Göteborg. Wihlborgs idé var att skapa något han kallade mönsterstadsdelen, vilket resulterade i en utformning som gjorde den nya stadsdelen berömd över hela landet. (Stadshem fastighetsmäkleri 2011). Tanken var att medvetet skapa ytor mellan bostäderna och på så sätt få en trevligare stadsbild med gott utrymme för bostadsnära aktiviteter. Arbetet med att bygga påbörjades i Guldheden som ett experimentområde till utställningen Bo bättre år 1945 och byggnationen stod helt klar 1947 (Länsstyrelsen 2008, s. 64). På gamla stadskartor över staden framgår det att det tidigt planerade för var dessa grönområden skulle anläggas och sedan dess har inte mycket förändrats. Från 1920-talet fram till andra världskriget karakteriserades byggandet av små gröna inslag såsom förgårdar, gröna innergårdar samt anläggningar i gatorna (Harnesk 1948, s. 128). Norra Guldheden är till ytan mycket mindre än Södra Guldheden och utgörs till stor del av svårbebyggda bergsluttningar ner mot Annedal. Då Norra Guldheden har stora kulturella och biologiska naturvärden är det begränsat hur mycket mer som kan byggas utan att en konflikt uppstår. Länsstyrelsen i Västra Götaland menar att Norra Guldheden på grund av sin speciella arkitektonik är en unik miljö och därför av riksintresse att skydda (Länsstyrelsen 2008, s. 64-66). När Norra Guldheden stod färdigt 1947, påbörjades arbetet med att utöka bebyggelsen i stadsdelen ytterligare och redan två år senare började Södra Guldheden ta form. Bostadshusen karaktäriserades vid denna tid av puts- och tegelfasader. Husen främst i två- och 15

trevåningshus för att ge stadsdelen en levande atmosfär som anpassades efter den kuperade terrängen som är lite utav Guldhedens signum. Närheten till Sahlgrenska sjukhuset hade stor inverkan på den nybyggda stadsdelen, då majoriteten av de boende i Guldheden vid denna tid arbetade på sjukhuset. Detta märks idag tydligt på stadsdelens gator som fick namn efter läkare och sjuksystrar som genom sina insatser på Sahlgrenska sjukhuset belönades med att få gator uppkallade efter sig (Poseidon 2011). Norra Guldheden är idag på grund av dess historiska arkitektur av stort kulturhistoriskt värde och sedan 1962 har väldigt få förändringar genomförts i området (Länsstyrelsen 2008, s. 64, 66). Södra Guldheden är bebyggt i en högre utsträckning jämfört med Norra Guldheden. Att finna grönområden som vi menar kan utvecklas var en utmaning då vi uppfattar Södra Guldheden som ett välgenomtänkt och i stort sätt färdigbyggt område. Området planerades och byggdes på 1940-talet när bilismen började ta fart för allvar vilket resulterade i ett trafiksystem där man separerat trafiken så att gångvägar och cykelvägar främst sträcker sig igenom områdets gröna områden (Sjölin, C. 2005, s. 17). 16

4.1 Utvalda lokaler i Norra Guldheden 1. Gräsmatta i slänten ner mot Annedal (benämnd gräsmatta) Gräsmattan ligger i ett gränsområde mellan Landala och Guldheden. Det är en större gräsmatta belägen i nära anslutning till ett skogsområde ner mot Annedal. Sociotopkartan från Göteborgs Stad visar att området fungerar som arena för bollsporter, lek, picnic, promenad och umgänge. (Göteborgs stad 2006) 2. Berg bakom Raketgatan (benämnd utsikt) Bakom den arkitektoniskt och kulturhistoriskt värdefulla Raketgatan finns en fantastisk utsikt över Linné och bort mot Slottsskogen. Raketgatans hus är ett landmärke för stadsdelen då de kan ses från stora delar av centrala Göteborg (Stadsbyggnadskontoret 2008, s. 16, Länsstyrelsen 2008, s. 64). Ett förslag om att bygga nya punkthus varit aktuell 2003 (Stadsbyggnadskontoret 2003, s. 13). Enligt sociotopkartan används platsen i dagsläget till promenad, utsikt samt vila (Göteborgs stad 2006). 3. Guldhedstorget (benämnd Guldhedstorget) Guldhedstorget ligger i nära anslutning till Wavrinskys plats som fungerar som knytpunkt för kollektivtrafiken i Guldheden. Intill torget finns mindre verksamheter men det finns inte längre någon verksamhet på torget. Det diskuteras i medier kring en förtätning av Guldhedstorget (Svensson 2009, Mattson 2008). Stadsbyggnadskontoret har även haft ett förslag om att bygga på torget (Bevara Guldheden 2003). Göteborgs stad har i sociotopkartan skrivit att området är en grön oas lämpad för motion och vila (Göteborgs stad 2006). 17

Figur 2. Utvalda lokaler i Norra Guldheden. Sites in Norra Guldheden. Källa: Omarbetat material från Digitala Kartbiblioteket 4.2 Utvalda lokaler i Södra Guldheden 1. Guldhedsdalen Guldhedsdalen är ett stort skogsområde med stora biologiska värden (Bevara Guldheden 2011b). Området används till lek, motion, promenad, picknic, vila, utsikt samt som en lokal för naturupplevelse (Göteborgs stad 2006). Det finns planer om att bygga igen stora delar av denna dal, varför det varit intressant att undersöka vilken påverkan det skulle ha på området och områdets invånare (Byggvesta 2009, Göteborgs stad 2010). 2. En gräsmatta bakom Doktor Heymanns gata (benämnd gräsplan). Området bakom Doktor Heymanns gata används främst av de som bor i anslutning till platsen och används enligt Göteborgs stad till bollsport, blomning, lek, picknicaktiviteter och som en plats för möten och vila (Göteborgs stad 2006). 3. Ett område strax bredvid Mossebergsskolan (benämnd naturlekplats) Mossebergsskolen ligger i anslutning till och är omgiven av Guldhedsdalen. Med tanke på eventuella byggplaner (läs mer om dessa planer under 3.4 Vilka byggplaner är aktuella i Guldheden? ). Området intill skolan används enligt Göteborg stad till bollsporter, evenemang, lek, picknic, promenad och som en grön mötesplats (Göteborgs stad 2006). Figur 3. Utvalda lokaler i Södra Guldheden. Sites in Södra Guldheden. Källa: Omarbetat material från Digitala Kartbiblioteket 18

5. Resultat 5.1 Tillgången till bostadsnära natur i Guldheden Enligt en rapport utgiven av SCB med rubriken Grönområden i och omkring tätorter saknar endast 11 procent av Göteborgs invånare, motsvarande 57 000 personer, tillgång till ett grönområde inom 300 meter (Statistiska centralbyrån 2010b). Det antyder att det finns ett väldigt stort utbud av parker och grönområden i staden. Det finns mycket riktigt ett 15-tal parker/grönområden varav de flesta är förlagda i de mer perifera delarna av Göteborg (Göteborgs stad 2011d). Figur 4. Tillgång till bostadsnära natur i Guldheden inom 100 samt 50 meter från bostäderna. Access to nature within 100 and 50 meters. Källa: Omarbetat material från Hitta.se, Digitala kartbiblioteket, 2011 19

Stadsbyggnadskontoret har gjort en bedömning om att samtliga invånare i Guldheden har tillgång till ett grönområde inom 300 meter, samt tillgång till ett promenadstråk inom en halv kilometer från hemmet (Häggdahl 2011). Analyser i GIS bekräftar att samtliga invånare har tillgång till bostadsnära natur inom 300 meter från bostaden. Ytterligare analyser med buffertzoner visade att tillgången till bostadsnära natur är så stor det återfinns även inom 100 meter från bostäderna. Också inom 50 meter är tillgången till natursköna områden mycket god (se figur 4). 5.2 Utnyttjande av den bostadsnära naturen Rekognoseringarna och observationerna visar att Guldhedens grönområden erbjuder alla av den bostadsnära naturen 6 olika nyttjandeprofiler (tabell 3). Det finns områden som har, eller har potential att utvecklas till att ha, fler än en nyttjandeprofil. Exempelvis kan en grön mötesplats inbegripa ett område som erbjuder utsikt, lekaktiviteter och samtidigt vara en naturupplevelse. Observationer gjorda på de olika lokalerna visar att alla lokaler, förutom utsikt nyttjas mer eller mindre frekvent av människor vid olika tider på dygnet. 20

5.2.1 Norra Guldheden Tabell 6. Observation Gräsmattan. Observations at site Gräsmattan. DATUM 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Förmiddag Eftermiddag Förmiddag Kväll Morgon Aktivitet En person rastar sin hund. En person rastar sin hund. Väder Soligt, svag vind. Två personer gjorde övningar med två hundar utan koppel. Soligt, måttlig vind. Två personer rastar sina hundar. Mulet, måttlig vind. Ca 15 ungdomar spelar brännboll, höll sig på halva gräsmattan och på gångvägen där de spelade brännboll. måttlig vind. måttlig vind. DATUM 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Förmiddag Kväll Eftermiddag Eftermiddag Aktivitet Ingen En person rastar sin Ingen aktivitet. hund. aktivitet. En motionär går genom området. En vuxen med tre barn spelar boll. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. frisk vind. svag vind. Främst rör aktiviteter på denna yta träning och rastning av hundar. Dock sker rastning av hundar i många fall längs den gångbana som omgärdar gräsytan. Vid ett tillfälle observerades en skolklass som använde delar av ytan för bollspel. Nyttjandeprofil: motion, grön mötesplats, lekaktivitetet. Bild 1, Gräsmattan Figur 5. Gräsmattan. The site gräsmattan. Foto: Maria Hjorth 21

Figur 6. Utsikt från utsiktsplats. View from the site utsiktsplats. Foto: Maria Hjorth Tabell 7. Observation Utsikt. Observations at site utsikt. Datum 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Förmiddag Eftermiddag Förmiddag Kväll Morgon Aktivitet Väder Ingen aktivitet. Soligt, svag vind. Ingen aktivitet. Soligt, måttlig vind. Ingen aktivitet. Mulet, måttlig vind. Ingen aktivitet. måttlig vind. Ingen aktivitet måttlig vind. Datum 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Förmiddag Kväll Eftermiddag Eftermiddag Aktivitet Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. En kvinna med två barn lämnar området. Ingen aktivitet. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. frisk vind. svag vind. Mycket sparsam användning av området vid våra besök. Endast vid ett tillfälle observerades tre personer lämna området. Nyttjandeprofil: rekreation, utblick. 22

Figur 7. Guldhedstorget. The square at site Guldhedstorget. Foto: Maria Hjorth Tabell 8. Observation Guldhedstorget. Observations at site Guldhedstorget. Datum 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Förmiddag Eftermiddag Förmiddag Kväll Morgon Aktivitet Två människor sitter på bänkarna vid torget. Endast 2 personer som passerade genom torget. Ingen aktivitet. Tre personer sitter på bänkarna vid torget. Vila. Ingen aktivitet. Väder Soligt, svag vind. Soligt, måttlig vind. Mulet, måttlig vind. måttlig vind. måttlig vind. Datum 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Förmiddag Kväll Eftermiddag Eftermiddag Aktivitet Två personer sitter på bänkarna och läser. Tre personer passerar genom området. Ingen aktivitet. Fyra personer sitter utspridda, läser och vilar. Fem personer passerar genom området. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. frisk vind. svag vind. Denna yta nyttjas mycket sparsamt av invånarna. Bänkarna runt torget fungerar som tillfälliga viloplatser och som lunchplats. Torget används också som passage när människor uppsöker intilliggande verksamheter som restauranger eller matvaruaffären. Nyttjandeprofil: grön mötesplats, rekreation. 23

5.2.2 Södra Guldheden Tabell 9. Observation Guldhedsdalen. Observations at site Guldhedsdalen. Datum 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Eftermiddag Förmiddag Eftermiddag Kväll Morgon Aktivitet Två motionärer joggade förbi. En motionär joggade förbi. Ingen aktivitet. Väder Soligt, svag vind. Soligt, måttlig vind. Mulet, måttlig vind. Fyra personer går förbi, klädda för motion. måttlig vind. Två motionärer joggade. måttlig vind. Datum 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Eftermiddag Kväll Förmiddag Förmiddag Aktivitet Hundrastning och två personer som motionerar. Tre motionärer. Ingen aktivitet. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. Stavgång samt, löpning. Totalt sex personer. frisk vind. Tre personer rastar hundar. Tre personer motionerar. svag vind. Området som är det till ytan största av de som valts ut. Promenad, stavgång samt löpning observerades under våra besök. Rastning av hundar observerades vid två tillfällen. Nyttjandeprofil: naturupplevelse, motion, grön mötesplats, rekreation, lekaktivitet. Figur 8. Rådjursmöte i Guldhedsdalen. Meeting with a deer in Guldhedsdalen. Foto: Maria Hjorth 24

Figur 9. Gräsplanen vid Dr. Heymanns gata. The lawn at Dr. Heymannsgata. Foto: Maria Hjorth Tabell 10. Observation Gräsplanen. Observations at site Gräsplanen. Datum 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Eftermiddag Förmiddag Eftermiddag Kväll Morgon Aktivitet Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. En man med barn på trehjuling, går/åker genom området. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Väder Soligt, svag vind. Soligt, måttlig vind. Mulet, måttlig vind. måttlig vind. måttlig vind. Datum 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Eftermiddag Kväll Förmiddag Förmiddag Aktivitet Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Hundrastning, en person. Hundrastning, en person. Hundrastning, två personer.. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. frisk vind. svag vind. Mycket låg aktivitet vid samtliga besök. Endast vid två tillfällen sågs personer passera igenom området och ingen av dessa nyttjade ytan till mer än passage. Dock utfördes aktiviteter strax utanför området på den lekplats och boulebana som angränsar till området. Nyttjandeprofil: Grön mötesplats, rekreation, lekaktivitet. 25

Figur 10. Förslag till placering av naturlekplats. Suggested area for a natural playground. Foto: Maria Hjorth Tabell 11. Observation Naturlekplats. Observations at site Naturlekplats. Datum 5 maj 12 maj 15 maj 23 maj 24 maj Tid Eftermiddag Förmiddag Eftermiddag Kväll Morgon Aktivitet Ingen aktivitet. Ett 20-tal barn lekte på platsen, klättrade, lekte med pinnar och byggde på en koja. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Väder Soligt, svag vind. Soligt, måttlig vind. Mulet, måttlig vind. måttlig vind. måttlig vind. Datum 28 maj 12 juni 13 juni 14 juni 18 juni Tid Morgon Eftermiddag Kväll Förmiddag Förmiddag Aktivitet Ingen aktivitet. Fem barn leker på lokalen. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Ingen aktivitet. Väder svag vind. måttlig vind. måttlig vind. frisk vind. svag vind. Aktivitet här observerades endast vid två av våra besök. Nyttjandeprofil: naturupplevelse, rekreation, lekaktivitet. Observationerna visar att de sex utvalda lokalerna används i mycket varierad utsträckning. Mest frekvent utnyttjas Gräsmattan (aktivitetet vid 8 av 10 besök), Guldhedsdalen (8 av 10 26

besök) och Guldhedstorget (7 av 10 besök). Gräsmattan som ligger i norra Guldheden, nyttades av totalt 27 personer, Guldhedsdalen i södra Guldheden 27 personer och Guldhedstorget i Norra Guldheden 21 personer. Lägst aktivitet noterades vid Utsikt i Norra Guldheden (1 av 10 besök), Naturlekplats i södra Guldheden (2 av 10 besök) och Gräsplanen i södra Guldheden (4 av 10 besök). Utsikten besöktes av tre personer vid våra besök, Naturlekplatsen nyttjades av 25-tal personer och Gräsplanen sex personer. Studien visar att de lokaler som nyttjas mest frekvent också är de lokaler som nyttjar av flest människor. Undantaget är Naturlekplatsen där sammanlagt 25 personer noterades vid 2 av våra 10 besök. 5.3 Insatser för att utveckla den bostadsnära naturen i Guldheden Invånarna i Guldheden ser gärna att området behåller sin gröna särprägel och har startat en förening med namnet Bevara Guldheden, som i enlighet med namnet verkar för att bevara Guldheden och dess grönområden. (Bevara Guldheden 2011). En annan aktör är det politiskt obundna nätverket Levande Guldheden, vilka uppmuntrar till diskussioner kring Guldhedens utveckling som stadsdel, med hänsyn till naturen, arkitekturen och den sociala sammanhållningen i Guldheden (Levande Guldheden 2011). De två intresseföreningarna Bevara Guldheden och Levande Guldheden är tydliga indikatorer på att de boende i området är engagerade och medvetna kring vad som händer i deras stadsdel. Intressant är dock att notera att de båda föreningarnas verksamhet tar sig lite olika uttryck. Bevara Guldheden motsätter sig all form av förtätning och verkar istället för att bevara området som det är nu. Levande Guldheden, däremot, ser gärna att stadsdelen utvecklas till en levande och dynamisk del i Göteborg, men inte på bekostnad av naturen, de kulturhistoriska värdena eller det sociala samspelet i området (Bevara Guldheden 2011a). Stadsdelens invånare är till synes väldigt engagerade i vad som händer omkring dem men verkar generellt skeptiska till en förtätning av stadsdelen (Brf Norra Guldheden 2008). Bevara Guldheden menar att förtätning skulle innebära bland annat ett stort angrepp på naturen, oönskad och ökad trafik samt ge stora störningar i utsikten (Bevara Guldheden 2011a). I dagsläget finns förslag om att bygga 70 nya lägenheter i Landala men denna detaljplan överklagades 2011-01-17 (Göteborgs Stad 2011a). Bostadsrättsföreningen Norra Guldheden delade hösten 2008 ut en enkät till de boende vari man frågade kring hur väl de boende kände sig informerade om byggplaner i Guldheden och hur de boende ställde sig till fler bostadshus i området. Hela 90 % var negativa till en förtätning av Guldheden trots att 52 % menar att det är viktigt att bygga nya lägenheter i centrum (Bostadsrättsföreningen Norra Guldheden 2008). 27

5.3.1 Intervjuer Nedan finns en sammanställning av intervjuerna gjorda med Park-och naturförvaltningen samt Stadsbyggnadskontoret vid Göteborgs stad. 5.3.1.1 Park och naturförvaltningen Enligt Arvidsson har många röster höjts för att få till en förtätning av Guldheden och att dagens befintliga grönstruktur borde användas till något mer lönsamt än att bara stå och finnas till. Att bebygga delar av dessa ytor anses inte vara något hållbart alternativ enligt Park- och naturförvaltningen, då dessa ytor har stora biologiska värden som är viktiga för såväl människan som för ett fungerande ekosystem. Det görs inte några speciella insatser för att försöka ändra allmänhetens samt politikers inställning i denna fråga mer än att Park- och naturförvaltningen påpekar värdet av den bostadsnära naturen i Guldheden i olika remissvar (Arvidsson 2011). Brist på resurser för att utveckla den bostadsnära naturen i Guldheden är ett problem, ytorna är stora och upptar en stor del av stadsdelens yta. Detta innebär att Park- och naturförvaltningen i dagsläget främst får inrikta sig på att bibehålla den befintliga grönstrukturen och att utvecklingen av densamma inte kan prioriteras så högt som man önskar (Lindgren 2011). Om det fanns mer resurser att tillgå, skulle dessa användas för att utveckla lekplatser, anlägga nya gångvägar och skapa fler sittplatser. Ur naturvårdssynpunkt vore det önskvärt om det fanns mer resurser för riktade naturvårdsinsatser som exempelvis röjning av sly som idag hotar att kväva många av de större träden, vilka främst är gamla ekar runt om i Guldheden (Arvidsson 2011). Arvidsson framhåller att grundtanken med Guldheden som stadsdel var och fortfarande bör vara att behålla en balanserad fördelning mellan bostäder och natur, där bebyggelse av bostäder ska anpassas efter geografiska förutsättningar. Dagsläget och den närmsta framtiden för den bostadsnära naturen ser enligt Arvidsson dyster ut. Han menar att om en förtätning sker försvinner hela grundidealet med mönsterstadsdelen Guldheden och området blir fattigare och mindre attraktivt (Arvidsson 2011). 5.3.1.2 Stadsbyggnadskontoret På Stadsbyggnadskontoret i Göteborg ser man den bostadsnära naturen i Guldheden som en självklarhet, vilken ska vara tillgänglig för så många av de boende som möjligt. De definierar den bostadsnära naturen som något som finns maximalt 300 meter från bostadshus och med en promenadväg inom 500 meters avstånd. Att naturen har ett flertal funktioner, lockar till besök och innehar biologisk mångfald i största möjliga mån, är viktiga faktorer som verkar för en hållbar bostadsnära natur, menar Malin Häggdahl, planarkitekt på Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Grönstrukturen är mycket viktig för Guldhedens särpräglade stadsbild, området var betydligt kalare och vegetationsfattigt när stadsdelen formades på 1940-50 talet. Användandet av marken såg då annorlunda ut, skogen användes i stor utsträckning till virke och betande djur höll nere undervegetationen. Idag står träden betydligt resligare och undervegetationen växter på flera håll helt okontrollerat (Häggdahl 2011). 28

Guldheden som grön stadsdel är mycket uppskattad av de boende, närhet till naturen skapar många möjligheter till aktiviteter och för många räcker det att kunna se grönskan från sitt fönster för att lysa upp tillvaron. Den bostadsnära naturen spelar vidare en viktig roll som luftrenare och enklaver med skog som avskiljare mellan olika nivåer av byggnationer ger stadsbilden en extra dimension och minskar dessutom bullernivåerna. Bevarandet och skötsel av den befintliga grönstrukturen upptar idag mycket tid och kostar stora summor pengar, ändå räcker inte dessa insatser för att till fullo ta hand om grönytorna i Guldheden. Bristen på pengar avsatta för skötsel och utveckling visar sig i form av dåligt skötta lekplatser, ruttnande parkbänkar, skeva stentrappor och igenväxning. Igenväxningen leder till en ogästvänligare miljö, där den täta vegetationen och det mörker som den medför skapar otrygghet. Vi försöker alltid ha flera vägar som de boende kan använda för att ta sig till och från sina bostäder, trygghet är viktigt för oss (Häggdahl 2011). Häggdahl menar att utveckling av den bostadsnära naturen är viktig men utvecklingen måste ske hand i hand med människans behov också. Detta betyder att stadsdelen ständigt behöver utvecklas för att täcka in invånarnas behov, bostadsbristen är ett sådant exempel. När de på Stadsbyggnadskontoret ser över området efter lämpliga platser tas det hänsyn så att man inte gör allt för stora ingrepp i naturen. Vanligtvis letar de efter platser med begränsad eller ingen växtlighet, ytor som tidigare använts men som idag står tomma. Närhet till vägnätet underlättar givetvis också och ingreppen i naturen minimeras på så sätt. 5.4 Aktuella byggplaner i Guldheden I översiktsplanen för Göteborg stad antagen av kommunfullmäktige 2009-02-06 står det att stadskärnan fram tills 2020 ska stärkas med 30 000 nya bostäder samt 40 000 nya arbetsplatser. För att en så massiv utveckling ska kunna ske har man tillsatt ett kommunalförbund som har som uppgift att stimulera en befolkningstillväxt och skapa en stark och hållbar struktur (Göteborgs Stad 2009a s. 4-5). Göteborgs stad förespråkar att man bygger inifrån och ut för att stärka regionen. Härtill ska infrastrukturen och kollektivtrafiken förstärkas. Planen tillkännager att man ska ta tillvara på befintlig bebyggelse och anlägga ny bebyggelse på mark som ligger i anslutning till denna, men att arbetet ska föregås av en tydlig dialog emellan de boende och verksamma i området (Göteborgs Stad 2009a s. 9). Göteborg har stor attraktionskraft i och med de många och stora ytorna med oexploaterad natur vilken man i största möjliga mån vill bevara så att Göteborg ska kunna erbjuda rekreationsområden och vara en hälsosam stad. Dessa natur- och kulturområden ska lyftas fram och göras mer lättillgängliga. De grönområden som kommer att förstöras ska 29

kompenseras för men hur denna kompensation ska gå till är dock inte redogjort för (Göteborgs Stad 2009a s. 7). Det finns just nu flertalet byggplaner för Guldheden. Det verkar oundvikligt att Guldheden framöver till viss del kommer att förtätas, även om byggnationen i största möjliga mån är planerad så att varken natur- eller kulturhistoriska värden skadas. Några är bordlagda sedan de överklagats, häribland ett förslag om att bygga ca 70 nya hyreslägenheter, fördelat på tre bostadshus i Landala (Göteborgs Stad 2011a). Förslaget engagerade och upprörde många av Bevara Guldhedens medlemmar, som uppmuntrade alla att skicka in yttranden till Stadsbyggnadskontoret. Varför man motsatte sig byggande på Egnahemsvägen är för att husen planerades att byggas direkt vid trottoarkanten intill i ett stort grönområde beståendes av orörd natur.även ett förslag om att bygga 180 mindre studentlägenheter vid Doktor Forselius backe samt åtgärder för att öka trafiksäkerheten längs Gibraltargatan genom byggande av ny gång- och cykelväg har överklagats till regeringen och Miljödepartementet den 9 februari 2011 (Göteborgs stad 2011e). En byggnation av 180 studentlägenheter kommer att påverka några grönområden, då man vill lägga de två planerade husen på var sida av Forselius backe. På västra sidan av backen finns en parkering som kommer att utökas något för att tillmötesgå det behov av parkeringsplatser som byggnationen medför (Göteborgs Stad 2009b). Figur 11. Områden aktuella för nybyggnation. Areas where new construction is considered. Källa: Omarbetat material från Digitala kartbiblioteket, 2011 Marken på västra sidan består mest av kalt berg och låg växtlighet och kommer inte att ha lika stor påverkan på grönytorna som en byggnation på östra sidan av backen. Den östra sidan består idag av stor sammanhängande naturmark, där den planerade byggnationen skulle leda till negativa konsekvenser för såväl biologiska värden som för naturen som rekreationskälla för människan då naturen utarmas och decimeras. På Doktor Liborius Gata och Doktor Sydows Gata i Södra Guldheden byggs det sedan december 2010 6 nya miljöhus (Göteborgs Stad 2011f). Enligt rekognosering i området samt 30