BRÄCKEGÅRDEN I ÅRE AB UPPDRAGSNUMMER 6300116000 RISKUTREDNING MED AVSEENDE TRANSPORT AV FARLIGT GODS OCH AVVÅKANDE FORDON PÅ E14 VID ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR BRÄCKE 3:1, ÅRE SWECO ENVIRONMENT AB KARI ELLA READ JOHAN NIMMERMARK MARTIN BJARKE OCH MALIN ANGERBJÖRN Handläggare Specialiststöd Kvalitetsgranskare
Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 Syfte 2 1.2 Tillvägagångsätt 2 1.3 Riskdefinition 2 1.4 Omfattning och avgränsningar 3 2 Förutsättningar 4 2.1 Områdesbeskrivning 4 2.2 Trondheimsleden - E14 4 2.3 Riktlinjer 5 3 Riskinventering 8 3.1 Farligt gods 8 3.1.1 Trafikmängder och fördelning av ämnen 8 4 Riskbedömning 11 5 Åtgärdsförslag och slutsats 12 6 Referenser 13 1(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
1 Inledning I samband med framtagande av ny detaljplan för Bräcke 3:1 i Åre, har Sweco fått i uppdrag av Bräckegården i Åre AB att utföra en riskbedömning avseende farligt gods och avåkning på E14 (Trondheimsleden). Den nya planen ska möjliggöra en utbyggnad av byggnader i planområdets norra del. E14 är rekommenderad led för transporter av farligt gods. I samband med detaljplanering för ändrad användning eller nybyggnation inom 150 meter från rekommenderad väg för farligt gods ska enligt gällande riktlinjer en riskutredning genomföras. 1.1 Syfte Syftet med denna rapport är att analysera och kvalitativt bedöma risker för människor som vistas på och i anknytning till Bräcke 3:1 med avseende på transport av farligt gods och utkörning på E14. Utifrån bedömningen föreslås även nödvändiga och rimliga skyddsåtgärder till detaljplanen. 1.2 Tillvägagångsätt Riskutredning är kvalitativ vilket innebär att inga beräkningar varken av olyckors konsekvenser eller sannolikhet att de ska inträffa genomförs. Bedömning av risksituationen och behov av åtgärder baseras på de lokala förhållandena, expertbedömningar och erfarenheter från tidigare projekt samt rådande riktlinjer om skyddsavstånd från transportleder för farligt gods till bebyggelse. 1.3 Riskdefinition Begreppet risk, i denna rapport, definieras som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska inträffa samt konsekvensen av denna. Sannolikheten beskriver hur troligt det är att den oönskade händelsen inträffar och konsekvensen beskriver omfattningen av de efterföljande skador som kan uppstå. Figur 1-1 illustrerar hur risken ökar med ökande sannolikhet och/eller ökad konsekvens av en händelse. Figur 1-1 Ökande risk beroende av sannolikhet och konsekvens 2(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
1.4 Omfattning och avgränsningar Denna riskutredning omfattar risken för avåkning av fordon från E14 mot planområdet samt de risker som uppkommer i samband med transport av farligt gods i planområdets närhet. Konsekvenser som bedöms är sådana som kan ge skador på människor eller innebära fara för människoliv i planområdet. Den kvalitativa riskutredningen bedöms ge en tillräcklig beskrivning av riskerna för att kunna föreslå nödvändiga samt rimliga åtgärder till detaljplanen. 3(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Planområdet Bräcke 3:1 ligger väster om centrala Åre och angränsar till E14 (Trondheimsleden) i norr och Kallströmsvägen i öster. Planförslaget som ses i figur 2-1 nedan omfattar anläggning av fem nya flerfamiljshus med fyra våningar på fastigheten Bräcke 3:1, samt en parkeringsyta i norr emot E14. Utbyggnaden av området kommer leda till en ökad persontäthet inom området, vilket påverkar risknivån. De tre närmste bostadshusen inom området planeras cirka 30 meter söder om E14, rekommenderad led för farligt gods. I dagsläget finns vägräcke på delar av vägsträckan förbi planområdet. Vägräcket är dock inte klassat som högkapacitetsräcke. Topografisk sett ligger de planerade bostadshusen lägre än E14. Höjdskillnaden mellan den närmaste planerade bebyggelsen (på 30 meters avstånd) och vägen är drygt fem meter. Till nästa rad av bebyggelse (på cirka 70 meters avstånd) är höjdskillnaden över tio meter. 4(13) Figur 2-1. Plankarta vid ombyggnation vid Bräcke 3:1 i Åre kommun. 2.2 E14 - Trondheimsleden E14, kallad Trondheimsleden på den aktuella sträckan, sammanbinder Sundsvall med Norges kust i Stjørdal. Vägen är idag en viktig del av det nationella vägnätet, och är därför av riksintresse (Trafikverket, 2016). JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
Hastighetsgränsen på E14 förbi planområdet är 80 kilometer i timmen 1. Vid tidpunkten för framtagandet av denna utredning, pågår projektet Mittstråket 2. Projektet är ett samverkansprojekt med stöd av EU, där Trafikverket, ett antal kommuner och länsstyrelser samarbetar om åtgärder på bland annat E14 i syfte att reducera restider, öka kapacitet för gods och förbättra trafiksäkerheten på trafikleder i Sverige. Målet för projektet är att skapa bättre förutsättningar för trafiken. Detta så att det så kallade Mittstråket ska kunna bidra till att länka samman flödet av människor och gods mellan Norge, Sverige och Finland, samt söderut, ut i Europa. Trafikprognoser för transport av farligt gods på den aktuella sträckan finns inte tillgängligt, men generella prognoser för transport inom Sverige indikerar att andelen tung transport på väg kommer öka med 1,8 % varje år fram till 2040 (Trafikverket, 2016). Därmed inte sagt att antalet transporter med farligt gods kommer öka i samma takt, eller ens öka. 2.3 Riktlinjer Det finns inga nationellt fastställda riktlinjer för hur samhällsplanering ska anpassas till farligt gods. Däremot finns det ett antal regionala och kommunala riktlinjer som regioner brukar hänvisa till och som därför kan vara vägledande i vid en riskbedömning. Eftersom de lokala förutsättningarna i samband med fysisk planering skiljer sig åt, är det lämpligt att använda riktlinjer avseenden led för farligt gods från länsstyrelsen i det aktuella länet eller från län som har liknande förhållanden. Eftersom det inte finns några riktlinjer för Jämtlands län används i denna rapport istället Länsstyrelsen i Dalarnas Läns vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods, Farligt gods Riskhantering i fysisk planering. Länsstyrelserna i Skånes län, Stockholms län och Västra Götalands län presenterar i skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län, 2006) riktlinjer för hur riskhantering bör beaktas vid markanvändning intill transportleder för farligt gods. Där rekommenderas att risker från farligt gods ska beaktas inom 150 meter från led för farligt gods i detaljplaneprocessen. En översiktlig zonindelning för lämplig markanvändning intill transportleder för farligt gods presenteras också. Om marken intill en transportled för farligt gods önskas användas på annat sätt bör riskerna förknippad med denna markanvändning studeras i detalj. I Figur 2-2 presenteras den rekommenderade zonindelningen. Zonerna har inga fasta gränser, utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för markanvändningens placering. 1 NVDB Trafikregler hämtat 2017-09-18 2 https://www.trafikverket.se/nara-dig/projekt-i-flera-lan/projekt-mittstraket/ 5(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
Figur 2-2. Zonindelning för markanvändning intill transportled för farligt gods enligt skriften Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län, 2006) Länsstyrelsen i Skåne län (2007) har publicerat riktlinjer (nedan kallat RIKTSAM) för hur risker med transport av farligt gods ska hanteras vid bebyggelseplanering intill väg och järnväg. Där anges att risker ska beaktas inom 200 meter från transportleden samt lämpliga skyddsavstånd för olika typer av bebyggelse. Tabell 1 redovisas de schablonmässiga skyddsavstånd som anges i RIKTSAM som gäller för respektive bebyggelsetyp. Dessa utgör inte något absolut hinder för att placera olika typer av bebyggelse närmare, men det måste i så fall visas att risknivån ändå är acceptabel eller att tillräckliga åtgärder kan vidtas. 6(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
Tabell 1. Länsstyrelsen i Skåne läns riktlinjer för bebyggelse intill led för transport av farligt gods. 0-30 m 30-70 m 70-150 m >150 m Parkering (ytparkering) Trafik Odling Friluftsområde (t.ex. motionsspår) Tekniska anläggningar Handel (sällanköpshandel) Industri Bilservice Lager (utan betydande handel) Tekniska anläggningar Parkering (övrig) Bostäder (småhusbebyggelse) Handel (övrig handel) Kontor (i ett plan, dock ej hotell) Lager (även med betydande handel) Idrotts- och sportanläggningar (utan betydande åskådarplats) Centrum Friluftsområde Kultur Bostäder (flerbostadshus i flera plan) Kontor (hotell) Vård Skola Idrotts- och sportanläggning ar (med betydande åskådarplats Länsstyrelsen i Dalarnas läns Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods (Länsstyrelsen i Dalarnas län, 2012) baseras på RIKTSAM och är således mycket lik, med vissa undantag. Ett undantag är att vägledningen är tydlig gällande planläggning av befintlig bebyggelse. Gällande framtagande av ny detaljplan för befintlig bebyggelse bör det enligt detta dokument eftersträvas en reducerad risknivå jämfört med nuläget eller vad om är möjligt baserad på den gällande planen. Detta eftersom det inte alltid är möjligt att uppnå en lika hög säkerhetsnivå som vid anläggning av nya verksamheter. Vägledningen rekommenderar även att en kvalitativ bedömning av risker i samband med farligt gods görs innan en kvantitativ bedömning eventuellt genomförs. 7(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
3 Riskinventering Riskinventeringens syfte är primärt att kartlägga riskkällor som har betydelse för detaljplanens genomförande, dvs. olyckor relaterat till transporter av farligt gods som kan orsaka skador eller dödsfall hos människor som vistas inom planområdet. Det är viktigt att vid en riskinventering lyfta fram tänkbara händelser samt lokala förutsättningar som påverkar risknivån. De lokala förutsättningarna som påverkar risknivån negativt är främst att planområdet och bebyggelsen ligger lägre än E14 och i slänt. Detta kan innebär att en olycka på vägen förvärras jämfört med en situation där höjdskillnader saknas eller planområdet legat högre än vägen. De riskkällor som identifierats som betydande för detaljplaneområdet är transport av farligt gods på E14 samt vägtrafiken generellt, de olycksscenarier som är aktuella är: avåkning av fordon mot planområdet kollision mellan tungtransporter kollision mellan tungtransport och andra fordon Vid olyckor som inträffar utan inblandning av farligt gods är det främst den mekaniska påverkan i närhet till vägen som utgör en risk. Eftersom planområdet ligger nedanför vägen kan en avvåkning nå längre och träffa byggnader i hög fart. Avåkningar och andra trafikolyckor med fordon som transporterar farligt gods kan medföra utsläpp av giftiga, frätande, brännbara och/eller explosiva ämnen. Dessa ämnen har potential att skada människor som vistas inom planområdet. Dessa olyckor kan påverka människor på varierande avstånd, se 3.2. Främst brandfarlig vätska och gas beskrivs då dessa är de som har störst betydelse för risknivån. 3.1 Trafikmängder och transportvolymer Enligt Trafikverkets nationella vägdatabas 3 (NVDB), uppgår årsdygnsmedelstrafiken (ÅDT) förbi planområdet till totalt 2547 (±12 %), varav ÅDT för tung trafik var 341 (±15 %). Statistiska centralbyrån (SCB, 2006) gjorde på uppdrag av dåvarande Räddningsverket en kartläggning av transporterade volymer farligt gods på olika svenska vägar under september månad 2006. Enligt denna statistik utgjorde brandfarliga vätskor (ADR-klass 3) den klart dominerande farligt gods volymen (av de som är av betydelse för risknivån). Det förekom även mindre volymer av explosiva ämnen (ADR-klass 1) samt mindre volymer av oxiderande ämnen (ADR-klass 5.1). Enligt en kartläggning av transporter med farligt gods i Jämtlands län (2005), var det endast en mycket begränsat andel av farligt godstransporter inom länet som passerar det aktuella planområdet på E14. 8(13) 3 NVDB: https://nvdb2012.trafikverket.se/start Hämtat 2017-09-11 JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
Ovanstående undersökningar är gamla men ger en indikation på hur situationen är. Dock bör osäkerheten kring transportsituationen innebära att konservativa bedömningar sker. Exakt hur stor andel av den tunga trafiken på E14 som utgörs av farligt gods är dock oklart. Generellt i Sverige uppskattas i genomsnitt cirka 3 % av den tunga trafiken transportera farligt gods. Baserat på antagandet att andelen farligt gods inte skiljer sig från övriga Sverige innebär detta att cirka 10 tunga fordon per dygn transporterar farligt gods på E14 förbi planområdet. 3.2 Farligt gods Farligt gods definieras som ämnen och produkter som har sådana farliga egenskaper att de vid en olycka eller felaktig hantering vid transport och lagring kan skada människor, miljö och egendom. De som främst utgör en risk är brandfarliga ämnen, giftiga gaser och explosiva ämnen. Vissa ämnen utgör en mer direkt risk och andra ämnen utgör en risk först efter långvarig exponering. Farligt gods delas enligt MSBFS 2012:7 ADR-S (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2013) in i nio huvudklasser enligt Tabell 2. Tabell 2. Klasser av farligt gods enligt ADR-S. Klass Ämnen 1 Explosiva ämnen 2.1 Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftiga, icke brandfarliga gaser 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4.1 Brandfarliga fasta ämnen 4.2 Självantändande ämnen 4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten 5.1 Oxiderande ämnen 5.2 Organiska peroxider 6.1 Giftiga ämnen 6.2 Smittförande ämnen 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen och föremål Mellan 2007 2012 har totalt 233 olyckshändelser rapporterats av verksamhetsutövare avseende farligt gods på väg i Sverige. Av dessa har endast hälften skett under transport, övriga har skett i samband med lastning och lossning. Under samma period rapporterades 162 räddningsinsatser vid trafikolyckor där lastbilar skyltade med farligt gods var inblandande (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2014). 9(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
Utsläpp av farligt gods kan ske vid kraftig mekanisk påverkan till exempel i samband med avåkning eller kollision. Läckage på grund av felaktigt material (ventiler osv) kan också förekomma och om det inte upptäcks i tid kan det i värsta fall ge upphov till eskalerande förlopp med allvarliga konsekvenser. Brandfarliga vätskor utgör en relativt hög risk på korta avstånd från en väg, i första hand på grund av att de transporteras i stora mängder och i tankar som inte tål lika stora påfrestningar som de som används för transport av gaser. Det innebär att sannolikheten för ett utsläpp av brandfarlig vätska blir högre än för övriga klasser av farligt gods. Ett utsläpp av brandfarlig vätska med efterföljande antändning resulterar med hög sannolikhet i en pölbrand. Konsekvenserna för människor av denna händelse beror främst på den värmestrålning som pölbranden ger upphov till. Brandfarliga och giftiga gaser transporteras i tankar som tål större påfrestningar än tankar som transporterar brandfarlig vätska och sannolikheten för en olycka är betydligt lägre än för brandfarlig vätska. Konsekvenserna av en allvarlig händelse kan dock medföra skada på mycket större avstånd. Transport av farligt gods ska ske enligt de lagar och förordningar som gäller, vilket bland annat ställer krav på behållare. Behållarnas utformning utgör därför i sig en teknisk riskreducerande barriär. Av detta följer att hastigheten och därmed rörelseenergin hos en tung transport till stor del är avgörande för konsekvenserna vid en avåkning eller kollision, eftersom det krävs stor mekanisk påverkan för att ett läckage ska uppstå. Detta innebär att sannolikheten för utsläpp vid avåkning och kollisioner ökar med ökande hastigheter. 10(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
4 Riskbedömning Enligt riktlinjerna presenterat i avsnitt 2.3 ligger de planerade bostäderna cirka 30 meter från E14. Detta avstånd är kortare än det rekommenderade minsta skyddsavståndet på 150 meter för flerfamiljshus med fler än två våningsplan enligt Länsstyrelsen i Dalarnas, som så väl Länsstyrelsen i Skåne. Sannolikheten för en olycka bedöms utifrån den relativt begränsade mängden tung trafik på E14, som låg. Konsekvenserna båda av avåkningsolycka och en olycka med farligt gods kan däremot bli stora bland annat på grund av den betydande höjdskillnaden mellan vägen och planområdet. Ett avåkande fordon kan kollidera med de närliggande bostadshusen, eller skada människor som befinner sig i planområdet. Om ett fordon som transporterar farligt gods skulle köra av E14 vid planområdet är sannolikheten att en tank går sönder och ett utsläpp inträffar högre än motsvarande situation där planområdet och vägen ligger i samma nivå. Brandfarlig vätska kan vid ett utsläpp rinna ner och in i planområdet. Därmed ökar de normalt sett relativt korta konsekvensavstånden som brandfarlig vätska kan ge upphov till. Även tunga gaser kan lättare spridas in området. Det befintliga vägräcke som finns längs den branta slänten utmed planområdet är inte av högkapacitetsklass och kommer, i händelse av en olycka, inte kunna säkerställa att tung trafik inte lämnar vägen. Sammantaget bedöms det motiverat att vidta åtgärder för att minska risken med avseende på farligt godstransporter och övriga tunga transporter på E14. Främst behövs åtgärder för att förhindra avåkningsolyckor samt begränsa konsekvenser vid olyckor med brandfarlig vätska. 11(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
5 Åtgärdsförslag och slutsats Det upphöjda läget på E14 i förhållande till planområdet i kombination med det nära avståndet till flerbostadshus ger en risknivå som inte bedöms vara tillfredsställande. En tillfredställande risknivå bedöms kunna uppnås om följande funktionskrav uppfylls: 1. Fasad mot vägen (nordlig fasad) på de vid vägen närmast planerad flerbostadshusend utförs i obrännbart material. 2. För de planerade flerbostadshusen i planområdet ska det vara möjligt att utrymma bort från vägen på ett säkert sätt. 3. Friskluftsintag på de planerade flerbostadshusen ska inte placeras på långsida mot vägen (nordlig fasad). Syftet med åtgärden är att minska den mängd brandfarlig och giftig gas samt rökgaser som kan komma in i byggnader i händelse av brand eller gasutsläpp. 4. Någon typ av påkörningsskydd anläggs. Detta ska vara dimensionerat för att förhindra att lastbilar kör in i bostadsbyggnader på planområdet. 5. Det ska även säkerställas att utläckande vätska, vid en olycka, inte rinner in bland och mot byggnader på området. Punkt 4 uppfylls exempelvis i form av ett högkapacitetsräcke utmed vägkant på E14 mot planområdet. Och punkt 5 med kantsten längs E14 som förhindrar att vätska rinner ner mot området (här måste dagvattenssituationen på vägen säkerställas). Denna lösning måste förankras med Trafikverket. Är högkapacitetsräcke och kantsten inte är möjlig att genomföra eller bedöms vara alltför kostsamt kan en lösning inne på planområdet genomföras för att uppfylla punkt 4 och 5. Lösningen ska både bromsa/stoppa en avåkande lastbil och förhindra spridning av vätska närmare husen. Skyddet kan vara i form av en mur eller vall mellan byggnader på området och E14. Om skyddet anläggs närmare än 15 meter från planerade flerbostadshus ska fasad mot E14 (nordlig) på den närmaste raden av flerbostadshus även utföras i brandskyddsklass EI30. 12(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx
6 Referenser Länsstyrelsen i Jämtlands län. (2005). Östersund: Länsstyrelsen i Jämtlands län. Länsstyrelsen i Skåne län. (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - Bebyggelseplanering intill väg och järnväg för transport av farligt gods. Länsstyrelsen i Skåne län, Stockholms län, & Västra Götalands län. (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen. Länstyrelsen i Dalarnas län. (2012). Farligt gods - Riskhantering i fysisk planering - Vägledning för planläggning intill transportleder för farligt gods. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2013). MSBFS 2012:7 RID-S föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2014). Transport av farligt gods - Händelsesrapportering 2007-2012. SCB. (2006). Kartläggning av farligt godstransporter September 2006. Räddningsverket. Trafikverket. (2016). Granskningshandling E14, Rännberg - Åre kommun, Jämtlands län. Trafikverket. 13(13) JN \\seosdfs001\projekt\6301\6300116_bräcke_3_1\000_bräcke_3_1\01 uppdrag\03 genomförande\risk\bräcke_riskutredning_.docx