Överenskommelse om. Samverkan och vård i Sydöstra sjukvårdsregionen samt Vård vid US Beslut i Samverkansnämnden

Överenskommelse om Samverkan och vård i Sydöstra sjukvårdsregionen samt Vård vid US 2018 Beslut i Samverkansnämnden 2017-12-01 1

A. Inledning 1 Regionsamverkansavtalet Som grund för överenskommelsen ligger Regionsamverkansavtal mellan Region Östergötland (RÖ), Region Jönköpings län (RJL) och Landstinget i Kalmar län (LKL) från 2005-01-01. Revideringar har skett inför 2010 och 2015. 2 Grunder i överenskommelsen Samarbetet inom Sydöstra sjukvårdsregionen har sin utgångspunkt i Regionsamverkansavtalet och har som mål att: * Stärka Sydöstra sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose invånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i sjukvårdsregionen. * Främja och bidra till utveckling av hälso- och sjukvård inom hela sjukvårdsregionen. Samarbetet ska kännetecknas av - insyn - påverkansmöjlighet - ansvarstagande 3 Avtalsmodell I avtalsmodellen ligger en för parterna gemensam uppfattning om att värna om US som högspecialiserat universitetssjukhus, ett gemensamt ansvar för att vården i de tre länen fungerar på ett bra sätt och att förflyttning i vårdnivåer och temporära stöd samordnas. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att verksamheter inom avtalet ersätts antingen - med fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym eller - med en helt fast ram. Avtalsmodellen avser ge förutsättningar för: - en riskspridning av kostnad för variationer i högspecialiserad vård mellan huvudmännen inom Sydöstra sjukvårdsregionen - att naturliga svängningar mellan år inte ska föranleda ändring av ramens reala storlek - ett gemensamt ansvar för att den fasta ramen nyttjas för vård med rätt indikationer 2

Modellen avser att stärka det som avses regiongemensamt men samtidigt inte förhindra de förändringar och trender mot en lokalt utvecklad sjukvård som naturligt sker inom övriga delar av sjukvården. 4 Överenskommelsens struktur Överenskommelsen är uppdelad i fem huvuddelar: - grundläggande värderingar för sjukvårdsregionens hälso- och sjukvårdssamarbete (sid 2-3) - områden för ökad sjukvårdsregional samverkan (sid 4-15) - vård vid Universitetssjukhuset i Linköping (sid 16-26) - övrigt (sid 26) - vård vid Rättpsykiatriska regionkliniken i Vadstena avseende Region Jönköpings län (sid 27-28) 3

B. Områden för ökad sjukvårdsregional samverkan Utifrån Regionsamverkansavtalets intentioner beskrivs den sjukvårdsregionala samverkan i nedanstående huvudområden. Uppföljning sker i Samverkansnämndens årsredovisning. Främja en likvärdig utveckling av sjukvården i regionen 1.1 Samverkan för nationell och regional kunskapsstyrning Sydöstra sjukvårdsregionen organiserar från och med 2018 regionala medicinska programområden (RMPO) som motsvarar de nationella programområden som Sveriges landsting och regioner beslutat samverka i för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektivvård. Arbetet i programområden är en utveckling av sjukvårdsregionens mångåriga och framgångsrika samverkan i regionala medicinska programgrupper. RMPO har en sakkunnig som representerar sjukvårdsregionen i det nationella programområdet, initierar frågor och bidrar till nationell behovsanalys och omvärldsbevakning. RMPO tar fram sjukvårdsregionala tillämpningar, förankrar och implementerar nationella kunskaps- och beslutsstöd så att gemensam kunskap når ut och används i patientmötet. Utgångspunkten är god vård och att bästa möjliga kunskap ska vara tillgänglig i varje möte mellan patient och vårdpersonal. Det sammanhållna systemet för kunskapsstyrning ska stödja ett kontinuerligt och gemensamt lärande där landsting och sjukvårdsregioner gör varandra framgångsrika. Förutom det nationella uppdraget har RMPO ett regionalt uppdrag att: följa upp och analysera medicinsk kvalitet, volymer, tillgänglighet och variationer samt patientrapporterade utfallsmått vara sakkunnigt inom sitt programområde i samverkan kring sjukvårdsregional nivåstrukturering och arbetsfördelning, upphandling, läkemedel, medicinsk teknik och utveckling av IT-stöd konkretisera och formulera kvalitetsmål utifrån sjukvårdsregionens gemensamma löften till patienterna rapportera till Regionsjukvårdsledningen, föreslå åtgärder och genomföra beslutade åtgärder Under 2018 utvecklar Sydöstra sjukvårdsregionen även befintliga och nya regionala samverkansgrupper och nätverk utifrån det nationella systemet för kunskapsstyrning. Syftet är att få ytterligare samverkanskraft i utvecklingen av effektiva processer och nya arbetssätt. De regionala programområdena och samverkansgrupperna arbetar processinriktat och utgår från vad som är bäst för invånarna. 4

1.2 Nationella riktlinjer I sjukvårdsregionen finns ett samarbete för processen kring mottagande och implementering av nationella riktlinjer i samverkan med Socialstyrelsen. Sakkunniga från sjukvårdsregionen deltar i Socialstyrelsens arbete, gemensamma seminarier genomförs för avstämning av nya preliminära riktlinjer i förhållande till praxis i sjukvårdsregionen och gemensamma yttranden lämnas därefter av Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet fokuserar därefter på att överbrygga praxisskillnader, stödja kompetensutveckling och arbete med nya och uppdaterade vårdprogram i syfte att åstadkomma en god och lika vård i sjukvårdsregionen. Under 2018 kommer arbetet att fokusera på implementering av riktlinjer för demens, stroke samt depression och ångest. Nya riktlinjer eller revideringar är aktuella för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (tidigare sjukdomsförebyggande metoder), schizofreni, endometrios, epilepsi och psoriasis. 1.3 Regionalt cancercentrum (RCC) Sydöst RCC Sydöst har funnits i sex år. Verksamhetens uppdrag utgår från Socialdepartementets fastslagna kriterier och sjukvårdsregionens mål som är formulerade som sex löften till befolkning och till cancerpatienter i Sydöstra sjukvårdsregionen. Ur ett patientperspektiv handlar det framförallt om att ha särskilt fokus på väntetider, delaktighet, bemötande och information. Utvecklingsarbetet utgår från tolv regionalt definierade processer som tar sin utgångspunkt i patientens perspektiv och vårdprocess. Resultat mäts och analyseras kontinuerligt och utgör grund för uppföljning och ständigt förbättringsarbete. Arbetet baseras på den strategiska planen för cancervården som är framtagen i RCC Sydöst. Inom ramen för den är det också fokus på arbetsfördelning/ nivåstrukturering, cancerrehabilitering, förebyggande arbete samt strategisk kompetensförsörjning. Under senare år har arbetet med standardiserade vårdförlopp fått en allt större plats dels inom RCC dels hos respektive huvudman. Grunden för RCC Sydösts verksamhet 2018 ligger på aktiviteter i den verksamhetsplan som bygger på sjukvårdsregionens mål som är formulerade som sex löften till befolkningen. Delar av dessa områden beskrivs nedan. Hittills har 28 standardiserade vårdförlopp (SVF) införts. Inför 2018 planeras införande av 3 nya SVF. Tidsmässig samordning inom sjukvårdsregionen är ett mål. Ledtider och måluppfyllelse följs regelbundet genom en enhetlig struktur för sjukvårdsregionen. 5

Inom cancerområdet har nationell- och regional nivåstrukturering genomförts i tre omgångar. 2018 planeras tre ytterligare områden behandlas. Inom sjukvårdsregionen pågår arbete med att hantera effekterna av tidigare genomförda nivåstruktureringsomgångar i form av så kallad arbetsfördelning. Ett arbete kommer dessutom att ske med regional nivåstrukturering/arbetsfördelning inom patologin. Sjätte omgången av Utvecklingskraft cancer planeras Inom ramen för RCC Sydöst har ett projekt startats i syfte att ta fram gemensamma riktlinjer för multidisciplinära konferenser (MDK) i sjukvårdsregionen före, under och efter behandling. Under 2018 förväntas delrapporter kunna lämnas. 1.4 Regionalt registercentrum (RC) Sydöstra sjukvårdsregionen har statligt finansiellt stöd, koordinerat via Sveriges kommuner och landsting, för kvalitetsregistercentrum i sydöstra sjukvårdsregionen (RCSO). Uppdraget är att stödja utveckling av nationella kvalitetsregister för att bidra till bättre nyttjande av registerdata i verksamhetsutveckling och forskning. RC-sydost har bildats på uppdrag av regionsjukvårdsledningen och leds av en styrgrupp med lika representation från RÖ, RJL och LKL Arbetet bedrivs i nära samverkan med övriga registercentrum, med professionella representanter och i nätverkssamarbete med de kompetenser som finns i sjukvårdsregionen. Det statliga stödet till kvalitetsregistren och registercentra har minskat avsevärt under 2017 och beräknas minska ytterligare för 2018. För att hantera det nationella uppdraget kommer ett konsoliderande arbete att behöva bedrivas både inom anslutna kvalitetsregister och i registercentrum. RCSO bedöms ha potential att stödja huvudmännen i kvalitetsutveckling och kunskapsstyrning i sjukvårdsregionen varför ett sjukvårdsregionalt uppdrag som komplement till det nationella kommer att övervägas under 2018. 1.5 Regionalt metodråd Metodrådet i Sydöstra sjukvårdsregionen har till uppgift att identifiera och granska nya metoder (exklusive läkemedel) som står inför ett eventuellt införande i vården. Även metoder inom omvårdnad, rehabilitering och prevention är aktuella. Metodrådet ska också granska existerande metoder som eventuellt bör avvecklas. Utvärdering av vetenskaplig evidens ska ske ur ett medicinskt-, hälsoekonomiskt-, etiskt-, samhälleligt- och patientperspektiv. Med vetenskaplig evidens menas det sammanvägda resultatet av systematiskt insamlade och kvalitetsgranskade forskningsresultat, som uppfyller bestämda krav på tillförlitlighet. Under 2017 har hittills 3 utvärderingar fastställts och publicerats. Utvärderingar dokumenteras på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprids så att vårdgivare och allmänhet kan tillägna sig kunskapen 6

Samverkan sker med övriga HTA-organisationer (Health technology assessment) och SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) Under 2018 är ambitionen att hålla nivån 3-4 utvärderingar samtidigt som metodrådet ställt sig positivt till att även medverka i utvärdering av ordnat införande av medicintekniska produkter. 1.6 Centrum för sällsynta diagnoser Under 2015 etablerades Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) inom sydöstra sjukvårdsregionen. Syfte var att skapa ett förbättrat omhändertagande av personer med sällsynta diagnoser och med målet att uppnå en förbättrad livskvalitet. Centrumets uppgift är att främja kompetensutveckling, forskning, utveckla vårdprogram, samordna vårdrutiner och samverkan mellan discipliner och vårdnivåer när så behövs samt utgöra en kontakt vid nationell samverkan med andra regionala centrum. Centrumets uppgift är att främja kompetensutveckling, forskning och samverkan mellan discipliner och vårdnivåer när så behövs samt utgöra en kontakt vid nationell samverkan - med patienten i fokus. Kontakt sker ofta via hemsida och antalet förfrågningar från vård, patienter och anhöriga ökar. Sydöstra sjukvårdsregionen har också beslutat om ökat fokus kring en specifik diagnos i form av Ehler Danlos syndrom där kompetens inom Sydöstra sjukvårdsregionen finns vid Västerviks sjukhus. Inriktningen 2018 presenteras i CSD:s verksamhetsplan som koncentreras till följande tre områden: - samordning, vilket bland annat omfattar inrättande av två nya diagnosteam - informationsöverföring, exempelvis regiondagar - kunskapsökning i form av vetenskapliga arbeten och föreläsningar på konferenser 1.7 Primärvårdssamarbete Det så kallade Flippenprojektet har vari en del av den nationella kronikersatsningen där finansiering upphör i och med utgången av 2017. I Sydöstra sjukvårdsregionen finns ambitioner att fortsätta samarbetet och framförallt fortsätta skapa arenor för kunskapsspridning vad gäller nya innovativa arbetsmetoder. LKL kommer under våren 2018 bjuda in till ett nytt nätverksmöte dit våra Flippen vårdcentraler kommer bjudas in. Fortsatt arbete inom RMPG/RMPO Primärvård blir en naturlig del för samarbetet. Exempel på aktiviteter som kan vara aktuella att arbeta vidare med under 2018 är följande: 7

o Utbildning och uppföljning av Hälsoguidesarbetet i Boxholm. o Strategi för hur vi skall få fler vårdcentraler att utbilda Hälsoguider i sina närområden. Uppföljning av detta. o Erbjuda vårdcentraler processtöd kring kundresekartläggning och Status Östergötland för en grundläggande kunskap om just sina medborgares behov vid respektive vårdcentral. 1.8 Läkemedelssamarbete Inom sjukvårdsregionen finns en ambition att öka samarbetet inom läkemedelsområdet utöver det som sker idag. Ambitionen tar sikte på att långsiktigt öka samverkan inom följande områden: - samordnat införande av nya läkemedelsterapier - gemensamma utbildningsinsatser och kompetensstöd - läkemedelsmallar i Cosmic - gemensamt arbete kring rekommenderade läkemedel Under 2018 planeras följande aktiviteter - ökat samarbete med de Regionala medicinska programgrupperna kring ordnat införande och uppföljning av nya läkemedel - undersöka hur aktiviteter och mål i nationella läkemedelsstrategin kan brytas ner på sjukvårdsregional nivå - samarbeta kring framtida målbilder gällande läkemedelsförsörjning 1.9 Regionalt center för psykisk hälsa (RCPH) Överenskommelsen om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa för 2017 mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting (SKL) anger att sex stycken Regionala Resurscentrum för Psykisk Hälsa (RCPH) ska etableras runt om i landet under 2017. Överenskommelse mellan Sydöstra sjukvårdsregionen och SKL träffades 2017-06-26. Etableringen av Regionalt resurscentrum är en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens samlade struktur för kunskapsstyrning (dnr 17/02686). Inom denna etableras ett nationellt programområde och hälso- och sjukvårdsregionala programråden för psykisk hälsa. Syftet med regionala resurscentrum är att samla gemensamma stödresurser som ska bidra till strategiskt och långsiktigt förbättringsarbete i syfte att främja psykisk hälsa, och vara en del av en struktur för ökat kunskapsutbyte inom området psykisk hälsa, inklusive psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Under 2018 planeras att: - organisera och formera arbete i RCPH med utgångspunkt från befintliga samverkansstrukturer 8

- utveckla samarbetet med kommuner och övriga brukar- och intresseorganisationer - följa upp det gemensamma arbetet och utvärdera följsamhet till riktlinjer - följa upp och utvärdera sjukvårdsregionalt projekt angående standardiserade vårdförlopp - neuropsykiatri Stärka Sydöstra sjukvårdsregionens ställning som samverkansområde för hälso- och sjukvården Samarbetet inom sjukvårdsregionen har utvecklats från att enbart omfatta de rent medicinska verksamhetsområdena till områden inom exempelvis IT, kompetensförsörjning, upphandlingar och övriga grupperingar inom en del administrativa områden. 1.10 Projekt espir (ehälsa Samverkande Processer i Sjukvårdsregionen) Programmet för samverkande processer inom e-hälsa följer grunderna i överenskommelsen om samverkan och vård i sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan i espir ska skapa synergier och nytta för de tre landstingen i strävan att samordna utvecklingen av gemensamma arbetssätt. espir rapporterar regelbundet till Regionsjukvårdsledningen och Samverkansnämnden. espir har uppdrag att stödja: Utveckling av e-hälsa som stöd för invånarna att uppnå och behålla hälsa. Digitalisering för att utveckla och stödja vårdprocesserna. Samordning och återanvändning av kunskap, arbetssätt och erfarenheter för snabb implementering av nya digitala funktioner. Fokusområden 2018: Samordning och koordinering av regionala aktiviteter kopplade till nationella handlingsplaner Samordning och koordinering av utvecklingen av nya funktioner och arbetssätt i Cosmic Samverkan kring kunskapsstyrning Gemensamt projekt för integration av kvalitetsregister Program för övergång från ROS till Cosmic BOS inom Region Östergötland och Region Jönköpings län Processtöd standardiserade vårdförlopp, nationell patientöversikt och e-remiss Förstudie processtöd för multidisciplinära konferenser Likvärdig och ökad användning av nationell patientöversikt och journalen via nätet Principer och regional förvaltningsorganisation för gemensam termdatabas 9

1.11 Kompetensförsörjning inom sjukvårdsregionen HR-/personaldirektörerna i sjukvårdsregionen har inlett ett gemensamt arbete avseende kompetensförsörjning vilket ska resultera i olika åtgärder för att möta framtida behov av kompetens i Sydöstra sjukvårdsregionen. Arbetet inriktas mot följande huvudområden: - ökat lärande under temat Rätt kompetens och arbetssätt - samverkan med sjukvårdsregionens lärosäten för att möta behov av specialistutbildningar för sjuksköterskor - ökad attraktivitet som arbetsgivare, bland annat innefattande ett minskat behov av bemanningsföretag Under 2017 avvecklades samverkan kring utnyttjandet av bemanningsföretag då arbetet inriktas på en nationell lösning. Övriga punkter kvarstår som samverkansområden 2018. 1.12 Sjukvårdsregionala upphandlingar Inom Sydöstra sjukvårdsregionen finns en strävan att i varje möjlig upphandlingssituation samverka med syftet att uppnå hög kostnads- och resurseffektivitet samt därigenom uppnå högre eller oförändrad kvalitet. Projektet Regionala upphandlingar i Sydöstra sjukvårdsregionen (RUSS) ansvarar för den gemensamma upphandlingsverksamheten inom Sydöstra sjukvårdsregionen. RUSS har ökat kontakten med de olika RMPG som i sina uppdrag har Upphandling som ett område. Uppdrag initieras dels i de olika RMPG, dels genom bevakning via upphandlingsenheterna (exempelvis vid avtalstiders utgång). Ordförandeskapet roterar mellan upphandlingscheferna i regionen med ett 2-årsintervall. 2016-2018 leder Landstinget i Kalmar län arbete. Gemensamma upphandlingar har visat på effekter bl a i form av ökad kvalitet eller sänkta kostnader med bibehållen/ökad kvalitet. Gemensamma upphandlingar är dessutom resurseffektivt både inom upphandling och inom verksamheterna. Framtida fokusområden kommer att vara fortsatt arbete med införande av kategoristyrningsmodeller, detta för att underlätta framtida samarbete genom liknande organisationer och ansvarsområden. En gemensam strategi för IT-system inom upphandling och avtalsuppföljning samt en tydligare strategi för val av samverkanspart/er kommer att tas fram, dvs en långsiktig planering av vilka upphandlingar som skall göras på nationell/regional/lokal nivå. Modeller för årsbokslut/verksamhetsplaner inom upphandling kommer att ses över i syfte att ha mer jämförbara nyckeltal och kunna jämföra exempelvis produktivitet och effekter av upphandling. 10

1.13 Samarbete medicinteknik Inom Sjukvårdsregionen finns en ambition att öka samarbetet kring införande av ny medicinteknik. Ambitionen är en långsiktig samverkan kring - samordnat införande av ny medicinsk teknik och metoder - gemensamma utbildningsinsatser och kompetensstöd Målet är att patienter i sjukvårdsregionen ska ha jämlik tillgång till ändamålsenliga, kostnadseffektiva och säkra medicintekniska metoder och att sjukvårdshuvudmännen ska ha välgrundade underlag för horisontell prioritering vid införande av nya metoder. 1.14 Regionala nätverk Förutom RMPG har också inrättats ett antal nätverk och arbetsgrupper. I grupperingarna ingår sakkunniga inom specifika sjukdomsgrupper/tillstånd. Grupperingarna finns t ex inom områdena regional expertgrupp för cancerläkemedel, biobankscentrum, biverkningscentrum, traumanätverk samt ett diabetesråd. För att koordinera medicinska klassificeringsfrågor och prissättning finns en sjukvårdsregional DRG-grupp (DiagnosRelateradeGrupper medicinskt klassificeringssystem). Motsvarande grupp för uppföljning av verksamhet och ekonomi inom den regionala överenskommelsen utgörs av sjukvårdsregional ekonomi- och uppföljningsgrupp. Därutöver finns nätverk för representanter med administrativa uppgifter i regionen ett nätverk för sekreterare i RMPG och ett nätverk för sekreterare i Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen. Grupper av administrativ karaktär beräknas under 2018 fortsätta sitt arbete i oförändrad omfattning. Medicinskt inriktade grupper kommer att påverkas av tidigare beskrivet arbetet avseende kunskapsstyrning (diabetesråd) och pågående traumaprojekt (traumanätverket) 1.15 Gemensam webbplats för sydöstra sjukvårdsregionen I sjukvårdsregionen finns en gemensam webbplats, www.sydostrasjukvardsregionen.se med syftet att underlätta kommunikation, informationsspridning och samarbete. På webbplatsen samlas administrativa underlag för ledning, regionala medicinska programområden och andra samverkansgrupper. För underhåll och regelbunden uppdatering av aktuell information på sidorna finns ett gemensamt resursstöd i form av en webbredaktör. Webbsidan är även en ingång för samarbetet med sjukvårdsregionala vårdriktlinjer för specialiserad och högspecialiserad vård. 11

Stärka och utveckla Universitetssjukhusets ställning som centrum för regionsjukvård, forskning, utveckling och utbildning US bedriver huvudparten av regionens regiongemensamma vård. Sjukhuset är därutöver sista linjens sjukhus med konsultservice till sjukvårdsregionens kollegor. Under 2018 kommer ett antal processer att genomföras som kan komma att påverka US roll som sjukvårdsregionalt centra. Exempel på detta är: - Utvärdering av Universitetsjukvårdsenheter etableras. Vården ges ett vidare begrepp än bara lokaliserad till ett sjukhus men innebär samtidigt att vissa kriterier måste uppfyllas. I förlängningen med decentraliserad läkarutbildning i sjukvårdsregionen med tillhörande så kallade anknytningsavtal kan detta komma att medföra en breddad bas för universitetssjukvård i Sydöstra sjukvårdsregionen. - Nivåstruktureringsarbete dels i konkret handling inom ramen för RCC i samverkan dels inom ramen för nationella utredningar rent generellt. I korthet innebär dessa processer koncentration till färre enheter där större fokus sker på volym och kvalitet. I Sydöstra sjukvårdsregionen förutsätts detta inte vara en ensidig riktning utan begreppet arbetsfördelning gäller i lika stor utsträckning. - Utöver rollen som regionalt kompetenscentrum efterfrågas vård vid US från andra utomregionala landsting i en allt större utsträckning, från 112 mkr 2010 till 186 mkr 2016. US mål är att denna utveckling fortsätter. US har dessutom rollen av nationellt kompetenscentrum för brännskadevård och vulvacancer. Även inom dessa områden förutsätts utvecklingen vara positiv. Utvecklingen av utomregionala remitteringar till US följs regelbundet årsvis. Tillgodose behovet av forskning och kompetensutveckling i sjukvården 1.16 Läkarutbildning och forskning Läkarutbildningen vid Linköpings universitet har fått ökat antal studenter och för att klara av VFU (verksamhetsförlagd utbildning) har under 2014 nya samarbetsavtal tecknats med RJL och LKL samt Linnéuniversitetet. Parterna inom Sydöstra sjukvårdsregionen är nu så kallade upplåtna enheter och läkarutbildningen kommer att decentraliseras. De studenter som har börjat sin läkarutbildning ht 2016 vid Linköpings universitet kommer från och med det kliniska stadiet, termin 6, vt 2019, att fördelas på fyra huvudstudieorter, Linköping (34 studenter), Norrköping (24 studenter), Jönköping (30 studenter) och Kalmar (20 studenter). I samband med nytt nationellt ALF-avtal (Avtal och läkarutbildning och forskning) erbjuds RJL och LKL möjlighet att ansluta sig till detta samarbete genom särskilda anknytningsavtal. 12

Forum Sydost etableras som en samordning av de infrastrukturer som idag finns för klinisk forskning i respektive region/landsting. De ingående enheterna är Forum Östergötland, Futurum i Jönköping och Forum Kalmar. De ingående enheterna har särskild kompetens inom kliniska prövningar av medicinsk teknik, implementeringsforskning samt e-hälsa. Tillsättning av lärartjänster och tillskapandet av undervisningslokaler som påbörjats 2016/2017 kommer att fortsätta under 2018 inför de första nya studenternas ankomst i början av 2019. 1.17 Verksamhetsförlagd utbildning inom andra områden Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för övriga studentgrupper sker i samverkan med medicinska fakulteten vid Linköpings universitet, Linnéuniversitetet i Kalmar och Växjö samt Hälsohögskolan vid Jönköping University. Någon större förändring av nuvarande nivå verksamhetsförlagd utbildning beräknas inte ske 2018. 1.18 FORSS Forskningsrådet i Sydöstra sjukvårdsregionen har framgångsrikt främjat samverkan inom forskning i sjukvårdsregionen under mer än 20 år. En viktig framgångsfaktor inom klinisk forskning är god samverkan mellan sjukvård och akademi och tillgång till stora patientmaterial. Från 2013 har samarbetet därför utvidgats i och med deltagande från Region Kronoberg samtidigt som beslut tagits om resursförstärkning rent generellt. I samband med detta har FORSS frikopplats från Samverkansnämnden för Sydöstra sjukvårdsregionen och leds organisatoriskt av de fyra ingående parterna. FORSS grundidé är att satsa på kliniskt patientnära forskning som ska ske i samverkan mellan minst två av de samverkande huvudmännen. För att stärka prioritering av regionalt samarbete och den patientnära forskningen av god vetenskaplig kvalitet har bedömningsprocessen och bedömningsskalan reviderats inför kommande ansökningsomgångar 2018. Exempelvis har kriterierna gällande regionalt samarbete och patientnära/patientnytta förtydligats. Totalt satsar de ingående parterna 25,9 mkr där fördelning av medel på de olika parterna följs regelbundet årsvis. Ordförandeskap 2018 upprätthålls av Region Östergötland 13

1.19 Kompetensutveckling läkare Utöver avtal om köpt regionsjukvård vid US, finns överenskommelser om: - regionalt utbyte för läkare under specialistutbildning (ST) - efterutbildning vid US av specialistläkare från Sydöstra sjukvårdsregionen Volym ST har satts till 150 månader och volym efterutbildning har satts till 36 månader. Utvecklingen av sökta ST- och efterutbildningsmånader följs regelbundet årsvis. Tillämpa principen om regioninvånarnas rätt att utan hinder av landstingsgränser välja vårdgivare i regionen Regionsamverkansavtalets 5, 6 och 7 redogör för de valfrihetsregler vid vårdsökande som finns inom regionen. Sydöstra sjukvårdsregionen var tidigt ute med att underlätta för medborgarna att välja vårdsgivare i sjukvårdsregionen. Genom den nya Patientlagen som trädde i kraft 2015 har detta nu generellt reglerats inom landet för den öppna vården. Inom regionöverenskommelsen redovisas även patientströmmarna mellan Ydre och Eksjö. En separat överenskommelse avseende Rättspsykiatri finns mellan RÖ och RJL. Utvecklingen av patientströmmarna följs regelbundet årsvis. Upprätthålla en hög självförsörjningsgrad inom regionsjukvården i regionen US roll som universitetssjukhus för sjukvårdsregionen innebär att en hög självförsörjningsgrad ska kunna upprätthållas. Trots detta föreligger och kommer att föreligga behov att inom vissa områden, förutom ren akut vård, remittera patienter till andra sjukhus. Den främsta orsaken är att verksamheten inte bedrivs vid US, t ex inom transplantationsområdet och barnhjärtkirurgi. Remitteringsbehov kan även uppstå då vårdplatsbrist eller annan kapacitetsbrist kan föreligga vid US. Utvecklingen av remitteringsströmmar följs regelbundet årsvis. Eftersträva god ekonomisk hushållning av regiongemensam vård Bakgrund Resursåtgång har historiskt sett endast varit praktiskt möjligt att mäta på organisatorisk nivå. De jämförelser som gjorts har gett vissa indikationer om resurserna utnyttjas effektivt i förhållande till andra men ofta stupat på att 14

organisationerna sett alltför olika ut. På makronivåer har de olika landstingens kostnader studerats. På senare år har dock möjligheterna förbättrats till jämförelser då man genom s k KPP-redovisning (Kostnad Per Patient eller patientrelaterad redovisning) blivit möjlig. Sveriges Kommuner och Landsting samlar in KPP-redovisningar från ett antal landsting och för närvarande finns mer än ca 73 % av landets slutenvårdstillfällen beräknade och frö den öppna vården är motsvarande siffra ca 55%. RÖ har inom sjukvårdsregionen kommit längst i denna utveckling. Målet är att samtliga parter kan utveckla denna metodik dels för benchmarking dels för möjligheten till analyser som möjliggör effektiviseringar i de enskilda processerna. RÖ, RJL och LKL har sedan många år en kostnadseffektiv vård nationellt sett och ambitionen är att denna situation ska kvarstå. Utvecklingen av kostnadseffektiviteten följs regelbundet årsvis. 15

C. Vård vid Universitetssjukhuset i Linköping år 2018 1 Parter Huvudmännen i Sydöstra sjukvårdsregionen (Region Östergötland (RÖ), Region Jönköpings län (RJL) och Landstinget i Kalmar län (LKL) och Universitetssjukhuset i Linköping (US) inom Region Östergötland. 2. Ersättning 2.1 Verksamheter med fast/rörlig ersättning Avtalsmodellen avser enheter med verksamhet som ersätts enligt DRG Princip Avtalsmodellen ska bestå av en fast ersättningsdel som säkrar en långsiktig ekonomisk finansiering för fasta infrastrukturella kostnader och för att upprätthålla erforderlig kompetens som sjukvårdsregionalt kompetenscentrum på US. Den fasta delen fastställs enligt principer som redovisas i avsnitt C4.3. Den genomsnittligt fasta kostnaden för US har beräknats till ca 65 % och medför en fast andel i avtalet på 65% av totalkostnaden. Samtidigt gäller en rörlig ersättningsdel som dels ger rimlig kostnadskompensation på kort sikt vid ökande/minskande volymer dels inte hindrar en naturlig utveckling av den sjukvårdande verksamheten där tidigare definierad regionsjukvård etableras vid andra sjukhus i sjukvårdsregionen. Ersättning Fast ram betalas månadsvis och rörlig del, som baseras på DRG-vikt, faktureras månadsvis från US. För US tillämpas ett gemensamt DRG 1,0-pris. Priset fastställs enligt principer som redovisas i avsnitt C4.3. Den genomsnittligt rörliga kostnaden för US har beräknats till ca 35 % och medför att beräknat DRG 1,0-pris får faktorn 0,35. Ersättning för dyra patienter, så kallade ytterfall, ingår i avtalsmodellens fasta och rörliga ersättning och faktureras inte separat. En uppföljning ska dock ske av kostnaderna för ytterfall och redovisas i samband med årlig KPP-avräkning (C4.3) I de fall kostnaden för en enskild patient uppgår till 4 mkr eller mer, och inte omfattas av den så kallade 100%-listan (C5.3), tas diskussion upp om att hantera kostnaderna för denna patient utanför avtalsmodell. Planeringsarbetet Planeringsarbetet beskrivs närmare i C3.1. 16

Budget och uppföljning Former för budget regleras i avsnitt C3 och uppföljning i avsnitt C4 2.2 Verksamheter med fast ersättning Avtalsmodellen avser enheter som ersätts med fast ram. Princip Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är av sjukvårdsregional karaktär och där verksamheten idag, och under överskådlig framtid, inte planeras etableras på andra håll i sjukvårdsregionen. DRGkvantifiering har inte gjorts av denna verksamhet. Avtalsformen avser också en del mindre verksamheter av kompetensstödjande karaktär samt mindre verksamheter där DRG inte används. Följande verksamheter avses: - Brännskadevård - Regionalt cancercentrum (RCC) - Arbets- och miljömedicin - Psykiatri och flyktingmedicinskt centrum - Neurofysiologiskt lab - Centrum för sällsynta diagnoser (CSD) - Kompetensstöd (kirurgi, klinisk genetik, biverkningsenhet) - Sjukvårdsregional strokejour Ersättning Ovanstående verksamheter ersätts med fast ram, fördelad ur ett långsiktigt perspektiv. Fast ram betalas månadsvis. En regelbunden fördjupad analys görs vart tredje år. Betydelsefulla och över tid stabila avvikelser beroende på förändringar i t ex befolkningsutveckling och konsumtion kan resultera i förändrade avtalsramar. Planeringsarbete Planeringsarbetet beskrivs närmare i C3.1. Budget och uppföljning Former för budget regleras i avsnitt C3 och för uppföljning i avsnitt C4 2.3 Förändrad ersättning inom avtalsperiod Grundregeln är att det under året inte sker några förändringar av den fasta avtalsramen. I vissa fall kan dock nya behandlingar/åtgärder initieras under löpande år. Under förutsättning att behandlingen/åtgärden accepteras av de tre huvudmännen kan den ersättningsberäknas och läggas in som tilläggsavtal. 17

Tilläggsavtal sker i form av fast del. I de fall behandlingen/åtgärden avses gälla för debitering utomregionalt krävs beslut av Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdregionen (SVN) I enstaka fall kan särskilda diskussioner bli nödvändiga t ex där en viss behandling leder till mycket höga kostnader. Speciellt bör patienter med en kostnad som överstiger 1 000 tkr studeras närmare. I dessa fall ska remitterande läkare, regional medicinsk programgrupp (RMPG/RMPO) och centrumråd (CR) underrättas om avvikelsen. Ärendet initieras av respektive berört centrum. 2.4 Styrning Gemensamt ansvar kräver hög grad av reellt inflytande för alla berörda parter. För att möjliggöra en fungerande påverkan kring vad som remitteras erfordras löpande ett samlat uppföljningsunderlag som närmare beskrivs under avsnitt C4.1. Löpande uppföljning och styrning av regionala verksamheten hanteras av respektive centrumråd. Regionsjukvårdsledningens (RSL) uppdrag innefattar att bevaka verksamheternas kostnadseffektivitet och interna styrning samt att till Samverkansnämnden för sydöstra sjuvårdsregionen bereda och ge förslag till investeringar, ersättningar och verksamhetsförändringar av strukturell karaktär. Beslut om verksamhetsförändringar och budget tas av Samverkansnämnden för sydöstra sjuvårdsregionen. 3. Planering beslut budget I den följande texten används begreppen RMPO och RMPG synonymt under anpassningen till nationell kunskapsstyrningsstruktur. 3.1 Planeringsprincip och ansvarsfördelning Regionsamverkansavtalet är långsiktigt och innebär att det långsiktiga behovsperspektivet ska belysas i en interaktion i hela kedjan från RMPG/RMPO via CR till RSL som underlag för beslut i SVN. Detta förutsätter hög grad av dialog och feedback mellan dessa nivåer. CR:s uppdrag i budgetprocessen är att att fånga upp verksamhetsförändringar som aviserats mellan parterna (RMPG/RMPO, CR eller andra grupperingar). Förändringarna bereds inför RSL och arbetas sedan in i den årliga överenskommelsen. De verksamhetsförändringar som redovisas utgör huvudsakligen ett planeringsunderlag för parterna då den avtalsmodell som tillämpas hanterar de ekonomiska flödena. 18

RSL:s uppdrag är att ge återkoppling på CR:s planeringsarbete utifrån verksamhetsuppföljning och planeringsförutsättningar samt bereda ett samlat förslag till regional överenskommelse för nästa år till Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionens uppdrag är att besluta om den regionala överenskommelsen avseende verksamhets- och finansiella förändringar. Respektive regions/landstings uppdrag är att ge ekonomiska förutsättningar för kommande års överenskommelse. 3.2 Förändring av ersättning kommande avtalsperiod Följande faktorer kan påverka de fasta avtalsramarna till kommande avtalsperiod: - avtalsmodellens KPP-avräkning (C4.3) - årlig indexuppräkning för löne- och prisökningar (C6.2) - förändrad verksamhet inom helt fast ersatta verksamheter (C3.3) - strukturella förändringar som föranleds av särskilda överenskommelser 3.3 Beräkningsprinciper av förändringar Fast/rörligt ersatta verksamheter Den fasta delen fastställs enligt principer som redovisas i avsnitt C 4.3 Vid större och/eller strategiska förändringar tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen. Fast ersatta verksamheter Grundprincipen för de helt fast ersatta verksamheterna är att avstämning görs i treårs-intervaller (se även avsnitt C2.2). Vid större och/eller strategiska förändringar tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen. 3.4 Regionalt medicinskt programarbete Basen inom det sjukvårdsregionala samarbetet utgörs av RMPG/RMPO. Grupperna arbetar kontinuerligt med att utveckla samarbetet och för likvärdig utveckling av hälso- och sjukvården i regionen. Programgruppernas (-områdenas) roll i avtalsarbetet är att identifiera förväntat behov, medicinsk utveckling, indikationer, innehåll och omfattning av den sjukvård som regionen avser remittera till eller efterfråga från US, samt följa kvaliteten i regiongemensamma vården. För de behandlingar/åtgärder som valts ska gemensamma protokoll och överenskommelser finnas för hur, och i vilka former utvärdering ska ske. RMPG arbetar på uppdrag av respektive CR. Arbetet med RMPG:s förändring till RMPO sker inom ramen för genomförande av nationell kunskapsstyrningsstruktur. 19

3.5 Regiongemensamma vårdområden Programarbetet ska särskilt inriktas mot vissa regiongemensamma vårdområden. - barn- och kvinnosjukvård (inklusive psykiatri, primärvård och hälsofrämjande strategier) - hjärtsjukvård (inklusive medicinsk diagnostik) - rekonstruktiv kirurgisk vård - kirurgisk, ortopedisk och onkologisk sjukvård 4 Uppföljning 4.1 Verksamhets- och ekonomisk uppföljning Generellt US åtar sig att på överenskommet sätt varje månad redovisa utförd vårdproduktion till RJL och LKL mätt i DRG-termer. Redovisning avser DRG-kod, vikt, pris och remitterande instans. Uppföljningsmaterial utgörs av fakturafil redovisad på patientnivå. Redovisning av vårdproduktion avseende RÖ sker i särskild ordning. DRG-kvantiteter och KPP-kostnad i relation till fastställt pris och ersättning redovisas två gånger per år. Överenskommen verksamhet följs regelbundet upp i respektive CR. RSL svarar för samlad uppföljning av överenskommelsen och redovisar för SVN. RSL kan dessutom begära särskilda uppföljningar som stöd för sina strategiska överväganden. Som stöd för arbetet inom regionala centrumråd och i RMPG/RMPO kompletteras DRG-uppföljningen med traditionella statistikmått typ vårdtillfällen och läkarbesök. RÖ tillhandahåller utdata via access till RÖ:s webbaserade lösning eller genom annan överenskommelse. Eventuella avvikelser hanteras enligt reglemente för Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen, 2. 4.2 Delårsrapportering och bokslut US åtar sig att på anmodan överlämna material till RJL och LKL för uppföljning i period 04 och 08 samt årsbokslut. Underlagsmaterialet hämtas från det Region Östergötlands (RÖ) ekonomidatalager och består av sedvanliga resultaträkningar för samtliga enheter samt verbal verksamhetsbeskrivning i enlighet med RÖ:s bokslutsanvisningar. US ska i samband med årsbokslut för respektive centrum/klinik presentera en totalkostnadsredovisning tillsammans med verksamhetsredovisning klassificerad enligt DRG. 20

4.3 Avtalsavstämning samt beräkning av fast del och pris Avtalsavstämning En grundprincip i ett ersättningssystem är att ställa den faktiska ersättningen i relation till kostnaden för utförd produktion. Årligen görs därför avstämningar, efter juni och december, där avstämningsunderlaget utgörs av det material som lämnas till SKL:s KPP*-databas. KPP-redovisningen följer nationella KPPprinciper. Avstämningen görs på de verksamheter som DRG-registreras i RÖ:s vårddatalager. Vid större förändringar av KPP-principer ska RJL och LKL informeras. US ska även kunna lämna KPP-jämförelser mot andra landsting. Avstämningsunderlagets kostnadsdel används vid beräkning av kommande års fasta ersättning och beskrivs kortfattat i nästa stycke. Beräkning av fast del och sjukvårdsregionalt DRG-pris Beräkning baseras på medelkostnadsnivå enligt KPP-avstämning för de tre senaste åren. Samtidigt tas hänsyn till medelkonsumtion mätt i DRG-poäng enligt KPPavstämning de tre senaste åren. Genomsnittligt beräknat DRG-pris ska täcka 35% av kostnad och innebär att återstående del utgörs av avtalets fasta del. För avtal 2018 baseras beräkningen på åren 2014-2016. Avtal 2019 kommer att baseras på KPP-avstämning 2015-2017. Avtalsvärdet kommande år beräknas vara klart efter KPP-avstämning april. KPP-avstämning avser DRG-kvantifierade verksamheter. Fast del för övriga verksamheter utgörs av innevarande års budget med hänsyn till eventuella verksamhetsförändringar. En särskild metodbeskrivning är framtagen för beräkning. *) KPP = kostnadsredovisning på patientnivå som är en redovisning i en annan dimension än den traditionellt organisatoriska redovisningen 5 Ekonomisk reglering 5.1 Regler för ersättning Ekonomisk ersättning betalas till US senast den 28:e i varje månad med 1/12 av den beslutade fasta ramen för året. US ansvarar för att inbetalningsunderlag skickas till landstingen. Vid rörlig debitering sker denna fakturering månadsvis från US centrum så snart som möjligt men senast sex månader efter avslutad vårdkontakt. Faktureringsunderlaget ska möjliggöra för RJL och LKL att hänföra fakturerad kostnad till rätt remitterande instans. Betalningsvillkor är 30 dagars betalningstid. 21

5.2 Regler för indexberäkning Årligt index för att täcka löne- och prisökningar fastställs efter överenskommelse mellan parterna. 5.3 Särskilda regler Generellt Grundprincipen i avtalet är att ersättningen för verksamheterna utgörs av helt fast alternativt fast/rörligt ersättning. I vissa fall har dock överenskommits att frångå denna princip och tillämpa 100% rörlig ersättning. Följande produkter debiteras 100 % rörligt: - Heart-mate-verksamhet (hjärtsjukvård) - NO-behandling (barnmedicin) - Nationell högriskenhet (infektionssjukvård) - Läkemedel utskrivna på rekvisition inom det onkologiska vårdområdet (debitering enligt nettopris för upphandlat läkemedel inkl beredning men exkl distribution) - Enskilda prover och undersökningar (laboratoriemedicinsk och bildmedicinsk verksamhet) som ej ingår i klinikens prissättning och som historiskt fakturerats beställaren - Vård vid andra vårdinrättningar i Östergötland (fr a Närsjukvården i östra Östergötland, Närsjukvård i västra Östergötland och som ej klassas som regionsjukvård ). OBS: vård utförd av specialistcentrum inom RÖ men på sjukhusen i Norrköping och Motala är inväxlad i avtalsram. - All primärvård i Region Östergötland - Asylsjukvård Bilaterala överenskommelser Bilaterala överenskommelser kan även i fortsättningen ske mellan kliniker och ingår inte inom avtalsramen. 6 Förändringar inför avtal 2018 6.1 Verksamhetsförändringar Grundprincipen är att verksamhetsförändringars påverkan på avtalets fasta del inför kommande år hanteras inom avtalsmodell (C4.3). Resterande del upp till totalkostnad avgörs av respektive regions/landstings faktiska remitteringsvolym. Barn- och kvinnosjukvård Barnsjukvård: Tillgången till neonatala intensivvårdsplatser är begränsad i hela landet. Utbyggnad diskuteras vid US som en konsekvens av att vård nu sker från vecka 22+0. I landet finns tillgång till 4 centra med BIVA (barnintensivvård). Diskussioner förs om att öka tillgängligheten genom utbyggnad vid US eller att genomföra en upphandling för Sydöstra sjukvårdsregionen vid annat centra. 22

Kvinnosjukvård: Inom ramen för nationell nivåstrukturering inom cancerområdet blev US nationell enhet för vulvacancer 2017. Verksamheten har startat bra och konsolideras 2018. I samband med denna nivåstrukturering kommer US att definieras som sjukvårdsregional enhet för äggstockscancer. För att klara dessa åtaganden kommer översyn att ske av lämpliga områden som kan överföras till andra enheter inom sjukvårdsregionen genom arbetsfördelning. Hjärtsjukvård Kardiologi: Hjärtsjukvården arbetar med uppföljning av hur implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård sker samt om målen uppfylls för de nationellt uppsatta kvalitetsindikatorerna. De mål som fortsatt inte uppnås är antalet implantationer av CRT (Cardiac Resynchronisation Therapy/hjärtsviktspacemaker). Utbyggnaden av den kardiogenetiska verksamheten har fortsatt under 2017 och kommer att fortsätta även under 2018 för att kunna motsvara den i SoS riktlinjer högt prioriterade verksamhet. Den sjukvårdsregionala utredningen från 2016 om hur klinisk genetik ska utvecklas under den närmaste femårs-perioden med inriktning att öka den genetiska kompetensen på länsnivå kommer fortsätta under 2018. Inom samtliga tre regioner/landsting har man arbetat med att öka förskrivningen av blodproppsförebyggande medicin vid förmaksflimmer i syfte att förebygga stroke. Förskrivningen av nya antikoagulantia (NOAK) har ökat väsentligt under 2015-2017, vilket medfört ökade läkemedelskostnader inom respektive region/landsting. I RÖ har man via Cosmic tagit fram ett beslutsstöd som ytterligare ökat förskrivning och därmed förbättrat möjligheten att vid förmaksflimmer förebygga stroke. Ett nytt läkemedel vid hjärtsvikt har godkänts av TLV och en överenskommelse om ordnat införande i Sydöstra sjukvårdsregionen har tagits fram. Ticagrelor (Brilique ) som används vid hjärtinfarkt kan vid förlängd behandling hos högrisk patienter ytterliga minska återinsjuknande i hjärtinfarkt, vilket medför ökad läkemedelskostnad. Även om en stor studie visat en ytterligare förbättrad effekt på kolesterolsänkning (PCSK- 9-hämmare) innebär detta inte tillräcklig hälsoekonomisk effekt, men vissa grupper kommer att behandlas med dessa nya och dyra läkemedel. Thoraxkirurgi: Andelen TAVI implantationer vid aortastenoser har ökat med ökade kostnader som följd. Samtidigt har planeringen av att starta TAVI implantationer i Kalmar skjutits upp på grund av nationella rekommendationer. Medicinsk diagnostik: En utredning har utförts för att beräkna framtida behov av utredningskapacitet med PET-CT Denna slår fast att utöver den PET-CT som finns vid US i Linköping bör ytterligare tre maskiner köpas in med start av en 23

maskin vid Länssjukhuset Ryhov i Jönköping och därefter en maskin vid Länssjukhuset i Kalmar samt ytterligare en i Linköping. Det är viktigt att kunna utnyttja kompetens i hela Sydöstra sjukvårdsregionen varför gemensam upphandling rekommenderas. Nya genetiska analysmetoder har startats vid US, vilket möjliggjort snabbare svar, men också en ökad kostnad för klinisk genetik. Rekonstruktiv kirurgisk vård Medicinsk Rehabilitering: Patienter med baklofenpumpar kan nu få påfyllnad och kontroll i sina hemlandsting. Högspecialiserad kompetens för Ehler Danlos syndrom (EDS) finns i Västervik. Sjukvårdsregionen utnyttjar denna för såväl kompetensutveckling som bedömning av enskilda patienter. Neurologi: Verksamheten med påfyllning av Duodopa pumpar har startats under 2017 i RJL. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för stroke ska endovaskulär behandling av patienter med stroke öka, men det har hittills gått relativt trögt pga. snäva tidsmarginaler och långa transporttider. RMPG har tagit fram gemensamma riktlinjer för stroke i samverkan med regionala strokerådet med avsikt att genom övervakningsplatser för strokepatienter vid US kunna öka remitteringen. Det har under 2017 funnits problem vid US, men målet är att under 2018 kunna öka antalet strokepatienter från såväl RÖ, RJL som LKL som får denna högt prioriterade behandling vid stroke. Kirurgisk, ortopedisk och onkologisk sjukvård Framtagande av nationella vårdprogram, införande av standardiserade vårdförlopp, arbetet med nivåstrukturering/arbetsfördelning för utvalda diagnosgrupper är alla tre olika aktiviteter inom cancerområdet som påverkar och berör sjukvårdsregionens verksamheter och där berörda RMPG/RMPO på olika sätt involveras. Arbetet med cancerprevention och cancerrehabilitering kommer att kräva fortsatt engagemang av de regionala medicinska programgrupperna och centrumrådet. Den nationella nivåstruktureringen/arbetsfördelningen inom cancerområdet fortsätter. Kirurgisk behandling av komplicerad njurcancer med avancerade tumörer, såsom tromb i vena cava och/eller överväxt på intilliggande organ samt kirurgisk behandling med cystektomi vid urinblåsecancer kommer att koncentreras till US. Sjukvårdsregionens strategi är att genom arbetsfördelning hålla uppe kompetens och stabilitet i hela området. 24

Landstinget i Kalmar län har installerat en robot, vilket kommer innebära att fler framför allt urologiska ingrepp kan utföras inom länet. Strålbehandling av ÖNHtumörer utförs sedan 1/11 2017 i Kalmar. I Region Jönköpings län sätts metodik upp för PET-CT och Endobronchiellt ultraljud (EBUS), vilket medför att alla patienter inte behöver remitteras till US för dessa undersökningar. Övrig verksamhet Verksamheten inom klinisk genetik har sedan ett antal år uppvisat en kraftig ökning samtidigt som aktuell bedömning påvisar en verksamhet i fortsatt kraftig förändring. Under 2016 presenterades en utredning på en samordnad utbyggnad av den kliniska genetiken, såväl den högspecialiserade delen som den mer länssjukvårdsinriktade delen, inom sjukvårdsregionen med sikte på 2021. Ett samverkansprojekt för att nå detta mål har påbörjats under 2017 och fortsätter under 2018. Inom verksamheten vid Centrum för sällsynta diagnoser sker en ökning närmare beskriven i avsnitt B 1.17. Ekonomiskt tillskott (prisläge 2017) per region/landsting är: - RÖ 556 tkr - RJL 437 tkr - LKL 331 tkr Vad gäller Arbets- och miljömedicin har LKL haft en särskild överenskommelse om finansiering genom egen resursinsats. Denna upphör från avtal 2018 och ersättning läggs in i avtalets fasta del med 335 tkr (prisläge 2017) 6.2 Indexuppräkning En uppräkning av avtalsramarna har skett med 3,6 % inför kommande år för att täcka beräknade löne-och prisökningar. Index utgörs av LPIK-oktoberprognos exklusive läkemedel men med bedömning av läkemedel inom regionavtalet. 6.3 Avtalets fasta del Den fasta delen som betalas, oberoende av utnyttjandegrad, framgår av nedanstående sammanställning. Totalkostnaden för avtalet bedöms av respektive landsting utifrån remittering. Belopp i tkr RÖ RJL LKL Total 667.700 303.610 231.878 1.203.188 6.4 US DRG 1,0-pris År 2018 gäller pris 57.360 kr för DRG-vikt 1,0 För fakturering innebär detta ett pris på 20.076 kr (35% av 57.360 kr) 25

7 Tillgänglighet 7.1 Allmänt Vårdgarantin omfattar samtliga patienter som väntar på besök eller operation/åtgärd. Grundprincipen är att US generellt är ansvarig för att patienten ska erbjudas vård som omfattas av regionavtalet. När vården inte kan ges inom gränsen för vårdgarantin, i dagsläget 90 dagar, gäller följande: Den enhet på US som tar emot patientens remiss ska skriftligen informera patienten om uppskattad väntetid samt rätten att utnyttja vårdgarantin. Om patienten så önskar ska kliniken se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare som kan erbjuda vården inom 90 dagar. Avsändande klinik ska skriftligen informeras. Alla vårdkostnader samt merkostnader avseende resor belastar kliniken i RÖ som vidarefakturerar 35% av vårdkostnaden till hemlandstinget. 7.2 Bristande tillgänglighet på grund av kraftigt ökade volymer Grundprincipen för regionavtalsmodellen är att klara de ekonomiska konsekvenserna av volymförändringar med den rörliga delen av ersättningen. Om vårdflödena ökar kraftigt och på så sätt försvårar möjligheterna till att klara tillgänglighetsgränsen kan detta föranleda en förändring av avtalets fasta del enligt punkt C 3.3 7.3 Nationell bristande tillgänglighet D. Övrigt I samtliga fall gäller att är läget sådant i landet att ingen vårdgivare kan ge vården inom 90 dagar, ska eftersträvas att ge vård i egen regi snarast. Det krävs ett avtal med något landsting i Sverige för att en aktör ska ha rätt att erbjuda vård inom ramen för vårdgarantin. 1.1 Kännedom om överenskommelsen US liksom övriga parter ansvarar för att innehållet i denna överenskommelse sprids till berörda befattningshavare 1.2 Avtalstid Överenskommelsen gäller för perioden 2018-01-01 2018-12-31 1.3 Tvist Oenighet rörande tolkning och tillämpning av denna överenskommelse ska i första hand lösas av respektive regionalt centrumråd. Kan enighet inte nås avgörs frågan av Regionsjukvårdsledningen. 26