Regional överenskommelse om Samverkan och vård i regionen samt Vård vid US 2011 fördelning av avtalsbelopp mellan landstingen.

Transkript

1 Dnr: RSN Regional överenskommelse om Samverkan och vård i regionen samt Vård vid US 2011 fördelning av avtalsbelopp mellan landstingen. Inom ramen för Samverkansavtalet träffas årlig överenskommelse om - Samverkan och vård i regionen - Vård vid US I avsnittet Vård vid US avtalas dessutom om fördelning av det årliga avtalsbeloppet där Regionsjukvårdsledningen föreslår nedanstående fördelning av avtalsbelopp Landstinget i Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Totalbelopp tkr tkr tkr tkr Regionsjukvårdsnämnden föreslås besluta a t t godkänna årlig överenskommelse inkluderande fördelning av avtalsbelopp per landsting i Regional överenskommelse om Samverkan och vård i regionen sam Vård vid US 2011 enligt förslag. Mats Bojestig Hälso- och sjukvårdsdirektör Landstinget i Jönköpings län

2

3 1 Regional överenskommelse om Samverkan och vård i regionen samt Vård vid US 2011 Beslut i Regionsjukvårdsnämnden Dnr: RSN

4 2 A. Inledning 1 Regionsamverkansavtalet Som grund för överenskommelsen ligger reviderat Regionsamverkansavtal från Grunder i överenskommelsen Samarbetet inom Sydöstra sjukvårdsregionen har sin utgångspunkt i Regionsamverkansavtalet och har som mål att: * Stärka Sydöstra Sjukvårdsregionen som samverkansområde för att tillgodose regioninvånarnas behov av vård av hög kvalitet och att främja och bidra till hälsa i regionen. * Främja och bidra till utveckling av hälso- o sjukvård inom hela regionen. Samarbetet ska kännetecknas av - insyn - påverkansmöjlighet - ansvarstagande 3 Avtalsmodell I avtalsmodellen ligger för parterna en gemensam uppfattning om att värna om US som högspecialiserat universitetssjukhus, ett gemensamt ansvar för att vården i de tre länen fungerar på ett bra sätt och att förflyttning i vårdnivåer och temporära stöd samordnas. Grundprinciperna för avtalsmodellen innebär att verksamheter inom avtalet ersätts antingen - med fast ram kombinerad med rörlig ersättning baserad på remitterad volym eller - med en helt fast ram.

5 3 Avtalsmodellen avser ge förutsättningar för: - en riskspridning av kostnad för variationer i högspecialiserad vård mellan de tre regionlandstingen - att naturliga svängningar mellan år inte ska föranleda ändring av ramens reala storlek - ett gemensamt ansvar för att den fasta ramen nyttjas för vård med rätt indikationer Modellen avser att stärka det som avses regiongemensamt men samtidigt inte förhindra de förändringar och trender mot en lokalt utvecklad sjukvård som naturligt sker inom övriga delar av sjukvården. 4 Överenskommelsens struktur Överenskommelsen är uppdelad i fyra huvuddelar: - grundläggande värderingar för regionens hälso- och sjukvårdssamarbete (sid 2-3) - områden för ökad regional samverkan (sid 4-6) - vård vid Universitetssjukhuset i Linköping år 2011 (sid 7-20) - formalia (sid 21)

6 4 B. Områden för ökad regional samverkan 1.1 Övriga regionala överenskommelser I regionen finns, utöver avtal om köpt regionsjukvård vid US, överenskommelser om: - Regionalt utbyte för läkare under specialistutbildning (ST) - Efterutbildning av specialistläkare från Sydöstra sjukvårdsregionen vid US - Avtal avseende högspecialiserad vård mellan rättspsykiatriska kliniken i Östergötland och Jönköpings län 1.2 Regionala nätverk För att stärka samarbete och lära av varandra har flera nätverk och arbetsgrupper bildats där sakkunniga inom specifika sjukdomsgrupper/tillstånd möts. Inom ramen för utveckling av god vård i regionen och gemensamt arbete för kartläggning av praxis i samband med nationella riktlinjer har nya nätverk skapats. Under 2010 har ett nytt regionalt nätverk tillskapats inom Medicinsk diagnostik. 1.3 Nationella riktlinjer I regionen finns ett samarbete för processen kring arbete med skapande, mottagande och implementering av nationella riktlinjer i samverkan med Socialstyrelsen. Sakkunniga från regionen deltar i Socialstyrelsens arbete, gemensamma beslutsfattarseminarier genomförs för avstämning av nya preliminära riktlinjer och gemensamma yttranden lämnas av Regionsjukvårdsnämnden.. Under 2010 finns en process kring riktlinjer för schizofreni, lungcancer, sjukdomsförebyggande metoder och rörelseorganens sjukdomar innehåller inga ytterligare nya riktlinjer utan arbetet måste fokuseras på att överbrygga praxisskillnader, stödja kompetensutveckling och arbete med nya och uppdaterade vårdprogram i syfte att åstadkomma en god och lika vård i sjukvårdsregionen 1.4 Regionalt medicinskt programarbete Tre nya regionala medicinska programgrupper har skapats för att stärka samverkan kring sjukvård i regionen, RMPG Neurologi, RMPG psykiatri och RMPG folkhälsa. Ett viktigt arbete handlar om att skapa kunskap om hälsoläget i befolkningen och stödja ett gemensamt arbete med strategier för förändring och förbättring genom att lära av goda exempel.

7 5 1.5 Regionalt cancercentrum Regeringen har under 2010 beviljat medel till utveckling av sex Regionala cancercentrum i landet. Sydöstra sjukvårdsregionen har tilldelats fyra miljoner kr för att inrätta ett regionalt cancercentrum (RCC). Ytterligare statsbidrag för fortsatt etablering kommer att lämnas för 2011 och 2012, där villkoren ännu inte är preciserade. Syftet med RCC-sydöst är att ge patienter i Sydöstra sjukvårdsregionen en så kvalitativt god sjukvård som möjligt och effektivt utnyttja gemensamma resurser samt säkra nära anknytning till forskning och utveckling i regionen. Genom en bred dialog och förankring har 11 områden för fortsatt utveckling identifierats. Samtliga tar sin utgångspunkt i ett patientperspektiv och omfattar hela vårdprocessen innebär en etablering av struktur och organisering för det fortsatta arbetet, samt att påbörja operativt arbete med de ur ett patentperspektiv mest angelägna förbättringsområdena. 1.6 Förbättringsarbete cancervårdskedjor Gemensam regional projektansökan för försöksverksamhet i Mer patientfokuserad och sammanhållen vårdkedja inom cancervård har av Sveriges kommuner och landsting (SKL) beviljats projektmedel 2010 (halvåret) Projektets syfte är att finna förbättringar inom hela vårdkedjan för patienter med koloncancer utifrån patientens perspektiv i hela vårdkedjan, från prevention, tidig upptäckt, diagnostik, behandling och palliation. Patientens möjlighet till delaktighet och medverkan är central. Genom detta modellområde vill regionen dra lärdomar som kan överföras till fler cancerformer, inte bara regionalt utan även nationellt och internationellt. 1.7 Regionalt metodråd Diskussioner om ett gemensamt metodråd för sydöstra sjukvårdregionen har pågått sedan år Vid regionsjukvårdsledningens möte våren 2010 gavs ett uppdrag till en arbetsgrupp med representanter från de tre landstingen att formera ett förslag till Regionalt metodråd som nu inrättats. Nästa steg i arbetsprocessen klargöra syftet och analysera förutsättningarna för ett Regionalt metodråd samt att utveckla kommande arbetsformer. Under de senaste åren har det skett en utveckling av nationell och regional kunskapsstyrning som påverkar organisation och innehåll. Initialt kan nedanstående aktiviteter komma i fokus: - Utvärdera metoder som förväntas få stor betydelse för vården i regionen och bidra med adekvata beslutsunderlag till beslutsfattare på olika nivåer. - Förstärka processen för den gemensamma kunskapsstyrningen i regionen.

8 6 1.8 Breddning av FORSS Forskningsrådet i Sydöstra sjukvårdsregionen har framgångsrikt främjat samverkan inom forskningsområdet under mer än 10 år. En viktig framgångsfaktor inom klinisk forskning bygger på att arbeta med stora patientmaterial. Sydöstra sjukvårdsregionens ca 1 miljon invånare anses ligga precis på gränsen för en lämplig forskningspopulation varför diskussioner har upptagits med Landstinget i Kronoberg om att ingå som en part i FORSS. I ansökningsomgången för 2011 kommer därför projekt med medverkan från Kronoberg också kunna söka projektmedel. 1.9 Klinisk praktik läkarstudenter Klinisk praktik för läkarstudenter sker i samverkan med Hälsouniversitetet. Sedan 2001 finns ett avtal med F-län om deltagande i läkarnas grundutbildning något som under senare år fått en efterföljare i ett avtal med H-län. I och med etablering av egen läkarutbildning i Örebro (där utrymme för klinisk praktik tidigare utnyttjats) samtidigt som en generell ökning av läkarutbildningen genomförs, kommer detta att innebära ett behov av ytterligare platser för klinisk praktik inom regionen Samverkan kring förbättningskunskap Sedan några år tillbaka finns ett regionalt nätverk där parterna är lärosätena i regionen, Linköpings universitet, Hälsohögskolan i Jönköping, Linnéuniversitetet i Kalmar/Växjö och landstingen i E-, F-och H-län i samverkan med Dartmouth Medical School. Utgångspunkt för samarbetet är den kvalitetsfilosofi som utvecklats från Dartmouthgruppen (better patient outcome, better professional development, better system performance). Samverkan sker genom resultatjämförelser och förbättringsprojekt, samt att utbildning i förbättringskunskap på vårdens alla grundutbildningar genomförs med praktisk träning inom hälso- och sjukvården Gemensam web-plats Under 2011 kommer en gemensam webplats för Sydöstra sjukvårdregionen att tillskapas. Målsättningen med denna webplats är att samla gemensamma dokument så de olika grupperingarna inom regionen på ett enkelt sätt kan ta fram och sprida information Underlättande av vårdsökande vid vårdcentraler Regionens landsting är eniga om att underlätta möjligheten, fr a för de gränsboende, att söka vårdcentral utanför det egna landstinget. Ersättningen följer den regionala prislistan.

9 7 C. Vård vid Universitetssjukhuset i Linköping år Parter Landstingen i Sydöstra sjukvårdsregionen (E-läns, F-läns och H-läns landsting) och vid Universitetssjukhuset i Linköping (US)/Landstinget i Östergötland. 2. Ersättning 2.1 Verksamheter med fast/rörlig ersättning Avtalsmodellen avser enheter med verksamhet som definierats i DRG-termer Princip Avtalsmodellen ska bestå av en fast ersättningsdel som säkrar en långsiktig ekonomisk finansiering för de fasta infrastrukturella kostnader och för att upprätthålla erforderlig kompetens som regionalt kompetenscentrum på US. Samtidigt gäller en rörlig ersättningsdel som dels ger rimlig kostnadskompensation på kort sikt vid ökande/minskande volymer dels inte hindrar en naturlig utveckling av den sjukvårdande verksamheten där tidigare definierad regionsjukvård etableras vid andra sjukhus i regionen. Ersättning Fast ram erläggs av respektive landsting månadsvis och rörlig del debiteras från US kliniker baserat på remitterad volym. Rörlig del kvantifieras i DRG-poäng. Ytterfallsdebitering sker av extremt dyra patienter och följer de ytterfallsgränser som framgår av prislista. Innehåll i faktureringsunderlaget beskrivs närmare under avsnitt C4.1 Den genomsnittliga kostnadsstrukturen medför en fast andel på 65%. Detta innebär att den kostnad som debiteras rörligt utgör 35% av US genomsnittligt budgeterade DRG-kostnad (1,0 DRG-vikt). För att underlätta pedagogiken i ersättningsmodellen och jämförbarheten kommer klinikernas budgeterade DRG-kostnader att omvandlas till ett gemensamt USpris vid debitering. Priset fastställs efter överenskommelse.

10 8 Planeringsarbetet Planeringsarbetet utgår från en rullande treårig planeringscykel där första året utgör förslag till avtal kommande år. Se även punkt C3.1 och bilaga 1. Budget och uppföljning Former för budget regleras i avsnitt C3 och uppföljning i avsnitt C4 2.2 Verksamheter som ersätts med fast ram Avtalsmodellen avser enheter som ej definierats i DRG-termer. Princip Avtalsformen bygger på ett gemensamt ansvarstagande för verksamheter som är av regional karaktär och där verksamheten idag, och under överskådlig framtid, inte planeras etableras på andra håll i regionen. DRG-kvantifiering har ej gjorts av denna verksamhet. Avtalsformen avser också en del mindre verksamheter av kompetensstödjande karaktär samt mindre verksamheter där DRG ej används. Följande verksamheter avses: - brännskadevård - rehabmedicin (intermediär- och intensivvård) - onkologiskt centrums kansli (som blir en av RCC från 2011) - yrkes- och miljömedicin - psykiatri och flyktingmedicinskt centrum - neurofysiologiskt lab - käkklinik - smärtklinik - kompetensstöd (kirurgi, klinisk genetik, onkogenetik, biverkningsenhet) Ersättning Ovanstående verksamheter ersätts med fast ram som upplevs rättvist fördelad ur ett långsiktigt perspektiv. En regelbunden fördjupad analys görs vart tredje år. Betydelsefulla och över tid stabila avvikelser beroende på förändringar i t ex befolkningsutveckling, konsumtion, vårdtyngd, ytterfallsfrekvens etc kan resultera i förändrade avtalsramar för respektive landsting.

11 9 Planeringsarbete Planeringsarbetet utgår från en rullande treårig planeringscykel där första året utgör förslag till avtal kommande år. Se även punkt C3.1 och bilaga 1. Budget och uppföljning Former för budget regleras i avsnitt C3 och för uppföljning i avsnitt C4 2.3 Förändrad ersättning inom befintligt avtal 2.4 Styrning Grundregeln är att det under året inte sker några förändringar av den fasta avtalsramen. I vissa fall kan dock nya behandlingar/åtgärder initieras under löpande år. Under förutsättning att behandlingen/åtgärden accepteras av de tre landstingen kan den ersättningsberäknas och läggas in som tilläggsavtal. I de fall behandlingen/åtgärden avses få tillämplighet i prislistan krävs beslut av Regionsjukvårdsnämnden (RSN). I enstaka fall kan särskilda diskussioner bli nödvändiga t ex där en viss behandling leder till mycket höga kostnader. Speciellt bör patienter med en kostnad som överstiger tkr studeras närmare. I dessa fall ska remitterande läkare, regional medicinsk programgrupp (RMPG) och centrumråd (CR) underrättas om avvikelsen. Gemensamt ansvar kräver hög grad av reellt inflytande för alla berörda landsting. För att möjliggöra en fungerade påverkan kring vad som remitteras erfordras löpande ett samlat uppföljningsunderlag som närmare beskrivs under avsnitt C4.1. Löpande uppföljningen och styrning av regionala verksamheten hanteras av respektive centrumråd. Regionssjukvårdsledningens (RSL) uppdrag innefattar att bevaka verksamheternas kostnadseffektivitet och interna styrning samt att till Regionsjukvårdsnämnden bereda och ge förslag till investeringar, ersättningar och verksamhetsförändringar av strukturell karaktär. Beslut om verksamhetsförändringar och budget tas av Regionsjukvårdsnämnden (RSN).

12 10 3. Planering beslut budget 3.1 Planeringsprincip och ansvarsfördelning Regionsamverkansavtalet är långsiktigt. Det operativa arbetet styrs dock med årliga överenskommelser som baseras på en rullande treårig planeringscykel. Den treåriga planeringscykeln innebär att det långsiktiga behovsperspektivet ska belysas i en interaktion i hela kedjan från RMPG via CR till RSL som underlag för beslut i RSN. Landstingen i sin tur utnyttjar det treåriga planeringsmaterialet som utgångspunkt för sina planeringsförutsättningar till RSL, CR och RMPG. Detta förutsätter hög grad av dialog och feedback mellan dessa nivåer. CR:s uppdrag i budgetprocessen är att bereda och till RSL föreslå en treårsplan utifrån verksamhetsuppföljning, RMPG-underlag och preliminära planeringsförutsättningar från respektive landsting. År 1 i treårsplanen utgör förslag till den regional överenskommelsen för nästkommande år. RSL-s uppdrag är att ge återkoppling på CR:s planeringsarbete utifrån verksamhetsuppföljning och planeringsförutsättningar samt att utifrån CR:s treårsplanering bereda ett samlat förslag till regional överenskommelse för nästa år som inkluderar en preliminär planering för de nästkommande två år (år 2-3) till RSN. RSN:s uppdrag är att besluta om den regionala överenskommelsen avseende verksamhets- och finansiella förändringar. Respektive landstings uppdrag är att ge ekonomiska förutsättningar för kommande avtalsplanering baserat på preliminär utveckling skissad i regionsjukvårdens treårs planer och ekonomiska förutsättningar. En mer detaljerad planeringsprocess återfinns i bilaga Förändring av kommande avtal Följande faktorer kan påverka de fasta avtalsramarna till ett kommande avtal: - verksamhetsförändringar som processats via regionala medicinska programgrupper (RMPG), regionala centrumråden och RSL - årlig indexuppräkning för löne- och prisökningar - ny- och ombyggnationer av fastigheter och större investeringar i utrustning vars kostnadsökningar inte ligger i den indexerade avtalsramen

13 11 Beredning av verksamhets- och ersättningsförändringar Verksamhetsmässiga förändringar avser mindre, men ändå väsentliga förändringar, inom ramen för verksamheten, t.ex. en metodetablering av ny verksamhet vid US. Vid sådana både tillkommande och avgående verksamhetsförändringar tillämpas marginalkostnadskalkylering. Strukturella förändringar avser större förändringar, t.ex. en utlokalisering av tidigare US-specifik verksamhet lokalt i regionen. Strukturella förändringar förutsätter konsekvensbeskrivningar och ekonomiska kalkyler i varje enskilt fall. Avvecklingstiden (i vissa fall även uppbyggnadstid) avgörs i särskild överenskommelse med beaktande av att säkerställa en kompetensuppbyggnad hos den etablerande parten och ge möjlighet till kostnadsomställning för den avvecklande parten. 3.3 Beräkningsprinciper av förändringar Fast/rörligt ersatta verksamheter Långsiktiga och varaktiga förändringar aviserade och/eller mätta under en tre-årsperiod resulterar i en förändring av den fasta delen med 32,5% år fyra och förändring av resterande fast del upp till 65% år fem. Vid större och/eller strategiska förändringar tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen. Fast ersatta verksamheter Grundprincipen för de helt fast ersatta verksamheterna är att avstämning görs i treårs-intervaller (se även avsnitt C2.2). Vid större och/eller strategiska förändringar som överenskoms inom ett fast treårs-intervall tas separata kalkyler fram som ett underlag för förändringen. 3.4 Regionalt medicinskt programarbete Basen inom det regionala samarbetet utgörs av RMPG som är 19 till antalet. Dessa arbetar kontinuerligt med att utveckla samarbetet och för likvärdig utveckling av hälso- och sjukvården i regionen. Programgruppernas roll i avtalsarbetet är att identifiera förväntat behov, medicinsk utveckling, indikationer, innehåll och omfattning av den sjukvård som regionen avser remittera till eller efterfråga från US, samt följa kvaliteten i regiongemensamma vården. För de behandlingar/åtgärder som valts ska

14 12 gemensamma protokoll och överenskommelser finnas för hur och i vilka former utvärdering ska ske. RMPG arbetar på uppdrag av respektive CR. 3.5 Regiongemensamma vårdområden Programarbetet ska särskilt inriktas mot vissa regiongemensamma vårdområden. - barn- och kvinnosjukvård - hjärtsjukvård - rekonstruktiv kirurgisk vård - kirurgisk och onkologisk sjukvård 4 Uppföljning 4.1 Verksamhets- och ekonomisk uppföljning Generellt US åtar sig att på överenskommet sätt varje månad redovisa utförd vårdproduktion till respektive landsting mätt i DRG-termer. Redovisning avser DRG-kod, vikt, pris och remitterande instans. Uppföljningsmaterial utgörs av fakturafil redovisad på patientnivå. DRG-kvantiteter och KPP-kostnad i relation till budgeterat pris och ersättning redovisas två gånger per år. Överenskommen verksamhet följs regelbundet upp i respektive CR. RSL svarar för samlad uppföljning av överenskommelsen och redovisar för RSN. RSL kan dessutom begära särskilda uppföljningar som stöd för sina strategiska överväganden. Som stöd för arbetet inom regionala centrumråd och i RMPG kompletteras DRGuppföljningen med traditionella statistikmått typ vårdtillfällen och läkarbesök. E- län tillhandahåller utdata via access till LiÖ:s webbaserade lösning eller genom annan överenskommelse. Eventuella avvikelser hanteras enligt reglemente för RSN, Delårsrapportering och bokslut US åtar sig att till respektive landsting överlämna material för uppföljning i period 03 och 08 samt årsbokslut. Underlagsmaterialet hämtas från det Landstinget i Östergötlands (LiÖ) ekonomidatalager och består av sedvanliga resultaträkningar för samtliga enheter samt verbal verksamhetsbeskrivning i enlighet med LIÖ:s bokslutsanvisningar.

15 13 US ska i samband med årsbokslut för respektive centrum/klinik presentera en totalkostnadsredovisning tillsammans med verksamhetsredovisning klassificerad enligt DRG. 4.3 Avtalsavstämning En grundprincip i ett ersättningssystem är att ställa den faktiskt erlagda ersättningen i relation till kostnaden för erhållen produktion. Årligen görs därför avstämningar, efter juni och december, där avstämningsunderlagt utgörs av det material som lämnas till SKL:s KPP-databas. Eventuella justeringar görs utifrån långsiktiga och varaktiga förändringar och inte utifrån naturliga svängningar mellan år. Avstämningen utgör också en del av underlaget inför den överenskommelse som görs årligen om gemensamt US DRG 1,0-pris. (se även punkt C2.1) 5 Ekonomisk reglering 5.1 Regler för ersättning Ekonomisk ersättning betalas till US senast den 25:e i varje månad med 1/12 av den beslutade fasta ramen för året. US ansvarar för att inbetalningsunderlag tillställs landstingen. Vid rörlig debitering sker denna fakturering från US centrum efter avslutat vårdtillfälle. Faktureringsunderlaget ska möjliggöra för Landstinget i Jönköpings och Kalmar län att hänföra fakturerad kostnad till rätt remitterande instans. Betalningsvillkor är 30 dagars betalningstid 5.2 Regler för indexberäkning Årligt index för att täcka löne- och prisökningar fastställs efter överenskommelse mellan landstingen. 5.3 Särskilda regler Generellt Följande produkter debiteras 100 % rörligt: - Heart-mate-verksamhet (hjärtsjukvård) - NO-behandling (barnmedicin) - Nationell högriskenhet (infektionssjukvård) - TS-kirurgi (psykiatri- samt hand- och plastikkirurgi) - Nya verksamheter inom onkologi, kirurgi och lungmedicin specificerade i centrumråd hösten Materialkostnad MitraClips

16 14 - Enskilda prover och undersökningar (laboratoriemedicinsk och bildmedicinsk verksamhet) som ej ingår i klinikens prissättning och som historiskt fakturerats beställaren - Vård vid andra vårdinrättningar i Östergötland (fr a Norrköping och Motala och som ej klassas som regionsjukvård. - Läkemedel utskrivna på rekvisition inom det onkologiska vårdområdet - Asylsjukvård Särskilda överenskommelser Utöver ovanstående generellt rörliga debiteringar har överenskommelse träffats mellan US och H-län om specialöverenskommelse i följande fall: - PCI-volymer budgeteras till 10 st (volymer därutöver debiteras 100% rörligt enligt prislista) - ICD-verksamhet (eventuella volymer debiteras 100% rörligt enligt prislista) - Kateterburen aortaklaffintervention (eventuella volymer debiteras 100% rörligt enligt prislista) - Allogena transplantationer inkl donatorsverksamhet (eventuella volymer debiteras 100% rörligt enligt prislista) Bilaterala överenskommelser kan även i fortsättningen ske mellan kliniker och ingår inte inom avtalsramen. 6 Förändringar inför kommande avtalsår 6.1 Verksamhetsförändringar Barn- och kvinnosjukvård Barnsjukvård: Förstärkning sker inom neonatal intensivvård då vården av de barn som fötts, fr a före vecka 26, är ytterst infektionskänsliga och kräver en utglesning av vården rent lokalmässigt men med personalmässig förtätning. Alla neonatalenheter i landet står inför en likartad situation. Förändringen sker i två steg, 2010 och 2011 I avtal 2010 gjordes en satsning på den barnonkologiska verksamheten. Utvecklingen påvisar ett behov av helgrondande bakjour. Till 2011 föreslås den barnonkologiska verksamheten förstärkas med denna verksamhet. I avtal 2006 gjordes en satsning på neuropsykologiskt stöd. Utvecklingen påvisar behov av ytterligare förstärkning som genomförs Östergötlands avtalsförstärkning på sammanlagt 4,1 mkr ligger inom E- länsavtalet.

17 15 Hjärtsjukvård Kardiologisk vård: Utbyggnad av hjärtsjukvården sker som en effekt av reviderade nationella riktlinjer. E-län följer upprättad plan, F-län ser i dag en något lägre utbyggnadstakt och H-län bedriver större delen av verksamheten i egen regi. Ökad verksamhet inom PAH (utredning av pulmonell hypertension ) och VOC (aortadissektioner) Överföring av ICD/CRT/CRT-D-verksamhet till F-län planeras att genomföras under en tre-års-period med start Verksamhetsförändringen 2011 motsvarar ca 40% av F-läns verksamhet vid US inom detta område. ICD = implanterbar defibrillator CRT = biventrikulär pacemaker CRT-D = biventrikulär pacemaker med defibrillator Thoraxkirurgi: Som en konsekvens av ökad lungkirurgi inkl metastaskirurgi sker resursförstärkning från samtliga landsting. Kateterburen aortaklaffintervention har tidigare finansierats genom att själva proceduren ansetts ingå i den fasta delen medan materialkostnaden ersätts rörligt från respektive landsting. Från 2011 finansieras verksamheten av E- och F-län inom ramen för den fast/rörliga ersättningsmodellen. H-län finansierar enligt Särskilda överenskommelser, avsnitt C5.3. Katererburen mitralisklaffintevention finansieras genom att själva proceduren anses ingå i den fasta delen medan materialkostnaden ersätts röligt från respektive landsting. Rekonstruktiv kirurgisk vård Neurokirurgi: Samtliga landsting ställer sig bakom den utveckling som planeras inom den funktionella neurokirurgin. Resursförstärkning planeras i tre steg För 2011 tyder E-läns utveckling på att den resursförstärkning som föreslagits ligger i nivå med planeringen medan utvecklingen i F- och H-län tyder på en något långsammare takt. Uppbyggnaden planeras i tre steg, , där kontinuerlig uppföljning ligger till grund för fortsatt utvecklingstakt. Öron: Samtliga landsting ställer sig bakom föreslagen utökning inom Cochleaverksamheten. Rent finansiellt utnyttjar F-län en del av ej utnyttjat utrymme inom övrig öronsjukvård.

18 16 Östergötlands avtalsförstärkning på 2,7 mkr ligger inom E-länsavtalet. Kirurgisk, ortopedisk och onkologisk sjukvård Onkologi: H-läns bedömning av hemtagning av onkologisk vård beräknas fram till och med 2013 uppgå till i storleksordningen ca 20 mkr där preciserade beräkningar görs årligen. Beräkningen av de ekonomiska konsekvenserna sker genom separata kalkyler (se avsnitt C3.3, andra stycket). Ortopedi: Som en konsekvens av ökad verksamhet inom ortopedin tillskjuts ytterligare medel från F-län. Övrig verksamhet Neurologi: Förstärkning utredningskapacitet för patienter med avancerade frågeställningar avseende MS, Parkinson, epilepsi och hydrocefalus. Utvecklingen ligger också i linje med den som förväntas inom neurokirurgin. Uppbyggnaden planeras i tre steg, , där kontinuerlig uppföljning ligger till grund för fortsatt utvecklingstakt. 6.2 Ny- och ombyggnation vid US Ersättning från respektive landsting erläggs i den takt investeringskostnaden aktiveras och resulterar i ökad hyreskostnad för kliniken. 6.3 Indexuppräkning En uppräkning av avtalsramarna har skett med 1,5 % inför kommande år för att täcka beräknade löne-och prisökningar. 6.4 Totalekonomisk sammanställning Den totalekonomiska sammanställningen är en uppskattning av den totala kostnaden för avtalet under förutsättning att remittering följer budgeterad sammanlagd nivå. Uppgift om den fasta delen redovisas i avsnitt 6.5 Belopp i tkr E-län F-län H-län Total

19 Avtalets fasta del Den fasta delen som erläggs oberoende av utnyttjandegrad framgår av nedanstående sammanställning. Belopp i tkr E-län F-län H-län Total US DRG 1,0-pris År 2011 gäller pris kr för DRG-vikt 1,0

20 18 Sammanfattning förändringar avtal kommande avtal E-län F-län H-län anm Avtal omfördelningar tillskott Neurokirurgi Bas inför Barn- och kvinnosjukvård - förstärkning neotatal intensivvård E-län LSV-avtal - förstärkning bakjour barnonkologi 200 E-län LSV-avtal - ökade insatser neuropsykologiskt stöd E-län LSV-avtal Hjärtsjukvård - effekter av hjärtriktlinjer (steg 3-5) etablering av PAH&VOC stereotaxiverksamhet etablering av viss kardiologisk vård i F-län ökad lungoperativ verksamhet kateterburen klaffintervention H-län rörligt Rekonstruktiv kirurgisk vård - ökning cochleaverksamhet E-län LSV-avtal - ökning neurokirurgisk verksamhet Kirurgisk, ortopedisk och onkologisk sjukvård - etablering av onkologisk vård H-län ortopedisk vård Övrig verksamhet - ökad neurologisk utredningskapacitet Summa förändring (fast pris) Index Summa förändring (total) Avtal

21 19 7 Tillgänglighet 7.1 Allmänt Vårdgarantin omfattar samtliga patienter som väntar på besök eller operation/åtgärd. Regionavtalet omfattar den volym av åtgärder inom respektive verksamhet som Landstinget i Jönköpings eller Kalmar län normalt ska erhålla. När vården inte kan ges inom gränsen för vårdgarantin, i dagsläget 90 dagar, gäller följande: 7.2 Vid volym under avtal Verksamheten vid US kan inte erbjuda vård inom 90 dagar och den mängd vård som Landstinget i Jönköpings eller Kalmar län har köpt har inte överskridits. I detta fall ska den enhet på US som tar emot patientens remiss skriftligen informera patienten om uppskattad väntetid samt rätten att utnyttja vårdgarantin. Om patienten så önskar ska kliniken se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare som kan erbjuda vården inom 90 dagar. Avsändande klinik ska skriftligen informeras. Alla vårdkostnader samt merkostnader avseende resor belastar kliniken i Östergötland. Om debitering normalt sker med fast och rörlig debitering skall Landstinget i Jönköpings eller Kalmar län betala motsvarande den rörliga kostnaden. 7.3 Vid volym över avtal Verksamheten vid US kan inte erbjuda vård inom 90 dagar och den volym av vård som Landstinget i Jönköpings eller Kalmar län har köpt har överskridits. I detta fall ska den enhet som tar emot patientens remiss skriftligen informera patienten om uppskattad väntetid samt rätten att utnyttja vårdgarantin. Om patienten så önskar ska kliniken se till att patienten får vård hos en annan vårdgivare som kan erbjuda vården inom 90 dagar. Avsändande klinik skall skriftligen informeras. Alla kostnader belastar Landstinget i Jönköpings eller Kalmar län. 7.4 Nationell bristande tillgänglighet I samtliga fall gäller att är läget sådant i landet att ingen vårdgivare kan ge vården inom 90 dagar, ska eftersträvas att ge vård i egen regi snarast. Det krävs ett avtal med något landsting i Sverige för att en aktör ska ha rätt att erbjuda vård inom ramen för Vårdgarantin. 7.5 Informationsplikt I de fall där mottagande klinik på US inte uppfyller informationskravet om väntetid samt möjligheten att begära vårdgarantiremiss till patienten och patienten därför begär valfrihetsremiss till annat sjukhus åligger betalningsskyldigheten verksamheten på US för samtliga kostnader oavsett andelen utnyttjad volym i regionavtalet.

22 Avräkning Volymnivån beräknas på DRG-volymen inom respektive centrum. Reglering av kostnader för vårdgarantin sker en gång per år i januari avseende föregående år. Detta för att kunna bedöma om volymen är över eller under den avtalade. 7.7 Tolkning Vid behov av tolkning eller oenighet ska detta avhandlas i Regionsjukvårdsledningen.

23 21 D. Övrigt 1.1 Kännedom om överenskommelsen US liksom landstingen ansvarar för att innehållet i denna överenskommelse sprids till berörda befattningshavare 1.2 Avtalstid Överenskommelsen gäller för perioden Tvist Oenighet rörande tolkning och tillämpning av denna överenskommelse ska i första hand lösas av respektive regionalt centrumråd. Kan enighet inte nås avgörs frågan av regionsjukvårdsledningen.

24 22 Budgetplaneringsprocessen för regionsjukvård Bilaga 1 Ansvarig Produkt Leveranstid RMPG 3-årig utvecklingsplan av februari behov, diagnostik, behandling och andra faktorer som påverkar regiongemensamma vården. Baseras på professionell bedömning och preliminära planeringsförutsättningar i föregående års 3-årsplan CR Preliminär 3-årsplan. maj Baseras på verksamhetsuppföljning, RMG-underlag och preliminära Planeringsförutsättningar utifrån Föregående års fastställda 3-årsplan. År 1 i planen utgör förslag till regional överenskommelse för nästa år. Utvidgad RSL Sammanvägd diskussion av samtliga (från CR) maj preliminära 3-årsplaner och förslag till regionala överenskommelser. Respektive Ekonomiska förutsättningar inför kommande juni landsting års regionala överenskommelse. CR 3-årsplan och förslag till kommande års september regionala överenskommelse. Baseras på verksamhetsuppföljning, RMPG-underlag, sammanvägd RSL-diskussion samt ekonomiska förutsättningar givna från resp. landsting RSL Förslag till sammanvägd regional överenskommelse oktober för kommande år inklusive preliminär planering för de kommande två åren (3-årsplan). Baseras på samtliga CR-förslag och sammanvägda planeringsförutsättningar

25 RSN Beslut om regional överenskommelse november för kommande år inklusive preliminär planering för de kommande två åren (3-årsplan). Baseras på RSL-förslag och landstingens planeringsförutsättningar 23