Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Idiopatisk lungfibros (IPF)



Relevanta dokument
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungtransplantation öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna patienter med astma bronchiale i öppenvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Pulmonell Arteriell Hypertension

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Vuxna med bronkiektasier

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)

Inandningsmuskelträning (IMT)

Kranskärlssjukdom. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Left Ventricular Assisted Device (LVAD) inom öppenvård. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Fysisk träning vid KOL. Gun Faager, leg sjukgymnast, Med Dr, Sjukgymnastikkliniken Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD

Fysisk träning vid KOL (rad K03.12 K03.15)

Dynamiska lungvolymer. Statiska lungvolymer. Diagnostik vid misstänkt KOL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Cystisk Fibros (CF)

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Öppenvård efter hjärtkirurgi

Diabetes mellitus typ 2. Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Bukaortaaneurysm

Luftvägs- obstruktion Exacerbationer Abnormt gasutbyte Margareta Emtner Samsjuklighet Ventilatorisk och mekanisk begränsning Inflammation Astma KOL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Axelledsluxation

FEV 1 /FEV 6 -mätning, sex minuters gångtest hur kan detta användas för att värdera KOL-patienten?

Fysisk Aktivitet och KOL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Lungcancer - slutenvård

Fysisk aktivitet och träning för hjärtsviktspatienter

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Juvenil Idiopatisk Artrit (JIA)

Fysisk träning och andningsgymnastik vid KOL. Sjukgymnast Anna-Karin Juhlin Lungmedicinsk dagvård SUS i Lund

Kol-patienter Träning

E-HÄLSA, VAD ÄR DET OCH VAD KAN DET TILLFÖRA VÅRA VERKSAMHETER? KOL-WEBBEN, HUR MAN UTVECKLAR OCH ANVÄNDER EN E-HÄLSOLÖSNING VAD ÄR E-HÄLSA?

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Lungcancer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Fysisk aktivitet vid cancersjukdom

Fysisk aktivitet vid astma och KOL utifrån Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?

Fysioterapeutens viktiga roll

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Sköra multisjuka äldre

PATIENTINFORMATION Att leva med IPF information till patienter och anhöriga


Fysisk aktivitet och träning vid KOL Dahlheimers Hus Ewa-Lena Johansson Med dr. spec sjukgymnast

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Phys-Can Fysisk träning under cancerbehandling

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Demenssjukdom

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Grown-Up Congenital Heart disease (GUCH) - öppenvård

Agenda. Karakteristika vid astma och KOL. Interprofessionellt arbete vid kroniska sjukdomar

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Skelettmuskelförädringar & fysisk aktivitet hos KOL patienter

Fysisk träning under adjuvant behandling

KOL Cosmin Brancovici Överläkare, lungläkare NU-sjukvården, Trollhättan maj 2018

Artrosskola i praktiken

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

- en experimentell fallstudie

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

Fysisk aktivitet och träning vid cancersjukdom

fysisk aktivitet på recept en medicinsk behandling

HYPERTONI FYSISK AKTIVITET SOM MEDICIN. Ansträngningsnivå - fysisk aktivitet. Borgskalan. Förslag på aktiviteter

Skånes universitetssjukvård

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Nedre bukkirurgi

Fysisk aktivitet vid cancer. Anne-Sophie Mazzoni Leg. sjukgymnast och doktorand Uppsala universitet

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

KOL Min behandlingsplan

Fysisk aktivitet på recept stöd för hälsosamt åldrande

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Hembesök

Beslut och riktlinjer. Mål. Utbildningsnivå* Avancerad nivå Ämnesgrupp (SCB)* Omvårdnad/omvårdnadsvetenskap Huvudområde(n) och successiv fördjupning

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Rehabilitering i samband med ventrikel och esofaguskirurgi

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Total sfinkterruptur hos obstetriska patienter

Optimala förberedelser inför buk- och thoraxkirurgi Riktlinjer för sjukgymnastiska insatser

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Vad handlade studien om? Varför behövdes studien? Vilka läkemedel studerades? BI

Faktorer som påverkar resultatet av operationen

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård en del i arbetet för jämlik hälsa.

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

Idiopatisk lungfibros IPF

Lungfibrosregistret. Årsrapport 2015 Gällande verksamhetsperioden sept 2014 okt 2015

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Andningsvård vid neurologisk och neurokirurgisk klinik

Gör andningsträning för patienter med multipel skleros någon nytta?

Kan konditionsträning minska upplevelsen av hjärntrötthet efter stroke? Anna Bråndal leg fysioterapeut, Med dr Strokecenter Norrlands

KLOKA LISTAN. Behandling, farmakologisk och icke-farmakologisk Läkemedelsval på substansnivå

Sfinkterskada hos obstetriska patienter

Coacha till fysisk aktivitet vid RA

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Bättre koll på KOL Hem-monitorering och videovård

Fysisk aktivitet och träning vid MS

VIKTEN AV FYSISKA TESTER SOM UTGÅNGSPUNKT FÖR INDIVIDANPASSAD TRÄNING TRÄNING VID RESPIRATORISK SJUKDOM, FUNKTIONELLA TESTER - PRAKTISKA ÖVNINGAR

GOLD 2017 och nyheter vid behandling av KOL

Behandlingsriktlinjer för patienter med Postpolio syndrom

Att upptäcka kronisk hypoxi hos KOL-patienter.

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Patienter i slutenvård som genomgått operation med sternotomi

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

ehälsa i Hemmet - Vård av kroniskt sjuka

Anna Johnsson, leg. fysioterapeut Doktorand, Institutionen för Kliniska Vetenskaper Lunds Universitet

PROJEKTRAPPORT. Följsamhet till fysisk aktivitet på recept

Andningsträning med flera användningsområden

Tecken till allvarlig infektion hos vuxna, riktlinjer från Programråd Strama

Är det bra att träna under pågående cancerbehandling?

Cancerrehabilitering. Nationellt vårdprogram Fysioterapi. Carina Edling, leg sjukgymnast, MhS

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Diagnostik och uppföljning av KOL - en journalstudie på Nykvarns vårdcentral

Utvärdering av KOL - skola på Kullbergska sjukhuset med avseende på fysisk funktion, hälsa och välbefinnande.

Transkript:

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Idiopatisk lungfibros (IPF) Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset. Vårdprogrammen riktar sig främst till fysioterapeuter internt men även eternt och till andra som kan tillgodogöra sig innehållet. Innehåll sid Introduktion 2 Målsättning 2 Intervention 3 Mätmetoder 4 Restriktioner 4 Uppföljning/vårdkedja 4 Referenser 5 Författare Gun Faager, Maria Nykvist Granskat av: Pernilla Sönnerfors, Eeva Europé och Susanne Karlsson Kontaktinformation gun.faager@karolinska.se, tel 08-51779707 maria.nykvist@karolinska.se, tel 08-51774848 Sökvägar Nationellt vårdprogram: SLMF Svensk Lungmedicinsk Förening www.slmf.se Databaser: PubMed Sökord: Interstitial lung disease, physical training, eercise, physiotherapy, inspiratory muscle training, pulmonary rehabilitation Produktionsår 2014 Revideringsår 1

Introduktion Idiopatisk lungfibros (IPF) är det vanligaste tillståndet i gruppen idiopatiska interstitiella pneumonier. De första symtomen är andfåddhet och torrhosta och kommer gradvis. Om slemhosta förekommer så är slemmet ofta transparent. Allmänsymtom i form av sjukdomskänsla, trötthet och viktnedgång kan finnas. Sjukdomen debuterar i 55 75 års ålder och är vanligare hos män än hos kvinnor. Patienten är ofta rökare eller e-rökare[1]. Flertalet patienter följer ett långsamt försämringsförlopp (minskning av FVC 0,13 0,21 l/år) medan en mindre del har ett snabbare förlopp. Fem till 20 % av fallen kan drabbas av akut eacerbation och försämras inom loppet av några veckor och har en dålig prognos med >90 % mortalitet inom 6 månader. Medelöverlevnad för patienter med IPF är 2,5 3,5 år. Minskning av FVC >10 % och/eller minskning av diffusionskapaciteten >15 % per 6 12 månader är ogynnsamma faktorer för överlevnad likaså desaturation <88 % SpO2 vid gångtest[1]. Lungrehabilitering har i ett litet antal studier visat positiv effekt på gångtest, symtom och livskvalitet [2-4]. Patienter som besöker Lungfibrosmottagningen på Lungkliniken, Solna eller Lungmottagningen i Huddinge på Karolinska Universitetssjukhuset remitteras till fysioterapeut vid behov av fysioterapi. Eempel på intervention hos fysioterapeut kan vara gångtest, titrering av syrgastillförsel under ansträngning, instruktion i andningsteknik och sekretmobiliserande tekniker, utprovning av andningshjälpmedel, fysisk träning i grupp och inandningsmuskelträning (IMT). Fysisk träning är upplagd på liknande sätt som fysisk träning för patienter med Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL)[2]. Konditionsträning består mestadels av cykling på ergometercykel med belastning som nivåbestäms utifrån resultat på ett 6 minuters gångtest och muskelstyrketräning i 6-8 olika moment för arm/ben/bukmuskulatur[4]. Målsättning Att uppnå förbättrad fysisk prestationsförmåga Att uppnå en förbättrad styrka i inandningsmuskulatur Att uppnå en förbättrad andningsteknik Att uppnå god syrgasmättnad under ansträngning Att uppnå förbättrad sekreteliminering Att uppnå en förbättrad inhalationsteknik Att uppnå förbättrad avspänningsförmåga Att uppnå ökad daglig fysisk aktivitet 2

Intervention Intervention Syfte Kroppsfunktion Konditionsträning Förbättrad kondition Aktivitet /delaktighet Omgivning /miljö Inandningsmuskelträning Ökad styrka i inandningsmuskulaturen Styrketräning Ökad styrka i skelettmuskulaturen Andningsteknikträning Minskat andningsarbete Titrering av syrgasnivå under ansträngning gånghjälpmedel andningshjälpmedel Inhalationsteknik, motstånd på utandning, (PEP) host/huffteknik nebulisator Avspänningsträning FaR Förbättra syretillförsel i muskler och andra organ under fysisk ansträngning Ökad gångsträcka Individuellt anpassat hjälpmedel Förbättrad sekreteliminering Individuellt anpassat hjälpmedel Minskad muskelspänning Bibehålla/öka fysisk aktivitetsnivå 3

Mätmetoder Mätmetod Syfte Kroppsfunktion Aktivitet /delaktighet 6 minuters gångtest Mäta fysisk förmåga [5] MIP, MEP test [6] Mäta inandningsmuskelstyrka Borg CR10, Borg Mäta dyspné, RPE[7, 8] bentrötthet och ansträngning Pulsoimetri [9] Perifer syremättnad och Turbutester, Peak Inspiratory Flow(PIF) Patientrapportering puls Mäta inhalationsflöde Omgivning /miljö Sekretmängd, hosta, inhalationsförmåga och muskelspänning Träningsdagbok[10] Öka följsamhet till FaR Restriktioner Finns inga restriktioner för fysioterapeutisk intervention och idiopatisk lungfibros. Behandlingen doseras alltid individuellt dvs utifrån patientens status. Uppföljning/vårdkedja 1. Planerade återbesök till Fysioterapikliniken 2. Uppföljande telefonkontakt 3. Från fysioterapeut på Karolinska Universitetssjukhuset till primärvårdsenhet och/eller träningsgrupp i Hjärt- och Lungsjukas lokala föreningsverksamhet 4

Referenser 1. Förening, S.L., Vårdprogram för Ideopatisk lungfibros. www.slmf.se, 2013. 2. Holland, A. and C. Hill, Physical training for interstitial lung disease. Cochrane Database Syst Rev, 2008(4): p. CD006322. 3. Nishiyama, O., et al., Effects of pulmonary rehabilitation in patients with idiopathic pulmonary fibrosis. Respirology, 2008. 13(3): p. 394-9. 4. Holland, A.E., et al., Short term improvement in eercise capacity and symptoms following eercise training in interstitial lung disease. Thora, 2008. 63(6): p. 549-54. 5. Butland, R.J., et al., Two-, si-, and 12-minute walking tests in respiratory disease. Br Med J (Clin Res Ed), 1982. 284(6329): p. 1607-8. 6. Moham, J., Respiratory muscle testing. Monaldi Arch Chest Dis, 1996. 51(6): p. 483-8. 7. Borg, G., Perceived eertion as an indicator of somatic stress. Scand J Rehabil Med, 1970. 2(2): p. 92-8. 8. Borg, G., ed. Borg scale with ratio properties for intermodel and interindividual comparisons. 1982, North - Holland Publ Co: Amsterdam. 9. Wahr, J.A., K.K. Tremper, and M. Diab, Pulse oimetry. Respir Care Clin N Am, 1995. 1(1): p. 77-105. 10. Kallings, L.V., et al., Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports, 2008. 18(2): p. 154-61. 5