Verksamhetsberättelse för SIMBA verksamhetsår 2016 Beskrivning av verksamheten SIMBA är en vårdsamverkansorganisation och namnet är en förkortning av Samverkan i Mellersta Bohuslän och Ale. Vårdsamverkan utgår från den av politiken antagna planen för Den Nära Vården som antas och följs upp av SIMBAs samordningsgrupp. Planen bygger på en rad sammanhållna vårdprocesser mellan involverade vård- och omsorgsgivare, där vårdsamverkan är det som skapar ett mervärde för individen. Det gemensamma arbetet kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet, samverkan och ett hälsofrämjande förhållningssätt för att stärka individens hälsa. Inom upptagningsområdet ryms ca 113 000 invånare. Vårdsamverkans aktörer inom SIMBA är: Regionens hälso- och sjukvård, offentlig, privat och beställd Primärvård, Kungälvs sjukhus, barnhabilitering samt tandvård. Kommunal vård och omsorg, socialtjänst och skolhälsovården i Ales-, Kungälvs- Stenungsunds- och Tjörns kommun. Hälso- och sjukvårdsnämnd väster Vårdssamverkan sker på såväl politisk- och förvaltningsnivå som på lokal verksamhetsnivå. En närområdesgrupp inom varje kommun leder och styr det nära medborgar- och patientinriktade samverkansarbetet. Samordningsgruppen beslutar och följer aktuella strategiska vårdsamverkansfrågor på delregional såväl som regional nivå. Politiska samrådsgruppen utgår från ett utförar- och beställarperspektiv, och bidrar till en regelbunden politisk dialog kring gemensamma närsjukvårdsfrågor. SIMBA har också ett etablerat samarbete kring barn och vuxna med psykiatrisk problematik och äldre som är i behov av vård och omsorg från mer än en vårdgivare. SIMBAs ambition är att vården och omsorgen inte ska störas av organisatoriska gränser, och det primära uppdraget för SIMBAs medarbetare är att koordinera och driva utvecklingen av huvudmännens samlade insatser för att skapa en helhet och jämlik vård för de gemensamma patienter som utgör verksamheten.
2(10) Verksamhetsutveckling under året Ordförandeskapet för SIMBA har under 2016 tillhört Kungälvs sjukhus. Året som gått har varit händelserikt där den lokala och delregionala vårdsamverkan fortsatt sin utveckling. SIMBAs politiska samrådsgrupp har sammanträtt 2 gånger under året och då gemensamt med samordningsgruppen. Under vårens möte redovisades bl. a projekten Utveckling av närsjukvården och Barn och Unga-projektet. Dialog fördes kring framtagna resultat och inriktning på fortsatt arbete. På mötet innan året slut diskuterades handlingsplanen för den nära vården och en preliminär redogörelse av resultaten för året redovisades. Inkomna resultat visade på en viss skillnad mellan kommunerna och dialog fördes kring orsaker och konsekvenser kring det. Samordningsgruppen har träffats 4 gånger samt haft 1 arbetsdag gemensamt. De frågor som har återkommit på agendan har handlat om det pågående arbetet med nytt verksamhetssystem för samordnad vård-och omsorgsplanering SAMSA, redovisning av pågående projekt för utveckling av närsjukvården, SIMBA-team med fokus på barn och unga med lindrig och måttlig psykisk ohälsa samt genombrottsprojektet för jämlik strokevård 3 av närområdesgrupperna har under året reviderat sina närområdesplaner. Det fjärde området hade vid årsskiftet inte färdigställt sin NO-plan. Alla grupper har träffats fyra gånger för att hantera lokala frågor och ärenden. Tidigare års upplägg med dialogdagar mellan samordningsgruppen och NOgrupperna har inte fortsatt då behovet inte har påkallats. En reflektion kring detta är att behovet kvarstår men pressade verksamheter tvingas prioritera det dagliga arbetet, och inte avsätta tid för dialog. Under våren ersattes SIMBAs processledare av ny medarbetare. Tidigare processledare avslutade sin tjänst precis innan årsskiftet och en ersättare var inte på plats förrän i mitten av april. Det bidrog till att planering och uppföljning av satta mål inte hanterades under det första kvartalet av året. En konsekvens av detta blev utebliven överlämning och introduktion av vårdsamverkansprocesserna. Ett konkret exempel är avsaknad av verksamhetsberättelse för år 2015.
3(10) Barn och unga-området Utvecklingsgrupp Barn- och Unga Under våren 2016 försattes Utvecklingsgrupp barn och unga i viloläge till förmån för en projektledningsgrupp med uppdrag att leda projektet att utveckla SIMBA-team för barn och ungas psykiska hälsa. I och med detta beslut så har övriga utvecklingsarbeten inom område barn och unga saktat ner och saknat samverkande dialog och aktualisering. Utvecklingsgruppens uppdrag är även att hantera det delregionala frågorna kring Västbus-arbetet. Enligt riktlinjer för Västbus ska ske en delregional ledningsgrupp finnas för att hantera de frågor som faller inom ramen för området, med syfte att äga linjeansvaret för samverkan och gemensamt ansvara för genomförandet av de utvecklingsarbeten som beslutas. Med bakgrund att utvecklingsgruppens arbete varit vilande har projektledaren under 2016 agerat som kontaktperson för Västbus-arbetet inom SIMBA, och kommunicerat regionala frågor ner till delregional nivå. Samordningsgruppen tog på sitt sista möte under 2016 beslut om att skapa en arbetsgrupp som fick uppdrag att se över och revidera uppdragsbeskrivningen för Utvecklingsgrupp barn och unga. Arbetet med detta uppdrag planeras redovisas vid utvecklingsgruppens möte i mars 2017. SIMBA-team för barn och ungas psykiska hälsa Alla fyra kommunerna är igång med sitt arbete i SIMBA-teamen och arbetet börjar sätta sig i teamen. Ale, Kungälv och Tjörn kom igång redan i september medan det i Stenungsund dröjde till i mitten av januari på grund av svårigheter att rekrytera psykolog. I dagsläget har Stenungsund 50% psykolog men rekrytering pågår för att få en heltidspsykolog.
4(10) En utmaning som kvarstår är att få alla teamen att arbeta efter den uppgjorda arbetsmodellen med SDQ som ingång och avslut för alla barn som behandlas på första linjen i projektet. I en del fall har medarbetarna i teamen svårigheter att få föräldrar att fylla i en avsluts-sdq, det kan finnas flera förklaringar till det. En del av barnen som lider av psykisk ohälsa har föräldrar som har liknande problematik och inte har ork att fylla i papper när barnet redan fått den hjälp de behöver. En del föräldrar glömmer helt enkelt av att göra det och andra struntar i det. En annan utmaning är att få teamen att skriva utkast till SIP:ar direkt vid sittande möte. Teamen använder SDQ vid ingång och utgång för barn/unga ur teamet för utvärdering. Vi räknar också antal barn som får hjälp. Utöver detta bör någon typ av kvalitativ utvärdering göras. För detta ändamål kan enkäter till utvalda grupper och/eller personer utföras. I bästa fall kan utvärderingen hänga samman med utvärderingen av det stora regionala tilläggsprojektet. Det finns svårigheter med att få ut informationen till alla berörda aktörer och vårdgrannar samtidigt som effekterna av arbetet så smått börjar märkas. Allra svårast att nå ut med information till är de vårdcentraler som inte är projektvårdcentraler. Alla läkare och alla sköterskor, som ofta är de första som tar emot barn och unga med psykisk ohälsa, har ännu inte klart för sig att SIMBAprojektet finns, att primärvården har ansvar även för barn och ungas psykiska hälsa eller hur de, efter en första bedömning, ska hänvisa till SIMBA-teamet i sin kommun. Arbete med att implementera arbetssättet pågår via flera olika kanaler. BUM, ungdomsmottagningar, de kommunala verksamheterna och BUP har fått, och får, information om våra SIMBA-team vid flera tillfällen. Samverkan mellan BUP och första linjen börjar att förbättras men efter år av svårigheter behöver arbetet med att förstärka samverkan hållas aktivt en längre tid för att den ska fungera på ett bra sätt. I denna fråga har arbetet gjorts på flera sätt, dels regelbundna konsultationsträffar mellan de olika SIMBA-teamen och berörd BUP men också med gemensamma träffar mellan alla teamen, projektledningsgrupp för projektet och BUP:s chefer. Under perioden september 2016 november 2016 togs totalt 107 barn emot för psykisk ohälsa i de team som då var igång. Perioden december 2016 februari 2017 togs 147 barn emot. Totalt första halvåret fick 254 barn och deras föräldrar hjälp via teamen. 82 av dessa barn har behövt insatser från flera aktörer och har i och med Statistik se bilaga.
5(10) Psykiatriområdet Utvecklingsgrupp psykiatri uppdrag och sammansättning har varit föremål för diskussion för samordningsgruppen under året. Planeringen för årets möten har frångåtts och flertal möten har ställts in p.g.a. lågt deltagande. Samsyn har dock funnits att gruppen har en viktig uppgift i att leda och styra det delregionala utvecklingsarbetet inom området psykisk hälsa. Länsgemensam analys och handlingsplan för psykisk hälsa Under året har istället mycket fokus inom området lagts på att angripa och planera för den länsgemensamma handlingsplanen och analysen för psykisk hälsa. Under våren utsågs 3 representanter från SIMBA-området att ingå i den länsövergripande styrgruppen för arbetet med handlingsplanen. Representanterna tillsattes på uppdrag av samordningsgruppen och representerad verksamheterna slutenvården, primärvården och socialtjänsten. Syftet med representationen var att få en bred förankring och möjlighet till spridning av arbetet tillbaka till SIMBA. Under arbetets gång med handlingsplanen har process ledare varit kontaktperson för SIMBAs delregionala område, och fått länsövergripande information fortlöpande. En kick-off genomfördes i september, där styrgruppsrepresentanter, SIMBAs procesledare och barn- och unga projektets projektledare deltog. Fem fokusområden för handlingsplanen togs fram under dagen. Planering skedde för spridning av delregional information kring arbetet med handlingsplanen genomfördes och bidrog till att ett datum för dialogdag bestämdes i början av 2017. Vård- och stödsamordnare Vård- och stödsamordning(vss) mellan kommunerna och de psykiatriska mottagningarna enligt RACT-metodiken har fortsatt under året och resulterat i ökat antal brukare som erhållit insatsen. Arbetssättet stärker individens inflytande och delaktighet och det finns många goda exempel med positiva resultat för individ och verksamheter. Gemensam metodhandledning med egna Metodhandledare pågår i resp. område. Sex medarbetare har genomfört högskoleutbildning 15-30p i Metodhandledning för RACT. En gemensam arbetsdag för inspiration och kompetenspåfyllning har genomförts, där 80 personer deltog. Samverkan mellan psykiatriska sjukvården och kommunerna upplevs generellt en förstärkning som en följd av VSS. Den operativa styrgruppen för arbetet är arbetsgruppen för psykiatrikompetens. Gruppen har under året träffats fyra ggr för att följa upp och utvärdera de resultat som metoden åstadkommer. Det viktigt att metoden är en del av ledningssystemen så att verksamheterna säkerställer att det hela tiden finns kompetens och kännedom om metoden. Det finns ingen gemensam finansiering för VSS. Sedan uppstart av
6(10) VSS inom SIMBA har 7 av 8 ansvariga chefer bytts ut. Chefsgruppen I september genomfördes den sjätte årliga SIMBA-gemensamma introduktionshalvdagen för samtlig personal som arbetar med psykiskt funktionshindrade, med 60 deltagare. I år kompletterades denna med en halvdag där brukare och Vård- och stödsamordnare informerade annan personal som behöver känna till den speciella samarbetsformen i VSS. Äldreområdet Utvecklingsgrupp Äldre Utvecklingsgrupp Äldre har träffats fem gånger under året och fört dialog kring arbetet inom äldreområdet och satsningen som genomförts delregionalt. Utvecklingsarbeten har följts upp och utvärderats, för att bidra till fortsatt utveckling. Projekt för utveckling av Närsjukvården Regionens avsatta medel för utveckling av närsjukvården, Mobil Närvård, har varit högst aktuellt inom SIMBA. Projektet Utveckling av närsjukvården har fortlöpt enligt planerna. Mycket arbete har lagts på att implementera projektets riktlinje, samt sprida goda exempel mellan de lokala områdena. Dialog och uppföljning av vårdcentralernas arbete har genomförts var sjätte vecka under hela året. Resultaten för antal hembesök och upprättade SIP har följts upp och analyserats kontinuerligt. Målet med att skapa ett tätare samarbete mellan primärvårdens läkare och kommunens hemsjukvård har varit fokus i projektets del för mobil hemsjukvård och flera goda exempel har kunna påvisats. Det proaktiva arbetet har aktualiserats och skapat diskussioner om fortsatt utveckling av arbetssättet och berört begrepp som långsiktighet och hållbarhet. Hembesöken utförs av läkare från primärvården eller läkare från Kungälvs sjukhus. Projektets upplägg med mobil hemsjukvårdsläkare samt mobil närsjukvårdsläkare har bidragit till upprättade kommunikationskanaler mellan distriktsläkare och närsjukvårdsdoktorn, vilket upplevs som en mycket positiv effekt. Inom ramen för projektet fattades under 2015 beslut om att genomföra ett utvecklingsarbete för att säkerställa att räd vård erbjuds vid försämrat hälsotillstånd. En rutin upprättades att tillämpa en metod för gemensamt beslutstöd inom hemsjukvården när patienter insjuknat eller drabbats av förändrat hälsotillstånd. Metoden, enligt rutinen gemensamt beslutsstöd, säkerställer att den kliniska bedömningen utförs strukturerat enligt en checklista och att utfallet ger stöd i bedömningen om patienten kräver vård på annan vårdnivå eller kan fortsätta vårdas i hemmet. Under året har rutinen och arbetet följts upp fortlöpande. Rutinen och metoden har fått ett bra mottagande i verksamheterna och legitimerad personal upplever checklistan som ett stöd vid bedömningar. Utvärdering har visat på en ojämn fördelning av efterlevnad till rutinen, och orsaken beskrivs vara bristande till
7(10) tillgång på medicinskteknisk utrustning inom vissa områden och tidpunkter inom hemsjukvården. Karta över spridning och antal delaktiga vårdcentraler Samtliga vårdcentraler har deltagit och arbetat aktivt inom projektet, och bidragit till planering för fortsatt arbete enligt modellen planeras för 2017. Ansökan för fortsatta prestationsmedel för år 2 skickades in vid årsskiftet. Webbaserad utbildning Palliativ vård Under hösten erbjöds en gemensam webbaserad utbildning i palliativ vård för alla vårdgivare. Utbildningsdagen var uppdelad i 2 delar, en föreläsning samt en praktisk del där deltagarna fick möjlighet att orientera sig i den webbaserade utbildningen. Jämlik Strokevård Utvecklingsarbete genomfördes under året på uppdrag av utvecklingsgrupp Rehab. Ett projekt leddes av Kunskapscentrum för Jämlik vård och Sjukvårdsstrategiska teamet med målet att fortsätta införandet av Nationella riktlinjer för strokevårdens hela vårdkedja inom SIMBA-området. I utvecklingsarbetet gavs kommun, sjukvård
8(10) och primärvård möjlighet att tillsammans delta i ett styrkebaserat genombrottsprogram. Samordnad vård- och omsorgsplanering SAMSA nytt IT-verktyg Under året har ett intensivt arbete pågått med att implementera och ta sig an det nya uppdaterade systemet för samordnad vård-och omsorgsplanering. SIMBAS delregionala samordnare har deltagit i den regionala projektgruppen, som haft i uppdrag att arbeta fram förutsättningar för verksamheterna att arbeta i systemet. Utbildning av utbildare och sedermera utbildning för användare pågick under hösten innan systemet startades upp. Den delregionala arbetsgruppen SVPL har träffats regelbundet för att fortlöpande hantera verksamhetsnära frågor och utveckla samverkan vid vårdens övergångar. Gruppen har även fungerat som referensgrupp under arbetet med implementering av det nya SAMSA och ansvarat för att sprida information kring arbetet inom sina egna verksamheter Avvikelser i samverkan har inte analyserats systematiskt under 2016. Att arbeta med avvikelser i samverkans på systemnivå är en utmaning när det saknas ett gemensamt avvikelsesystem. Den avvikelsekampanj som genomfördes tidigare tog mycket tid i anspråk för Beredningsgrupp SVPL vad gäller analys och utvärdering. Samordningsgruppens analys från 2014 blev att den tid som lagts ner inte motsvarar de effekter arbetet fått i verksamheterna och enades om att i stället för avvikelsekampanjer ha avvikelsehantering som stående punkt på NO-gruppmötena. Negativa händelser har under året inträffat inom vårdsamverkan, och då varit föremål för diskussioner på NO-möten. Systematiken i form av periodiserade sammanställningar, genomförda analyser och planerade utvecklingsarbeten saknas ur ett vårdsamverkansperspektiv, vilket bidrar till att kvalitetsarbetet upplevs ineffektivt och inte leda till förbättringar. Synpunkter som framförs är bristen på gemensamt IT-stöd och långa handläggningstider innan ärendet hanteras. Arbetet med att införa rutin för videomöte som alternativ vid vårdplanering har fortsatt. Vid årsskiftet hade alla kommuner genomfört informationsträffar och planeringssamtal för att upprätta rutin för arbetssättet. Syftet att öka effektivitet och struktur samt deltagande från samtliga tre parter i vårdplaneringsmötet kvarstår och antalet vårdgivare som har möjlighet och förutsättningar att använda videomöte har ökat från föregående år.
9(10) Personal 2016 har varit ett år med förändringar inom personalgruppen. Ny processledare tillträdde under våren, efter att platsen varit obemannad i 4 månader. Tjänsten som delregional samordnare bemannades preliminärt augusti månad, för att gälla året ut. Ganska snart uppstod behovet av ny rekrytering pga sjukskrivning. Projektledare för Barn- och Unga-projektet tog upp arbetet i mars månad med projektet efter 3 månaders uppehåll. Rekryteringsarbetet för ersättare av projektledare för utveckling av Närsjukvården påbörjades i samband med att nya medel för projektet beviljades. Sammanfattningsvis framstår ett mönster av brist på introduktion och överlämning när medarbetare avslutar och påbörjar sitt arbete inom SIMBA. Risken finns att kännedom och samverkan tappar fart vid hög personalomsättning. Kontinuitet, personkännedom och förtroende har visat sig vara grundläggande byggstenar för en fungerande samverkan. Under året öppnades möjligheten för att få ett gemensamt utrymme i samband med nybyggnation på Kungälvs sjukhus, vilket bidrog till att gruppen fick ett rum att utgå ifrån och samlas i. Ekonomi År 2016 SIMBA hade vid årets slut ett överskott på 654 tkr. Intäkter från förvaltningar och nämnder har under året uppnått 4 420 tkr. Medel som förbrukats under året för avsedda poster är 3767 tkr.
10(10) Framtid I april månad kommer SIMBAs samordningsgrupp att ha en arbetsdag där nya hälso- och sjukvårdsavtalet skall implementeras och brytas ner till praktisk nivå och de vägledande patientfallen som ingår i avtalet. Kvantitativ och kvalitativ utvärdering samt fortsatt införande av SIMBA-teamen kommer att pågå under 2017. Målet är att teamen ska bli självgående och arbeta strikt efter arbetsgången kommer att eftersträvas. Implementering inom verksamhet om detta beslutas Vidareutveckla samverkanstrukturen för att uppnå goda resultat i handlingsplanen för den nära vården och handlingsplanen för psykisk hälsa. Genomförandeplan och indikatorer för fortlöpande uppföljning planens fem fokusområden skall tas fram för delregional nivå. Implementering av ny process för samverkan vid utskrivning från slutenvården kommer att arbetas fram i takt med att ny lagstiftning träder i kraft 1 januari 2018. Utveckla och förenkla metoder för uppföljning och följsamhet till antagna beslut och uppsatta mål inom den delregionala vårdsamverkan. Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet inom vårdsamverkan enligt förbättringshjulet. Gemensam utbildningsdag är planerad för att följa upp och sprida rutinen för gemensamt beslutsstödet. Fortsätta att bygga på samverkan inom området rehabilitering och vidareutveckla formen för jämlik strokevård. Planerad uppföljning av genombrottsprojektet ska genomföras. Lena Arnfelt Ordförande SIMBA