Kunskapsunderlag för delområde 52. Jularboåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-18
2 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade områden... 5 Kulturmiljö... 6 Sjöar och vattendrag... 7 Vattnets kemiska och ekologiska status... 7 Miljögifter... 11 Tillståndet i miljön... 11 Källor till påverkan... 12 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 17 Genomförda och pågående åtgärder... 17 Övergödning... 18 Tillståndet i miljön... 18 Försurning... 19 Fysisk påverkan... 20 Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering)... 21 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 21 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 22 Genomförda och pågående åtgärder... 22 Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder)... 23 Tillståndet i miljön och källor till påverkan... 23 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 24 Genomförda och pågående åtgärder... 24 Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning)... 25 Tillståndet i miljön... 25 Källor till påverkan... 26 Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna... 26 Genomförda och pågående åtgärder... 26 Referenser... 27 Bilagor... 28 Bilaga 1. Provtagning miljögifter... 28 Externa bilagor... 29 Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 3
Sammanfattning Jularboåns avrinningsområde ligger till större dalen i Avesta kommun men sträcker sig även in i Hedemora kommun. Avrinningsområdet berörs av tre riksintressen för kulturmiljö samt Nedre Dalälven i söder, ett område som är särskilt värdefullt för sin mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Inom området har bergsbruk, metallhantering och jordbruk haft stor historisk betydelse. Utmed områdets vattendrag återfinns lämningar efter bergsbruk, metallhantering, kvarnar, dammvallar, smedjor och sågar. Man har även funnit äldre lämningar i form av boplatser och förhistoriska gravar, främst i områdets södra och centrala delar. Inom Jularboåns avrinningsområde finns ett antal gruvobjekt i områdets norra delar som lokalt kan ge en metallbelastning i ytvatten. Det finns ytterligare en nedlagd verksamhet, en krut- och sprängmedelsfabrik, samt en pågående tillståndspliktig avfallsanläggning i området. Avfallsanläggningens tillhörande förorenade mark avvattnas till Jularboån. Det finns kända problem med övergödning inom avrinningsområdet. Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. 4 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Naturvärden och skyddade områden Inom avrinningsområdet finns inga Natura 2000-områden med vattenanknutna livsmiljöer eller arter. Området vid Kungsgårdsholmarna är utpekat som riksintresse för naturvård enligt miljöbalken. Kungsgårdsholmarna har även pekats ut inom Miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Utpekandet har skett ur naturvårdsynpunkt. Värdena består bland annat av den översvämningsberoende strandfloran. Vattenskyddsområden behandlas under delavrinningsområde nr 53. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 5
Kulturmiljö Bergsbruk och metallhantering, tillsammans med jordbruk, har haft stor historisk betydelse inom området. Utmed områdets vattendrag finns lämningar efter bergsbruk och metallhantering. Det förekommer även kvarnar, dammvallar, smedjor och sågar. Äldre lämningar förekommer i form av exempelvis boplatser och förhistoriska gravar. Dessa finns främst i områdets södra och centrala del, ofta i anknytning till jordbruksbygder och vattendrag, med en koncentration kring sjön Nävden. Avrinningsområdet berörs delvis av ett riksintresse för Kulturmiljö som har vattenanknutna kulturvärden. Detta är även utpekat som särskilt värdefullt område med natur- och kulturmiljöer i och i anslutning till sjöar och vattendrag (Vattendirektivet för kultur 2005). I norra änden av avrinningsområdet berörs riksintresset Garpenberg (W37) 1 med bland annat Torrbergsgruvorna och Stålbogruvan. Riksintresset är beskrivet som en bergslagsmiljö med ursprung i äldre medeltid. Garpenbergs riksintresse är ett område som bör utökas och kompletteras. Exempelvis med de vattennära gruvorna i närheten av sjöarna Svartfjällen och Pålsbenningssjön i detta avrinningsområde. I södra delen finns ytterligare ett riksintresse, Grytnäs Kyrkby och Östansbyn (W5) 2. Riksintresset berör en bymiljö med storbondegårdar, men innefattar även hytt- och hammarområden utmed Grytnäsån. Området illustrerar en agrarbebyggelses utveckling med anknytning till järnhantering. Avrinningsområdet berörs delvis i dess södra ände av ännu ett område utpekat som särskilt värdefullt (Vattendirektivet för kultur 2005), Nedre Dalälven, som innehåller en mångfald av vattenanknutna kulturvärden. Exempel på övriga intressanta områden med vattenanknutna kulturvärden är Stusshyttan, Garphyttan och Hyttbäcken. Fornminnesinventering har skett i området 1989-1990. Det som troligen främst kan ha påverkat vattenavrinningen inom området rörande kulturoch fornlämningar är bergsbruket, metallhantering och långvarigt jordbruk. Vidare åtgärder i anslutning till återställande av vattendrag i områden där det kan finnas kulturlämningar bör göras i samråd med kulturmiljöfunktionen vid Länsstyrelsen Dalarna. 1 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/83-037.txt 2 http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/rumtext/kv_rikst/84-005.txt 6 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Sjöar och vattendrag Vattnets kemiska och ekologiska status Figur 1. Karta över delavrinningsområde 52. Jularboåns avrinningsområde. Sjöar anges med namn medan vattendrag anges med löpnummer. Detta löpnummer återfinns även i Tabell 1. I Tabell 1 nedan presenteras ytvattenförekomsterna inom avrinningsområdet. Tabellen innehåller information om ekologisk och kemisk status och miljökvalitetsnormer (MKN) som föreslås gälla från och med år 2015. Den visar även vilka miljöproblem som finns i vattenförekomsten och som föranleder åtgärder. Se kartorna Figur 2 och Figur 3 för den ekologiska samt kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i delavrinningsområdet. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 7
Tabell 1. I tabellen redovisas ekologisk och kemisk status samt vilka miljökvalitetsnormer som föreslås gälla fr.o.m. 2015 (GES = God Ekologisk Status, GEP= God Ekologisk Potential, GKSS = God kemisk ytvattenstatus). Kemisk status samt miljöproblemet miljögifter anges exklusive kvicksilver (F: försurning, Ö: övergödning, FP: fysisk påverkan och M: miljögifter, vilket inkluderar miljögifter som ingår i bedömningen för antingen kemisk eller ekologisk status). Löpnumret i tabellen anger vattenförekomstens position i kartan (Figur 1). Den kemiska statusen Ej klassad innebär att det saknas miljögiftsmätningar i vattenförekomsten. För varje vatten redovisas en unik EUCD-kod (exempelvis SE670563-148814) som kan användas för att söka efter vattnet i VISS-databasen (Vatteninformationssystem Sverige www.viss.lansstyrelsen.se). Löpnr Jularboåns avrinningsområde Vattenförekomster i 1 Kungsgårdssjön SE666755-152800 2 Jularboån SE667152-152617 3 Ösjön SE667025-152590 4 Hyttbäcken (Kårboån - Jularboån) SE667304-152465 5 Grytnäsån (Skräddarboån - Jularboån) SE667190-152373 6 Grytnäsån (Nävden - Skräddarboån) SE667334-152162 7 Nävden SE667416-152024 8 Pålsbenningsån SE668064-151738 Ekologisk status Ekologisk status Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Måttlig Otillfredsställande Måttlig MKN GES 2021 GES 2021 GES 2027 GES 2021 GES 2021 GES 2021 Kemisk status Kemisk status Ej klassad Ej klassad Ej klassad Ej klassad Uppnår ej god Uppnår ej god MKN F Ö FP M Kommun GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2015 GKSS 2021 GKSS 2021 Miljöproblem GES 2021 Ej klassad GKSS 2015 X X GES 2021 Ej klassad GKSS 2015 X X X X X X X X X X X X Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta Avesta, Hedemora 8 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 2. Sjöars och vattendrags ekologiska status inom Jularboåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. Den ekologiska statusen är en sammanvägning mellan en rad olika parametrar som exempelvis biologiska kvalitetsfaktorer såsom fisk och även kvalitetsfaktorer som vattenkemi. Då det är biologin som i första hand ska förbättras inom vattenförvaltningen är det de biologiska faktorerna som väger tyngst vid bedömningen av den ekologiska statusen. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 9
Figur 3. Sjöars och vattendrags kemiska status (exklusive kvicksilver) inom Jularboåns avrinningsområde. Vita partier i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I de fall då den kemiska statusen anges som Ej klassad saknas det mätningar i, eller i anslutning till, vattnet och det är därmed okänt vilken kemisk status vattnet har. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag. 10 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Miljögifter Avrinningsområdet har ett antal gruvobjekt i områdets norra delar som kan lokalt ge metallbelastning i ytvattnen. Det finns även en nedlagd krut- och sprängmedelsfabrik som kan leda till branschtypiska föroreningar. Utöver detta finns det en större pågående avfallsanläggning med tillhörande förorenad mark som avvattnas i Jularboån. Tillståndet i miljön Figur 4. Sjöar och vattendrag inom Jularboåns avrinningsområde som har problem med miljögifter visas i lila på karta. Kartan inkluderar alla uppmätta miljögifter, dvs. både de som inkluderas i ekologisk och kemisk status. Se Figur 1 för namnsättning av sjöar och vattendrag Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 11
Inom Jularboåns avrinningsområde har två vattenförekomster problem med miljögifter. Av dessa vattenförekomster uppnår två ej god kemisk status (Figur 4). Provtagning för analys av miljögifter har skett i en vattenförekomst inom avrinningsområdet, och en vattenförekomst har expertbedömts (Bilaga 1). Övriga vattenförekomster antas ha god kemisk och ekologisk status utifrån miljögifter, men de anges i Tabell 1 som Ej klassade. Detta för att man ska kunna urskilja dem från de provtagna vattenförekomsterna. De vattenförekomster som beskrivs nedan är de som ej uppnår god kemisk status eller där det kan finnas en risk att god kemisk status inte uppnås. Bilaga 1 redovisar när och i vilken matris provtagning skett, och vilka ämnen som överstiger gränsvärden eller klassgränser eller finns i förhöjda halter. Jularboån (SE667334-152162) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Bromerade flamskyddsmedel i fisk överstiger gränsvärdet. Uppmätta PFOS -halter i fisk är förhöjda. Jularboån (SE667190-152373) Vattenförekomsten uppnår ej god kemisk status. Detta baseras på en expertbedömning av att vattenförekomsten ligger nedströms Jularboån (SE667334-152162) som ej uppnår god kemisk status på grund av bromerade flamskyddsmedel i fisk. Källor till påverkan Pågående miljöfarlig verksamhet Det finns enbart två tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i delavrinningsområdet (så kallade B-verksamheter). Den ena är en bergtäkt som har liten miljöpåverkan och den andra är en deponi, Karlsunds avfallsanläggning (även en så kallad IPPC-anläggning). Deponin är lokaliserad söder om sjön Nävden. Lakvattnet från olika delar av deponin pumpas till utjämningsbassänger innan det går till det kommunala reningsverket. Dock kan bortledning direkt till recipient ske vid höga flöden. Förutom större miljöfarliga verksamheter kan mindre verksamheter (C- och U-verksamheter) ha en lokal påverkan på närrecipienter via direkta punktutsläpp eller indirekta diffusa utsläpp via luft eller dagvattenavrinning. 12 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 5. Pågående tillståndspliktig miljöfarliga verksamheter inom Jularboån avrinningsområde. I kartan visas A- och B-verksamheter. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. I kartan visas ej den bergtäkt som finns inom området då den anses ha liten miljöpåverkan. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 13
Förorenade områden Sammanlagt 46 förorenade områden är identifierade inom delavrinningsområdet. Av dessa har fyra områden tilldelats riskklass 1 och 2 och 20 tilldelats riskklass 3 och 4. Områden i riskklass 1 och 2 anges i Tabell 1 nedan. Mestadels av områdena i riskklass 3 och 4 utgörs av nedlagda gruvor. Figur 6. Potentiellt förorenade områden (riskklass 1 och 2) inom Jularboåns avrinningsområde. Vita ytor i kartan representerar vatten som inte inkluderats i statusklassningen. 14 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Tabell 2. Kartlagda förorenade områden (Riskklass 1 och 2). I tabellen anges områdets bransch, närmaste vattenförekomst samt föroreningar som potentiellt kan förekomma inom branschen eller har hittats genom undersökningar i anslutning till området. Riskklass Objektnamn Bransch Föroreningar Närmaste vattenförekomst 1 Gubbmosstippen Industrideponi Metaller, dioxiner, cyanid, klorat, PAH, organiska Jularboån (SE667190-152373) lösningsmedel (inkl. klorerade) 2 Industrideponi vid Gubbmossplan Industrideponi Metaller, dioxiner, cyanid, klorat, PAH, aluminiumfosfid Jularboån (SE667190-152373) 2 CWS-boco Sweden AB/f.d. Bergeå Tvätt och uthyrning Kemtvätt - med lösningsmedel 2 Smällåv Tillverkning av krut- och sprängämnen Perkloretylen Metaller, oljor, syror, cyanid, toluen, ammoniumperklorat, nitroglycerin Jularboån (SE667190-152373) Nävden (SE667416-152024) Smällåv Förutom att själva området vid fabriken kan vara förorenat har dessutom minst 800 kg odugligt sprängämne dumpats i sjön Nävden år 1943. Efter denna dumpning inträffade fiskdöd i sjön. Det är inte närmare känt i vilken form sprängmedlen dumpats. Industrideponi vid Gubbmossplan Myrområdet Gubbmossen ligger i en åsgrop på Badelundaåsen i Skogsbo i Avesta och var ursprungligen större än idag. En del av mossen har fyllts igen med avfall från aluminiumfabriken och kloratfabriken i Avesta. Där finns idag en fotbollsplan och en lekplats. Avfall som uppkom i aluminiumfabriken under den aktuella tidsperioden var koksaska från smältugnarna, skimmings det vill säga ytskikt på metallytan som skummades av före gjutning, förbrukade elektrolysceller (tegel, kol, karbider, PAH, rester av elektrolytbadet och små mängder cyanid), slagg, stoft, filterslam och oljehaltigt avfall. Avfall som uppstod i kloratfabriken var elektrodskrot (rörformiga magnetitelektroder med en tunn kopparbeläggning), järnslam (järnoxider och ca 25 % kaliumklorat), emballageskrot, kaliumklorid, grafitslam innehållande dioxin och sexvärt krom. Deponins yta är ca 8 000 m 2 och den deponerade volymen avfall kan uppskattas till ca 12 000 m 3. Föroreningar med mycket hög farlighet som kan finnas i avfallet är arsenik, bly, kadmium, sexvärt krom, kvicksilver, dioxiner, cyanid, klorat, PAH och aluminiumfosfid. Föroreningar med hög farlighet som kan finnas i avfallet är kobolt, koppar, trevärt krom, nickel och oljehaltigt avfall. Deponin ligger i ett bostadsområde med villabebyggelse. Avståndet till de närmaste bostadshusen är mindre än 30 m. Avrinningen av dagvatten och lakvatten sker framförallt till myrmarken vid Gubbmossen dit avståndet är ca 80 m. Där har man numera anlagt en vattenspegel och överskottsvattnet går via en dagvattenledning till en bäck som passerar Skräddarbo. Avståndet till bäcken är ca 1 200 m. Lakvatten från deponin kan sannolikt även nå grundvattnet i åsen. På Badelundaåsen i Mästerbo, ca 3,5 km sydost om Gubbmossplan, finns en kommunal vattentäkt som tidigare försörjde orten Fors med dricksvatten. Den är inte längre i bruk men är kvar som reservvattentäkt och har Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 15
förbindelse med ledningsnätet för orterna Avesta, Krylbo, Fors och Norberg med sammanlagt ca 24 000 personer anslutna (Jansson 2010). Gubbmosstippen Gubbmosstippen har fått sitt namn i senare tid och är uppkallad efter myrområdet Gubbmossen som ligger ca 60 m norr om deponin. Deponin ligger på Badelundaåsen i Skogsbo i Avesta. Från början av 1930-talet till 1973 lades industriavfall från kloratfabriken och fosforfabriken i Avesta på deponin. Fabrikerna låg i Månsbo och tillhörde samma företag. Fram till 1960 användes deponin även av Grytnäs kommun för hushållsavfall och annat avfall som uppkom inom kommunen. Avfall som uppstod i kloratfabriken var elektrodskrot (rörformiga magnetitelektroder med en tunn kopparbeläggning), järnslam (järnoxider och ca 25 % kaliumklorat), emballageskrot, kaliumklorid, grafitslam innehållande dioxin och sexvärt krom. Avfallet från fosforfabriken utgjordes huvudsakligen av avvattnat slam bestående av kalciumfosfat och kalk. Även tomma burkar med rester av röd fosfor deponerades. Utöver hushållsavfallet deponerades annat ospecificerat avfall som eventuellt kan ha innehållit oljeavfall och rester av organiska lösningsmedel. Deponins yta är ca 10 000 m 2 och den deponerade volymen avfall kan uppskattas till ca 40 000 m 3. Föroreningar med mycket hög farlighet som kan finnas i avfallet är arsenik, bly, kadmium, sexvärt krom, kvicksilver, dioxiner, cyanid, klorat, PAH och klorerade lösningsmedel. Föroreningar med hög farlighet som kan finnas i avfallet är kobolt, koppar, trevärt krom, nickel och organiska lösningsmedel. Lakvatten från deponin tränger sannolikt i första hand ner i grundvattnet i åsen eftersom marken är mycket genomsläpplig. Vatten som rinner av på markytan i den norra delen av deponiområdet kan nå Gubbmossen dit avståndet är ca 70 m. Där har man numera anlagt en vattenspegel och överskottsvattnet går via en dagvattenledning till en bäck som passerar Skräddarbo. Avståndet till bäcken är ca 1 200 m. På Badelundaåsen i Mästerbo, ca 3,2 km sydost om Gubbmosstippen, finns en kommunal vattentäkt som tidigare försörjde orten Fors med dricksvatten. Den är inte längre i bruk men är kvar som reservvattentäkt och har förbindelse med ledningsnätet för orterna Avesta, Krylbo, Fors och Norberg med sammanlagt ca 24 000 personer anslutna (Jansson 2010). 16 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Figur 7. Gubbmosstippen, industrideponi vid Gubbmossplan och f.d. deponeringsplats i Åsbo (Jansson 2010). Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Det finns för närvarande inga förslagna åtgärder för de vattenförekomster som ej uppnår god kemisk status på grund av överskridande av gränsvärden för bromerade flamskyddsmedel och kvicksilver i biota. Mycket tyder på att förekomsten av dessa föroreningar i huvudsak är kopplad till en diffus atmosfärisk spridning och deposition ner till våra recipienter. Möjligen kan halter av bromerade flamskyddsmedel vara förhöjda på grund av avfallsanläggningen i Karlslund. Genomförda och pågående åtgärder - Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 17
Övergödning Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 8. Bedömning av fosforstatus i Jularboåns avrinningsområde. I de fall då vattnet anges som Ej klassat saknas mätningar i vattenförekomsten med avseende på övergödning. För en detaljerad beskrivning av den ekologiska statusen, där näringsstatusen ingår som en av flera sammanvägda parametrar, se Tabell 1. 18 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Försurning Inga sjöar eller vattendrag inom delavrinningsområdet har bedömts ha problem med försurning. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 19
Fysisk påverkan Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se 20 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Hydrologi (vattenreglering) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 9. Dammar inom Jularboåns vattensystem som orsakar regleringspåverkan och som även i de flesta fall utgör vandringshinder mot förflyttning upp- och nedströms för vattenlevande djur. I de fall då det dammar saknar tillstånd anges dessa med en cirkel. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 21
Figur 10. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på hydrologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Jularboåns avrinningsområde. Observera att hydrologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 22 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Konnektivitet (vandringshinder) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön och källor till påverkan Figur 11. Bedömning av tillståndet (konnektivitetsstatus) med avseende på påverkan från vandringshinder (dammar), för sjöar och vattendrag inom Jularboåns avrinningsområde. Observera att konnektivitetsstatus inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 23
Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 24 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Fysisk påverkan Morfologi (rätning, rensning, markanvändning) Länsstyrelsen Dalarna jobbar med att sammanställa material om miljöproblemet inom avrinningsområdet. Materialet kommer tillgängliggöras genom publikation av en ny version av detta dokument på www.dalarnasvatten.se Tillståndet i miljön Figur 12. Bedömning av tillståndet (status) med avseende på morfologisk påverkan för sjöar och vattendrag inom Jularboåns avrinningsområde. Observera att morfologisk status inte automatiskt är detsamma som ekologisk status. Det beror på att den ekologiska statusen är en sammanvägning av en rad olika parametrar. Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 25
Källor till påverkan Behov av åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna Genomförda och pågående åtgärder 26 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Referenser Jansson, S. 2010. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Industrideponier. Rapport 2010:25 Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 27
Bilagor Bilaga 1. Provtagning miljögifter I tabellen redovisas provtagning som har skett i vattenförekomster inom Jularboåns avrinningsområde för matriserna vatten och biota (nätfiskad abborre). Ämnen som redovisas under Överskridande är ämnen som har halter vilka överstiger gränsvärden för prioriterade ämnen. Ämnen som anges under Förhöjda ämnen är särskilda förorenande ämnen som överstiger klassgränsen för måttlig ekologisk status, eller andra ämnen som är förhöjda i förhållande till gränsvärden inom Vattendirektivet eller Norska bedömningsgrunder. Vattenförekomst Matris År Överskridande ämnen Förhöjda ämnen Grytnäsån (Nävden - Vatten 2009 Skräddarboån) Biota 2009 PBDE PFOS SE667334-152162 Grytnäsån (Skräddar- Biota - Expertbedömning baserad på PBDE uppströms i Jularboån. boån - Jularboån) SE667190-152373 28 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015
Externa bilagor Följande bilagor kan laddas hem separat på www.dalarnasvatten.se alternativt beställas för utskrift från Vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen Dalarna. Tel. 010-225 02 91 alt. andreas.w.johansson@lansstyrelsen.se Bilaga A. Introduktion till miljögifter i ytvatten Länsstyrelsen Dalarna 2015 52. Jularboåns avrinningsområde 29
30 52. Jularboåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015