Föreläsning 8: Linsdesign

Relevanta dokument
Eftersom brytningsindex n ändras med våglängden (färgen) kommer olika färger hos ljuset att brytas olika genom prismor och linser.

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Föreläsning 11 (kap i Optics)

Figur 1: Figur 3.12 och 3.18 i Optics. Teckenkonventionen: ljus in från vänster, sträcka i ljusets riktning = positiv

Teckenkonventionen: ljus in från vänster, ljusets riktning = positiv

Figur 6.1 ur Freeman & Hull, Optics

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Föreläsning 9 10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

LABORATION 6 Astigmatism och Distorsion

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

Föreläsning 9-10: Bildkvalitet (PSF och MTF)

Övningstal i Avbildningskvalitet för optikerstuderande. Rita figurer och motivera ordentligt!

3) Sag formeln ger r=y 2 /(2s). y=a/2=15 mm, s=b c=4,5 mm ger r=25 mm. Då blir F=(n 1)/r=(1,5 1)/0,025=20 D

Tentamen i Fotonik , kl


About the optics of the eye

Projektorobjektiv, MTF, aberrationer i projektorer, skärpedjup, Keystone, Scheimpflugvinkel

Våglära och optik FAFF30 JOHAN MAURITSSON

LABORATION 5 Aberrationer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

LABORATION 5 Aberrationer

Föreläsning 9-10 (kap i Optics)

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Att räkna med mellanbilder genom ett system med många linser och gränsytor blir krångligt. Vi vill kunna avbilda genom alla ytor direkt.

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Datorlaboration Avbildningskvalitet

LJ-Teknik Bildskärpa

LABORATION 2 MIKROSKOPET

Vågrörelselära och optik

Datorlaboration Avbildningskvalitet

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Förberedelseuppgift inför datorlaborationen

AstroSwedens mikroskopskola - nybörjarmikroskopi. AstroSwedens mikroskopiskola att använda mikroskop

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

Optik. Inledning. Fig. 1. Hålkameran

v F - v c kallas dispersion

Kameraobjektiv och dess inverkan på bildkvaliteten En översikt. Patrik Jan-Erik Ekberg

Laboration i Geometrisk Optik

Exempelsamling i Ögats optik

Tentamen i Fotonik , kl

Figur 1.1 Skärpedjup i objekt- och bildplanet.

Mikroskopering. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Optik 1 Geometrisk och fysikalisk optik fo r optiker HT 2019

Övning 9 Tenta

Hittills har vi bara använt sfäriska ytor, dvs delar av en sfär. Plana ytor är specialfall av sfär (oändlig krökningsradie, r= ).

Gauss Linsformel (härledning)

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Optisk bänk En Virtuell Applet Laboration

Geometrisk optik. Laboration

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Kikaren. Synvinkel. Kepler och Galileikikare. Vinkelförstoring. Keplerkikaren. Keplerkikaren FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

Introduktion till begreppet ortsfrekvens

Tentamen i Fotonik , kl

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

Tentamen i Fotonik , kl

UPPLEV DE MINSTA DETALJERNA OCH DE STÖRSTA STUNDERNA.

Tentamen Optik, FYSA11,

Photometry is so confusing!!!

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Först: Digitalfoto Fackuttryck. Programvredet. Vad betyder allt på programvredet? Kameran (forts).

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Tentamen i Fotonik , kl

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i. SK1140, Fotografi för medieteknik. SK2380, Teknisk fotografi , 8-13, FA32

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

för M Skrivtid i hela (1,0 p) 3 cm man bryningsindex i glaset på ett 2. två spalter (3,0 p)

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Tentamen i Fotonik , kl

Kursdelen Fotografi. Mera info på kursens hemsida! Kompendium: Carlsson, K. Teknisk Fotografi, 6:e upplagan, ca. 150:-

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Tentamen i Avbildningskvalitet (SK1302)

Anders Giörloff Leg. Optiker

Objektiv. Skillnad i egenskaper mellan objektiv med olika brännvidder (småbild)

TENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010

3/19/13. Refraktionslära. Refraktionering. Kontrollera visus. Uppskatta felsynthet. Mätning av sfärisk felsynthet

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Geometrisk optik F7 Reflektion och brytning F8 Avbildning med linser och speglar. Optiska system optiska instrument. Avbildning. Parallella strålar

TRADITIONEN GÅR VIDARE.

Fysikalisk optik. Övningshäfte

Fysikalisk optik. Övningshäfte

KTH Tillämpad Fysik. Tentamen i SK1140, Fotografi för medieteknik , 9-13, FB52-54

Såvida inte annat sägs, motivera alla svar och förklara alla införda beteckningar, gärna genom att rita figurer!

Datorseende. Niels Chr Overgaard Januari 2010

SK1140, Fotografi för medieteknik, HT14

Tillbehör USB 2.0 Kamera med adapter Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Metric-BE mjukvara för att visa och spara bilder Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Transkript:

1 Föreläsning 8: Linsdesign Linsdesign Att välja linser med rätt krökningsradier på ytorna och av rätt material. Förutom paraxiala egenskaper såsom objekt- och bildavstånd och förstoring, så ställs andra krav på det optiska systemet: Bildkvalitet Ljusmängd Synfält Dessa krav beror helt på vad man ska använda systemet till, tex. ställs olika krav på ett glasöga, en kamera, en kikare eller ett mikroskop. Bildkvalitet Bildkvalitet hänger ihop med upplösningen, dvs. hur små detaljer man kan se, men det finns också andra aspekter på hur bra bilden är (se föreläsning 9-10). Bildkvaliteten begränsas av: 1. Defokus (bilden hamnar inte på rätt avsånd, också en form av aberration) 2. Monokromatiska aberrationer (sfärisk aberration, koma, bildfältskrökning, sned astigmatism, distorsion) 3. Kromatiska aberrationer (transversell och longitudinell kromatisk aberration) 4. Diffraktion Även om man får bort alla avbildningsfel (punkt 1 3) finns alltid diffraktionen kvar. Den blir man inte av med! Ett system där aberrationerna gjorts så små att diffraktionen dominerar kallas diffraktionsbegränsat. Ett diffraktionsbegränsat optiskt system är alltså det bästa man kan åstadkomma med linsdesign. Stor apertur (AS) ger: stora aberrationer (men lyckas man få bort aberrationerna blir bildkvaliteten bra) liten diffraktion Liten apertur ger: små aberrationer (lätt att få bort aberrationerna) stor diffraktion (så även utan aberrationer blir inte bildkvaliteten så bra)

2 Ljusmängd Stor aperturstopp, AS, ger mycket ljus till bilden. Ett mått på ljusmängd är den numeriska aperturen, NA eller bländartalet, f/# { NA = n sin u NA = n sin u f/# = f E d, där d är aperturens diameter (egentligen diametern hos IP). Om NA är stort, dvs. om bländartalet är litet, får man mycket ljus in i systemet. Men, stor apertur (stort NA, litet f/#) ger problem med bildkvaliteten pga de stora aberrationerna (framförallt sfärisk aberration, koma och longitudinell kromatisk aberration). Synfält Synfältet motsvarar den del av objketet som kan avbildas genom det optiska systemet. Synfältet bestäms av systemets fältstopp, FS. Synfältet anges antingen som vinkel eller i meter: 2w (synfält som vinkel, används för avlägsna objekt) 2h (synfält som maximal objektstorlek i meter) Ofta vill man ha stort synfält. Men, stort synfält ger stora h och h, vilket ger problem med bildkvalitet pga. aberrationer (framförallt sned astigmatism, bildfältskrökning och eventuellt distorsion och transversell kromatisk aberration).

3 Tre olika typer av optiska system Vanlig enkel lins f =100 mm bländartal 5 objektvinkel 2,5 Tumregler (inte exakta): Apertur: fungerar ok för bländartal 5 Synfält: fungerar ok för w ±2,5 Tänk på att vända linsen rätt! Den mest krökta ytan mot mest avlägset objekt/bild. Ex) Tunn lins med f =100 mm är diffraktionsbegränsad på optiska axeln vid bländartal 9 (skrivs ofta som f/9 ), dvs. diameter d=11 mm. Akromat (akromatisk dublettlins) F=F1+F2 Ingen kromatisk aberration om: F 1 = V 1 V 1 V 2 F och F 2 = V 2 V 2 V 1 F Vi kan fortfarande variera linsernas formfaktorer och tjocklekar. Smarta val av material och formfaktorer (X1 och X2) ger en ihoplimmad lins som är fri från kromatisk aberration och dessutom fri från sfärisk aberration och koma för en viss konjugatfaktor Y (gäller alltså bara om du vänder den rätt). f =100 mm bländartal 5 objektvinkel 2,5 Tumregler (inte exakta): Akromater är gjorda för att vända den mer konvexa ytan mot ett avlägset objekt eller bild (Y=±1). Apertur: fungerar bra för bländartal 2,5 Synfält: fungerar bra för w ±2,5

4 Ex) Akromat med f =100 mm kan vara diffraktionsbegränsad på optiska axeln för bländartal ned till 2,5. Akromaten klarar dock inte större bildvinklar än den enkla linsen eftersom astigamtism och bidfältskrökning finns kvar. Objektiv i kikare är ofta akromater det räcker eftersom bildvinklarna är små. Komplexa optiska system (t.ex. kameraobjektiv) Flera linser eller akromater sätts samman för att få bra bildkvalitet över ett större synfält och/eller med större aperturer. Optisk design är en konst, även om man idag har hjälp av datorbaserade designprogram. Man behöver ändå tio års erfarenhet för att bli en bra designer. Basprinciper: Större apertur akromat + mensiklins Större synfält akromat + fältlins nära bildplan Några olika kameraobjektiv (se kap. 14 i Optics): Protar: o använder symmetri, minimierar fältaberrationer o använder akromater, minimerar sfärisk aberration och longitudinell kromatisk ab. o Bländartal ~4, synfält ~60-90 Cooke triplett: o Korrigerar alla 5 Seidelaberrationer med minsta möjliga antal ytor, svår att tillverka o Bländartal ~2,5, synfält ~30 Tessarlinsen: o För att ge Cooke-tripletten bättre synfält Ett modernt (bra) kameraobjektiv (normalobjektiv) har f =50 mm, bländartal 1.4, synfält 2w = 45 Generellt: Fler linser ger fler frihetsgrader och är det enklaste sättet att kompensera aberrationerna även för låga bländartal och stora synfält. Men många linser blir dyrt, tungt och stort. En bra design löser problemet med så få linser som möjligt.

5