Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård

Relevanta dokument
Ersättningssystem för barnmedicinska mottagningar i närsjukvården

Förslag till ersättningssystem för barn- och ungdomspsykiatrisk vård

Psykiatrins ersättningssystem i Västra Götaland

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Förslag till ändring i förfrågningsunderlag vårdval specialiserad urologi.

RDK Historisk utveckling Peter Bolin Norra Stockholms Psykiatri. Registreringens utveckling Vilka variabler kan man luta sig mot?

TILLÄGGSUPPDRAG AVSEENDE STÖD I DEN LOKALA VÅRDKEDJAN FÖR DEMENS

Förlängning av avtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm

Fastställande av vårdvolymer och ersättning för år 2015 med akutsjukhus inom Stockholms läns landsting

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde gällande centrum för cancerrehabilitering

Implementering av nationella riktlinjer för god vård och omvårdnad vid demenssjukdom

Vårdavtal om beroendevård för ungdomar med Maria Ungdom (MU), Beroendecentrum Stockholm (BCS)

BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad kirurgi i öppenvård i Stockholms län

Förlängning av avtal med Psykiatri Sydväst HSN, Psykiatri Nordväst HSN, Norra Stockholms Psykiatri, Psykiatri Södra samt Psykiatricentrum Södertälje

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad kardiologi i öppenvård i Stockholms län

Antagande av leverantör - upphandling av specialiserad gastroenterologi och hepatologi i öppenvård i Stockholms län

Uppföljning av Vårdval Stockholm

Stockholms lins landsting

Slutlig budget för 2014 och planering för för

45 Antagande av leverantör upphandling av geriatrisk vård på Löwenströmska och Nacka sjukhus. HSN

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Ersättning per timme. Ersättning per deltagare

Stockholms läns landsting 1(2)

REVISIONSRAPPORT. Granskning av den ekonomiska uppföljning och avtalen med privata vårdgivare. Primärvårdsnämnden i Halmstad.

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 8/2013 Prehospital vård vårdkedjans första insats

Avtal med Habilitering & Hälsa 2012

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Den geriatriska patienten vem är det?

Antagande av leverantör - upphandling av öppen och sluten specialiserad beroendevård för vuxna

5 Justering av förfrågningsunderlag 2018 för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård. HSN

Plats Roslagssalen, Landstingshuset, Hantverkargatan 45. Caroline Wallensten (M) Ola Hägg (S)

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

3 Ersättningsvillkor. 3.1 Ersättningssystemet. 3.2 Ersättningsmodellen

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till regler för vårdval och auktorisering inom mödravårdscentraler

PROJEKTRAPPORT NR 15/2012. Bidrar ersättningsmodellerna till en styrning. mot fullmäktiges mål?

Avtal med Karolinska Universitetssjukhuset för år 2006

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Förlängning av avtal med Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, Norra Stockholms psykiatri, om Länsakuten

Principer och riktlinjer för Ersättning

Förlängning av avtal med Stockholms Centrum för Ätstörningar

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Minnesanteckningar från samverkansmöte med de kommunala pensionärsråden

Avtal med Södersjukhuset AB för år 2006

Regelbok för specialiserad gynekologisk vård

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

till Landstingsstyrelsen överlämna förvaltningens förslag till yttrande.

Rapportbilaga vecka 5

Motion Riktlinjer och omvårdnadsansvarig för äldre på akuten

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut. att

Rapportbilaga vecka 5

Motion 2017:16 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om direktintag vid geriatriska kliniker 26 LS

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Förlängning av avtal med Karolinska Universitetssjukhuset, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Antagande av leverantör - upphandling geriatrisk vård

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar

Rapportbilaga vecka 25

Utdrag ur utredningen för det sjukdomsförebyggande arbetet i primärvården

Foto: Danish Saroee och Johnér. Verksamhetsrapport. Oktober 2017 LS

Rapportbilaga vecka 27

Principer för vårdgivares kostnadsansvar för läkemedel, hjälpmedel och medicinsk service

Avtal med Danderyds sjukhus AB år 2006

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om växande köer, stängda vårdplatser och försämrad tillgänglighet

Stockholmsvården i korthet

Överlåtelse av kliniker inom Folktandvården Stockholms län AB

Rapportbilaga vecka 27

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

Förlängning av avtal med Karolinska Universitetssjukhuset gällande barn- och ungdomsmedicinska mottagningar

Antagande av leverantör - upphandling av öppen- och slutenvård inom internmedicin och kirurgi

Avtal om barn- och ungdomspsykiatrisk vård och behandling

Rapportbilaga vecka 34

Rapportbilaga vecka 30 Nu redovisas vårdplatser och besök från punktmätningen, både när det gäller akutsjukhus och vårdgivare utanför akutsjukhusen.

Rapportbilaga vecka 29

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

9 Förlängning av avtal med Capio S:t Görans sjukhus AB och Capio AB om specialiserad akutsjukvård HSN

Regelverk för incitamentmodell för Folktandvården Stockholms län AB 8 LS

Ersättning för husläkarverksamhet och basal hemsjukvård

24 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland RS160307

Stockholms läns landsting 1(2)

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Vårdavtal med Folktandvården Stockholms län AB för år 2008

Olle Reichenberg (M)

I detta ärende framläggs förslag till beslut av inkomna utmaningar om drift av delar av ögonsjukvården vid S:t Eriks Ögonsjukhus AB.

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Upphandling av geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOU samt inrättande av vårdval inom geriatrisk öppen- och slutenvård enligt LOV

Svar på skrivelse från Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet om God tillgänglighet till vård och omsorg i Stockholm

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

8 Tolkersättning i hälso- och sjukvården i Region Halland

Motion - Den äldre människan på akutmottagningen

Förlängning av avtal med SLSO, Hjälpmedel Stockholm för hjälpmedelscentralsverksamhet i södra länsdelen

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

Yttrande över revisorernas årsrapport 2008 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Ersättning för vård av utskrivningsklar patient under år 2018

Redovisning av effekter av minskad ersättning vårdval juni 2015

Förslag till remissyttrande gällande; Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga. Promemoria

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 15/2012 Bidrar ersättningsmodellerna till en styrning mot fullmäktiges mål?

Transkript:

Landstingsstyrelsens förvaltning Utveckling & styrning 1 (6) Handläggare: Rune Ekman, Eva Jensen Landstingsstyrelsens allmänna utskott Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård Ärendet I detta ärende framläggs förslag till ett reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård, med införande successivt from den 1 januari 2010. Ärendet kommer att slutbehandlas i centrala samverkansgruppen den 29 maj 2009. Förslag till beslut Allmänna utskottet föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna förslaget till ersättningssystem för geriatrisk vård att ersättningssystemet införs successivt i takt med att nya vårdavtal tecknas och med början den 1 januari 2010 att fortlöpande utvärdera effekterna av ersättningssystemet ur patient-, beställar-, vårdgivare- och arbetsmiljöperspektiv. Verksamhet som omfattas Inom länet finns 11 geriatriska kliniker, varav två tillhör sjukhus, 3 tillhör SLSO och 6 är privata vårdproducenter. Den geriatriska vårdens (exkl ASIH och specialiserad palliativ vård) årsomsättning uppgår till ca 1.450 mkr. Verksamheten består till helt övervägande del av sluten vård. Öppen vård finns endast i begränsad omfattning. Patienterna läggs till ca 55 % in antingen direkt från hemmet eller från ett sjukhus akutmottagning. Resterande 45 % av patienterna kommer från en vårdavdelning på ett sjukhus. Bilaga Utdrag från minnesanteckningar från möte med CSG 2009-05-29

2 (6) Medelvårdtiden vid klinikerna varierar nu mellan 9,2 vårddagar och 14,5 vårddagar och den genomsnittliga DRG-vikten per vårdtillfälle varierar mellan 1,23 och 1,67. Det är oklart om dessa ganska stora differenser beror på olika innehåll i verksamheten eller på olikheter i registreringen. Nuvarande ersättningssystem Nuvarande ersättningssystem består av fyra delar: - prestationsersättning enligt DRG - åldersviktad kapitering - kompletterande uppdragsersättning - målrelaterad ersättning Prestationsersättningen och kapiteringen utgör vardera i snitt ca 40 % av den totala ersättningen och uppdragsersättningen i snitt ca 20 %. Prestationsersättning lämnas enligt DRG-systemet, för både öppen och sluten vård. För ungefär hälften av verksamheten används rehabiliterings- DRG:n som är särskilt utvecklade för geriatrisk vård. För den andra hälften används DRG:n för diagnoser som även förekommer inom akutsjukvården. De DRG-vikter som nu används är lokala, dvs framtagna inom SLL. För öppenvården sker s k primärklassificering med diagnos- och KVÅregistrering innan viktning sker enligt DRG, i likhet med vad som sker inom sjukhusvården. I varje avtal finns ett absolut tak för den produktionsrelaterade ersättningen. Kapiteringsersättningen lämnas per invånare över 65 år i ett definierat geografiskt område, varvid viktningen för åldersklass 65-74 år är 1,0, för 75-84 år 4,0 och för 85 år och uppåt 9,0. Viktningen är gjord efter det faktiska utnyttjandet av geriatrisk vård i varje åldersgrupp Den s k kompletterande uppdragsersättningen lämnas inte som kompensation för att de geriatriska klinikerna har olika uppdrag eller olika komplexitet i verksamhetsinnehållet, utan är mer ett resultat av förhandlingar och historik. Tanken har varit att den successivt skall avvecklas och alla kliniker få ersättning på likartad nivå. Spridningen i ersättningsnivå är dock fortfarande stor mellan klinikerna. Varje geriatrisk klinik har betalningsansvar för patienter som definierats som tillhöriga geriatrikens ansvarsområde och som vårdas på annan geriatrisk klinik än den klinik som har områdesansvar för patienten ifråga.

3 (6) Ersättningssystemet avser det basgeriatriska uppdraget. För eventuella uppdrag härutöver lämnas ersättning efter överenskommelser i särskild ordning. Den målrelaterade ersättningen är utformad som ett avdrag som görs om ett antal definierade mål inte uppnås. Avdraget kan högst uppgå till 4,2 %. Målsättning med ett reviderat ersättningssystem Utformningen av ett reviderat ersättningssystem bör ske med målsättningen att: - produktiviteten ökar - direktintagen från hemmet eller akutmottagning ökar - väntetider för övertagande av patienter från sjukhus minskar - incitamenten för en geriatrisk klinik att köpa vårdplatser vid annan geriatrisk klinik vid platsbrist förstärks - registreringen av verksamhetsinnehåll förbättras Skillnaderna i pris mellan geriatriska kliniker varierar nu, utslaget per DRG-poäng, mellan -12 % till + 39 % i förhållande till genomsnittspriset i länet. Det indikerar att produktivitetsförbättringar kan göras vid ett flertal kliniker. Problem med väntetider för övertagande av patienter från sjukhus har periodvis varit stora. Målsättningen att öka direktintagen av patienter till geriatriken har länge uttalats i bl a budgetdirektiv, men stöds inte av nuvarande ersättningssystem. Rörlig ersättning för sluten vård Den produktionsrelaterade ersättningen utgör nu ca 40 % av den totala ersättningen och föreslås öka till 70 %. För den rörliga ersättningen föreslås liksom hittills DRG-systemet tillämpas. Kapiteringsersättningen föreslås samtidigt slopas, liksom den kompletterande uppdragsersättningen. Förutsättningarna för kapiteringsersättning är radikalt annorlunda inom geriatriken än inom primärvården. Ca 2/3 av befolkningen besöker varje år en husläkarmottagning, medan endast 6-7 % av de äldre under ett år har kontakt med geriatriken. Kopplingen mellan en viss population och

4 (6) vårdutnyttjandet är således svag inom den geriatriska vården, vilket talar emot kapiteringsersättning. Kapiteringsersättning medför även automatiska ökningar av ersättningen om befolkningen i ett område ökar även om befolkningsökningen i sig inte medfört någon ökning av vårdproduktionen. Det finns därmed ingen koppling mellan ökad ersättning och ökad produktion. Den kompletterande uppdragsersättningen är inte som i akutsjukvården en kompensation för att en klinik har ett vidare uppdrag än andra kliniker eller en mer vårdtung patientsammansättning. Denna ersättning är endast ett resultat av förhandlingar och där ett högre pris per vårdtillfälle lagts som kompletterande uppdragsersättning i stället för att påverka DRG-priset uppåt. Om denna ersättningspost tas bort och motsvarande belopp adderas till DRG-priset så blir faktiska skillnader i priser synliga och omräkningar behöver inte längre göras då jämförelser mellan kliniker skall göras. Ambitionen att minska oförklarliga skillnader i DRG-priser bör kvarstå även efter denna förändring. De lokalt framtagna DRG-vikterna som nu används föreslås ersättas med de nationellt framtagna vikterna. Krav bör ställas på länets geriatriska kliniker att rapportera kostnadsdata som del av underlaget för de nationella vikterna. Rörlig ersättning för öppen vård Den rörliga ersättningen föreslås utgöra 70 % även för öppen vård och utgå efter öppenvårds-drg. Fast ersättning för sluten och öppen vård Den fasta ersättningen föreslås utgöra 30 % av den totala ersättningen. Ersättningen fastställs efter det att vårdvolymer överenskommits liksom priset per DRG-poäng. Beloppet erhålls genom att överenskomna vårdvolymer multipliceras med DRG-priset, varefter 30 % av det sammanlagda beloppet utgår som fast ersättning. Beloppet utbetalas med en tolftedel per månad i efterskott. Stimulans för ökat direktintag En av målsättningarna i den geriatriska verksamheten är att öka andelen patienter som direktinläggs från hemmet, samt att de geriatriska klinikerna skall lägga in patienter som kommit till sjukhusens akutmottagningar utan

5 (6) att patienten före överföring till geriatriken måste behandlas på en sjukhusklinik. Incitament för detta saknas i nuvarande ersättningssystem. För patienter som läggs in på geriatrisk klinik från hemmet eller från ett sjukhus akutmottagning föreslås att ett tillägg ges till det överenskomna DRG-priset. Tillägget föreslås vara dubbelt så stort för patienter som läggs in från hemmet som för patienter som läggs in från ett sjukhus akutmottagning. Beslut om nivåerna på tilläggen föreslås fattas av HSN. Uppdrag utöver basuppdraget För uppdrag utöver basuppdraget föreslås liksom hittills ersättning lämnas efter särskilda överenskommelser. Exempel på sådana uppdrag är: - avdelning för andningshandikappade på Danderydsgeriatriken - avdelning för patienter med MRSA på Stockholmsgeriatriken - demensutredningar för yngre patienter på Huddingegeriatriken - trafikmedicinska utredningar på Huddingegeriatriken Betalningsansvar vid placering på annan klinik än den klinik som har områdesansvar Om en geriatrisk patient på grund av platsbrist placeras på en annan klinik än den klinik som har områdesansvaret föreslås, liksom hittills, betalningsansvar för kliniken med områdesansvar gälla, med ett pris som överenskoms mellan vårdproducenterna. Ansvaret för och rätten att placera en patient på en annan geriatrisk klinik har nu begränsats till den klinik som har områdesansvaret. Om kliniken misslyckas med detta föreslås att det sjukhus som patienten befinner sig på också får rätt att föra över patienten till en annan geriatrisk klinik, med betalningsansvar för kliniken med områdesansvar. Målrelaterad ersättning Målrelaterad ersättning föreslås utgöra 4 % av den totala årliga ersättningen och utbetalas efter redovisning av uppnådda kvalitetsmål. De kvalitetsmål som är ersättningsgrundande skall väljas ut bland de mål som ingår i avtalens uppföljningsplan. I takt med att bättre resultatmått utvecklas bör den målrelaterade ersättningens andel av den totala ersättningen öka.

6 (6) Den målrelaterade ersättningen bör utformas som en bonus för vårdenheter som uppnår mycket goda resultat på de i uppföljningsplanen angivna variablerna. Om vårdgivaren når specificerade bonusnivåer utgår bonus med i uppföljningsplanen angivna procentsatser. Om vårdgivaren inte når specificerade vitesnivåer föreslås vårdgivaren få betala ett vite med i uppföljningsplanen angivna procentsatser. Denna modell för målrelaterad ersättning tillämpas nu inom de flesta vårdgrenar. Kostnadskontroll En utökad andel prestationsersättning medför risker för en försämrad kostnadskontroll. För den rörliga delen av ersättningen måste därför ett ersättningstak finnas. Ett visst incitament bör finnas för att öka produktionen även efter det att avtalade vårdvolymer överskridits. Priset per DRG-poäng föreslås, för produktion över beställd nivå, begränsas till 10 % av överenskommet pris. Administrativa konsekvenser Betydelsen av en korrekt och enhetlig verksamhetsregistrering ökar med en större andel ersättning enligt DRG-systemet. Såsom redan sker i akutsjukvården bör regelbundna revisioner av hur registreringen sker genomföras. Eftersom registrering av verksamheten enligt DRG redan görs vid alla geriatriska kliniker bedöms inte förslaget till reviderat ersättningssystem få några övriga administrativa konsekvenser. Mona Boström Landstingsdirektör Elisabet Wallin Chef för utvecklingskansliet