Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier
Tre rapporter om hot och våld mot kulturutövare och kulturinstitutioner: www.kulturanalys.se/publikationer
Hotad kultur? En enkätundersökning om hot och våld mot konstnärer och författare Konstnärer och författare utsatta utan arbetsgivarskydd Totalundersökning med KRO/KIFs och SFFs medlemmar 3 000 svar (46%) Samarbete med förbunden och en referensgrupp av hotad författare och konstnärer Kartläggning av: omfattning, när/var/hur/varför/vem och konsekvenserna
23 frågor om hot, våld, skadegörelse, stöld och trakasserier Näthot och trakasserier; Våld Hot/påhopp via sociala medier, Kapat internetkonto (eller skapat falskt i ditt namn), Uthängd på internet, Hotfullt e-postbrev Övriga hot och trakasserier; Hotfullt uttalande öga mot öga, Hotfullt telefonsamtal, Hotfullt sms/mms, Hotfullt brev/vykort, Uthängd på affisch/pamflett, Oönskad vara beställd i ditt namn, Hotfull gåva, Blivit olovligen fotograferad/ inspelad, Obehagligt besök, förföljelse eller kartläggning, Falska anmälningar Slag, spark eller liknande, Knuff eller liknande, Våld med vapen Skadegörelse och stöld Anlagd brand/sprängning, Klotter, Stöld
Ett reellt problem 37% - 1070 personer - en tredjedel hade drabbats av någon händelse 17% - 506 personer - en sjättedel hade drabbats under det senaste året 14 procent av de utsatta hade lämnat ett uppdrag eller ämnesområde pga rädsla En tredjedel hade begränsat sin synlighet En tredjedel uppgav att deras konstnärliga frihet hade begränsats Få hade polisanmält Författare hotas i samma utsträckning som politiskt förtroendevalda Konstnärer hotas inte i lika stor utsträckning men är å andra sidan mer utsatta för skadegörelse och stöld
Vem är det som hotar eller attackerar och varför? Förövarna ofta okända Det vanligaste motivet uppfattas vara ett missnöje med författarens eller konstnärens åsikter Vart fjärde hot uppfattas ha politiska motiv, och majoriteten av dessa hot uppfattas komma från personer eller grupper med högerextrema åsikter
Alla drabbas inte lika De flesta drabbas inte, en del drabbas av enstaka händelser och en mindre grupp är mycket utsatta. Medial exponering ökar utsattheten Samhällskritiska författare mer utsatta Författare som också är verksamma som journalister är mer utsatta Personer med utländsk bakgrund mer utsatta Personer som lever i samkönade relationer är mer utsatta
Hur påverkas man av att bli utsatt för hot eller våld? Exempel på öppna svar Pendlat mellan nedsatt arbetslust och vacklande motivation och å andra sidan vrede och nytt engagemang. Min syn på det svenska samhället har förändrats. Jag är mer oroad nu och mer uppgiven. Fast å andra sidan känner jag mig stärkt och motiverad att fortsätta kämpa för det jag tror på: demokrati, jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Det har gett mig starkare kämpaglöd för att utöva fri konstnärlig verksamhet och att genom den påverka samhället till det bättre.
Vad bör göras? Förslag hämtade från enkätens öppna svar Gör det lättare att anmäla hot och trakasserier via nätet. De företag som tillhandahåller sociala medier och webbaserade forum bör ta ett större utgivaransvar. Organiserat stöd via kollegor. Stärk uppdragsgivarnas ansvar för den kontrakterade författaren/konstnären.
Värdar eller väktare? Intervjustudie med uppdragsgivare Studien belyser: Uppdragsgivares erfarenheter av hot och våld Hur uppdragsgivare hanterar förekomsten av hot och våld Hur kulturverksamheterna påverkas Genomförande: 25 intervjuer med företrädare för konsthallar, förlag, kulturredaktioner, bibliotek och museer Spridning vad gäller geografi, storlek, huvudsaklig uppdragstagare Intervjuerna genomfördes under perioden januari -mars 2016 (före Hotad kultur?)
Erfarenheter av hot och våld På författarsidan är utsattheten främst kopplad till personer, inom konstområdet till ett verk eller en utställning Konstinstitutionen mer utsatt än förlaget Hotfulla brev/mail, kommentarer och telefonsamtal är vanligt förekommande Obehagliga situationer drabbar även, och ibland särskilt, personalen på plats och utgör även i den meningen ett allvarligt arbetsmiljöproblem
Exempel på hotbilder Personer med en känd hotbild mot sig: t ex internationellt kända författare, Lars Vilks, högt uppsatta politiker Verk eller personer som representerar anti-rasistiska, queera och feministiska perspektiv Hotbild kopplad till regimer i andra länder
Uppdragsgivarnas förutsättningar och strategier Tydligt att resurser i form av ekonomi och personal påverkar möjligheterna att arbeta systematiskt med hantering av hotfulla händelser Större institutioner har ofta formaliserade strategier för riskbedömning Vid institutioner som tidigare utsatts är arbetet mer systematiserat Ett viktigt ställningstagande för vissa att inte formalisera arbetet generella rutiner kan bidra till ökad rädsla. Denna bild delas dock inte av de uppdragsgivare som har formella rutiner för riskbedömning och hantering av hot och våld.
Vad gör uppdragsgivarna? Tänker igenom kommunikation och förmedling på ett tidigt stadium Riskbedömning, omvärldsanalys Tar debatten i traditionella medier och på sociala medier Agerar filter Tar in extra ideella arbetare eller betalda vakter Sköter kontakter med polis och andra samhällsinstitutioner
Vems ansvar? Det juridiska ansvaret uppfattas vara otydligt men uppdragsgivarna känner ansvar på ett mänskligt plan Svårt att tillhandahålla arbetsmiljöåtgärder för uppdragstagare med osäkra anställningsvillkor Flera uppdragsgivare involverade samtidigt Tidsmässigt kan en hotfull händelse ske efter att uppdraget är slutfört Kan finnas en spänning mellan att ta ansvar och stötta den enskilda författaren eller konstnären och att samtidigt inte nödvändigtvis ställa sig bakom verket eller på något sätt försöka begränsa kulturutövarens uttrycksmedel
Spänning mellan säkerhetstänkande och andra demokratiska ideal Uppdragsgivarna anser inte att hot och våld har inskränkt deras arbete för yttrandefrihet Kulturinstitutionernas ser sitt säkerhetsarbete som ett sätt att upprätthålla yttrandefrihet och konstnärlig frihet Men ett ökat säkerhetstänkande kan också hamna i konflikt med ideal om inkludering och öppna arenor när resurserna är begränsade
Utsatta museer? Ett försök att kvantifiera hotbilden mot en typ av kulturinstitutioner Kulturanalys årliga museienkät svar från 101 museer med fler än 10 årsarbetskrafter Två av tre museer har drabbats av skadegörelse På vart tredje museum har personal drabbats av hot eller trakasserier Fem museer har avstått från uppdrag eller avslutat verksamhet till följd av hot, våld, trakasserier eller skadegörelse
Kulturanalys reflektioner Otrygga arbets- och anställningsvillkor ett grundproblem Hot och våld påverkar även, och ibland särskilt, andra yrkesgrupper som bibliotekarier och museianställda Stort engagemang hos uppdragsgivare men ofta bristande resurser och rutiner Möjlig spänning mellan ökat säkerhetstänkande och ideal om öppenhet och inkludering Efterfrågan på information om uppdragsgivarens ansvar men också om olika sätt att förebygga och hantera hotfulla och våldsamma händelser Utrymme för samverkan, kunskapsöverföring och lättillgängliga handlingsplaner
Vad händer nu? Regeringen beslutade den 13 juli 2017 om en handlingsplan till det fria ordets försvar Syftet med handlingsplanen är att stärka arbetet med att förebygga och hantera hot och hat mot journalister, politiskt förtroendevalda och konstnärer då dessa aktörer är särskilt utsatta i det demokratiska samtalet Handlingsplanen innehåller särskilda uppdrag till bland annat Brottsoffermyndigheten, BRÅ, Konstnärsnämnden, Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet Samtidigt pågår också ett intensivt arbete med att ta fram och sjösätta handlingsplaner vid Polisen och vid berörda fackförbund och intresseorganisationer Andra tydliga tecken på att frågorna om hot och hat har kommit upp på bordet utgörs av ett antal nyligen utgivna böcker på temat, debattartiklar på dagstidningarnas kultursidor samt både stora och små seminarier och temadagar runtom i landet Ändå svårt att just nu uppleva att vi står inför någon omedelbar ljusning, men kanske närmar vi oss i alla fall en vändpunkt