www.pwc.se Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017
Metod och vägledande principer 2
Metod Nulägesanalys kommun PM Förslag 2 (Fyrkommunsförslaget) Analys och beskrivning av förslag 1 (Enkommunsförslaget) Workshops med kommunrepresentanter Formande av förslag 3 (Sjukommunsförslaget) Långsiktig finansiell analys och fördjupad analys av respektive förslag Medborgardialog Viktning och rangordning Slutrapport 3
Vägledande principer För att säkra ekonomisk stabilitet bör landskapsandelarnas andel av intäkterna inte utgöra mer än 1/3-del av intäkterna Kommunerna bör vara geografiskt sammanhängande Arbetsmarknadsregioner och kommuner bör närma sig varandra Befolkningsunderlaget bör vara stort nog att ge förutsättningar för att driva verksamheter och en effektiv administration, vilket inkluderar möjligheter till specialiserade administrativa tjänster 4
Vägledande principer forts. Ingen kommun bör i utgångsläget ha en låneskuld som överstiger 100 % av genomsnittet inom landskapet Soliditet bör överstiga 50%, med ett mål om 70 % För att kunna möta framtida förändringar bör skattesatsen i utgångsläget inte avvika mer än 1,5 procent från det viktade medlet inom landskapet Samtliga kommuner bör också ha en geografisk möjlighet att expandera 5
Nulägesanalys Ingen ekonomisk kris men skillnader i förutsättningar Verksamhetskostnader Stora skillnader i styckkostnader mellan kommuner Ekonomi God ekonomi men stora skillnader i lån/soliditet/investeringar Befolkning Stora skillnader i demografi och skattekraft Näringsgeografi Åland är en arbetsmarknadsregion 6
Tre förslag på förändrad kommunstruktur 7
Förslaget Åland en kommun En stor kommun så väl geografiskt som befolkningsmässigt Ekonomiskt stark Geografiskt spridd Förväntad befolkningsökning främst kring Mariehamn och Jomala Långa restider tvärs över kommunen Landskapet och kommunen får samma geografiska gränser. God utgångspunkt för effektiviseringar Befolkningsprognos Åland 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Åland 8
Förslag två Åland fyra kommuner Tre stora en liten kommun Norra (Geta Saltvik Sund Vårdö Finström) Skärgården (Brändö Kumlinge Sottunga Kökar) Olika styrkor men jämnare Folkmängd Västra (Jomala Eckerö Hammarland) Södra (Mariehamn Lemland Lumparland Föglö) 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 6 327 14 409 7 024 1 156 0 Norra Södra Västra Skärgården 9
Skärgården 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2005 Befolkningsprognos -Skärgården 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Definitiv ÅSUB, basscenario Stabil befolkning enligt prognos Stabil ekonomi Skärgårdens särskilda behov Utmaning åldrande befolkning För höga andelar landskapsandelar* 10
Norra (Saltvik-Sund-Geta-Finström-Vårdö) Positiv befolkningstillväxt 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2005 2007 Befolkningsprognos - Norra 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 Följer samarbetsmönster Relativt god ekonomi Svag skattekraft Låg soliditet Befolkning genomsnitt Definitiv ÅSUB, basscenario Utmaning stora skillnader idag 11
Västra (Jomala-Eckerö-Hammarland) 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Befolkningsprognos Västra 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 Definitiv ÅSUB, basscenario Kraftig befolkningstillväxt Mycket stark ekonomi Utmaning ung befolkningsstruktur Låg investeringstakt Nya samarbeten 12
Södra (Mariehamn-Lemland-Lumparland-Föglö) 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Befolkningsprognos Södra Dubbelt så stor som näst största kommunen Positiv befolkningstillväxt Mycket stark ekonomin Hög låneskuld 2005 2007 2009 2011 Definitiv 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 ÅSUB, basscenario 2029 Utmaning lång restid (Föglö) Nya samarbeten 13
Sjukommunsförslaget Kommunindelning 1. Eckerö, Hammarland 2. Mariehamn 3. Jomala 4. Lemland, Lumparland Brändö-Kumlinge Geta-Saltvik-Finström- Vårdö-Sund 5. Brändö, Kumlinge 6. Sottunga, Föglö, Kökar 7. Geta, Saltvik, Finström, Vårdö, Sund Eckerö-Hammarland Jomala Mariehamn Lemland- Lumparland Bibehållen närhet till beslutsfattande Nuvarande samarbeten Smidigare sammanslagningar Sottunga-Föglö-Kökar 14
Sjukommunsförslaget - Folkmängd Folkmängd 2010-2040 14 000 Hammarland-Eckerö Jomala Sottunga-Kökar-Föglö Lemland-Lumparland Mariehamn Norra fastlandet Norra skärgården 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000-2040 2035 2030 2025 2020 2015 2010 15
Summering 16
En förändrad kommunstruktur ger i sig inte lägre kostnader Strukturen påverkar förutsättningar för effektivisering Faktisk effektivisering kräver aktiva beslut Styckkostnaden är vanligen lägre för flera kommunala tjänster vid större enheter (exempelvis grundskola, åldringshem etc.) 17
Långsiktig finansiell analys 18
Tillvägagångssätt, förutsättningar och avgränsningar Bostadsbyggande Flyttning efterfrågar BEFOLKNING genererar * Födda Döda OMVÄRLDEN KOMMUNAL SERVICE Förskola, äldreomsorg, skola, teknisk försörjning, parker, fritid och kultur, miljö- och samhällsskydd etc. REGERING påverkar genererar DRIFTKOSTNADER INVESTERINGAR genererar SKATTER, BIDRAG AVGIFTER påverkar påverkar påverkar FINANSIELLA FÖRUTSÄTTNINGAR 19
Ekonomisk bärkraft och effektivitet inklusive försörjningskvoten Utgångspunkter och antaganden ÅSUB:s befolkningsprognos (basscenario) som sträcker sig till 2040. Demografisk framskrivning givet befolkningsutvecklingen Konstant utnyttjandemönster av kommunernas tjänster. En BNP- utveckling på 2 procent antas och skatteunderlaget förväntas årligen öka mellan 3 och 4 procent Samfund- och fastighetsskatten antas öka i takt med BNP. Alla skattesatser antas vara oförändrade under perioden. Utgår från förslaget till landskapsandelssystem som ännu inte är beslutat. 20
Om kommunal utjämning på Åland Givet de antaganden som har gjorts vid simuleringarna kommer kostnaden för landskapsandelssystemet att öka. Ökningen förväntas bli starkare varför systemet kommer ta ett allt större utrymme av klumpsumman Miljoner euro 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Skattekomplettering Socialvård Särskilda områden - Skola Skärgårdstillägg Andel av klumpsumman (höger axel) 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030 2032 2034 2036 2038 2040 25% 20% 15% 10% 5% 0% Procent 21
Vad visar framtidsscenariot? 1, 4 eller 7 kommuner Utan effektivisering 2040 Med effektivisering 2040 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap 2015-2040 mn euro Motsvarar %- enheter i förändrad skatt Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap 2015-2040 mn euro Motsvarar %- enheter i förändrad skatt Alternativ 1 Hela Åland en kommun 1,0% 44,8 8,5% 0,7% 31,1 5,9% Alt 2 Skärgården 0,8% 1,6 8,3% 0,4% 0,7 3,9% Alt 2 Norra 1,0% 9,6 9,6% 0,6% 5,2 5,3% Alt 2 Västra 1,0% 9,5 7,8% 0,7% 6,2 5,1% Alt 2 Södra 0,9% 22,5 7,9% 0,6% 16,5 5,8% Alt 3 Eckerö-Hammarland 0,9% 3,2 8,2% 0,8% 2,9 7,5% Alt 3 Mariehamn 0,9% 18,1 7,8% Alt 3 Jomala 1,1% 6,2 7,5% - - - - - - Alt 3 Lemland-Lumparland 1,0% 3,4 7,8% 0,7% 2,4 5,6% Alt 3 Brändö-Kumlinge 0,6% 0,8 6,0% 0,4% 0,6 4,2% Alt 3 Sottunga-Föglö-Kökar 0,9% 1,6 11,0% 0,6% 1,1 7,3% Alt 3 Geta-Saltvik-Finström-Vårdö-Sund 1,0% 9,6 9,6% 0,6% 5,2 5,3% 22
Vad visar framtidsscenariot? Dagens struktur Utan effektivisering 2040 Utan effektivisering 2040 Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap 2015-2040 mn euro Motsvarar %-enheter i förändrad skatt Årlig genomsnittlig effektivisering för att sluta finansiellt gap 2015-2040 mn euro Motsvarar %-enheter i förändrad skatt Brändö 0,9% 0,7 8,5% Kökar 1,1% 0,6 16,1% Eckerö 1,2% 1,8 12,6% Lemland 0,9% 2,4 6,7% Finström 0,9% 2,9 6,8% Lumparland 1,1% 0,8 10,2% Föglö 0,8% 0,8 9,5% Saltvik 1,0% 2,6 9,1% Geta 0,8% 0,7 12,9% Sottunga 0,1% 0,0 0,4% Hammarland 0,8% 1,6 6,5% Sund 1,4% 2,2 13,2% Jomala 1,1% 6,2 7,5% Vårdö 0,8% 0,6 10,0% Kumlinge 0,7% 0,4 7,4% Mariehamn 0,9% 18,1 7,8% 23
s rangordning och motivering 24
s förslag: Åland fyra kommuner Jämnar ut nuvarande skillnader Tar betydande hänsyn till befintliga samverkans- och samarbetsmönster Möter väl upp huvuddelen av våra guidande principer Kommunerna bedöms ha förutsättningar att själva ansvara för majoriteten av den kommunala servicen lokal utformning Samtliga kommuner förfogar över verktygen som står tillbuds för att hantera kommande utmaningar. 25
s förslag: Åland fyra kommuner forts. Balanserar lokalkännedom kontra specialisering ur perspektivet kvalitet, kompetens och verksamhetsutveckling Innebär att nuvarande skärgårdskommuner bibehåller en kommunal status bibehållet landskapsandelssystem 26
Varför inte en kommun? Utmaning att finna ansvarsfördelningen mellan landskapet Åland och en enda åländsk kommun Enkommunsförslaget ger förbättringar ur samtliga perspektiv där storskalighet är fördelaktigt men bedöms inte ta tillräcklig hänsyn till de specifika förhållanden, förutsättningar och uppfattningar som präglar Åland. Ger inte egen kommunstatus till skärgårdskommunerna Uppfattas som oönskat av många 27
eller sju kommuner? för liten förändring jämfört med utgångsläget. Utjämnar inte skillnader i tillräcklig utsträckning Ger inte långsiktigt uthålliga kommuner Flera av kommunerna möter inte upp vägledande principer 28
29