Förvaltningschef Jukka Taipale Nämndsekreterare Anna Persson. Emma Dahlin Stadshuset Flen den 30 augusti Anna Persson. ...

Plats och tid Stadshuset sal Flen Kl 10:00-11:45 161 Beslutande Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Ordförande Justerande Daniel Ljungkvist (S), ordförande Emma Dahlin (M), 1:e vice ordförande Kjerstin Gustafsson (C), tjänstgörande ersättare Jaana Lahti-Nordengen (S) Sten Elofson (S) Morten Lidström (-) Ursula Wandelt (SD) Göte Nilsson (SD) Seija Hidvegi (V) Förvaltningschef Jukka Taipale Nämndsekreterare Anna Persson Ersättare Adam Adam (S) Ersättare Anders Hermansson (C) Ersättare Greta Suvén (MP) Ersättare Sirkka Mäenpää (M) Ersättare Nils Hollman (L) Ersättare Sven Bager (SD) Emma Dahlin Stadshuset Flen den 30 augusti 2018 Avdelningschef Jenny Demervall Avdelningschef Camilla Söderman... Anna Persson... Daniel Ljungkvist... Emma Dahlin Paragrafer 57-58 Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Socialnämnden Sammanträdesdatum 2018-08-30 Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet 2018-08-31 Datum för anslags nedtagande Socialförvaltningen, stadshuset, Flen 2018-09-24 Underskrift... Anna Persson

164 57 SN/2018:63 779 Flens kommuns remissvar angående Mottagandeutredningen (SOU 2018:22): Ett ordnat mottagande - gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande Socialnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna förslaget till yttrandet över remissen angående Mottagandeutredningen (SOU 2018:22) och överlämna det till Arbetsmarknadsdepartementet samt att paragrafen omedelbart justeras. Sammanfattning Flens kommun har fått möjlighet att yttra sig över Mottagandeutredningens förslag (SOU 2018:22) om ett ordnat mottagande gemensamt ansvar för snabb etablering eller återvändande. Den 5 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningen tog namnet Mottagandeutredningen. Utredningens målsättningar var att ge förslag på en rättssäker och snabb prövningsprocess, god hushållning med statens medel, flexibilitet i systemet, jämnare fördelning mellan landets kommuner, rimliga planeringsförutsättningar för kommunsektorn, sammanhållen process för den enskilde, snabbare etablering i arbets- och samhällslivet, effektivt återvändande samt minskad andel asylsökande i eget boende. Kommunen välkomnar initiativet att skapa ett sammanhållet system för mottagande av asylsökande och bosättning av nyanlända och är i huvudsak positivt inställd till mottagandeutredningens förslag. Däremot menar kommunen att systemet hade blivit tydligare om det även innefattade ett förslag rörande ensam-

165 kommande barn och unga samt utifrån ett helhetsperspektiv även tagit i beaktande mottagande och bosättning av kvotflyktingar och anhörighetsinvandrare. Flens kommun menar att det är helt avgörande att kommunerna får rätt ekonomiska förutsättningar för att ha möjlighet att klara av det utökade uppdraget gällande mottagande av asylsökande och bosättning av nyanlända. Vidare att ersättningsnivåerna bestäms i samråd med kommunsektorn och utifrån de faktiska kostnader som kommunerna idag har för sitt nuvarande uppdrag. Det är inte rimligt att utgå ifrån befintliga ersättningsnivåer vid beslutande om ett nytt ersättningssystem eftersom vi menar att dessa ersättningsnivåer långt ifrån täcker de insatser som idag utförs av kommunen. Den dygnsersättningsnivå som anges som beräkningsexempel i utredningens betänkande på sidan 431 ligger långt under den kostnad som Flens kommun räknat att kunna hantera det utökade uppdraget utifrån. Om ersättningsnivån bestäms enligt beräkningsexemplet skulle kommunens kostnader långt ifrån täckas och kommunerna skulle återigen stå för kostnader som staten ska täcka. Olika kommuner har dessutom olika förutsättningar att kunna hantera det utökade bosättningsuppdraget vilket innebär att en schablonersättning inte är att föredra för detta ändamål. Flens kommun menar bestämt att ersättningsnivåerna måste beslutas i samråd med kommunsektorn och utgå ifrån kommunerna faktiska kostnader. Det finns ett flertal exempel från Flens kommun där kommunen ansvarat för insatser till utlänningar men där det senare visar sig att exempelvis utlänningen rätt till bistånd enligt LMA upphört, vilket medfört att kommunen inte har rätt till statlig ersättning. Kommunen menar även att det bör tas i beaktande hur ersättningsnivåerna för insatser såsom svenskundervisning, samhällsinformation med mera bestäms i förhållande till antal timmar och den effektivisering som önskas uppnås i form av tidig etablering. Flens kommun ser begränsningen av eget boende som i huvudsak ett positivt förslag i arbetet med att motverka segregation. Kommunen vill dock understryka vikten av att se över och bredda definitionen av socioekonomiskt utsatt område och socioekonomisk utmaning gällande den sociala prövningen som Migrationsverket ska ansvara för. Flens kommun menar att risken finns att mindre och medelstora kommuner med stora utmaningar kring segregation och integration riskerar att hamna utanför denna prövning om inte bredare tillämpning av begreppen görs.

Sammanträdesdatum 166 Kommunikation och informationsöverföring mellan stat och kommun kommer bli helt avgörande för huruvida det nya systemet för mottagande av asylsökande och bosättning av nyanlända kommer att fungera eller ej. Flens kommun anser att det framförallt är viktigt att skapa en transparens rörande Migrationsverkets sortering av asylärenden för att ge kommunerna rätt planeringsförutsättningar. En insikt i sorteringsprocessen ger kommunerna bättre möjlighet att planera SFI, ordna fram praktikplatser med mera. Kommunikationen och informationsöverföringen blir även viktig utifrån huruvida sömlöst system kommer upplevas för den enskilde. Det vill säga hur smidiga övergångarna blir mellan de olika inblandande myndigheterna. Flens kommun menar att det är av stor vikt att resurser läggs på att göra ett ordentligt förarbete kring att bygga upp en systematik kring dessa delar. Flens kommun anser att inför införandet av ett nytt system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända bör noggrann analys göras över konsekvenserna från det tidigare mottagandet där få kommuner fick ta ett ansenligt stort ansvar. De utmaningar och svårigheter den ojämna fördelningen av mottagandet förde med sig är Flens kommun fortfarande mitt uppe i idag. Att inrätta ankomst- och avresecenter på ett fåtal orter i landet kan komma att föra med sig samma problematik som tidigare system. Det vill säga att ett stort antal asylsökande vistas i endast ett fåtal kommuner, även om det nya systemet skulle innebära under en kortare tidsperiod. Risken Flens kommun ser med detta är att de kommuner där ankomst- och/eller avresecenter placeras kan komma att få ett mycket högt tryck på kommunala verksamheter och dessutom utan goda planeringsförutsättningar. Eftersom Migrationsverket under många år har haft anläggningsboende i kommunen har Flens kommun en lång erfarenhet av asylmottagande och dess konsekvenser. Kommunen kan återsöka kostnader för dessa åtaganden, men alla kostnader som kommunen har är ej återsökningsbara, till exempel kostnader för handläggning av ärenden inom vår enhet för individ och familj. Flens kommun vill lyfta fram att även de dolda kostnaderna ska tas i beaktande i den fortsatta processen med det nya ersättningssystemet och att ersättningsnivåerna bestäms i samråd med kommunsektorn. Ärendet Sammanfattning av mottagandeutredningens förslag Den 5 november 2015 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att skapa ett sammanhållet system för mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Utredningen tog namnet Mottagande

167 utredningen. Utredningens målsättningar var att ge förslag på en rättssäker och snabb prövningsprocess, god hushållning med statens medel, flexibilitet i systemet, jämnare fördelning mellan landets kommuner, rimliga planeringsförutsättningar för kommunsektorn, sammanhållen process för den enskilde, snabbare etablering i arbets- och samhällslivet, effektivt återvändande samt minskad andel asylsökande i eget boende. Mottagandeutredningen har arbetat fram ett huvudförslag där särskilda ankomstcenter införs som Migrationsverket ska ansvara för. Det ska vara obligatoriskt för de asylsökande vuxna och barn i familj att vistas i ett ankomstcenter de första 30 dagarna. Därefter får Migrationsverket anvisa en kommun där den asylsökande ska vänta fram tills beslut i asylärendet. Enbart de asylsökande med god prognos att få uppehållstillstånd och vars ärenden hanteras i ett snabbt förfarande samt de asylsökande vars ärenden hanteras i ett normalt förfarande ska anvisas. Under tiden i ankomstcentret ska den asylsökande få obligatorisk samhällsinformation. Kartläggning av yrkes- och utbildningsbakgrund ska ske. Alla asylsökande ska erbjudas hälsoundersökning. Under tiden i ankomstcentret ska verksamhet för barn i syfte att förbereda för fortsatt lärande anordnas. Ankomstcentren föreslås lokaliseras i ett fåtal större kommuner i närområde till in- eller utreseorter. För de asylsökande som tas emot i en kommun efter anvisning ska kommunen ansvara för boende. Kommunen bestämmer själv boendelösning. Migrationsverket ska årligen fastställa kommunernas andelstal för mottagande av asylsökande och nyanlända och antal platser som kommunerna ska hålla tillgängliga för mottagande av asylsökande. Kommuner inom länet kan komma överens om omfördelning av andelstal mellan sig. Den asylsökande bör anvisas en kommun där individen har goda förutsättningar för etablering. En fördelningsmodell bör tas fram och föreslås utgå ifrån individens möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden, kommunens folkmängd samt kommunens tidigare mottagande. Kommunen dit individen anvisas ansvarar precis som idag för att erbjuda asylsökande barn förskola och skola. Därutöver undervisning i svenska språket för de asylsökande som är över 18 år, lokalt anpassad samhällsinformation och insatser och kontakter med den svenska arbetsmarknaden. För de asylsökande som väntat på sitt beslut mer än sex månader ska kommunen ansvara för insatser för att undvika passivitet och motverka psykisk och fysisk ohälsa.

168 Vissa asylsökande ska bo kvar i ankomstcenter under hela asylprocessen. Vid bedömningen av vilka asylsökande som ska stanna kvar i ankomstcenter ska hänsyn tas till ärendets omfattning samt vilket beslut som kan komma att fattas i ären det. För de asylsökande som önskar ordna boende på egen hand föreslås en begränsning i form av att en modell med social prövning införs. För att en kommun ska kunna innefattas av den sociala prövningen måste kommunen ansöka om detta hos Migrationsverket. Prövningen kommer bara ske i de kommuner som uppfyller fastställda krav gällande social och ekonomisk utsatthet. Det kan till exempel handla om områden med långvarigt hög arbetslöshet, hög andel personer i långvarigt försörjningsstöd, hög andel unga som varken arbetar eller studerar och hög andel elever som saknar behörighet till gymnasieskola. Eller kommuner som tidigare under en längre tid tagit emot en stor mängd asylsökande i eget boende i förhållande till kommunens storlek. De asylsökande som får avslag på sina ansökningar om asyl och har ett verkställbart avlägsnandebeslut ska bo i avresecenter som Migrationsverket ansvarar för. Avresecentren föreslås ligga i närheten till utreseorter och i samma regioner som ankomstcentren. Kommunerna ska ersättas för de insatser och åtaganden som görs inom mottagandet av asylsökande, men staten har det ekonomiska ansvaret under asyltiden. Ersättningarna föreslås i större utsträckning bli schabloniserade. Det föreslås tillkomma schablonersättning för boende för asylsökande i kommun, en schablonersättning för insatser för asylsökande i kommun samt en schablonersättning för insatser för asylsökande barn i ankomstcenter. Det föreslås vidare att vissa småersättningar ska tas bort och att kostnader på längre sikt ska fångas upp av utjämningssystemet. En målpeng föreslås införas där kommuner får ersättning i förhållande till sin måluppfyllelse i mottagandet av asylsökande. Ersättningssystemet ska vara tydligt med vad som ska ersättas och ska bli billigare att administrera. Vad gäller ensamkommande barn föreslås inga större förändringar. Den nuvarande ordningen med företrädare måste ses över om även ensamkommande barn ska omfattas av förslaget med att bo den första tiden i ett av staten ordnat ankomstcenter. Huvudförslaget ska kunna klara av rimliga variationer av antal asylsökande eftersom hela Sveriges samlade kapacitet hos landets 290 kommuner och 20 landsting liksom statliga myndigheter tas tillvara. Mottagandeutredningen ser det som osannolikt att asylmottagandet skulle uppgå till sådana nivåer som det var under

169 åren 2014-2015. En snabb ökning av asylsökande kan inte mottagandesystemet hantera ensamt. Det behov av flexibilitet som är rimligt att ställa på ett mottagandesystem finns dock inbyggt i förslaget. Mottagandeutredningen har arbetat fram ett alternativt förslag om huvudförslaget inte skulle gå att genomföra. I det alternativa förslaget har staten huvudansvar för boende och insatser för asylsökande under hela asylprocessen. Flens kommuns synpunkter på utvalda avsnitt Avsnitt 1.1 Förslag till lag om mottagande av asylsökande och vissa andra utlänningar Flens kommun ser en risk i att en utlänning endast får bo i ett avresecentrum fram till dess att rätten till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande (LMA) upphör. Förslaget tenderar att leda till att individer vars ärenden ej kunnat verkställas och där rätten till bistånd upphört riskerar att hamna utanför systemet. Detta kommer troligtvis leda till att socialtjänsten i den kommun där avresecentret placeras riskerar att få ta ett mycket stort ansvar vad gäller att bistå med ekonomisk och social trygghet. Det finns ett flertal exempel från Flens kommun där kommunen ansvarat för insatser till utlänningar men där det senare visar sig att exempelvis utlänningen rätt till bistånd enligt LMA upphört, vilket medfört att kommunen inte har rätt till statlig ersättning. Det är Flens kommuns åsikt att kommunerna måste erhålla statlig ersättning för de insatser som genomförs. Vidare att stat och kommun måste ha en tydlig kommunikationskanal sinsemellan för att undvika exempel likt ovan samt för att ge förutsättningar att, som mottagandeutredningen vidare föreslår, dra tillbaka insatser till asylsökande som försvårar Migrationsverkets utredning. Flens kommun har annars svårt att se hur detta förslag ska fungera i praktiken. Avsnitt 1.4 Förslag till förordning om mottagande av vissa utlänningar i kommun Flens kommun anser att begreppet nyanländ måste förtydligas i förordningen. Det framgår inte om det även innefattar preskriberade ärenden. Avsnitt 6.1.2 Ett obligatoriskt första möte med Sverige Att arbeta med att bryta attraktionen till eget boende är ett förslag som Flens kommun till stor del står bakom. Exemplet som mottagandeutredningen lyfter fram med omplaceringarna som skedde från Italien och Grekland är en i särklass speciell och högt prioriterad insats av Migrationsverket. Flens kommun anser att

170 ett lika högt genomflöde och korta handläggningstider för alla asylärenden krävs för att kunna bryta attraktionen till eget boende. Inte enstaka insatser för vissa ärendekategorier. Avsnitt 6.1.3 Effektivisering genom ökad tillgänglighet Flens kommun vill lyfta fram risken och otillgängligheten med att placera ankomstcenter i enbart några få större kommuner. För asylsökande vars ärenden kommer kräva ytterligare utredningsåtgärder, efter anvisning till kommun, kommer det oftast kräva långa resor i de fall de kompletterande åtgärderna kräver fysisk närvaro av den asylsökande på plats i ett ankomstcenter. De asylsökande kommer dessutom i mindre utsträckning ha möjlighet att fysiskt träffa sin asylhandläggare eller övrig personal från Migrationsverket för att ställa frågor om sitt asylärende eller liknande. Önskvärt vore att fortsätta utveckla den digitala tekniken för att möjliggöra möten över videolänk eller liknande i framtiden. Det är vidare viktigt att kommunerna får ta del av Migrationsverkets hantering kring sortering av asylärenden för att kunna skapa en förutsägbarhet och transparens mellan kommun och stat. Flens kommun ser en fara då asylärenden sorteras om av Migrationsverket under pågående asylprocess och huruvida detta påverkar kommunens arbete med insatser med mera. Avsnitt 6.3.2 Samhällsinformation om vägar till boende och arbete Flens kommun ser att det kan komma att bli en stor variation i kvalitén gällande arbetet med insatser till asylsökande beroende på hur många som föreslås anvisas en kommun. Både problematiskt utifrån ett för högt och ett för lågt antal anvisade. Ett lågt mottagande innebär svårighet i att exempelvis anställa personal till detta, det vill säga mindre möjlighet till flexibilitet. Flens kommun menar att de statliga ersättningarna måste täcka personalkostnader. Avsnitt 6.3.3 Kartläggning av utbildning och yrkeserfarenheter Flens kommun är tveksam till om matchningen av den asylsökande mot ett boende och en ort kommer att fungera i praktiken. Många kommuner står inför ungefär samma behov av grundkompetens inom de närmsta åren. Det finns däremot kommuner med specifika förutsättningar och ett specifikt behov av kompetens. Vad händer om samma kommun kommer upp frekvent som förslag på matchning? Vad händer om den kommun som har behov av en viss kompetens är fullbelagd och en individ med rätt sorts kompetens står i tur för anvisning?

171 Avsnitt 6.5.3 Behov av ytterligare utredning av vissa frågor Vad som betraktas som hemkommun i förhållande till tiden i ankomstcentret behöver fastställas, så att det blir tydligt för kommunerna vilka åtaganden som för väntas eftersom en hemkommun normalt sätt betraktas som den kommun där en person stadigvarande vistas eller för tillfället uppehåller sig. Avsnitt 6.6 Barnets bästa motiverar några förändringar för ensamkommande barn Flens kommun anser att även systemet för ensamkommande barn ska ses över så att det föreslagna mottagandesystemet även innefattar denna målgrupp. Samma initiala mottagande bör erbjudas enhetligt för samtliga asylsökande grupper. I mottagandeutredningens förslag framkommer inte hur eller var asylutredningar ska ske för de ensakommande barnen. Flens kommun tolkar förslaget som att asylutredningar för ensamkommande barn ska ske på något av de fåtal ankomstcenter, vilket kommer innebära långa resor för barnen då ankomstcentren troligtvis kommer förläggas på förre orter. Avsnitt 7.1.1 Ett mottagande som förstärker såväl etablerings- som återvändandeperspektivet Enligt förslaget ska kommuner kunna ingå överenskommelser om att erbjuda boende åt en utlänning i en annan kommun om det finns synnerliga skäl. Flens kommun ser att det finns en risk med denna motivering gällande vilken kommun som avgör vad som är synnerliga skäl. Vidare menar Flens kommun att det inte är förenligt att de komplicerade asylärendena med långa handläggningstider blir placerade i en kommun och erbjuds insatser. Det vill säga de ärenden som enligt mottagandeutredningen beskrivs som ärenden enligt normalt förfarande. Dessa individer kommer troligtvis behöva stanna under en längre tid i kommunen och etableras allt mer för att sedan, vid ett avslagsbeslut, brytas upp från allt detta eftersom utgången enligt nuvarande ordning oftast är avslag. Arbetet med dessa individer kommer bli komplicerat och kräva stora resurser för kommunerna. Ordningen inger dessutom falska förhoppningar till den asylsökande om en framtid i Sverige. Dessutom kan det komma att bli svårmotiverat att få individen att flytta tillbaka till ett statligt boende i väntan på utresa till hemlandet. Det måste förtydligas hur arbetet kring flytt till och från ankomst- och avresecenter ska hanteras och vilken myndighet som ansvarar för detta.

172 Flens kommun menar vidare att staten rimligtvis borde ha bättre möjlighet att upphandla bostäder än varje enskild kommun. Fördelen när staten har helhetsansvar för asylboenden är att de kan styra, optimera och fördela asylsökanden mellan orter och kommuner. Detta är något som kommunerna enligt förslaget nu helt begränsas ifrån. Många asylsökande är dessutom väldigt rörliga av sig och har oftast släktingar eller vänner i Sverige som de vill bo i närheten av, vilket även det begränsas. Avsnitt 7.1.4 Fler asylsökande till kommuner med goda etableringsförutsättningar Det finns en risk att förslaget inte bygger bort problematiken med segregation så som önskas. Efter uppehållstillstånd finns fortfarande möjlighet för individen att flytta på sig. Vidare vill Flens kommun lyfta fram att i de fall det sker en markant ökning av asylsökande till Sverige kommer kommunerna ha svårt att ordna fram boenden enligt den föreslagna tiden och till den kostnad som finns som beräkningsexempel. Avsnitt 7.2.1 Lokalt förankrad verksamhet för framtida etablering Flens kommun anser att det är av stor vikt att kommunikationen mellan stat och kommun förbättras. Framförallt utifrån förslaget om att asylsökande ska uteslutas från insatser i kommunen då individen inte medverkar till att klarlägga sin identitet vid Migrationsverkets prövning av ärendet. För att detta ska kunna fungera i praktiken menar Flens kommun att det är viktigt att rutiner arbetas fram. Avsnitt 7.2.4 Kunskap om kontakter med arbetsmarknaden Genom att enbart erbjuda de asylsökande som får undantag från kravet på att ha arbetstillstånd insatser i en kommun har systemet byggt in en ordning där hög andel personer från vissa länder aldrig kommer att få ta del av fördelarna med en tidig etablering. Detta eftersom Migrationsverket idag inte godkänner identitetshandlingar från vissa länder och där de asylsökande för övrigt har svårt att medverka till att sin identitet klarläggs. Avsnitt 7.2.5 Verksamhet motverkar passivitet vid lång väntan Det behöver förtydligas om aktiviteter för att motverka passivitet vid lång väntan även ska erbjudas under en eventuell överklagandeprocess. Avsnitt 7.3.1 I vissa kommuner ska asylsökandes eget boende prövas Flens kommun menar att definitionen av begreppet socioekonomiskt utsatt område noga måste övervägas och att kommuner som tidigare har tagit emot många

173 asylsökande i förhållande till kommunens storlek ska inkluderas i begreppet. Det finns annars en risk att enbart de större och de allra minsta kommunerna innefattas av den sociala prövningen. Avsnitt 10.1.4 Principer för fördelningen av kostnader mellan staten och kommunsektorn Flens kommuns erfarenhet från det nuvarande ersättningssystemet är att de insatser som kommunen utför inte ersätts fullt ut. Kommunen menar att det måste bli tydligt med vad som ska ersättas kommunerna så att kommunerna har ett fortsatt förtroende för staten. Avsnitt 10.1.5 Statlig ersättning till kommuner för mottagande av asylsökande Det är av vikt att ersättning för boende för asylsökande i en kommun inte är knuten till den asylsökandes rätt till LMA. Flens kommun menar att ersättning för boende för asylsökande i en kommun även ska kunna utgå i de fall då den asylsökande har blivit av med rätten till LMA. Avsnitt 11.3.1 Beräkningsantaganden Kommunerna måste ersättas fullt ut för de insatser som genomförs och de faktiska kostnaderna måste täckas av ersättningsnivåerna. Olika kommuner har olika förutsättningar att kunna hantera det utökade bosättningsuppdraget vilket innebär att en schablonersättning inte att föredra för detta ändamål. Den dygnsersättningsnivå som anges som beräkningsexempel i utredningens betänkande på sidan 431 ligger långt under den kostnad som Flens kommun räknat att kunna hantera det utökade uppdraget utifrån. Om ersättningsnivån bestäms enligt beräkningsexemplet skulle kommunens kostnader långt ifrån täckas och kommunerna skulle återigen stå för kostnader som staten ska täcka. Flens kommun menar bestämt att ersättningsnivåerna måste beslutas i samråd med kommunsektorn och utgå ifrån kommunerna faktiska kostnader. Avsnitt 11.6.7 Konsekvenser för hbtq-personer Om anvisning till kommun ska ske för vissa hbtq-personer där det bedöms att de inte kan bo i ett ankomstcenter är det viktigt att det blir tydliggjort, så att kommunerna kan ta med detta i planeringsförutsättningarna. Flens kommuns tillägg till förslaget Eftersom Migrationsverket under många år har haft anläggningsboende i kommunen har Flens kommun en lång erfarenhet av asylmottagande och dess konsekvenser. Kommunen kan återsöka kostnader för dessa åtaganden, men alla kost-

174 nader som kommunen har är ej återsökningsbara, till exempel kostnader för handläggning av ärenden inom vår enhet för individ och familj. Flens kommun vill lyfta fram att även de dolda kostnaderna ska tas i beaktande i den fortsatta processen med det nya ersättningssystemet och att ersättningsnivåerna bestäms i samråd med kommunsektorn. Beslutet expedieras till: Akt Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum 175 58 SN/2018:71 790 Svar till IVO i dnr 8.5-18706 Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag som sitt eget och expediera redovisningen till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) samt att beslutet omedelbart justeras. Sammanfattning IVO har inlett en tillsyn för att följa upp nämndens vidtagna åtgärder gällande en anmälan till IVO. Ärendet översändes till nämnden den 22 mars 2017 för åtgärd. Anmälan avsåg brister avseende myndighetsutövningen i Flens kommun. IVO begär uppgifter och handlingar om: -Nämndens utredning av klagomålet - Nämndens sammanfattning och analys av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för år 2017 när det gäller äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet - En redovisning av nämndens vidtagna och planerade åtgärder utifrån sammanställningen och analysen av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för år 2017 när det gäller äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet Ärendet Nämndens utredning av klagomålet Det finns inget dokumenterat att en utredning av skrivelsen gjorts. Tidpunkten då ärendet inkom var under en period då flera tjänstemän slutade inom förvaltningen så detta ärende har beklagligt inte besvarats av någon då den inte varit känd.

176 Nämndens sammanfattning och analys av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter för år 2017 när det gäller äldreomsorgen och funktionsnedsättningsområdet Under 2017 finns det sammanlagt 8 registrerade synpunkter/klagomål och dessa rör: -IVO Klagomål gällande omvårdnad (funktionsnedsättningsområdet) -IVO Klagomål gällande brister i vård och omsorg (äldreomsorgen) -IVO Klagomål gällande enskild sjuksköterska (äldreomsorgen) -IVO Klagomål gällande ej svar på ansökan om gruppbostad (utredningsenheten) -Synpunkter som inkommit genom vår hemsida www.flen.se -Synpunkt gällande betalningstid på omvårdnadsavgift hemtjänst -Synpunkt gällande hemtjänstinsatser -Synpunkt gällande lång väntan på beslut om utökad hemtjänst -Synpunkt gällande bemötande från biståndshandläggare Bakgrund av utredningsenheten för äldre och personer med funktionsnedsättningar Nuvarande enhetschef tillträdde i april 2017. Vid hennes tillträde var utredningsenheten en enhet som signalerade att de upplevde en hög arbetsbelastning och avsaknad av struktur och flertalet var nya i sin yrkesprofession. Utifrån arbetsbelastning (tidsbrist) och bristande ledning hade lagstadgade uppföljningar av pågående biståndsbeslut inte genomförts, och hade inte heller utförts korrekt. Biståndsbeslut hade gått ut utan uppföljning, vissa insatser genomfördes av utförare utan gällande biståndsbeslut. Arbetsbelastning utifrån anmälningar och aktualiseringar syntes inte i systemet. Lagstadgad rapportering till IVO om icke verkställda beslut hade inte skett. Ärenden fördelades utifrån brukarens födelsedatum, varför arbetsbelastningen kunde variera stort mellan handläggarna. Handläggarna hanterade flera lagrum, och samtliga typer av ansökningar. Brukarnas pappersakter förvarades i arkivlådor i olika kontorsrum. Det var oklart vilka ärenden som arkiverades i arkiv efter att ärendet avslutats, varför även utgallrade akter låg kvar hos handläggare. Rutiner saknades kring slutgallring och förflyttning till huvudarkiv. Vidtagna åtgärder som gjorts innan begäran från IVO Den psykosociala arbetsmiljön inom enheten upplevs idag som god.

177 För att få en tydligare struktur och arbetsfördelning, har handläggarna delats upp i mindre grupper med specifika arbets- och ansvarsområden. Omstruktureringen skedde även för att möjliggöra specialistkompetens inom de olika lagrummen och ärendetyper. För att minska sårbarhet vid frånvaro, och öka lika bedömning av inkomna ansökningar finns det idag en struktur och ansvarsområde med minst två handläggare vilka täcker upp varandra vid frånvaro samt konsulterar varandra vid beslut i mer komplicerade ärenden för lika bedömning. De olika grupperna har gemensamma möten med enhetschef varje vecka. Extern handledning fortgår. Denna handledning är ärendehandledning för ökad juridisk kompetens. Tidigare kritik framfört av IVO har hörsammats, och samtliga ansökningar mottas och utreds. Sammanställning av rapportering till IVO om icke verkställda beslut sker korrekt. Utredningsenheten har, utifrån brukarperspektiv och vår policy om tillgänglighet/service, inte längre fasta telefontider utan har öppna telefoner för inkommande samtal under hela arbetsdagen. Betalningsansvarslagen har ersatts januari 2018 av överenskommelse om trygg och effektiv utskrivning från slutenvården. Vårdplaneringar med betalningsansvar efter 5 (somatik) eller 30 dagar (psykiatri) upphör och handläggare måste hantera att brukare kommer hem inom tre dagar. Detta har ställt högre krav på snabbare handläggning av ärenden, större krav på fungerande samverkan med andra enheter och utförare och därmed en ökad trygghet för våra brukare Samtliga personakter förvaras i arkivet, med tydliga rutiner om när dessa ska gallras ut (första gallring/omflytt vid avslut samt gallring vid flytt till centralt arkiv). För daglig hantering av aktiva ärenden använder sig handläggarna av varsin box/låda för daglig hantering, dessa förvaras nattetid i arkivet. Byte av skrivare har gjorts med fungerande säker utskrift. Under våren 2017 fanns det 9,75 årsarbetare fördelade på 11 personer på utredningsenheten. Under hösten 2017 och våren 2018 har ytterligare handläggare rekryteras för att möta upp behovet. Idag är de 13.05 årsarbetare fördelade på 14 handläggare.

178 Utbildning i ärendehantering har givits till berörd personal såsom nämndsekreterare, chefer och andra tjänstemän som handhar handlingar då vi tidigare tjänstemän slutat och nya har börjat. Planerade och påbörjade åtgärder innan begäran från IVO Samverkan med andra interna enheter behöver uppdateras med start under hösten 2018. Ett omfattande arbete med att se över riktlinjer är påbörjad utifrån prejudicerande domar och ska ses över så att det är ett levande dokument utifrån omvärldsbevakning och löpande kan uppdateras. Handläggare ska utbildas samt börja utreda utifrån IBIC. (individens behov i centrum) IBIC är en empirisk och rekommenderad utredningsmetod vilken kommer ge handläggarna ökat stöd i arbetet och i sig vara en kvalitetssäkring. Nuvarande verksamhetssystem kommer att bytas ut mot ett helt nytt webbaserat system med produktionsstart i början av december 2018. Migreringen föregås av genomgång av nuvarande system, så att korrekta uppgifter finns för överföring (ett arbete som redan påbörjats under våren 2018 och kommer fortgå fram till december 2018). Efter migreringen ska handläggare övergå till det nya systemet. Nuvarande verksamhetssystem är inte tillförlitligt vad gäller nyckeltal och statistik. Ärende- och bevakningslistor saknas eller är ej kompletta. En direkt koppling mellan myndighetsbeslut och utförda insatser saknas och detta kommer att åtgärdas när vi inför det nya verksamhetssystemet Analys och planerade åtgärder utifrån ovanstående Vår bedömning är att vi behöver fortsätta arbetet med att kvalitetssäkra processer och arbeta mer intensivt med att se till att alla handlingar förs in i vår databas och flödas till ansvariga tjänstemän och att vi på varje ledningsgrupp tar upp som en punkt inkomna handlingar/synpunkter. Utöver det så arbetar vi i våra ledningsgrupper och chefsgrupper med att avidentifiera klagomål och synpunkter för att skapa ett lärande i våra verksamheter och hitta förbättringar inom våra verksamheter. Utredningsenheten har genomgått en stor förändringsprocess sedan förra året och idag har vi en bättre struktur och en högre bemanning vilket gör att utredningstiden sker skyndsamt. Vi ser nu fram emot att få vårt nya webbaserade verksamhetssystem som kommer möjliggöra för oss att få en bättre överblick på våra utredningar.

179 Beslutet expedieras till: Akt Inspektionen för vård och omsorg