Kungsholmens stadsdelsförvaltning Sida 1 (12) Äldreomsorg 214-4-7 TERTIALRAPPORT 1 Denna del av tertialrapporten innehåller statistik för hälso- och sjukvård som inte efterfrågas i kommunstyrelsens anvisningar. Redovisning av hälso- och sjukvårdsstatistik inom särskilda boendeformer för perioden 1/1 213 till 31/3 214 jämfört med 1/1 212 till 31/3 213. Inledning Äldreförvaltningen tog 213 fram hälso- och sjukvårdsstatistik med indikatorer som ska vara gemensam för samtliga stadsdelsförvaltningar, för att kunna jämföra över staden. Alla vårdtagare som bor på ett särskilt boende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och munhälsa samt urininkontinensutredning och läkemedelsgenomgångar. Utredningarna ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde tackat nej eller om det inte bedöms vara relevant att de genomförs. Utredningarna ska följas upp minst en gång om året eller efter behov. Mätdatum är den 1 oktober för områdena läkemedel, hud/trycksår, nutrition/ malnutrition, munhälsa, elimination, specifik rehabilitering och fall. Perioden omfattar tiden 1 oktober föregående år till och med 3 september pågående år. Målet är att verksamheterna uppnår 1 % inom verksamhetsåret. De siffror som nu tagits fram är det faktiska utfallet från 213-1- 1 till 214-3-31 jämfört med 212-1-1 till 213-3-31. Det har skett en allmän ökning av registrering i hälso- och sjukvårdsstatistiken denna period. Resultaten behöver följas för att se om trenden fortsätter och sedan analyseras i Patientsäkerhetsberättelsen. Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorg Medicinskt Ansvarig Sjuksköterska och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Tertial 1 214. Avvikelser i verksamheten åtgärdas lokalt av utföraren, och redovisas till MAS/MAR, som kontinuerligt följer upp dem i journalsystemets avvikelsemodul. Enheterna har hög rapporteringsgrad, men det finns sannolikt ett mörkertal. Inträffade avvikelser ska ses som möjligheter till förbättring dvs. att med hjälp av avvikelserapporteringen lära sig av avvikande händelser eller brister som uppstått och misstag som begåtts. Inställningen till avvikelsehanteringssystemet måste präglas av öppenhet så att
Sida 2 (12) arbetet med att kontinuerligt förbättra de äldres säkerhet och trygghet utgör fokus. En annan del är att med hjälp av risk-analyser förebygga och identifiera risker. Därför är det viktigt att chefer och personal ute på enheterna kontinuerligt arbetar med att kvalitetssäkra rutiner och arbetssätt för att förhindra avvikelser. Redovisning Statistiken grundar sig på inkomna uppgifter från omvårdnadsansvariga sjuksköterskor, fysioterapeuter/ sjukgymnaster och arbetsterapeuter. I nedan visas ett medelvärde på antalet vårdtagare som registrerats och där enheterna haft ett hälso- och sjukvårdsansvar för under perioden. Antal vårdtagare för perioden har minskat med 2 %. 62 6 58 Antal vårdtagare 65 594 AVVIKELSER Inkomna avvikelser för perioden T1 214 har ökat med ca 4 % jämfört med samma period T1 213. För ökningen står huvudsakligen fall med skada. Under perioden har två anmälningar enligt Lex Maria och en om anmälningsskyldighet enligt patientsäkerhetslagen 3kap7 skickats in till inspektionen för vård och omsorg (IVO). 45 4 35 3 25 2 15 1 5 416 387 26 18 163 164 44 46 Fall med skada Läkemedel- (utebliven/förväxlat/du bbel dos) Övriga-MTP/brister i vårdkedjan/kommunika tion/omvårdnad, dokumentation mm
Sida 3 (12) Fallincidenter En fallriskbedömning enligt Downton Fall Risk Index ska genomföras i samband med att vårdtagare flyttar till särskilt boende med syfte att identifiera personer med förhöjd fallrisk. Bedömningen ska följas upp minst en gång om året eller efter individuellt behov t.ex. om vårdtagare faller. Riskbedömningen ska ge vägledande underlag för beslut om insatser som syftar till att eliminera risker som kan påverka att vårdtagaren faller, eller skadar sig vid fall. Att minska andelen fall och skador vid fall är ett viktigt område för patientsäkerheten samt ett utvecklingsområde där insatser behöver planeras och sättas in tidigt. För att nå bästa möjliga resultat för den enskilde krävs att all personal är delaktiga och har kunskap inom området. Andelen fallincidenterna som rapporterats avvikelsesystemet har ökat med ca 1 % vid en jämförelse mellan T1 213 och T1 214. Fridhemmet och Solbacken har en ökad andel medan Alströmerhemmet och Serafen och Pilträdet och S:t Erik står för en minskning av den totala andelen registrerade fallolyckor. Fallincidenter där vårdtagaren inte kommit till skada har minskat med ca 3 % jämfört med T1 213. De fallincidenter som föranlett någon form av skada har ökat med ca 14 % jämfört med T1 213. Av de fall med skada som inträffat under perioden har det vid 21 fall konsekvensen fraktur registrerats i avvikelsemodulen. Den uppgiften har visat sig vara ofullständig då i den hälso- och sjukvårdsstatistik som rapporterats in till MAS, MAR anges 42 fallfrakturer. Skillnaden kan bero på att man inte alltid uppdaterar uppgifter i inrapporterade avvikelser. 8 7 6 5 4 3 2 1 75 757 57 554 18 26 Fall med skada Fall utan skada Summa Läkemedelsavvikelser Läkemedelsavvikelserna för perioden är i stort oförändrat med T1 213. De flesta avvikelserna som rapporteras in handlar oftast om
Sida 4 (12) att någon personal glömt att ge vårdtagaren sina läkemedel, eller glömt signera att läkemedlet har överlämnats. Exempelvis är läkemedlet kvar i dosetten och vårdpersonalen har signerat på signeringslistan att det är givet eller så saknas läkemedlet i dosetten men signeringslistan är osignerad. Läkemedelhanteringen är ett ständigt utrednings- och kvalitetsarbete. Det gäller att alltid diskutera; hur minskas incidenterna, hur skapar vi bra rutiner, hur utbildar och hur följer vi upp? Flera av enheterna uppger att de aktivt arbetar med läkemedelsavvikelserna och att de diskuterar på arbetsplastmöten, kvalitetsråd mm om hur det ska säkra läkemedelshanteringen. Övriga avvikelser Totala andelen övriga avvikelser för perioden är i stort samma jämförda jämfört med T1 213. Exempel på brist i specifik omvårdnads rehabiliteringsinsats kan vara brist i kontroll av luftmadrass (glömt kontakten i väggen, fyller inte på luft), sänglarm (glömt att koppla in larm), sänggrindar (glömt att dra upp eller använt när det inte ska användas). Brist i vårdkedjan handlar ofta om bristande informationsöverföring, exempelvis då sjukhusen sänder hem vårdtagarna innan de hunnit bli så kallat utskrivningsklara, hemskrivna till boendet utan någon överföring, behandlingsmeddelande saknas. Vårdtagare kommer hem utan medsänt material för deras fortsatta vård. Avvikelserna sänds till den felande avdelningen på sjukhuset. Återkoppling från respektive avsändare sker oftast, men inte alltid. 25 2 15 1 5 27 21 163 164 44 46 Läkemedel -Utebliven, Förväxlat, Dubbel dos Övriga MTP, brister i vårdkedjan, kommunikation, omvårdnad, dokumentation mm Summa HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSINDIKATORER Byte av vårdform - sjukhusbesök Akut inskickning till sjukhus har ökat med 42 % jämfört med T1 213. Vårdtagare som bytt vårdform dagtid har ökat med ca 64 % medan de vårdtagare som bytte vårdform jourtid ökat med ca 5 %. Av de vårdtagare som under denna period åkte till sjukhus, var det
Sida 5 (12) ca 53 % som blev inlagda. Det finns ingen uppgift för T1 213 och därför går det inte att jämföra perioderna. 3 25 2 15 1 276 194 199 121 73 77 147 Byte av vårdform till sjukhus -dagtid Byte av vårdform till sjukhus - jourtid Summa 5 Varav inlagda på sjukhus Avlidna För de boende som bor i ett särskilt boende är målet att alla som önskar ska få stanna kvar i sitt hem vid vård i livets slutskede och där få sluta sina dagar. Statistiken visar att de flesta vårdtagarna avlider i sitt hem på boendet och inte på annan plats. Under T1 214 har antal avlidna på boendet minskat med ca 13 % jämfört med T1 213. Se även text svenska palliativregistret. 12 1 8 6 4 2 115 1 19 87 15 22 Avlidna på-- boendet Avlidna på - annan plats tex. sjukhus Summa Trycksår Under perioden har trycksåren ökat jämfört med T1 213. Under denna period har ca 62 % av trycksåren uppkommit på enheten och ca 38 % uppkommit på annan plats. Riskbedömning av trycksår ska genomföras på samtliga boende bland annat för att förebygga och så långt som möjligt försöka eliminera trycksår, se text riskbedömningar.
Sida 6 (12) 3 25 25 26 Kategori 1 kvarstående missfärgning 2 15 1 5 1 1 8 9 6 1 5 2 Kategori 2 epitelskada Kategori 3 fullhudsdefekt utan sårkavitet Kategori 4 fullhudsskada med sårkavitet, som är svårast Förskrivna inkontinenshjälpmedel Antal vårdtagare med inkontinenshjälpmedel för perioden har minskat med ca 6 % jämfört med T1 213. Många äldre saknar någon form av utredning eller bedömning av sin inkontinens när de flyttar in på ett äldreboende. När man flyttar in på ett boende ska den enskilde alltid erbjudas en utredning, som årligen ska följas upp. Urinkatetrar har ökat 1 % för perioden jämfört med T1 213. Målet är att ha så få katetrar som möjligt för att förhindra infektioner. Emellertid är det så att många av de personer som har kateter har det på grund av sin sjukdomsbild och är tvungen att ha denna form av hjälp för att klara av att tömma sin blåsa. 5 4 435 49 3 2 1 31 34 Inkontinens Urinkateter Ordinerade läkemedel Det har skett en ökning i fråga om läkemedel trots genomförda läkemedelsgenomgångar, för den största ökningen står vid behovs läkemedel. Antal vårdtagare med stående ordination på 5 eller fler läkemedel har ökat med 4 %. Antal vårdtagare som ordinerats läkemedel vid behov har ökat med 58 % och vårdtagare med tre eller fler psykofarmaka har ökat med 32 % jämfört T1 213. Vårdtagare med insulinbehandlad diabetes har ökat med 8 % jämfört med T 1213.
Sida 7 (12) Det är viktigt att läkare och sjuksköterskor alltid är uppmärksamma vid in- och utsättning av vårdtagarens läkemedel. Läkemedelsgenomgångar är en viktig del i att förbättra den enskildes läkemedelsanvändning samt att det ger en bra översyn av vårdtagarnas läkemedel. Läkemedel kan interagera med varandra och på olika sätt påverka, förstärka eller minska effekten av varandra. Vissa läkemedel kan vara direkt skadliga att ta tillsammans. Risken för detta ökar givetvis ju fler läkemedel en vårdtagare äter samtidigt. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 456 431 45 288 75 57 21 38 Antal personer med stående ordination på 5 eller fler läkemedel Antal personer som ordinerats läkemedel vid behov Antal personer med 3 eller fler psykofarmaka Antal personer med insulin-behandlad diabetes Specifik omvårdnad Flera av de äldre som flyttar in i ett särskilt boende har ett stort hälso- och sjukvårdsbehov medan vissa har ett hälso- och sjukvårdsbehov som de kan klara av själva eller endast behöver lite hjälp med. Behovet av medicinteknisk sjukvård har ökat med 46 % jämfört med T1 213. Antal personer med sår där det krävs omfattande såromläggning har ökat 92 % jämfört med T1 213. Registreringen av injektioner är hur många injektioner som är givna under perioden. Dessa har ökat med 4 % jämfört med T1 213. 1 oktober - 31 mars Antal subcutana venportar 1 1 Antal picc-liner 1 Antal trackeostomier 1 Antal perifer venkanyler 2 3 Antal syrgas/syrgaskoncentrator 1 4 Antal med pegsond 8 1 Antal med bensår 13 1 Antal med övriga sår 11 36 Antal blodtransfunderingar Antal injektioner (ej insulin) 574 85
Sida 8 (12) Specifik rehabilitering Inom området rehabilitering har fyra nya indikatorer tagits fram. Två av dessa avser antal bedömningar av ADL respektive funktion som utförs av arbetsterapeut och sjukgymnast månadsvis. De övriga två är en redovisning av antal personer som har individuellt utprovad/förskriven rullstol respektive lyftsele till personlyft. Det har skett en ökning av specifika bedömningar och förskrivna utprovade hjälpmedel i jämförelse med T1 213. 3 25 2 15 1 5 263 271 27 213 18 114 56 25 utförd bedömning - ADL utförd bedömning - Funktion antal personer med förskriven rullstol antal personer med utprovat lyftsele Skyddsåtgärder Användning av åtgärder som begränsar rörelsefriheten t.ex. som att inte kunna resa sig upp eller att larm utlöses vid förflyttning ur säng, får inte användas utan ett samtycke från vårdtagaren. Åtgärden kräver förutom samtycke att en utredning av risker görs och att tidigare prövade insatser inte räckt för att uppfylla säkerheten för vårdtagaren. Vid en jämförelse mellan T1 213 och T1 214 kan en ökning på 22 % ses för användning av någon typ av skyddsåtgärd. Användning av olika former av individuella larm har önskat med ca 91 % medan sänggrindar och bälten har minskat med 5 %. 35 3 25 2 15 1 5 261 17 158 116 6 15 16 27 18 319 Dörrlarm Rörelselarm larmmatta Sänggrindar Bälten/brickbord Total
Sida 9 (12) Vårdinfektioner Under perioden är det en ökning med 7 vårdtagare med någon form av vårdinfektion jämfört med T1 213. 1 oktober - 31 mars Vårdinfektioner - MRSA/VRE/ESBL/HEPATIT T1 213 13 T1 214 2 Tandvårdsenhetens munhälsobedömning och munvårdsutbilning till vård och omsorgspersonal 213 Den som har ett bestående behov av omfattande vård och omsorg dygnet runt har rätt att få en årlig kostnadsfri munhälsobedömning. På Kungsholmens stadsdelsförvaltnings särskilda boende SoL och LSS erbjöds under 213 ca 647 personer den lagstadgade munhälsobedömningen. Av dessa tackade 627 ja. Antal utförda munhälsobedömningar var totalt 427 = 68 %. Totalt utbildades 41 personal av tandvårdenheten i munvårdsutbildning. Riskbedömningar Alla vårdtagare som bor på ett vård- och omsorgsboende ska erbjudas en riskbedömning gällande fallolyckor, nutrition, trycksår och urininkontinens. Utredning ska alltid genomföras, med undantag om den enskilde inte tackar nej eller om det av någon anledning inte är relevant. Bedömningarna ska sedan följas upp minst en gång om året eller efter behov. Från och med 1 september 213 har staden tagit beslut om att även servicehusen ska registrera riskbedömningar. Kungsholmens har redan tidigare valt att ta med servicehusen för att få en helhetsbild. Instrument som ska användas är: 1. Downtown Fall Risk Index för att utvärdera fallbenägenheten 2. MNA (Mini Nutritional Assesment) för att mäta näringsstatus 3. Norton för att mäta risk för trycksår 4. ROAG Munhälsa/munstatus 5. Kvalitetssäkringsprogram NIKOLA De siffror som nu tagits fram är det faktiska utfallet från 213-1-1 till 214-3-31. Målet är att verksamheterna uppnår 1 % inom verksamhetsåret.
Sida 1 (12) Serafens-, S: t Eriks-, Alströmerhemmets- och Solbackens vård- och omsorgsboende Genomförda riskbedömningar enligt MNA och Norton har minskat med 8 % och 2 % jämfört med föregående års period. Genomförandet av fallriskbedömning enlig Downton Fall Risk har ökat med 3 % jämfört med föregående period. När det gäller urininkontinensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar så har det ökat med 7 % och läkemedelsgenomgångar har minskat med 7 % jämfört med föregående period. 6% 5% 4% 3% 2% 1% 58% 52% 5% 47% 2% 5% 5% 5% 43% 27% Downtown Fall Risk MNA Norton Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång % Pilträdets- och Fridhemmets servicehus Genomförda riskbedömningar enligt MNA och Norton och har minskat jämfört med tidigare perioder med 9 % och 8 % medan Downton Fall Risk ligger på samma nivå. När det gäller urininkontinensutredningar och uppföljning av tidigare utredningar så har det minskat med 5 % och medan läkemedelsgenomgångar ökat med 6 % jämfört med föregående period. 5% 4% 3% 2% 1% % 42% 43% 39% 39% 41% 35% 33% 35% 12% 7% T2 213 T1 214 Downtown Fall Risk MNA Norton Inkontinensutredning Läkemedelsgenomgång
Sida 11 (12) Senior Alert Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister där personer 65 år eller äldre registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring och trycksår samt munhälsa. För att registrera i senior alert krävs ett samtycke av vårdtagaren själv eller en legal företrädare till denne. Det medför hinder för enheter där det enbart bor personer med demens sjukdom att utföra registreringen. Nedan redovisas sammanställt resultat för T1 213 respektive T1 214. Andelen registreringar har minskat vid en jämförelse med föregående år. Serafens vård och omsorgsboende står för 49 och är den enhet på Kungsholmen som genomför flest registreringar. Fridhemmet står för de övriga 2 registreringarna. 1 8 6 4 2 82 51 Antal unika personerregistrerade i Senior Alert Svenska palliativregistret - ett nationellt kvalitetsregister Enheterna registrerar i svenska palliativregistret som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Här krävs inget samtycke till registrering. I registret beskrivs idag patientens sista vecka i livet, genom att personalen som vårdat en just avliden person, besvarar ett trettiotal frågor. Oavsett sjukdom, så är målet att genom uppföljande statistik säkra så att alla som dör en väntad död, ska kunna känna trygghet. Det brister i registreringen ute på enheterna alla personer som avlidit har inte registrerats in i palliativa registret. 7 6 5 4 3 2 1 69 17 15 11 13 9 11 12 15 6 8 6 3 Antal inrapporterade dödsfall per månad - säbo T1 213 57 Antal inrapporterade dödsfall per månad - säbo T1 214 Oktober November December Januari Februari Mars Total
Sida 12 (12) Resultat palliativ vård i livets slut Endast de som bedömts som förväntade dödsfall 46 st. T1 214 jämfört med 52 st. T1 213 ingår i spindeldiagrammet. Diagrammet bygger på 12 delfrågor med målvärden och resultat för varje del. Målvärdet är rödfärgat och det aktuella resultatet grön-färgat vilket fungerar som ett signalsystem. Så länge den röda färgen syns så har man inte uppnått målet i alla de grundläggande delarna. Diagrammen är likartade. Det är läkarinformation till nästående och patient som ökat mest. 12 1 8 6 4 2 Målvärde Resultat 214 Resultat 213