Finansiella instrument - ett nationellt perspektiv
Syfte Varför känner sig länder tvungna att harmonisera beskattningen av S och EK för att försvara sin bolagsskattebas? 24 kap 10a-10f IL (2009, 2013) SOU 2014:40 BEPS, Kommissionen Danmark, Norge, Finland, Tyskland, Belgien, Italien, Holland
Disposition 1. Introduktion 2. Finansiella instrument 3. Inkomst från finansiella instrument 4. Hybrider 5. Klassificering av hybrider i. Inkomst av kapital ii. Inkomst av näringsverksamhet 6. Problemet 7. Avslutning
1. Introduktion Olika perspektiv Vad är det som hotar skattebasen? Vilka åtgärder vidtas för att försvara skattebasen? Vad är företagsbeskattning? Vilka principer bygger skattesystemet på? Vilka principer lyfter man fram i ny lagstiftning (SOU 2014:40)? Vilka perspektiv kan identifieras?
2. Finansiella instrument Tre typer av finansiella instrument Vad är EK? Vad är S? Vad är ett derivat? Termin? Option? Om man vill beskatta EK och S olika, vilken gränsdragning blir då aktuell?
3. Inkomst från finansiella instrument Inkomst Vad är inkomst? Hur uppstår inkomst? Hur kan inkomst delas upp med utgångspunkt i produktionsfaktorer? Till vilken produktionsfaktor hör finansiella instrument? Vilka finansiella instrument kan investeras i produktion? Hur benämns den inkomst en individ får från FI? Kan en individ välja vilken inkomst hon/han vill få från FI?
4. Hybrider Prissättning av FI Vad kostar det att köpa en viss tillgång vid en viss framtida datum? Vad är en termin? Marknadsvärde vid ingåendet? Marknadsvärd vid avslut? Vad är en fordran/skuld? Marknadsvärde vid ingåendet? Marknadsvärde vid avslut? Vad är en underliggande tillgång? Marknadsvärde vid ingåendet? Marknadsvärd vid avslut?
4. Hybrider Prissättning av FI Portföljer med samma kassaflöden: Underliggande tillgång (+mv+r) = Termin att köpa (+mv) & fordran (+r) Fordran (+r) = underliggande tillgång (+mv+r) & termin att sälja (-mv) Skuld (-r) = framtida leverans av underliggande tillgång (-mv-r) & termin att köpa (+mv) Termin att köpa (+mv) = underliggande tillgång (+mv+r) & skuld (-r) Termin att sälja (-mv) = framtida leverans av underliggande tillgång (-mv-r) & fordran (+r)
4. Hybrider Att skapa en hybrid Underliggande tillgång (+mv+r) = Termin att köpa (+mv) & fordran (+r) Tillgång = derivat + fordran Aktie = aktietermin + fordran Aktietermin + fordran = självständigt finansiellt instrument = Hybridkapital Är det någon skillnad i den ekonomiska innebörden mellan aktie och hybridkapital? Är det någon skillnad i den juridiska klassificeringen mellan aktie och hybridkapital?
4. Hybrider Avkastning från hybrider? Vad ger aktie för avkastning (juridisk form)? Vad ger aktietermin för avkastning (juridisk form)? Vad ger fordran för avkastning (juridisk form)? Är det skillnad i beskattningen mellan avkastning från aktie och avkastning från fordran? Vad ger hybridkapital för avkastning (juridisk form)?
5. Klassificering av hybrider Skattesystemets struktur Investment Income Corporate income tax Tax on capital income Effecive tax Inflation Nomial income Real income Tax on real income Equity Divididends 30,00% 30,00% 51,00% 2,00% 12,00% 9,80% 62,42% Debt Interest 30,00% 30,00% 2,00% 4,00% 1,96% 61,20% Vad är den underliggande principen i detta system? Vilket skattesubjekt utgår principen ifrån? Vilka karaktäristika förutsätts S besitta? Vilka karaktäristika förutsätts EK besitta?
5. Klassificering av hybrider Klassificering inkomstslaget kapital Utgångspunkter: Full avdragsrätt på utgifter från S, tillskillnad från utgifter från övriga kapitaltillgångar Utgifter från EK får kvittas mot inkomster från EK, men endast med 70% mot övriga kapitalinkomster. Vilka gränsdragningar är nödvändiga?
5. Klassificering av hybrider Klassificering inkomstslaget kapital
5. Klassificering av hybrider EK vs. S Delägarrätt vs. svensk fordringsrätt (48 kap. 2-3 IL) Med delägarrätt avses [ ] aktie, och [ ] annan tillgångmed liknande konstruktion eller verkningssätt (48 kap. 2 1 st. IL) Som fordringsrätt räknas inte en tillgång som enligt 2 första stycket är en delägarrätt (48 kap. 3 3 st. IL) Vilken struktur har kapitalbeskattningen? Vilken klassificeringsnorm används för att särskilja EK och S? RÅ 1994 ref. 26 (contingent debt), RÅ 2000 not. 8 ( equity basket ) RÅ 2001 ref. 21 (reverse convertible bond), RÅ 2001 not. 160 (swap), RÅ 2002 not 51 ( equity basket ), RÅ 2003 ref. 48 (contingent debt), RÅ 2007 ref. 3 (swap).
5. Klassificering av hybrider S vs. övriga kapitaltillgångar Svensk fordringsrätt (48 kap. 3 IL) Med svensk fordringsrätt avses fordran i svenska kronor (48 kap. 3 1 st. IL) Vilken struktur har kapitalbeskattningen? Vilken klassificeringsnorm används för att särskilja S från övriga kapitaltillgångar? RÅ 1995 ref. 71 (zero-cupon bond), RÅ 1999 ref. 69 (contingent debt instrument on foreign currencies), RÅ 2008 ref. 3 (contingent debt instrument).
5. Klassificering av hybrider S vs. EK i företagsbeskattning Hur definieras S? Hur definieras EK? Vilket väger tyngst: finansiell risk eller rättslig form? Vad får det för konsekvenser i det givna skattesystemet?
5. Klassificering av hybrider Kapitalavkastning i företagsbeskattning Hur definiteras kapitalavkastning i företagsbeskattningen? Hur beskattas kapitalavkastning i företagsbeskattningen? Påverkar definitionen av FI resp. definitionen på avkastningen storleken på avkastningen i förhållande till värdet på FI?
5. Klassificering av hybrider Kapitalavkastning i företagsbeskattning Hur hög är normalt sett direktavkastningen på EK? Hur hög är räntan för företagslån? Hur hög ränta har vissa bolag på sina interna lån?
5. Klassificering av hybrider Kapitalavkastning i företagsbeskattning Hur kommer det sig att fordringar/skulder kan ha en avkastning som är högre än EK?
6. Problemet Termin eller fordran? -att hantera finansiella transaktioner
7. Avslutning Kapitalbeskattning Hur beskattas FI sedan 2012?
7. Avslutning Företagsbeskattning Hur beskattas produktion efter 2015?
7. Avslutning Rättvis beskattning Hur rättvis är beskattningen?