Demografisk rapport 2016:07 Stockholms län Prognos 2016-2050 fördelad på kommuner Försörjningskvoter Befolkningsprognos 2016 2025/50
Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Stockholms läns landsting, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Ulla Moberg, SLL/TRF, 070 00 28837, ulla.moberg@sll.se Alexandra Malm, SCB, 010-479 69 47, alexandra.malm@scb.se TRN 2015-0098 Projektledare: Ulla Moberg Stockholm läns landsting, SLL/TRF Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: 08-123 13 000 Trf@sll.se www.rufs.se
Demografisk prognos för Stockholms län 2016-2025/50 fördelat på kommunnivå Inledning Kommunprognoser 2050 bygger på de redan framräknade prognoserna för länet, kommunerna och basområdena 2016-2025/50 1. Länsprognos -2050 bygger på den redan framräknade länsprognosen 2016-2025. Summan av kommunerna 2016-2050 ska sammanfalla med länsprognos 2016-2050. Det är således en länsprognos som görs som sedan fördelas vidare inom ett system där restriktionen är länsprognosen enligt den multiregionala prognosmodellen och där resultaten konsistensjusteras. Genom den multiregionala modellen hämtas information från den nationella prognosen som grund för antaganden om rikets framtida folkmängd och inrikes in- och utflyttningen till och från Stockholms län. Den prognos som gjordes för länet i augusti 2016 har tillämpat antagandena om fruktsamhet, dödlighet och migration i Riksprognosen 2, anpassade för Stockholms län. Riksprognosen justeras med vissa mellanrum. Det som påverkar justeringarna på nationell nivå är för närvarande framför allt effekterna av ny lagstiftning om uppehållstillstånd 3 och Migrationsverkets prognoser för flyktinginvandring 4. Migrationsverket gör verksamhets- och utgiftsprognoser fyra gånger per år. Till SCB:s prognosarbete är externa referensgrupper knutna, bland annat en referensgrupp för migrationsantagandet. I april 2017 publicerar SCB en ny Riksprognos och nya nationella antaganden. Det är inte givet att Stockholmsregionens prognos påverkas på samma sätt som den för hela riket, beroende på de inrikes in- och utflyttningarna i våra länsprognoser som utgår från tre födelsegrupper: födda i länet, födda i övriga riket och utrikesfödda alla tre grupperna med olika åldersfördelningar och flyttsannolikheter men också för att Stockholms län har en annan sammansättning av utrikesfödda än övriga riket. Inom gruppen utrikesfödda finns stora skillnader. Nya inrikes flyttmönster? Länsprognoserna är inte känsliga för det planerade bostadsbyggandet. De är främst känsliga för den framtida invandringen och förändringar i fruktsamhet och barnafödande. Den variabel som verkar slå hårdast är variationer i fruktsamhet. År 1991-1992 var den summerade fruktsamheten 2,10 och 1993-1999 sjönk den snabbt ner till 1,48 innan den vände uppåt igen, ett ras som kommer att märkas under en mycket lång tid framöver i åldersfördelningarna. Efter 0-åringarna 1990, 1991 och 1992 är nedgången märkbar. 17-åringarna födda 1999 var 2016 den minsta kohorten i riket. Den största kohorten 0-åringar i riket 1968-2016 uppgick till 124 004 personer år 1990, vilken ökat till 148 438 26-åringar år 2016, dvs. 1 SLL/TRF (2016:02) Stockholms län- Huvudrapport. (http://www.rufs.se) 2 SCB (2016) Sveriges framtida befolkning 2016-2060. SOS/SM, BE 18 SM 1601 3 https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/nya-lagar-2016.html 4 https://www.migrationsverket.se/om-migrationsverket/pressrum/fokusomraden/prognoser.html 3
med 24 434. Denna ökning förklaras givetvis av utrikesföddas invandringar, medan ett antal födda eller boende i Sverige flyttar utomlands i de flyttbenägna åldrarna. Ökningen i riket av 1990:or har alltså i genomsnitt varit ca 950 per år. I länet fanns 1990 25 173 0-åringar som efter 2005 ökat till 35 915 26-åringar år 2016, en ökning med ca 10 700 personer, eller drygt 400 per år i genomsnitt. Länets andel av rikets 1990:or har stigit från 20 till 24 procent; lägst var den åren 2001-2008 med ca 19 procent. Mellan 2015 och 2016 ökade antalet födda 1990 med 2,5 procent i riket, varav 6,8 i länet och 1,2 procent i resten av riket. År 2005 var inrikes flyttnettot till länet av sverigefödda negativt och sedan positivt under en följd av åtta år. Efter 2013 har det återigen minskat och blev negativt under 2016. Det var i ett mycket smalt sammanhängande åldersspann 22-30 år som nettoinflyttningen var positiv 2016; mellan 2015 jämfört med 2016 ökade inflyttningen endast marginellt i åldrarna 26-28 år. Utflyttningen av födda i Stockholms län har ökat under några år och inflyttningen av födda i andra län har minskat abrupt. Det återstår att se om rörligheten är uppskjuten eller om det är en varaktig förändring i flytt- och boendemönster. På länsnivån är både den inrikes och utrikes migrationen också konjunkturkänslig och inverkan kan vara både negativ och positiv. Stockholms läns andel av rikets in- och utvandring har förändrats. Länets genomsnittliga andel av rikets invandring har varit drygt 30 procent sedan 1968 och efter ökningen av antalet beviljade 4
uppehållstillstånd i slutet av år 2005 har den varit knappt 30 procent. Eftersom flyktinginvandringen till riket ökat kraftigt, i synnerhet från år 2012, har länets andel av den totala invandringen sjunkit betydligt under senare tid. Stockholms län hade 1 560 fler invandringar 2016 än 2015, vilket är ca 450 fler än 2015 jämfört med 2014. Invandringsöverskottet blev ca 3 700 högre 2016 än 2015, vilket har påverkats av registerstädningar som ger högre utvandring. På kommunnivå har 17 kommuner haft en högre invandring, resten en något lägre. Både inflyttning och utflyttning av utrikesfödda mellan länet och övriga riket har ökat från år 2006, till drygt 13 100 inflyttare och ca 9 000 utflyttare 2016. Under perioden 2006-2015 har nettot av utrikesföddas flyttningar mellan Stockholms län och övriga riket i genomsnitt uppgått till drygt 2 000 personer per år; detta netto hade preliminärt ökat betydligt under 2016 när prognosen gjordes i augusti 2016. Det nyligen publicerade utfallet för 2016 visar på en ökning av utrikesföddas netto från drygt 1 800 personer 2015 till drygt 4 100 personer 2016; en ökning med 2 300. Ökningen har skett i nästan alla åldrar 0-50 år och har prognosticerats fortsätta; detta tas om hand inom den multiregionala modellen. Det är svårt att omgående dra slutsatser om vad skillnaden mellan sverigefödda och utrikesfödda beror på; konjunktur/arbetsmarknad, landsmän/släktingar/ kontakter, folkbokföring, bostäder eller något annat. 5
Länsprognosen 2016-2050, sammanfattning Prognossystemet är ett robust sammanhållet system utvecklat för behovet av månadsbaserad information för t.ex. skatteintäktsprognoser per den 1/11 från och med innevarande år, byggberoende aggregerbara basområdesprognoser med 10 års prognoshorisont för inomregional sjukvårds- och kollektivtrafikplanering, och långsiktiga prognoser/framskrivningar för länet/kommunerna för olika ändamål, till exempel demografiska prognoser för ökningen i livslängd och av antalet äldre. Alla prognoser är beroende av vilka antaganden som görs och hur långsiktiga trenderna är som används för beräkningarna. I den nya prognosen eller framskrivningen - är befolkningen i länet år 2045 knappt 200 000 högre än för fyra år sedan. Fram till 2050 beräknas befolkningen öka med ytterligare ca 100 000. Prognoserna 2016-2050 ligger 35 år framåt i tiden och skall ses som kvalificerade demografiska beräkningar baserade på en kombination av dagens förhållanden och trender och långsiktiga antaganden, där hänsyn tas både till utvecklingen innevarande år för de kortsiktiga behoven och till den rådande uppfattningen om utvecklingen på längre sikt. Prognos 2016-2050 jämförd med prognos 2014-2045 och 2012-2045 Givet den multiregionala modellen för länet så påverkas inte prognosen för länet av byggplanerna; det finns inget samband mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt på länsnivån. Kommun- och planområdesnivån är däremot indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar. 6
Sammanfattning av komponenterna: Prognoshuvudrapporten 2016:02 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Folkmängd 2 231 439 2 420 015 2 610 806 2 763 985 2 887 154 3 001 711 3 113 081 3 222 487 Folkökning 33 395 40 127 35 906 27 279 23 659 22 433 22 180 21 584 Födda 29 381 34 258 36 406 35 874 36 020 37 428 38 998 40 403 Döda 15 830 16 107 17 209 18 905 20 671 21 874 22 657 23 708 Födelsenetto 13 551 18 151 19 197 16 968 15 349 15 554 16 342 16 695 Inr. inflyttade 41 480 44 560 45 234 46 341 47 518 48 336 49 237 49 382 Inr. utflyttade 38 783 39 109 41 791 43 862 45 098 46 836 48 644 49 803 Inrikes flyttningsnetto 2 697 5 452 3 444 2 479 2 420 1 500 592-421 Invandrade 35 198 37 459 36 481 32 460 30 964 30 593 30 489 30 509 Utvandrade 18 280 20 934 23 215 24 628 25 073 25 214 25 243 25 199 Utrikes flyttningsnetto 16 918 16 524 13 266 7 832 5 891 5 380 5 246 5 310 Totalt flyttningsnetto 19 615 21 976 16 709 10 311 8 311 6 879 5 839 4 889 TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 47. (http://www.rufs.se) År 2015 uppgick folkmängden i Stockholms län till drygt 2 231 000 personer. Under prognosperioden väntas befolkningen öka med 991 000 och 2050 uppgå till 3 222 000 personer. Idag är 1 121 000 kvinnor och 1 111 000 män folkbokförda i Stockholms län, vilket är en fördelning på nära 50 procent. Vid prognosperiodens slut väntas befolkningen i länet fördelas på 1 609 000 kvinnor och 1 613 000 män. Den främsta anledningen till den förändrade fördelningen mellan antalet kvinnor och män beror på att männen förväntas få en större ökning i medellivslängd fram till år 2034. Från 2035 och framåt väntas båda könen få lika stor procentuell minskning av dödligheten 5. Fördelningen av kvinnor och män påverkas också av skillnader i åldersstruktur mellan könen och variationer i flyttningsnettot. Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. År 2050 förväntas andelen äldre vara högre och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än 2015. Även andelen i åldrarna 21 till 54 år, vilka utgör en stor del av den arbetsföra befolkningen, väntas vara lägre år 2050 jämfört med 2015. Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper i länet. I nuläget är den summerade fruktsamheten lägst för Stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. År 2050 antas de Stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,77 barn per kvinna. Fruktsamheten antas bli 1,94 för kvinnor födda i övriga riket och 2,02 för utrikesfödda kvinnor. 5 Statistiska centralbyrån (2016). Sveriges framtida befolkning 2016 2060. 7
Befolkningens ålderssammansättning i Stockholms län 2015 och 2050 TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 48. (http://www.rufs.se) Länets befolkning väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2015 och 2050. Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över 70 000 personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 55 59 och 60 64 år. Åldersgrupperna 15 19, 75 79 och 80 84 år förväntas öka med över 60 000 personer vardera 6. 6 Åldersgrupperna är ordnade efter ålder och inte efter vilken grupp som har den största ökningen. 8
Prognosvärden för länet 2016-2050, 2014-2045 och 2012-2045 och årlig justering; differens P2016 jämfört med P2012 År Länet Länet Länet P2016 P2014 P2012 Differens 2015 2 231 439 2 231 439 2 231 439 0 2016 2 264 734 2 285 277 2 276 970-12 236 2017 2 302 065 2 327 818 2 312 199-10 135 2018 2 340 462 2 368 011 2 346 290-5 828 2019 2 379 888 2 405 522 2 378 681 1 207 2020 2 420 015 2 440 838 2 408 713 11 302 2021 2 460 247 2 474 098 2 436 745 23 502 2022 2 499 662 2 505 949 2 463 520 36 142 2023 2 537 817 2 536 292 2 489 556 48 261 2024 2 574 900 2 565 482 2 514 481 60 419 2025 2 610 806 2 593 101 2 538 462 72 343 2026 2 645 066 2 619 519 2 561 598 83 467 2027 2 677 345 2 644 617 2 583 704 93 641 2028 2 707 910 2 668 696 2 604 984 102 926 2029 2 736 705 2 691 778 2 625 299 111 407 2030 2 763 985 2 714 161 2 644 942 119 042 2031 2 790 034 2 735 942 2 663 952 126 082 2032 2 815 126 2 757 224 2 682 473 132 653 2033 2 839 518 2 778 109 2 700 593 138 925 2034 2 863 495 2 798 678 2 718 427 145 068 2035 2 887 154 2 819 005 2 736 079 151 074 2036 2 910 526 2 839 167 2 753 640 156 886 2037 2 933 639 2 859 232 2 771 182 162 457 2038 2 956 536 2 879 272 2 788 762 167 774 2039 2 979 278 2 899 330 2 806 415 172 863 2040 3 001 711 2 919 472 2 824 193 177 518 2041 3 024 068 2 939 708 2 842 086 181 982 2042 3 046 393 2 960 027 2 860 082 186 311 2043 3 068 666 2 980 418 2 878 148 190 518 2044 3 090 901 3 000 856 2 896 262 194 639 2045 3 113 081 3 021 314 2 914 381 198 700 2046 3 135 203 2047 3 157 232 2048 3 179 146 2049 3 200 903 2050 3 222 487 9
Kommunprognoserna 2016-2025/50 metodsammanfattning Kommun- och planområdesnivån är indelningar som förbättrar (basområdes) prognosernas stabilitet och precision genom att ta hänsyn till inomregionala demografiska strukturer och samband där bostadsbytarna dominerar. För var och en av de 26 kommunerna anpassas en individuell regressionsmodell för inrikes inflyttning som bestäms med vars och ens demografiska parametrar som indata. Anpassningen för de 26 kommunprognoserna har resulterat i olika modeller där bostadsbyggandet 1975-2015 antingen är uppdelat på småhus och flerbostadshus eller har summerats till nya lägenheter totalt. Se Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Sambanden förändras över tiden och modellerna, liksom bostadsbyggnadsplanerna, aktualiseras därför årligen. När prognoserna för kommuner, planområden och basområden har beräknats har bostadsbyggnadsplanerna fördelats på basområden enligt uppgifter från kommunerna eller enligt standardiserad hantering inom prognosmodellerna, där de reduceras till 80 procent vilket är det historiska rapporterade färdigställandet. Planerna införs på basområdesnivå om det är möjligt, annars på planområdesnivå. Det planerade bostadsbyggandet samlas in till och med 2030, om planer finns så långt fram i tiden, och uppdateras årligen. I de långsiktiga modellerna/ framskrivningarna -2050 har ett genomsnitt av resp. kommuns byggplaner använts från och med året efter sista tillgängliga planår, vilket varierar mellan kommunerna. Det gör att prognoserna får ett ojämnt förlopp för befolkningsökningen i början när det finns byggplaner och senare under perioden ett jämnare förlopp när medelvärden appliceras. Varje kommun har olika utseende på sina planer. Byggplaner och trender med kortsiktigt eller tillfälligt stark påverkan kan orsaka att manuella justeringar måste göras, s.k. "handpåläggning", vilket skett i en del fall. Inom länet byter ca 300 000 personer per år bostad och inom FA 7 ca 350 000 personer. Definitionsmässiga bostadsbytare redovisas och kommenteras översiktligt i SLL/TRF (2016:02) Stockholms län- Huvudrapport samt i Planprognoser och demografiska områdesdata på www.rufs.se, för länet, kommunerna och planområdena. Det är framför allt redan boende i regionen som flyttar in i nyproduktion. 7 www.tillväxtanalys.se 10
Kommunprognoserna 2016-2050 resultatsammanfattning De förändringar som skett i prognosresultaten på kommunnivå beror på modelländringar, högre bostadsbyggnadsplaner, samt förskjutningar i bostadsbyggnadsplaner mellan kommunerna. På kommunnivå har byggplanerna påverkats av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm (Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner) 8, samt övriga kommuners reviderade planer. OBS! fem års skillnad i slutår i tabellen nedan. De nya prognosvärdena 2050 för varje kommun och skillnader Nya prognos Förra prognos Kvot SCB- modellen modellen Absolut P2016/ Kod Kommun 2016-2050 2014-2045 differens P2014 114 Upplands Väsby 59 024,1 57 583,0 1 441,1 1,03 115 Vallentuna 58 834,8 55 900,0 2 934,8 1,05 117 Österåker 63 628,9 46 580,1 17 048,8 1,37 120 Värmdö 73 423,1 62 747,3 10 675,8 1,17 123 Järfälla 143 306,6 112 097,3 31 209,3 1,28 125 Ekerö 38 775,1 38 548,2 226,9 1,01 126 Huddinge 167 009,1 147 804,6 19 204,5 1,13 127 Botkyrka 123 591,4 131 059,0-7 467,6 0,94 128 Salem 37 150,2 25 550,5 11 599,7 1,45 136 Haninge 122 236,9 109 645,9 12 591,0 1,11 138 Tyresö 94 328,0 71 996,1 22 331,9 1,31 139 Upplands-Bro 35 288,4 32 214,2 3 074,2 1,10 140 Nykvarn 13 902,8 13 124,9 777,9 1,06 160 Täby 107 764,6 89 999,2 17 765,4 1,20 162 Danderyd 36 611,3 36 625,8-14,6 1,00 163 Sollentuna 95 970,1 95 193,3 776,8 1,01 180 Stockholm 1 084 528,2 1 123 817,2-39 289,1 0,97 181 Södertälje 126 809,3 117 162,5 9 646,8 1,08 182 Nacka 188 787,4 177 719,6 11 067,8 1,06 183 Sundbyberg 129 439,2 86 330,0 43 109,2 1,50 184 Solna 140 738,4 141 389,7-651,3 1,00 186 Lidingö 59 622,7 53 284,8 6 337,9 1,12 187 Vaxholm 15 180,2 14 805,6 374,6 1,03 188 Norrtälje 90 046,3 67 611,5 22 434,8 1,33 191 Sigtuna 78 472,5 77 090,8 1 381,7 1,02 192 Nynäshamn 38 018,7 35 433,3 2 585,4 1,07 01 Stockholms län 3 222 488,1 3 021 314,4 201 173,7 1,07 8 LSF/TMR (2014:01) Alternativa byggplaner. (http://www.rufs.se) 11
Byggplaner och rapporterat utfall Den befintliga bostadsstocken i länet uppgick 2015 till 1 022 000 lägenheter i småhus, flerbostadshus, övriga hus och specialbostäder. Strukturen påverkar befolkningstillväxtens fördelning inomregionalt. Den rapporterade nyproduktionen av bostäder i småhus och flerbostadshus, som f.n. årligen utgör drygt en procent av det totala bostadsbeståndet, har varierande påverkan på prognoserna på kommunnivå. Den påverkar framför allt på lägre geografiska nivåer som basområdesnivån. Eftersom rapporteringen av färdigställda bostäder sker med varierande fördröjning är det vanskligt att beräkna samband. Den planerade nyproduktionen i prognosen är därmed en geografisk variabel som har störst betydelse i större utbyggnadsområden, för exempelvis sjukvårdens och kollektivtrafikens behov av planeringsunderlag. Individernas rapportering till folkbokföringen är en annan ibland osäker faktor, speciellt bland yngre i de flyttbenägna åldrarna. I prognosmodellens huvudalternativ ingår att det historiska genomsnittet 80 procent av planerna realiseras (och rapporteras) under prognosperioden. Ett högre (100%) och ett lägre (60%) alternativ har beräknats för att se hur kommunerna sinsemellan påverkar varandra och påverkas av högt resp. lågt byggande givet samma prognosticerade slutfolkmängd. Resultaten indikerar att vissa kommuner vinner på högt generellt byggande och vissa vinner på lågt generellt byggande, jämfört med huvudalternativet 80 procent. Befolkningen i de tre olika prognoserna år 2050 i relation till huvudprognosen. 12
Bostadsbestånd och rapporterat färdigställt byggande -2015 Bostadsbeståndet Rapporterat antal lägenheter färdigställda nybyggda Kommun 2013 2014 2015 2014 2015 0114 Upplands Väsby 18 010 18 175 18 708 109 388 0115 Vallentuna 12 258 12 385 12 511 99 172 0117 Österåker 16 479 16 725 17 132 263 421 0120 Värmdö 16 024 16 325 16 604 235 240 0123 Järfälla 29 377 29 912 30 870 313 831 0125 Ekerö 9 426 9 502 9 584 114 38 0126 Huddinge 41 419 41 759 42 274 218 380 0127 Botkyrka 33 206 33 645 33 891 509 214 0128 Salem 6 316 6 335 6 351 18 123 0136 Haninge 33 611 33 837 34 423 259 891 0138 Tyresö 18 128 18 420 18 761 435 262 0139 Upplands-Bro 10 190 10 316 10 338 229 250 0140 Nykvarn 3 700 3 747 3 972 138 109 0160 Täby 27 034 27 467 27 790 267 197 0162 Danderyd 13 013 13 011 13 100 81 12 0163 Sollentuna 28 057 28 446 29 163 324 731 0180 Stockholm 458 554 462 282 468 418 3 147 4 926 0181 Södertälje 39 757 39 953 40 281 402 263 0182 Nacka 39 316 39 815 40 417 339 448 0183 Sundbyberg 20 713 21 462 22 432 482 565 0184 Solna 39 021 39 752 40 415 428 121 0186 Lidingö 20 234 20 338 21 081 38 242 0187 Vaxholm 4 509 4 545 4 653 6 37 0188 Norrtälje 26 986 27 748 28 227 380 172 0191 Sigtuna 17 844 18 054 18 263 169 276 0192 Nynäshamn 12 129 12 208 12 275 48 43 01 Länet 995 311 1 006 164 1 021 934 9 050 12 352 Källa: SSD, SCB 13
Flytt- och födelsenetton Inomregionala flyttningar (bostadsbyten) är betydligt fler än inflyttningar från övriga län och i nyproduktionen dominerar bostadsbytare inom länet. På kommunnivån fördelas tillskottet i befolkningen efter bostadsbyggnadsplanerna efter att hänsyn tagits till övriga kommunspecifika demografiska parametrar, t.ex. åldersstruktur. I nedanstående tabell och två diagram visas födelsenettots och totala flyttnettots (både inrikes och utrikes) bidrag till den kalkylerade befolkningsförändringen. Befolkningsförändring i huvudprognosen uppdelat på födelse- och totalt flyttnetto i kommunerna, sorterat efter total förändring Kommun kod Kommun Flyttnetto Födelsenetto Befolkningsförändring Födelsenettots andel 0180 Stockholm -110 886 271 898 161 012 1,69 0182 Nacka 61 449 29 353 90 802 0,32 0183 Sundbyberg 50 394 32 934 83 329 0,40 0123 Järfälla 46 041 24 836 70 878 0,35 0184 Solna 25 629 38 951 64 580 0,60 0126 Huddinge 27 381 34 317 61 698 0,56 0138 Tyresö 36 763 11 389 48 151 0,24 0160 Täby 33 431 6 052 39 483 0,15 0136 Haninge 17 298 21 072 38 371 0,55 0127 Botkyrka 6 212 27 954 34 166 0,82 0191 Sigtuna 17 319 16 367 33 686 0,49 0181 Södertälje 15 427 18 181 33 608 0,54 0120 Värmdö 23 352 8 964 32 316 0,28 0188 Norrtälje 38 613-7 235 31 378-0,23 0115 Vallentuna 17 453 9 002 26 454 0,34 0163 Sollentuna 13 842 11 877 25 719 0,46 0117 Österåker 16 038 5 461 21 499 0,25 0128 Salem 14 978 5 746 20 724 0,28 0114 Upplands Väsby 7 014 9 349 16 363 0,57 0186 Lidingö 12 136 1 184 13 321 0,09 0125 Ekerö 7 803 3 989 11 791 0,34 0192 Nynäshamn 9 831 688 10 519 0,07 0139 Upplands-Bro 3 229 6 270 9 499 0,66 0162 Danderyd 5 551-1 361 4 190-0,32 0187 Vaxholm 4 169-370 3 799-0,10 0140 Nykvarn 2 599 1 111 3 710 0,30 01 Länet 2016-2050 403 065,9 587 981,0 991 046,9 0,59 Fullständiga tabeller finns i Excelbilagan Sammanställning alla kommuner 2016-2050, http://www.rufs.se/demografiska-prognoser/demografiskaprognoser/lans-och-kommunprognoser/ 14
Befolkningsförändringen uppdelat på födelse- och flyttnetto i kommunerna. Sorterat efter befolkningsförändringen totalt i resp. kommun. 2016-2050 Befolkningsförändringen uppdelat på födelsenetto och flyttnetto, exkl. Stockholms stad. 2016-2050 15
FA15 funktionella analysregioner indelning 2015 Eftersom länet definieras som en gemensam bostadsmarknad som dessutom sträcker sig utanför den administrativa länsgränsen så torde indelningen i Tillväxtanalys FA (Funktionella Analysregioner) kunna ge en bättre bild av den egentliga boenderegionen. Stockholms FA ingår inte i Sjukvårdens ansvarsområde men SL påverkas. Vid revideringen av FA from 2015 (FA15) inkluderades Flen i Stockholms FA, dvs. totalt 37 kommuner ingår nu. Inom FA bytte 350 000 personer bostad 2015. Stockholms län och FA Flyttarnas fördelning och flyttningsnetto 2010 2015 TRF (2016:02) Stockholms län Huvudrapport, sid 34. (http://www.rufs.se) Demografiska skillnader i åldersstruktur och boendepreferenser ger traditionella mönster i livscykelrelaterade flyttningar och bostadsbyten, dvs. unga vuxna bosätter sig gärna i små lägenheter i de centrala delarna av länet medan man när man bildat familj bosätter sig i större bostäder lite längre ut eller flyttar från länet. Det bör återigen understrykas att det generellt inte går att visa så mycket med regressionsanalyser inom de samhällsvetenskapliga områdena. Det vi använder som indata är folkbokföringsdata där en hel del av underlaget är egenrapporterat vilket innebär vissa typer av kvalitetsproblem. När det gäller byggande, bostäder och fastigheter förefaller verkligheten vara ännu mer svårfångad. Både folkbokföringen och den administrativa indelningen i län och kommuner är konstruerade verkligheter. Att studera samband mellan byggande och folkökning i en (inom) regional geografisk prognosmodell är därför centralt. 16
Försörjningskvoter 2015, 2025 och 2050 Traditionella teoretiska försörjningskvoter och prognoser för åren 2025 och 2050 har beräknats för länet och kommunerna i länet. Alternativa kvoter har också beräknats för om pensionsåldern flyttas fram till 69+, med en arbetsför befolkning i åldern 20-68 år. Om pensionsåldern flyttas fram till 69+ kommer försörjningskvoten i länet år 2050 att ligga på samma nivå som den teoretiskt gjorde 2015, dvs. 0,66. Alternativa teoretiska försörjningskvoter har beräknats för alla kommuner i respektive kommunsammanställning. Försörjningskvoter i huvudprognosen 2015, 2025 och 2050. Alternativ pensionsålder 65+ resp. 69+. Kommun Försörjningskvot, teoretisk Kod Namn 2015 2025 2050 0114 Upplands Väsby 0,70 0,73 0,76 0115 Vallentuna 0,77 0,81 0,87 0117 Österåker 0,81 0,83 0,91 0120 Värmdö 0,79 0,80 0,89 0123 Järfälla 0,74 0,75 0,76 0125 Ekerö 0,84 0,91 0,95 0126 Huddinge 0,68 0,73 0,76 0127 Botkyrka 0,68 0,70 0,77 0128 Salem 0,86 0,84 0,87 0136 Haninge 0,69 0,73 0,75 0138 Tyresö 0,78 0,79 0,81 0139 Upplands-Bro 0,74 0,81 0,84 0140 Nykvarn 0,80 0,84 0,95 0160 Täby 0,85 0,87 0,90 0162 Danderyd 0,94 0,94 1,02 0163 Sollentuna 0,75 0,78 0,85 0180 Stockholm 0,56 0,63 0,74 0181 Södertälje 0,69 0,73 0,79 0182 Nacka 0,76 0,78 0,81 0183 Sundbyberg 0,52 0,56 0,57 0184 Solna 0,51 0,52 0,52 0186 Lidingö 0,87 0,90 0,92 0187 Vaxholm 0,89 0,88 1,04 0188 Norrtälje 0,86 0,96 1,03 0191 Sigtuna 0,69 0,72 0,73 0192 Nynäshamn 0,79 0,88 0,95 01 Länet 65+ 0,66 0,70 0,77 01 Länet 69+ 0,56 0,66 17
Folkmängd/ökning i kommunerna 2015 och 2016 Folkmängd Folkökning Kommun 2015 2016 2015 2016 0114 Upplands Väsby 42 661 43 891 845 1 230 0115 Vallentuna 32 380 32 785 411 405 0117 Österåker 42 130 43 293 950 1 163 0120 Värmdö 41 107 42 000 566 893 0123 Järfälla 72 429 74 412 1 728 1 983 0125 Ekerö 26 984 27 406 286 422 0126 Huddinge 105 311 107 538 1 126 2 227 0127 Botkyrka 89 425 90 675 524 1 250 0128 Salem 16 426 16 615 286 189 0136 Haninge 83 866 85 693 1 459 1 827 0138 Tyresö 46 177 47 103 787 926 0139 Upplands-Bro 25 789 26 755 502 966 0140 Nykvarn 10 192 10 424 377 232 0160 Täby 68 281 69 386 947 1 105 0162 Danderyd 32 421 32 653 126 232 0163 Sollentuna 70 251 71 023 926 772 0180 Stockholm 923 516 935 619 11 527 12 103 0181 Södertälje 93 202 94 631 967 1 429 0182 Nacka 97 986 99 359 1 769 1 373 0183 Sundbyberg 46 110 47 750 2 020 1 640 0184 Solna 76 158 78 129 2 117 1 971 0186 Lidingö 46 302 46 853 837 551 0187 Vaxholm 11 380 11 621 51 241 0188 Norrtälje 58 669 59 420 1 101 751 0191 Sigtuna 44 786 46 274 701 1 488 0192 Nynäshamn 27 500 27 752 459 252 01 Länet 2 231 439 2 269 060 33 395 37 621 Kommunvisa sammanfattningar av förändringarna 2016-2050 jämfört med 2014-2045 Sammanställningar och underlag till 2016-2050 prognoserna finns under: http://www.rufs.se/demografiska-prognoser/demografiska-prognoser/lans-ochkommunprognoser/ Där återfinns en sammanställning i Excel för alla kommuner tillsammans och 26 individuella och mer detaljerade redovisningar över varje kommun. Se också Demografisk rapport 2016:04, Kommunprognoser. Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns 26 kommuner och Stockholms stads 14 stadsdelsnämnder. Befolkningsprognos 2016-2025/50. 18
Botkyrka Botkyrka är en stor kommun med hög invandring och inflyttning och dynamisk demografi. Tillskottet kommer från utrikesnetto och födelsenetto. Botkyrkas befolkningsutveckling justeras ner på grund av hög inrikes utflyttning, framför allt inom egna länet, trots att senaste byggplanerna var betydligt högre än tidigare. Försörjningskvot, Botkyrka kommun 19
Danderyd Danderyd är en av de mindre kommunerna och har en långsam befolkningsutveckling. Danderyd justeras nedåt på kort sikt och sedan uppåt under ca 20 år. Ojämnheterna i början av prognosen beror på inflyttningskomponenterna, dvs. bostadsbyggnadsplanerna, som har en kraftig topp 2020. Efter 2021 finns inga planer. Försörjningskvot, Danderyds kommun 20
Ekerö Ekerö är en av de minsta kommunerna och tillväxten kommer från egna länet och födelsenetto. Befolkningsutvecklingen är något nedjusterad; strömmarna är små och därför svåra att beräkna och mycket osäkra. Bostadsbyggnadsplanerna har ökat. Försörjningskvot, Ekerö kommun 21
Haninge Haninge är en av de större kommunerna och uppjusteras i nya prognosen. Ökningen kommer från utrikes flyttnetto, födelsenetto och delvis från egna länet. Haninges byggplaner har ökat kraftigt åren kring 2020 vilket ger mycket ojämna inrikes netton, speciellt från egna länet. Det har inte varit möjligt att anpassa samma typ av prediktionsmodell för inrikes inflyttning för Haninge i prognosen som för övriga kommuner. (Se vidare Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning.) Försörjningskvot, Haninge kommun 22
Huddinge Huddinge är länets näst största kommun med över 100 000 invånare och justeras upp ytterligare i den nya prognos -2050. Flyttströmmarna in och ut mellan Huddinge kommun och övriga kommuner i länet är stora. Utrikes- och födelsenettot är högt och ger summerat en ganska jämn utveckling. Byggplanerna ligger på samma nivå som förra året och de är jämna och höga. Försörjningskvot, Huddinge kommun 23
Järfälla Järfälla är en mellanstor och snabbt växande kommun som ingår i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Byggplanerna, som är höga from 2018, har totalt inte ändrats nämnvärt sedan förra prognosen. Alla komponenter ökar; befolkningen fördubblas 2015-2050 i den nya prognosen. Speciellt ökar flyttnettot från egna länet och födelsenettot. Försörjningskvot, Järfälla kommun 24
Lidingö Lidingö ligger i mitten av storleksordningen. Lidingös nya prognos har ökat något; byggplanerna, som är bland de lägre i länet och har en liten topp kring 2020, har minskat marginellt. Alla komponenter har ökat något och bidrar med många bäckar små till ökningen. Försörjningskvot, Lidingö kommun 25
Nacka Nacka är länets tredje största kommun och ingår också i Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Nacka har en stark befolkningstillväxt och närmar sig 100 000. De höga byggplanerna har en del höga toppar som märks men är f.ö. ganska jämna. Planerna har förändrats marginellt sedan förra året och den nya prognosen ligger på samma nivå som den tidigare. De stora bidragande nettona kommer från inflyttningen från eget län och födelsenetto. Försörjningskvot, Nacka kommun 26
Norrtälje Norrtälje är den till ytan största kommunen i länet och ligger längst från Stockholm City. Befolkningsstorleken ligger något över mitten. I den nya prognosen blir tillväxten betydligt högre framför allt pga. flyttnetto från egna länet. Försörjningskvoten är extrem, med fler pensionärer än ungdomar. Födelsenettot är negativt hela prognosperioden. Byggplanerna har ökat och har en topp 2018-2019. Försörjningskvot, Norrtälje kommun 27
Nykvarn Nykvarn delades från Södertälje 1998 och det är länets minsta kommun till folkmängden med drygt 10 000 invånare. I den nya prognosen ökar befolkningen framför allt i början av prognosperioden. Byggplanerna har ökat något sedan förra insamlingen och har en liten topp 2018-2019. Ett litet tillskott kommer från egna länet. Eftersom kommunen är liten och strömmarna små blir resultaten generellt känsliga. Försörjningskvot, Nykvarns kommun 28
Nynäshamn Nynäshamn är en av de mindre kommunerna och ligger långt från Stockholm City. Befolkningstillväxten kommer främst från egna länet. Tillväxten av yngre är ganska låg och antalet äldre ökar. Byggplanerna har ökat kraftigt och är jämnt fördelade över åren vilket ger en jämn tillväxt under prognosperioden. Försörjningskvot, Nynäshamns kommun 29
Salem Salem är länets tredje minsta kommun. I den nya prognosen är befolkningstillväxten kraftigt uppjusterad framför allt genom flyttnettot från egna länet och även födelsenettot. Byggplanerna är kraftigt höjda jämfört med tidigare och ganska jämnt fördelade över tiden. Försörjningskvot, Salems kommun 30
Sigtuna Sigtunas storlek befinner sig alldeles nedanför mitten. Sigtunas befolkningstillväxt sänks lite i den nya prognosen. Byggplanerna är lite lägre än tidigare. Inflyttning och invandring ökar men även strömmarna i motsatt riktning. Födelsenettot stiger mest av alla komponenter på längre sikt. Hälften av byggplanerna finns i restområdet vilket ger mycket osäkra och geografiskt svårhanterliga prognoser. Försörjningskvot, Sigtuna kommun 31
Sollentuna Sollentuna är en tämligen stor kommun. Byggplanerna har minskat lite och tillväxten justeras ner något i den nya prognosen. Flyttnettot från egna länet och födelsenettot bidrar ganska jämnt fördelade, medan utrikes nettot långsamt avtar. Försörjningskvot, Sollentuna kommun 32
Solna Solna ligger mycket centralt, är till ytan länets näst minsta kommun och har en stor befolkning. Solna påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder. Solna har höga byggplaner som minskat, och Solna justeras ner något. Tillväxten är trots det mycket hög; befolkningen nästan fördubblas till -2050. Inrikes flyttnettona och födelsenettot är höga. Försörjningskvot, Solna kommun 33
Stockholm Stockholms stad påverkas av Stockholmsförhandlingen 2013 om utbyggd tunnelbana för fler bostäder och Stockholms stads Bostadspotential i Stockholm. Staden tillhörde före 1968 inte länet och det är därför svårt att följa utvecklingen bakåt i tiden då man inte kan få fram flyttningar mellan staden och övriga länet före 1968. Byggplanerna är marginellt lägre. Utrikes nettot och födelsenettot är positiva, liksom nettot mot övriga län, medan nettot inom egna länet är ökande negativt under hela perioden. Försörjningskvot, Stockholms kommun 34
Sundbyberg Sundbyberg är Sveriges minsta kommun till ytan och tätt befolkad. Storleken är strax ovan mitten. Byggplanerna är höga och har ökat. Den nya prognosen är kraftigt uppjusterad; flyttnettot mot egna länet är högt, födelsenettot är högt, flyttnettot mot övriga län är positivt hela perioden och endast utrikes nettot är avtagande. Det är svårt att hålla tillbaka befolkningsökningen. Försörjningskvot, Sundbybergs kommun 35
Södertälje Södertälje är en av de största kommunerna och har haft en stark folkökning under senare år. Trots utbrytningen av Nykvarn 1998 så är Södertälje länets tredje största kommun (exkl. Stockholm). Högt utrikesnetto och födelsenetto dominerar i den nya prognosen, där båda inrikes nettona är negativa. Byggplanerna har ökat och är speciellt höga 2019-2021. Försörjningskvot, Södertälje kommun 36
Tyresö Tyresös befolkning ligger bra precis i mitten. Byggplanerna har ökat något och befolkningstillväxten är rejält uppjusterad. Tillväxten kommer framför allt från ett ökande flyttnetto från egna länet och födelsenetto, och mot slutet av prognosperioden är skillnaden stor. Försörjningskvot, Tyresö kommun 37
Täby Täby är en medelstor kommun ett par steg ovanför mitten i storleksordningen. Byggplanerna har ökat något och befolkningstillväxten beräknas stiga. Ökningen kommer framför allt från ett stort flyttnetto från egna länet och ett litet födelsenetto. Uppjusteringen av slutbefolkningen är relativt stor. Försörjningskvot, Täby kommun 38
Upplands Väsby Upplands Väsby har haft en lugn befolkningsutveckling under lång tid. Alla strömmar är relativt små utom möjligen födelsenettot. Flyttnettot mot övriga län är negativt nästan varje år. Byggplanerna har ökat betydligt, med en puckel kring 2018-2020. Försörjningskvot, Upplands Väsby kommun 39
Upplands-Bro Upplands-Bro är en liten kommun som haft en stillsam utveckling men börjat växa något snabbare under senare tid. Byggplanerna har ökat, speciellt from 2018. Flyttnettot från egna länet har ökat, och födelsenettot har också bidragit. Försörjningskvot, Upplands-Bro kommun 40
Vallentuna Vallentuna tillhör de mindre kommunerna i länet och strömmarna är ganska små. Befolkningstillväxten har länge varit hög och ganska jämn men är något nedjusterad i den nya prognosen. Byggplanerna har stigit och är relativt jämnt fördelade över tiden. Tillskottet till befolkningsökningen kommer från flyttnetto från egna länet och födelsenetto. Försörjningskvot, Vallentuna kommun 41
Vaxholm Vaxholm är länets näst minsta kommun och har haft en ojämn utveckling vilket är vanligt hos små kommuner. Alla strömmar blir osäkra. De ojämna byggplanerna har sjunkit relativt mycket men har en liten topp 2018-2019. I den nya prognosen justeras utvecklingen ner jämfört med tidigare. Flyttnettot från egna länet ger ett litet positivt bidrag. Försörjningskvot, Vaxholms kommun 42
Värmdö Värmdö är en från början liten kommun som ibland vuxit snabbt. I den nya prognosen justeras tillväxten upp något. Byggplanerna har mer än fördubblats och är speciellt höga på kort sikt. Alla strömmar ökar men flyttnettot från egna länet och födelsenettot svarar för tillväxten. Försörjningskvot, Värmdö kommun 43
Österåker Österåkers storlek är något nedanför mitten. Österåker har fått en kraftigt ökad tillväxt i den nya prognosen, speciellt i början och från egna länet och födelsenetto. Byggplanerna har stigit kraftigt och är ganska jämnt fördelade över prognosperioden. Försörjningskvot, Österåkers kommun 44
KÄLLOR: http://www.rufs.se/demografiska-prognoser/demografiska-prognoser/lans-ochkommunprognoser/ http://www.rufs.se/demografiska-prognoser/demografiskaprognoser/planomradesprognoser/ http://www.rufs.se/demografiska-prognoser/demografiska-prognoser/demografiskarapporter/ Demografisk rapport 2016:01, Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning. Befolkningsprognos 2016-2025/50 Demografisk rapport 2016:02, Stockholms län Huvudrapport. Befolkningsprognos 2016-2025/50 Demografisk rapport 2016:03, Kommunernas bostadsbyggnadsplaner Stockholms län 2016-2025/2030. Befolkningsprognos 2016-2025/50 Demografisk rapport 2015:02, Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045 fördelat på kommunnivå. Reviderade kommunmodeller och byggplaner Demografisk rapport 2014:01, Alternativa byggplaner. 2013 års Stockholmsförhandling och bostadsbyggnadsplanernas effekter på de inomregionala demografiska prognoserna för Stockholms län. Demografisk rapport 2013:03, Demografiska prognoser för kommunerna i Stockholms län 2012-2045. Reviderade antaganden Demografisk rapport 2012:02, Demografiska prognoser på kommunnivå 2011-2040 för Stockholms län. Version 2 45
Andra rapporter i samma serie: Stockholmsregionens återflyttningsutbyte med övriga Sverige 2010:05 Pensionspuckeln, 55+ flyttningar 2011:02 Vart tar invandrarna vägen? 2011:04 Födda 2011-2020 efter mödrarnas födelseländer 2012:04 Hushåll och familjer i förändring 2012:05 Varför flyttar svenska barnfamiljer? 2012:10 Barnfamiljers flyttningar kring sekelskiftet 2000 2013:04 Barn och barnfamiljer i tillväxtregion 2013:05 Alternativa byggplaner 2014:01 Demografiska försörjningskvoter för planområden 2014:03 In- och utflyttningsfält i Stockholmsregionen 2014:08 Segregation i Stockholmsregionen 2014:09 Befolkningstätheter i Stockholms län 2013 och prognoser för 2023 2015:01 Demografiska prognoser för Stockholms län 2014-2045, kommunnivå 2015:02 Mångfaldsindex och utrikesföddas Stockholmsorientering 2015:04 Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv 2015:05 Permanentning av fritidhus med mera; bilaga 2015:08 Modellutveckling 2016: Regressionsmodellen för inrikes inflyttning 2016:01 Befolkningsprognos 2016-2025/50 Stockholms län-huvudrapport 2016:02 Bostadbyggnadsplaner till prognoserna 2016-2025/30/50 2016:03 Kommunprognoser 2016-2025, sammanfattning, bilaga 2016:04 Fruktsamhet och mortalitet 2015 2016:05 Barnhushållens flyttningar och unga vuxnas flytt från föräldrarna 2016:06 Befolkningsprognos och kommunprognoser 2016-2025/50 2016:07 46