Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri



Relevanta dokument
Vad driver klimatomställning i svensk energisektor? 1. Hur signifikant är omställningen?

Hur främjas den lokala ekonomin av kooperativt ägd vindkraft? Lokalekonomidagarna, 5 maj 2014

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Basindustrin finns i hela landet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Den avreglerade nordiska elmarknaden

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

YTTRANDE FRÅN FORTUM SVERIGE AB

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Bioenergi Sveriges största energislag!

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Vindkraften en folkrörelse

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Vindkraft i Sverige. - Möjligheter och hinder för vindkraftutbyggnad i Sverige. Eric Birksten Svensk Vindenergi

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

MAGNUS HALL. VD och koncernchef

Energisystemets betydelse för svensk ekonomi. Runar Brännlund, CERE, Umeå University

Elsystemet en utblick

VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge

Vägtrafikens långsiktiga drivmedelsförsörjning

Miljö- och energidepartementet Stockholm. Betänkande SOU2017:02 Kraftsamling för framtidens energi (dnr M2017/00026/Ee)

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Skattebefrielse på el

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Sveriges framtida elsystem utmaningar och möjligheter

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Industrins utveckling mot nettonoll MAX ÅHMAN - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

VATTENFALL INVESTERAR I FRAMTIDENS VÄRMEAFFÄR

Biokraftvärme isverigei framtiden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Elcertifikat, elpris och handel med utsläppsrätter. Mia Bodin Bodecker Partners

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Energislukare eller energieffektiviserare?

Attityder har förändrats

Vindkraftsutbyggnad i Sverige

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

Visst finns det mark och vatten för biobränslen!

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Ägarmodeller för vindkraft - så blir nya aktörer energiproducenter. så har nya aktörer blivit energiproducenter

Styrmedel för energieffektivisering i energiintensiv industri

Detaljerade uppgifter om elcertifikatsystemet avseende kvotplikt och tilldelning av elcertifikat i Sverige

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Ger vindkraften någon nytta?

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Elåret Diagram ur rapporten

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)

Fjärrvärme, styrmedel och elmarknaden

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Skogsindustrierna har beretts möjlighet att lämna synpunkter på FlexMex2- utredningens betänkande Handla för bättre klimat, SOU 2003:60.

Lars G Nordström Styrelseordförande

Bodecker Partners. Vindkraftseminarie Eolus Vind

Den framtida elproduktionen

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

Årsstämma 2015 Halmstad den 5 maj

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Transkript:

Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI

Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p. energi/klimat Energiintensiv och internationellt konkurrensutsatt (carbon leakage) 16% av Sveriges elkonsumtion Möjligheter att minska samhällets CO2-utsläpp Viktig industri i Sverige Industrigren med störst nettoexportvärde (74 miljarder kr)

Utgångspunkt och syften Utgångspunkt Omorientering angående eltillförsel och elanvändning: Från utförsäljning och outsourcing till investeringar/omfattande investeringsplaner 1. Beskriva förändringarna 1998-2008 Elproduktion, elkonsumtion och planerade investeringar Organisatoriska förändringar 2. Förklara förändringarna: Vilken roll har energi- och klimatpolitik spelat? Två kompletterande perspektiv: Ekonomiska effekter Förändringar i uppfattningar och föreställningar

Utvecklingen i massa- och pappersindustrin 1998-2008 2000 - Stora Enso säljer av sina vattenkrafts- och kärnkraftstillgångar till Fortum, den sista utförsäljningen Holmen ökar sina krafttillgångar 2002 och 2005 Investeringar i intern elproduktion Från 4,4 till 6,2 TWh/år (+41%) Mönsterås massabruk blir nettoproducent av el Planerade investeringar i vindkraft Statkraft-SCA Vind AB (2007) 6 parker, totalt 2,4 TWh/år SCA:s mark och Statkraft finansierar Samarbetet omfattar även elkontrakt (0,5 TWh/år under 10 år till SCA Ortviken) och 4 joint ventures kring SCA:s fallrätter Södra vindkraft Ny enhet inom Södra sedan januari 2008 Södra Cells skog + medlemmarnas skog (30-åriga leasekontrakt) M.fl.

Utvecklingen i massa- och pappersindustrin 1998-2008 Basindustrins elektricitetsbolag (BasEl) Bildades 2005 23 industrier (32 TWh/år) 2 spinoffs: VindIn och Industrikraft Ökad centralisering m.a.p. energifrågor till huvudkontoren Fortsatt energieffektivisering Energiledning 430 GWh/år i elbesparing (enligt PFE-rapportering)

1. Ekonomiska effekter av energi- och klimatpolitik som förklaring till omorienteringen

Ökade elpriser 80 70 60 50 40 30 20 10 Monthly average (Sweden) Annual aveage (Sweden) 0 January 1996 July 1996 January 1997 July 1997 January 1998 July 1998 January 1999 July 1999 January 2000 July 2000 January 2001 July 2001 January 2002 July 2002 January 2003 July 2003 January 2004 July 2004 January 2005 July 2005 January 2006 July 2006 January 2007 July 2007 January 2008 July 2008 January 2009 Electricity spot price (öre/kwh) Elpriserna i långsiktiga kontrakt har ökat från 20 öre/kwh (2002) till 45 öre/kwh (2008). Hydrologi, bränslepriser och utetemperatur förklarar en del variation Elmarknadsreformen 1996 och ETS viktiga förklaringar till ökande trend

Prismekanismen och ETS Elmarknadsreformen => marginalkostnadsprissättning => ETS får stor inverkan Variable cost (öre/kwh) (dry year) (normal year) (wet year) CHP Condensing Oil Gas turbine Assumed price level for emission permits 20 10 5 Hydro power Nuclear 0 100 200 300 400 Electricity production (TWh/year) demand Källa: Vattenfall, 2003

Policy och elprisökningarna ETS (15 /ton CO2) => elprisökning 10 öre/kwh 1,61 miljarder SEK/år Elmarknadsreformen => elprisökning 15 öre/kwh 2,41 miljarder SEK/år Nettoköp: 16,5 TWh/år

Elcertifikatsystemet Intäkter (MSEK) 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Infördes maj 2003 Årliga genomsnittspriser på 19-25 öre/kwh Årlig intäkt på 1-1,5 miljarder SEK för biobaserad elproduktion i skogsindustrin vindkraft 4,7 TWh 5,9 TWh

Programmet för energieffektivisering i industrin (PFE) 2004 infördes en elskatt (0,5 öre/kwh) på el som används i tillverkningsprocesser EU:s elskattedirektiv om harmoniserad minimiskatt på el Elintensiv industri kan slippa skatten genom att delta i PFE Utföra energieffektiviseringsåtgärder med payback<3 år 430 GWh/år

Ekonomiska effekter av energi- och klimatpolitik 2008 Elmarknadsreformen (elpriseffekt) ETS indirekt (elpriseffekt) Gröna elcertifikat Elskattrabatt p.g.a. PFE Kostnader (MSEK) 2410 1610-110 Inkomster (MSEK) 1460 ETS (försäljning av utsläppsrätter) Koldioxidskatt 215 130 Produktionsvärde: 99 miljarder

2. Förändringar i uppfattningar och föreställningar som förklaring till omorienteringen

Elmarknad och elpriser Elmarknadsreformen blev en stor besvikelse Krävde återreglering, men misslyckades (givetvis) De låga elprisernas tid är förbi Prismekanismen (avregleringen) Ökad överföringskapacitet till kontinenten ETS (högre CO2-pris i framtiden) Industrin har insett att vi själva måste ta ansvar för vår energisituation och minska vårt beroende av energimarknaderna Kan inte påverka prisbilden i större grad utan måste äga krafttillgångar och därigenom få tillgång på el kostnadsbasis i stället för marknadsprisbasis

Vindkraft Förbättrad kalkyl (högre elpris, elcertifikat) Förändrad inställning till vindkraftens roll i det framtida energisystemet och till sina egna möjligheter Planeringsmålen 10 TWh 2015 riksdagen 30 TWh 2020 Energimyndigheten Skogstillgångar kan innebära mindre lokaliseringskonflikter

Slutsatser Strategisk omorientering Förändrade ekonomiska villkor Ökade energikostnader p.g.a. ökade elpriser (elmarknadsreformen och ETS) Nya inkomster genom elcertifikatsystemet Förändringar i uppfattningar och föreställningar Elmarknadsreformen Synen på elmarknaden och framtida elpriser Vindkraft Framåtblick =>

Framåtblick Högt CO2-pris i framtiden: utmaningar och möjligheter Högre elpris (ETS) och råvarupris (konkurrens om råvaran), men oproblematiskt vid globalt pris CCS (negativa utsläpp) Öka mervärdet av skog och skogsråvara Vindkraft i skogen Bioraffinaderi: massa och papper + bränslen/el + kemikalier