19 januari 2012 Rev. 14 mars 2012 Utlysning Mistra Closing the loop: Värdefulla resurser från industriellt avfall Inbjudan Mistra inbjuder forskare tillsammans med företag och organisationer att ansöka om finansiering av forskningsprojekt med mål att utveckla ny kunskap och öka samverkan mellan olika aktörer, så att industriavfall kan nyttiggöras genom upparbetning till värdefulla resurser på ett effektivt och hållbart sätt. Ett nytt synsätt och tvärvetenskaplig forskning behövs för att styra från dagens avfallshantering till hållbar resurshushållning med materialåtervinning i fokus. Vi behöver även få till stånd effektiva fungerande slutna kretslopp med låg miljö- och hälsopåverkan, vilket bland annat kräver att olika aktörer i högre grad samverkar. Mistra avser att investera 42 miljoner kronor under tre år. Målet är att öka kunskapen om resursflödena i samhället samt utforska styrmedel och utveckla innovativa tekniska processer för värdehöjande upparbetning av industrins restprodukter och avfall till kemikalier, material och produkter, stärka den svenska industrins konkurrenskraft genom innovativ grön teknik- och materialutveckling med hög miljöprofil och ökat affärsutbyte, minska miljöpåverkan i Sverige och globalt. Bakgrund Mistra är en forskningsstiftelse som årligen investerar ca 200 miljoner kronor i forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. Mistra investerar i starka forskargrupper som i samverkan med användare (t ex företag, myndigheter, organisationer) vill åstadkomma förändring genom att lösa viktiga miljöproblem och bidra till hållbar samhällsutveckling. Forskningen syftar även till att öka Sveriges framtida konkurrenskraft. Mistras styrelse beslöt i juni 2011 att Mistras kansli skulle utveckla forskningstemat Closing the loop från avfall till resurs från idé till ett färdigt förslag till beslut. I december 2011 beslöt Mistras styrelse om en utlysning med en maximal investeringsram på 42 miljoner kronor under tre år. Forskningstemat har utvecklats enligt Mistras Idéprocess och i samverkan med svenska forskare, företag, experter på Naturvårdsverket och ett antal branschorganisationer (Avfall Sverige, Bureau of International Recycling BIR, Jernkontoret, Skogsindustrierna, Sveriges Byggindustrier, Återvinningsindustrin). Arbetet har dokumenterats i en Mistra rapport 2011-12-01 som utgör underlag till utlysning.
En internationell rapport 1 beskriver från ett globalt perspektiv hur priserna på resurser såsom energi, mat, vatten och material bland annat stål minskade under 1900-talet, vilket starkt bidrog till ekonomisk tillväxt. De senaste tio åren har priserna generellt ökat och man ställer frågan i rapporten vad en sådan förändring kommer att innebära för ekonomin, sociala förhållanden och miljön. I rapporten uppskattar man att endast 30 % av det globala resursbehovet till 2030 kan nås genom resurseffektivisering. Det uppskattas även att ytterligare 3 miljarder medelklass-konsumenter förväntas vara aktiva inom den globala ekonomin 2030. Det kommer troligtvis att innebära stor miljöpåverkan med utsläpp och avfallsflöden. Inom EU genereras närmare 3 miljarder ton avfall per år och Sverige ligger på sjätte plats bland EU:s medlemsländer (beräknat på person och år) 2. I Sverige uppstod år 2008 nästan 100 miljoner ton avfall 3 varav ca 60 miljoner ton var från utvinningsindustrin 4 och av den mängden var 83 % gruvavfall. Om avfallet från utvinningsindustrin räknas bort var avfallet 39 miljoner ton 2008. Av denna mängd uppstod 7 miljoner ton avfall vid massa- och papperstillverkning, drygt 7,4 miljoner ton avfall från energi-, vatten-, avlopps- och byggsektorn, hushållen genererade 5 miljoner ton avfall, tjänstesektorn drygt 1 miljon ton avfall och skogs-, jordbruks- och fiskenäringen ca 300 000 ton avfall. Totalt klassas 2,3 miljoner ton som farligt avfall. Av den totala mängden icke-farligt avfall år 2008 uppgick 12 procent 5 till någon form av materialåtervinning (kompostering och rötning, återvinning av metallavfall, återvinning av pappers- och pappavfall, återvinning av glas, återvinning av plast). Om gruvavfall exkluderas blir siffran 42 procent. Anmärkningsvärt är att mycket lite plast återvinns. En stor del av avfallet inom industrin tas om hand för slutlig behandling vid den anläggning där det genereras och då främst i form av deponering och energiutvinning. Många forskare och experter anser att materialflödes- och avfallsstatistiken är bristfällig i Sverige och att det finns ett stort behov av att förbättra den för att bl a korrekt kunna beräkna miljöpåverkan, men även för att skapa incitament för investering i ny innovativ teknik inom området. I Sverige har vi ett generationsmål som är det övergripande målet för miljöpolitiken. En av innebörderna av generationsmålet är att Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen. I lagstiftningen finns idag flera mål som berör industriavfall. Vi har även producentansvar för ett antal material och produktgrupper t ex bilar, däck, batterier, elektriska och elektroniska produkter. I Sveriges avfallsplan 2012-2017, i enlighet med EU:s ramdirektiv 2008/98/EG och 83 Avfallsförordningen (2011:927), strävar man efter att komma från avfallshantering till resurshushållning. Enligt Naturvårdsverket behöver följande göras: Förebygga avfall Tillverka bättre (hållbara och återvinningsbara) produkter Utnyttja de resurser som finns upplagrade i samhället Fokusera EU-arbetet på resurseffektivitet Arbeta långsiktigt för ökad materialåtervinning av god kvalitet Stärka kopplingen mellan avfalls- och produktlagstiftning 1 Resource Revolution: Meeting the world s energy, materials, food, and water needs, McKinsey Global Institute, 2011. 2 Sveriges avfallsplan 2012-2017, Remissutgåva 2011-09-12, Naturvårdsverket, 2011 3 Avfall i Sverige 2008, Naturvårdsverket, 2010. 4 Med utvinningsindustri avses t ex gruvindustrin 5 Avfall i Sverige 2008, Naturvårdsverket, 2010 2
Därför investerar Mistra I dag stiger råvarupriserna, vissa råvarukällor sinar och nya måste utvinnas samt alternativa material utvecklas. Resurser används inte effektivt utan restprodukter och avfall 6 uppstår. Vi kan även konstatera att svensk och global konsumtion ökar och med den växer avfallsflödena. Det är inte enbart högre resurseffektivitet som behöver uppnås i strävan mot ett hållbart samhälle utan även bland annat förändrade konsumtionsbeteenden och marknader för återvunna miljöanpassade material och produkter. Mistra bedömer att det redan idag troligen finns stor potential för värdehöjande upparbetning av restprodukter och avfall från svensk industri till kemikalier, material och produkter. För att det ska bli verklighet behövs bland annat ytterligare forskning om ny teknik för sortering av komplexa avfallsströmmar, industriella processer för upparbetning, avancerad mätteknik, ekonomiska styrmedel för att styra från avfallshantering till materialåtervinning samt forskning om marknadsvillkor för återvunna material och produkter. Mistras investering syftar till att: Öka kunskap om resursflödena i samhället samt utforska styrmedel och utveckla innovativa tekniska processer för värdehöjande upparbetning av industrins restprodukter och avfall till kemikalier, material och produkter, Stärka svensk industrins konkurrenskraft genom innovativ grön teknik- och materialutveckling och ökat affärsutbyte. Minska miljöpåverkan i Sverige och globalt. Mistra konstaterar att: Det finns ett stort forskningsbehov inom området industriellt avfall i Sverige. Forskning om hushållens avfall pågår och har prioriterats av bland andra Naturvårdsverket, medan svensk industriell avfallsforskning är fragmenterad. Få tvärvetenskapliga forskarmiljöer finns inom avfallsområdet och de som finns kan stärkas genom finansiering från Mistra. Forskning inom området bedöms ha stor potential att omvandla en del av ett miljöproblem dvs industriavfall till en resurs, sluta brutna flöden och värdekedjor. Inom EU:s och svensk lagstiftning prioriteras materialåtervinning av avfall före energiutvinning och deponi. Industrin står inför stora utmaningar med mycket industriavfall som behöver styras in mot materialåtervinning. Inom området finns troligen möjligheter till nya affärsmodeller. Återvinningsindustrin har en särskild utmaning bestående i att hantera, behandla och upparbeta allt mer komplexa produkter och materialflöden. Ny avancerad teknik för sortering av dessa flöden och ny kompetens behövs. Industrin i Sverige ser stora möjligheter att stärka sin konkurrenskraft genom forskning och innovation inom materialåtervinning från restprodukter och industriellt avfall samt miljöteknik. Det är viktigt att utveckla marknaderna för återvunnit material och produkter. Ökat informationsutbyte och samverkan mellan värdekedjorna är nödvändigt. 6 Definitionen av avfall är gemensam för EU, se direktivet för avfall (2008/98/EG). Med avfall menas alla föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med. Avfall kan upphöra att vara avfall om det behandlas så att det får kvalitetssäkrade egenskaper som motsvarar jungfruliga produkters och råvarors egenskaper. En restprodukt från en produktionsprocess kan antingen vara ett avfall eller en biprodukt. 3
Kriterier för programmet och projekten Denna utlysning avser ansökningar om forskningsprojekt. Mistra kommer att bevilja medel till ca 5-8 st olika projekt. De beviljade projekten samlas i ett Mistraprogram som kommer skilja sig något från flertalet av de pågående Mistraprogrammen. Detta på grund av att de pågående programmen ofta baserats på en (1) gemensam ansökan från ett konsortium av forskare och användare. I Mistra Closing the loop kommer flera ansökningar beviljas finansiering och sedan samlas i ett gemensamt program. Mistra kommer att utse en programvärd för Mistra Closing the loop och även en mindre programstyrelse. Programvärdens roll är att vara koordinator för programmet. Den förväntas inbjuda till några seminarier under de tre år som programmet pågår och även leda ett integrationsprojekt med syfte att insamla och utbyta information om industriellt avfall. Forskningsprogrammet ska som helhet vara tvärsektoriellt och tvärvetenskapligt samt ha ett systemperspektiv knyta samman flöden och strategiskt viktiga aktörer 7 ha potential att skapa stora tekniksprång och vara innovationsdrivet, ha hög miljöprofil, ha ett marknadsperspektiv, innefatta samhälleliga och ekonomiska aspekter t ex styrmedel, affärsmodeller samt inriktas på industrins behov i Sverige och särskilt ska återvinningsindustrins behov. Forskningsprogrammet inriktas främst på följande industrisektorer: Återvinningsindustrin Metall- och stålindustrin inkl. verkstadsindustrin Skogsindustrin (papper och massa) Kemi-industrin inkl. plastindustrin Enskilda projektansökningar föreslås innefatta delar av programmet. Dock måste varje enskild projektansökan uppfylla flera kriterier: vara baserad på god vetenskaplig kompetens med mål att nå hög vetenskaplig kvalitet enligt internationell standard, ha tvärvetenskapliga och tvärsektoriella komponenter, ha potential att skapa miljöstrategisk förändring och komma att avsevärt förbättra användandet av restprodukter och avfall från industrin. Andra sektorer kan komma att involveras beroende på vilka marknader som kan nås med de uppgraderade återvunna kemikalierna, materialen och produkterna. Utlysningen omfattar industriellt avfall. Den kommer att inriktas på projekt med nytänkande och hög innovationshöjd. 7 Med aktörer avses industri, organisationer, förvaltning och även marknadsaktörer t ex företag som förväntas använda återvunna råvaror, material och produkter mm. 4
Forskning för att förebygga avfall genom bland annat förändrad design eller materialval eller konsumtionsbeteenden är inte prioriterat i denna utlysning. Upparbetning av farligt avfall eller hushållsavfall är inte heller prioriterat. Administrativa krav på projektansökan Observera att projektansökan kommer att avslås om de administrativa kraven inte är uppfyllda. De grundläggande uppgifterna måste finnas med i ansökan. A. Specifika krav En detaljerad beskrivning av projektet och dess mål Tydliga strategiska kommunikativa mål med definierade målgrupper En beskrivning av projektorganisationen Uppgifter om projektets bemanning Tidplan och budget för projektet. Mistra kommer att bevilja ca 5-8 projekt under tre år. Mistra tillämpar en ny OH- modell, se www.mistra.org Mistra kräver motfinansiering med minst 30 % i form in-kind eller pengar från sökande. Ett uttalande från ledningen på avdelningen/institutionen vid de berörda universiteten, högskolorna, instituten som bekräftar stöd för projektet En avsiktsförklaring från de företag, organisationer m fl som är involverade i ansökan. B. Allmänna krav Skriv förslaget på engelska. Projektansökan får inte överstiga 20 sidor (med teckenstorleken 12 punkter) Bifoga CV på en sida vardera för personerna i projektet. (Antal sidor tillkommer de max 20 sidorna i projektansökan). Bifoga en sammanfattning på förslaget (på svenska och engelska) på en sida. Skicka in förslaget senast kl. 16.00 fredagen 27 april 2012 till Mistra, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Ansökan ska skickas som en enda pdf-fil samt en papperskopia. Uppdelningen mellan huvudtexten i projektansökan och det kompletterande materialet med CV ska vara tydlig. Projektansökningar ska skickas till Mistra av universitet, högskolor eller institut. De benämns akademiska institutioner. Dock måste en (1) svensk akademisk institution utses som huvudansökare och ansvara för projektansökan. Mistra ser gärna att flera kompetenser samarbetar inom projektet. En eller flera akademiska institutioner, företag, organisationer kan anges som samarbetspartners i en projektansökan. Forskare som är verksamma utanför Sverige kan ingå i detta team och därmed i projektansökan. 5
Tidplan Programmet som består av flera enskilda projekt förväntas starta i augusti 2012 och avslutas senast i augusti 2015. Tidplanen för processen fram till starten av projekten är som följer: 27 april 2012 Projektansökningarna ska vara Mistra tillhanda 25 maj 2012 Utvärdering av en internationell expertgrupp som rapporterar till Mistra 20 juni 2012 Beslut av Mistras VD augusti 2012 Start av verksamheten Urval och utvärdering Före beslutet om vilka projekt som finansieras kommer projektförslagen att utvärderas med avseende på vetenskaplig kvalitet, nytta och kommunikation samt organisation. Se Guidelines for Scientific Evaluation of research Proposals to Mistras (www.mistra.org). Vid utvärdering av enskilda projekt kommer utvärderingen även att omfatta en helhetsbedömning av programmet dvs hur väl enskilda projekt tillsammans förväntas kunna bidra till programmets mål. Mistra förbehåller sig rätten att dra tillbaka utlysningen om inte tillräckligt många ansökningar uppfyller de angivna kraven. Kontakt Om du har några frågor om programmet eller ansökningsproceduren för de enskilda projekten är du välkommen att kontakta ansvarige på Mistra för denna utlysning Programansvarige Christopher Folkeson Welch, +46 (0)8 791 10 26, chris.welch@mistra.org Beträffande ekonomiska frågor så kan du vända dig till Mistras administrativa chef Fredrik Gunnarsson, +46 (0)8 791 34 80, fredrik.gunnarsson@mistra.org Du kan även vända till Mistras kommunikationsansvarige Malin Lindgren, +46 (0)8 791 10 27, malin.lindgren@mistra.org Denna inbjudan har även publicerats online på www.mistra.org. 6