PROJEKTBESKRIVNING PROBLEM / SYFTE. Hållbart kretslopp små avlopp. LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB



Relevanta dokument
Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

något för framtidens lantbrukare?

Kretslopp av avloppsfraktioner vad vet vi om avloppsfraktionerna? Anna Richert Richert Miljökompetens

Södertäljemodellen för avlopp i kretslopp

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Behåll näringen på land! Finns det annan värdefull samhällsnytta?

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Enskilt avlopp. Information till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanordning

Lakvatten så klarar vi utmaningarna i Revaq

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Har du fått krav på utökad fosforrening (Hög skyddsnivå)? Ska du göra ny avloppsanläggning? Har du toalett till sluten tank?

Demonstrationsprojekt för enskilt avlopp i Knivsta kommun KS-2012/167

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

Implementering av rikstäckande kvalitetssäkringssystem för avloppsfraktioner från små avlopp ISSN

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Kretsloppsprojekt i Sverige

Kretsloppsanpassat avlopp i Aneby och Tranås

Arbetet pågår - klart 30 sep Hushållsnära avloppsfraktioner. Genomförande. Certifiering eller kvalitetssäkring?

Avloppsinventering i Haninge kommun

små avlopp i kretslopp

Miljökontoret. Enskilt avlopp. Information och blanketter till dig som planerar en ny eller förändrad avloppsanläggning

Teknikmarknad Teknikmarknad

Södertäljemodellen. Enskilda avlopp i kretslopp

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIONSMÖTE

Information om enskilda avlopp

Avloppsinventering i Haninge kommun 2012

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Riktlinjer för enskilda avlopp

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

Små avlopp i kretslopp i Södertälje. Avlopp i kretslopp förankring i Södertälje. Externa medel avgörande för processen!

Konsekvensutredning av förslag på nya regler för små avloppsanläggningar

Dags för tillsyn i ditt område!

Information om enskilda avlopp

Naturvårdsverket ska göra en kartläggning av olika fosforresurser i samhället.

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Lantbrukarens önskemål för god näringsåterförsel

Avloppsinventering i Haninge kommun 2011

Riktlinjer för enskilda avlopp

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Hur arbetar vi med kemikaliefrågorna i REVAQ

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Styrdokument. Policy enskilda avlopp i Svenljunga kommun GRUNDKRAV

Policy för enskilda avlopp i Vårgårda kommun

3 oktober Samhällsbyggnadsenheten

Toalettlösningar/dass och Naturvårdsverkets nya modell för bidrag

Varför resurshushållning och kretslopp för avlopp? - den naturvetenskapliga bakgrunden. Historisk tillbakablick (renhållning& återvinning)

Styrmedel för en hållbar åtgärdstakt av små avloppsanläggningar

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Projektbeskrivning, bilaga 1. Havs- och vattenmyndigheten Enheten för havsplanering och maritima frågor Box Göteborg

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Strategi för enskilda avloppsanordningar i Uddevalla kommun

Var rädd om vårt vatten! Kostnadsfri rådgivning för dig med eget avlopp

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Riktlinjer för prövning och tillsyn av små avlopp. Antagen av Miljö- och byggnämnd , 110. SÄTERS KOMMUN Miljö- och byggnämnden

Riktlinjer för hantering av befintliga och nytillkomna enskilda avlopp på Gotland. 1. Inledning... 2

Dagordning Samling Presentation av inventeringen Frågor Fika Dörrarna stängs. Miljöenheten

Små avlopp i Sverige


Policy för enskilda avloppsanordningar (upp till 25 pe) i Orust kommun

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Källsorterat avlopp för ökad biogasproduktion och ökad näringsåtervinning. Hamse Kjerstadius

din guide till enskilt avlopp

ATT PLANERA FÖR ENSKILT AVLOPP... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VARFÖR BEHÖVS EN AVLOPPSANLÄGGNING? BESTÄMMELSER OM ENSKILDA AVLOPP...

HJÄLP DIN VIK FÖRBÄTTRA DITT AVLOPP

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

Regeringsuppdrag om hållbar återföring av fosfor uppdatering

Samarbete, kunskap och planering - om myndigheternas

Enskilda avlopp problem och möjligheter

att överlämna ärendet till samhällsutvecklingsnämnden utan eget ställningstagande.

Är ditt avlopp grönt, gult eller rött? ÅTGÄRDA FÖRBÄTTRA

Enskilt avlopp. Vilken teknik passar dina förutsättningar? 1

Avloppspolicy för Tjörns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Projektbeskrivning Enskilda avlopp (fosforfällor)


Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

HERTSÅNGER 2:22- Förslag till beslut om förbud med vite för utsläpp av WC-vatten

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Avfallsplan Tillsammans klättrar vi högre upp i avfallstrappan

Möjligheter och risker vid samrötning

VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP UTFORMAD FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR ÅRS ÅRS KOMPAKTFILTER FRÅN 5 TILL 20PE

Status spredt bebyggelse i Sverige

Stadsrenovering H+ Källsorterande system vid nybyggnation i Helsingborg. Hamse Kjerstadius

Små avloppsanläggningar

5 Stora. försök att minska övergödningen

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Perstorp, Karlsborgs kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

EN SUND INVESTERING I MILJÖVÄNLIGT AVLOPP VÄLJ RÄTT ENSKILT AVLOPP ÅRS GARANTI ENSKILDA AVLOPP FÖR ALLA BEHOV OCH STORLEKAR

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

Information om enskilda avlopp

Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag om. investeringsstöd för hållbar återföring av fosfor. Svar på remiss från kommunstyrelsen

Tydligare regler för små avloppsanläggningar

Transkript:

PROJEKTBESKRIVNING Projektnr. (ifylles av Avfall Sverige) Projekttitel Sökande (kommun, företag etc.) Hållbart kretslopp små avlopp LRF genom Lantbrukarnas Ekonomi AB PROBLEM / SYFTE Bakgrund Inom avfallsbranschen är inriktningen idag sortering. Att sortera glas, plast och matavfall blir alltmer en självklarhet för de flesta av oss. Att källsortera avloppssystemen borde vara lika självklart om återvinning ska vara möjligt. Genom att arbeta högt upp i avfallshierakin - förebyggande och återanvändning - omfattar denna ansökan punkterna A och C i Avfall Sveriges utlysning. Det ställs allt högre krav på att ta till vara de resurser som kan bidra till att skapa ett mer hållbart samhälle. Det vi äter och lämnar ifrån oss på toaletten kan om det hanteras rätt återföras till åkermarken som ny växtnäring. Genom att skapa kretslopp mellan bord och jord, sparar vi den begränsade resurs av brytbar fosfor som används i mineralgödsel samtidigt som övergödningen av våra sjöar och vattendrag minskar. Uppgradering av de små, enskilda avloppen pågår runtom i landet genom kommunernas tillsynsarbete många fastighetsägare åläggs att bygga om sin befintliga avloppsanläggning. Havs och Vattenmyndigheten, HaV, har under 2013 redovisat sitt regeringsuppdrag gällande enskilda avlopp. HaV har gjort en bedömning av omställningstakten för enskilda avlopp och föreslagit hur omställningen kan främjas. Förändringarna bör leda till en ambitionshöjning för att minska de negativa effekterna på människors hälsa och miljön. En utgångspunkt är att förslagen ska bidra till att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Näst intill all fosfor i mineralgödsel till jordbruket bryts i gruvor som kontrolleras av ett fåtal länder. Men i denna brytvärda form är fosforn ändlig och börjar ta slut. Inte bara Sverige, utan hela världen står inför utmaningen att öka livsmedelsproduktionen. Att börja återvinna näringsämnen från avlopp blir därför allt viktigare, det vill säga, livsmedelsproduktionen måste ingå i ett hållbart kretslopp. Problembeskrivning Projektbeskrivning Avfall Sverige 2011-01-26

Toalettavfall från enskilda avlopp är ett miljöproblem. Många avlopp rinner rakt ut i sjöar och vattendrag och leder till negativ påverkan i vattendraget och ohälsa för människor. Förutom näringsämnen så som kväve och fosfor innehåller avloppsvattnet även smittoämnen. Näringsämnena är nödvändiga för att kunna upprätthålla produktionen inom lantbruket. Vid de belastningsberäkningar som gjorts vad gäller fosfor, uppskattar man att ca 10 % av all fosfor som transporteras ut i Östersjön kommer från de små/enskilda avloppen. Strax under en miljon hushåll i landet är i dag inte anslutna till kommunal avloppsrening. Ungefär 700 000 av dessa, har små avlopp med vattentoalett ansluten och133 000 av dessa bedöms i sin tur inte ha längre gående rening än slamavskiljning. En stor andel av de enskilda avloppen är i behov av upprustning. Kretslopp av små avlopp kräver mer inledningsvis, bl.a. att olika aktörer behöver samarbeta. Jordbruket och kommuner är de viktigaste kugghjulen men fler aktörer berörs, t.ex. fastighetsägarna och entreprenörer som installerar avloppsanläggningar. För att lyckas etablera goda samarbeten ansöker vi om resurser att stödja aktörerna i en sådan utveckling runtom i landet. Vår erfarenhet att detta inte händer av sig självt. Projektets uppgift är att stötta de inblandade aktörerna lokalt. För att klara detta krävs särskilda resurser. Syfte Målsättning Syftet med projektet är att få igång lokala samarbetsgrupper mellan jordbruk, entreprenad och kommun (Avfall Sveriges medlemmar) som har ett intresse av att starta upp en lokal kretsloppslösning för enskilda, små avlopp. Detta är ett omfattande arbete initialt och kräver externa resurser för att lyckas. Fokus i detta projekt är att skapa kretslopp av fraktionerna från de små, enskilda avloppen och därmed på lång sikt bidra till ett hållbart jordbruk där växtnäringen mellan åkern och människan cirkulerar. Detta innebär ett samarbete mellan stad och land (och LRFs och Avfall Sveriges medlemmar). Det finns en tydlig signal genom miljömålen att kretslopp av ändliga växtnäringsresurser är en viktig fråga för det svenska samhället. När växtnäring återförs till marken ska det ske med så lite påverkan på miljön som möjligt och utan några extra metaller eller oönskade smittoämnen. Det är först när kvaliteten på slutprodukten kan garanteras som kretslopp och återföring av växtnäringen till åkermark är möjlig och vi kan säkra förtroendet för våra livsmedel. Lantbruket ställer därför krav på att avloppsfraktionen är källsorterad, hygieniskt säker, spårbar, intressant som gödselmedel och kvalitetssäkrad för att kunna användas. Utifrån dessa kriterier har LRF skapat en modell för kretslopp för enskilda, små avlopp som vi vill sprida och hjälpa till att implementera hos intresserade kommuner. Andra modeller måste klara de ovan nämnda kraven för att vara aktuella för kretslopp tillbaka till jordbruket. Som nämnts pågår en uppgradering av de små, enskilda avloppen runtom i landet. LRF menar att istället för återinvesteringar i traditionella anläggningar är det nu läge att investera i mer hållbara system som innebär ökad resurshushållning, minskat näringsläckage och säkrare dricksvatten. Kretslopp innebär att arbeta annorlunda än

vad som hittills varit brukligt när det gäller att anlägga små enskilda avlopp, det krävs en samverkan mellan flera aktörer vilket kompicerar det hela. Kunskapsläget 2008 initierades ett projekt i LRF Mälardalen, Mälardalens avlopp i kretslopp, där man i en samarbetsgrupp bestående av aktörer från LRF, jordbruksföretag, entreprenadföretag (Maskinringen) och Södertälje kommun arbetat tillsammans med att skapa kretslopp med avloppsfraktioner från små avlopp. I detta sammanhang har LRFs modell för kretslopp utvecklats. Samarbetet har fallit mycket väl ut och resultatet blev en hygieniseringsanläggning för mottagning av avloppsfraktioner från enskilda hushåll. Anläggningen är i drift och är byggd på en jordbruksfastighet i Hölöområdet utanför Södertälje. Framgången från kretsloppsarbetet i Södertälje har börjat sprida sig och flera kommuner runt om i landet har hört av sig då de vill etablera liknande system som i Södertälje. Även jordbruks- och entreprenadföretag har efterfrågat information för att utveckla affärsverksamhet kring små avlopp. För att lyckas krävs en samsyn och kunskap kring kretslopp. Det är därför viktigt att alla engageras tidigt i processen och att det finns en gemensam och tydlig målsättning. LRFs modell för kretslopp innebär att toalettfraktionen från en extremt snålspolande toalett samlas upp i en sluten tank som på grund av den ringa mängden vatten inte kommer att behöva tömmas så ofta. Avloppet från BDT leds till en konventionell avloppslösning, exempelvis en infiltration eller markbädd. Avloppsfraktionen hämtas och förs till en hygieniseringsanläggning där materialet blir lämplig som växtnäring, vartefter lantbrukaren sprider det på åkermark. LRFs modell för kretslopp tar hand om avloppsvatten i koncentrerad form och fångar upp cirka 95 procent av fosforn, utan oönskade ämnen. Under 2013 arbetar LRF tillsammans med Uddevalla, Örebro, Strängnäs, Västerviks kommuner och SLU kring ureahygienisering av klosettvatten på gårdsnivå. Genom att utnyttja tomma gödselbehållare håller vi på fem platser på att testa hygienisering av sorterat klosettvatten med hjälp av olika doser urea. Syftet med försöket är att utveckla en förenklad modell för hygienisering av klosettvatten på gårdsnivå. Försöken finansieras med egna medel från de inblandade parterna. Att hitta förenklade metoder möjliggör kretslopp på fler platser och under fler förutsättningar. En annan central del av återföring av avloppsfraktioner till åkermark handlar om vikten av kvalitetssäkring. Kvalitetssäkring av avloppsfraktioner är viktigt och medger spårbarhet. Sedan januari 2013 finns det nya kvalitetssäkringssystemet SPCR 178 - system för kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp. Systemet har tagits fram i samverkan mellan flera aktörer - av JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik), LRF, Telge Nät, SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut), Regionplane- och Trafikkontoret i Stockholms län och Avfall Sverige

METOD / GENOMFÖRANDE Metod Projektet innehåller en trestegsraket: 1. Skapa ett lokalt intresse och samsyn kring kretslopp och intresse hos kommun, entreprenad och jordbrukare 2. De lokala parterna samordnar sig, har egna mål och resurser för att upphandla tjänster, kontakt med fastighetsägare etcetera. 3. Själva förverkligandet där entreprenad säljer sina tjänster och jordbrukare återför växtnäringen så att ett kretslopp skapas. Projektet kommer fokusera på lokala områden runtom i Sverige som visat sitt intresse och efterfrågat stöd för att komma igång att arbeta med kretslopp av små avlopp. Det är här som stöttning för att komma igång behövs genom en extern resurs. Primär målgrupp: Jordbrukare som är intresserade av kretsloppsarbete Kommuner (Avfall Sveriges medlemmar) som är intresserade av att arbeta med små avlopp i kretslopp Sekundär målgrupp: Produkt- och komponenttillverkare för utveckling av avloppstillbehör och toalettstolar Myndighets -och forskningsorganisationer Genomförande Projektet innebär en ökad aktivitet i kretsloppsarbetet genom att ansvara för att: Stötta minst 5 lokala samarbeten där intresse idag finns Genomföra minst 15 informationsmöten, tre per lokalt samarbete Genomföra 2 nationella forum/studieresor för primära målgruppen Spridning av resultat via webb- nyhetsbrev och media - både via Avfall Sverige och LRFs kanaler. Målet med projektet är att kunna vara det extra kugghjul, drivkraften som behövs för att ge kunskap, väcka intresse och vägleda parterna för få igång ett lokalt samarbete på minst 5 lokala orter. Till ansökan bifogas tre förklarande dokument i syfte att tydliggöra vad arbetet handlar om. Bilaga 3 är särskilt viktig gällande vad projektet ska åstadkomma. Det är framför allt i steg 1 och 2 i bilaga 3 som projektet kan göra en insats. Resterande arbete kan stöttas av projektet men behöver utföras av lokala resurser. Bilaga 1. Broschyren Varför kretslopp Bilaga 2. Kretsloppsmodellen så här fungerar det Bilaga 3. Checklista Skapa intresse och möjligheter att förverkliga kretsloppsmodellen. Resurser LRF bistår med den kompetens och erfarenhet som byggts upp de senaste åren kring kretslopp av avloppsfraktioner. Viktiga erfarenheter har gjorts utifrån arbetet i Södertälje kommun de senaste åren. Genom samverkan mellan LRFs och Avfall Sveriges medlemmar kan ett verk-

ligt kretslopp skapas. Samtidigt med denna ansökan söker LRF om medel hos Jordbruksverket. Den ansökan omfattar enbart framtagande av ett nytt informationsmaterial kring gårdshygienisering av sorterade klosettavloppsfraktioner med hjälp av urea utifrån de försöksresultat som kommer fram i det arbete som nämnts ovan (LRF, SLU i samverkan med kommunerna i Örebro, Västervik, Strängnäs och Uddevalla). Kostnadssammanställning (tabulera åt höger genom att trycka tab + alt) Projektorganisation Tidsplan Projektledning 500 000 Kommunikation 35 000 Projektadministration 30 000 Ersättning referensgrupp 25 000 Marknadsföring material/annonser & dyl 20 000 Resor, övernattning i tjänsten projektledare 40 000 Ersättning till gårdar vid studiebesök 15 000 Summa kr: 665 000 LRF ansvarar för projektledarskapet genom att anlita en projektledare. En viss del av ansökta resurser bör användas för att anlita en kommunikatör vars uppgift blir att samla in och sprida de erfarenheter som uppkommer i projektet. En styrgrupp bestående av LRFs kretsloppsansvariga samt en eller ett par representanter från kommuner etableras. En referensgrupp bildas där entreprenörer, lantbrukare, HaV, SKL, Avfall Sverige m.fl. finns representerade. Även SLU, Vattenråden, Hushållningssällskapets miljörådgivare och fastighetsägare är tänkbara samverkansparter. Projekttid: 2014-01-01-2015-12-31 Anställa projektledare 2014-01-01-2014-02-01 Lokala informations- & processmöten 2014-03-01-2015-10-30 Nationella erfarenhetsutbyten/studieresor 2014-03-01-2015-10-30 Resultatspridning via webb, nyhetsbrev osv. 2014-03-01-2015-10-30 Utvärdering och slutrapportering 2015-11-01-2015-12-31 KOMMUNIKATIONSPLAN / FÖRVÄNTAD NYTTA Rapportering.Målgrupp(er). Informationskanaler Förväntad nytta God kommunikation är en avgörande framgångsfaktor - till alla målgrupper. Ett pedagogiskt grundmaterial som förklarar LRFs modell för kretslopp finns i bilagorna 1, 2, 3. Effekterna av projektet kommer löpande att kommuniceras i Avfall Sveriges och LRFs kanaler, såsom hemsida och i medlemstidningar. Deltagande på olika konferenser, att nå ut via artiklar i media samt rapportskrivning innebär spridande av resultaten av arbetet. Genom samarbete mellan aktörerna skapa ett verkligt kretslopp av fraktionerna från de små, enskilda avloppen. Lokalt kretslopp skapar också sysselsättning på landsbygden och goda affärer för så väl kommunen som entreprenadföretagare som lantbrukare. Ett kretsloppsarbete medför att fastighetsägarna investerar i mer långsiktigt hållbara avloppslösningar.