Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2016 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral som är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av LIBRIS, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. Uppdrag 2016 Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan. Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva. Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i LIBRIS. Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning. Verksamhetsplanen ska bestå av två delar, en omvärldsanalys och en aktivitetsplan. Som stöd för planens utformning finns fast rubriksättning, korta förklarande texter och exempel. 1
Omva rldsanalys Sveriges depåbibliotek och lånecentral är KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av LIBRIS, särskilt katalogisering för alla typer av bibliotek, kompletterande medieförsörjning och samlingsstrategier. LIBRIS En angelägen framtidsfråga är LIBRIS utveckling som nationell bibliotekskatalog. LIBRIS är en viktig infrastrukturfråga för hela biblioteksväsendet. Det nya katalogiseringsverktyget LIBRIS XL är förberedd för en ny internationell katalogiseringspraxis och -format RDA (RDA= Resource Description and Access). RDA används i bland annat USA och Australien, Frankrike, Tyskland med flera europeiska länder förbereder en övergång, så även Sverige. En förutsättning för folkbibliotekens anslutning till LIBRIS är en ökad kunskap om den långsiktiga nyttan med att tillhöra en nationell infrastruktur som i sin tur ingår i globala nätverk. Öppna data och fria systemlösningar ger mervärden med nya utvecklingsmöjligheter. LIBRIS programförklaring anger färdriktningen http://www.kb.se/libris/om- LIBRIS/Programforklaring/Programforklaring---text/ En annan framtidsfråga är en rationell hantering av mångspråksposter för medier på språk med icke latinska alfabet. Bibliotekens behov av äldre litteratur På uppdrag av regeringen har Kungl. biblioteket påbörjat arbetet med att formulera en nationell biblioteksstrategi för Sveriges allmänna biblioteksväsende. Två områden som kan komma att belysas i den nationella biblioteksstrategin är bibliotekens framtida behov av äldre litteratur och nuvarande ordning för pliktleveranslagen. Bör det i Sverige, liksom övriga nordiska länder, finnas en depåbiblioteksfunktion för hela biblioteksväsendet som tar emot och tillhandahåller äldre litteratur, inte bara på svenska utan även på andra språk? Bör antalet pliktmottagande bibliotek minskas, bör en depåbiblioteksfunktion bli mottagare? Hur bör ansvaret för tillgången till äldre litteratur på minoritetsspråken organiseras? 2
E-böcker, databaser, licenser och upphovsrätt Bibliotekens roll och uppdrag som en av grundpelarna för en demokratisk samhällsordning kan inte nog betonas. Allmänhetens och forskningens tillgång till licensdatabaser och e-böcker kommer också att behandlas i den kommande nationella biblioteksstrategin. Detta är en fråga inte endast för forskningsbiblioteken utan är minst lika angeläget för folk- och gymnasiebiblioteken. För forskarsamhället finns en modell för upphandling och avtalstecknande. Folk- och skolbiblioteken saknar en gemensam aktör för en nationell hantering. Demografiska förändringar som en konsekvens av pågående omfattande migration ställer högre krav på bibliotekens, kanske särskilt folkbibliotekens, förmåga att svara mot behov av information och medier på en mängd nya språk. Avtal och lösningar av upphovsrättsfrågorna ligger delvis på nationell och internationell nivå. Samtidigt finns en stor mängd upphovsrättsfri litteratur digitaliserad och fritt tillgänglig, till exempel Litteraturbanken, Projekt Runeberg, Europeana, men bristande kännedom är ibland ett hinder för access. Sveriges depåbibliotek och lånecentral har på sin webbplats skapat en samlad ingång till dessa samt andra fria resurser (E-böcker, Vetenskapliga avhandlingar och artiklar, ABM): http://www.sverigesdepabibliotekochlanecentral.se/fjarrlaneguiden/digitalaarkiv-med-e-material/ Gymnasiebiblioteken Gymnasiebibliotekens efterfrågan på artikelkopior ur periodika är hög. Kostnaderna för licensdatabaser (t ex Mediearkivet) med fulltextmaterial anses allmänt höga. Allmän tillgång till dessa baser skulle öka bibliotekens självförsörjningsgrad. Förändring av arbetssätt och utveckling av nya metoder bidrar också till höjd kvalitet i skolbibliotekens referensarbete. Under 2014 mottog depåbiblioteket ArtikelSöks tidskriftsarkiv för perioden 1994-2013 vilket har bidragit till högre effektueringsgrad av gymnasiebibliotekens beställningar av artikelkopior. Bör därmed depåbibliotekets uppdrag utökas med ett mera systematiskt bevarande av periodika? 3
Kompletterande medie- och informationsförsörjning Vi ser en fortsatt efterfrågan från biblioteken på lån av litteratur inom standardutgivningen, material som skulle kunna ingå i de egna bestånden, lokalt och regionalt. Arbetet med att formulera strategier för förvärv i form av medieplaner behöver därmed förstärkas. Fjärrlånebeställningarna visar att folkbiblioteken tar ett stort ansvar för distansstudenter och övriga kommuninvånares medieförsörjningsbehov vid fortbildning och högre utbildning. En hel del studielitteratur ges ut som e-böcker men behovet av tryckt litteratur kvarstår eftersom e-fjärrlån av monografier på grund av upphovsrättsliga skäl inte ännu är ekonomiskt försvarbara. Folk- och skolbibliotekens behov av spetstjänster inom området för kompletterande medieförsörjning kvarstår. Sveriges depåbibliotek och lånecentral tillhandahåller smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån samt erbjuder kvalificerad informations- och referenstjänst. Vi erbjuder dokumentleverans via internationella databaser såsom OCLC, Subito, netpunkt.dk, British Library samt bistår med handledning och rådgivning. Sveriges depåbibliotek och lånecentrals webbplats innehåller bland annat Fjärrlåneguiden, en vägledning för fjärrlån - från 2015 utökad med förslag på digitala arkiv med fritt e-material. 4
Aktivitetsplan Driva och utveckla depåbiblioteket enligt beslutad förvärvsplan Depåbiblioteket bevarar och tillgängliggör äldre material genom att ta emot bibliotekens utgallrade monografier och viss periodika på svenska, registrerar och katalogiserar i LIBRIS, digitaliserar icke upphovsrättsskyddade titlar, tillhandahåller som fjärrlån Erbjuda folkbiblioteken seminarier och workshops i medieplanering med gallringsmetodik samt rådgivning vid gallring Fortsatt tillväxt av Umdp:s bestånd i LIBRIS Hög och snabb effektueringsgrad av fjärrlånebeställningarna Att antalet donationer av gallrat material minskar bemanningsproblem Utveckla arbetsmodellen för att ge konsultativt stöd och kompetensutveckling inom katalogisering i LIBRIS Erbjuda rådgivning i samband med övergång till att bli Librisbibliotek samt ge undervisning, handledning och stöd i katalogisering i LIBRIS Modelltest tillsammans med katalogavdelningen på Umeå stadsbibliotek pröva en arbetsmetod för katalogisering av mångspråksmedier med hjälp av språkkonsulter Arbetsgruppen Folkbibliotekens samarbete i LIBRIS övergår till ett nätverk som utvidgas med ett samarbete med Internationella biblioteket i mångspråksfrågor. Nätverket medverkar på Biblioteksdagarna i Västerås 2016 5
Fler folkbibliotek blir medlemmar i Libriskollektivet bemanningsproblem Tillhandahålla spetstjänster kring fjärrlån, det vill säga sådana tjänster som inte de enskilda biblioteken eller läns-/regionbiblioteken har resurser att hantera själva Erbjuda kvalificerad informations- och referenstjänst Tillhandahålla smal och svårtillgänglig litteratur genom förvärv och utlån samt erbjuda stöd och rådgivning inom området Hög och snabb effektueringsgrad av fjärrlånebeställningarna Snabb service och hög kvalitet i referens-och informationstjänsten bemanningsproblem Metodutveckling, konsultativt stöd och kompetensutveckling inom kompletterande medieförsörjning Utveckla och underhålla fjärrlåneguiden, bland annat utöka guiden med digitala söktjänster för fjärrlånearbetet Ge inköpsrådgivning samt erbjuda fortbildning i informations- och referenstjänster med utgångspunkt i material som finns i databaser och andra digitala informationskällor 6
Främja samarbetet mellan kommunbibliotek och högskolebibliotek med syftet att skapa en samsyn på litteraturförsörjning och service till distansstuderande bland annat genom gemensamma fortbildningsinsatser och konferensarrangemang Planerade nationella konferenser: - Tema ABM - om arkiv som referenskällor - Tema Tryckfrihetsförordningen 250 år - Medarrangör Marskonferensen med tema Demokrati och delaktighet, tillsammans med Umeå universitetsbibliotek, SLU-biblioteket, länsbiblioteket Västerbotten, Umeå stadsbibliotek och Svensk biblioteksförening Konferenserna har nöjda deltagare Bibliotekens självförsörjningsgrad ökar vad gäller standardutgivning och kurslitteratur Ökad kännedom hos bibliotekens medarbetare om e-resursernas innehåll bemanningsproblem. Kommunikationsplan för hela det nationella uppdraget Medverka och nätverka vid konferenser och seminarier Delta i nationella och internationella nätverk såsom Svensk biblioteksförening, läns- och regionbibliotek, IFLA, nordiska ILL-nätverk Marknadsföra verksamheten via webbplats, fackpress, sändlistor och riktade utskick Utveckla innehållet av fortbildningsmaterial på webbplatsen Erbjuda visningar och ta emot studiebesök, erbjuda praktikplatser Uppföljning (hela det nationella uppdraget) Sammanställa och analysera den årliga statistiken Fortlöpande dialog med målgrupper Kungl. bibliotekets årliga verksamhetsdialog 7